Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

Transkript

1 Den nordiska äldreomsorgsmodellen: ideal och realiteter Äldreforskardagen den 17 mars 2016 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet

2 Vad är den nordiska modellen? Generell (universell) välfärd En jämlikhetsambition: alla sociala grupper ska ha lika god omsorg Enligt internationell forskning utmärks universalism av: Laglig rätt till omsorg Alla medborgare har tillgång till samma slags tjänster Generös offentlig finansiering Välutbyggda omsorgstjänster av hög kvalitet Offentligt utförd omsorg

3 Finns en nordisk universell modell? En idealtyp bortom räckhåll : grader av universalism, inte antingen/eller (Anttonen, Häikiö & Stefánsson 2012). Men man kan bedöma avstånd och riktning: universalisation eller de-universalisation (Goul Andersen 2012) Hur är det med äldreomsorgen i Sverige, Danmark, Finland och Norge? Hur nära idealet om universalism är de olika länderna och åt vilket håll går utvecklingen? Laglig rätt? Tillgång till samma slags tjänster? Generös finansiering? Välutbyggda tjänster av hög kvalitet? Offentligt utförd omsorg? Och vad är konsekvenserna för jämlikhetsambitionen? (artikel under arbete Szebehey & Meagher)

4 Laglig rätt till omsorg? Liknande lagstiftning: kommunen har ansvar att erbjuda hjälp Men efter bedömning av behov, och behov är ett tänjbart begrepp bedömningar blir striktare i alla länder Starkare lagstöd för andra grupper (barn, personer med funktionsnedsättning) Men bara Sverige har formuleringar om att se om behovet kan tillgodoses på annat sätt och om skälig levnadsnivå Skälig levnadsnivå är inte en rimlig ambitionsnivå för en universell äldreomsorg Szebehely & Trydegård 2014

5 Har alla medborgare tillgång till samma slags tjänster? Ja ingen inkomstprövning Nej stora kommunala skillnader (större än för barnomsorg) Kommunalt självstyre risk för ojämlikhet

6 Generös offentlig finansiering? Ja, i internationellt perspektiv, men Finland klart mindre generöst än övriga Norden Betydligt lägre andel av BNP till äldreomsorg Högre och ökande avgifter Danmark fortfarande gratis hemtjänst och i Norge betalar man bara för den husliga hjälpen (inte personlig omvårdnad) I alla länderna utom Danmark: kommuner styr bort efterfrågan av hemtjänst med taxan

7 Välutbyggda omsorgstjänster av hög kvalitet? Svårare än man kan tro att jämföra över tid och mellan länder I alla länderna finns tre huvudformer av biståndsbedömd omsorg heldygnsomsorg /institution; serviceboende med mer eller mindre omfattande omsorg och hemtjänst i vanligt boende Bara Sverige skiljer inte på olika former av äldreboenden Bara Sverige räknar endast omsorg i vanligt boende som hemtjänst de andra länderna räknar också hjälp i (alla eller vissa) olika former av servicehus som hemtjänst

8 Hemtjänst och olika former av äldreboenden år 2014 (andel av befolkningen 80+) % 47% 37% 36% Danmark Norge Finland Sverige Institution Serviceboende med fast personal Serviceboende utan fast personal Hjälp i vanliga hemmet Mer äldreboenden och mer hemtjänst i Danmark och Norge Sverige har minst serviceboende nu lanseras mellanboende Danmark och Norge brer smöret tunnare i hemtjänsten fler får lite hjälp Genomsnitt 7-8 tim/v i Sverige jämfört med 4-4,5 i Danmark o Norge Finland?

