Hur skiljer sig den nya kommunallagen från kommunallagarna i de