9 Delvis liknande åtstramning i hela Norden % av 65+ med plats i äldreboende (blå) och hemtjänst (röd) Sverige Finland Norge Danmark Liknande trender med minskande täckningsgrad men olika timing Lägst andel med äldreomsorg i Sverige och Finland

10 Omsorg av god kvalitet? Ännu svårare att jämföra Liknande organisationsförändringar av hemtjänsten: huslig hjälp nedtonat, mer tidsknappt, mer detaljstyrt. Höjd tröskel till äldreboende ökad vårdtyngd i både boende och hemtjänst Ökad tidspress i både hemtjänst och äldreboenden värst i finska äldreboenden Minskat handlingsutrymme i hemtjänsten värst i Sverige mindre tillfredsställande för både brukare och personal (Trydegård 2012)

11 Offentligt utförd omsorg? Marknadisering: ökning av vinstsyftande aktörer i alla länderna sedan 1990 (non-profit har inte ökat) Men stora skillnader: Finland och Sverige: % for-profit Norge och Danmark: 4-6 % for-profit Upphandling (LOU) främst i Finland och Sverige (från början av 1990-talet) Valfrihetsmodeller för hemtjänst med stöd av lag (LOV/voucher) i alla länder utom Norge (på 2000-talet) Skatteavdrag för hushållstjänster (RUT) i alla länder utom Norge generösast i Sverige incitament för den med högre inkomst att välja bort hemtjänst Privata utförare men inte offentliga får erbjuda tilläggstjänster incitament för den med högre inkomst att välja privat utförare (Meagher & Szebehely 2013)

12 Konsekvenser för den nordiska modellens jämlikhetsambitioner? Minskad äldreomsorg fler får hjälp av anhöriga Ökning i Sverige och Finland (mest forskning i Sverige) Kring 2005 klart vanligare i Sverige än Danmark (idag?) Vanligast bland äldre med låg utbildning och fler köper privat hjälp Ökning i Finland och Sverige Vanligare i Finland och Danmark än i Sverige I stället för hemtjänst och för att toppa upp - understött av RUT (motsvarande) i FI, DK o SE Vanligast bland äldre med högre utbildning/högre pension (Rostgaard & Szebehely 2012; Mathew et al 2015; Ulmanen & Szebehely 2015) Omsorgen skiktas efter ekonomiska resurser

13 Slutsatser Minskad grad av universalism i hela Norden men mer så i Sverige och fr a Finland än i Danmark och fr a Norge Motsatt trend än flertalet europeiska länder som går mot mer universell äldreomsorg skillnaden mellan Norden och övriga Europa minskar (Ranci & Pavolini 2015) Fler medelålders kvinnor förvärvsarbetar i Norden än i resten av Europa vi är ännu mer beroende av en välfungerande äldreomsorg särskilt personer med lägre inkomst Risk för ojämlikhetskonsekvenser av både åtstramning och marknadisering

14 Tack för uppmärksamheten Marta Szebehely Institutionen för socialt arbete

15 Referenser Anttonen A, Häikiö L & Stefánsson K, red. (2012) Welfare State, Universalism and Diversity. Cheltenham: Edward Elgar. Goul Andersen (2012) Universalization and de-universalization of unemployment protection in Denmark and Sweden. I: Anttonen et al, red. Welfare State, Universalism and Diversity. Cheltenham: Edward Elgar. Mathew Puthenparambil, Kröger & van Aerschot (2015) Users of home-care services in a Nordic welfare state under marketisation: the rich, the poor and the sick, Health and Social Care in the Community doi: /hsc Meagher & Szebehely, red (2013) Marketisation in Nordic eldercare, Stockholm University ( Ranci & Pavolini (2015) Not all that glitters is gold: Long-term care reforms in the last two decades in Europe, Journal of European Social Policy, 25 (3) Rostgaard & Szebehely (2012) Changing policies, changing patterns of care: Danish and Swedish home care at the crossroads. European Journal of Ageing, 9 (2) Szebehely & Trydegård (2014) Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens visioner och äldreomsorgens realiteter. I: Pettersson U, red: Tre decennier med socialtjänstlagen utopi, vision, verklighet. Malmö: Gleerups Ulmanen & Szebehely (2015) From the state to the family or to the market? Consequences of reduced residential eldercare in Sweden, International Journal of Social Welfare, 24 (1),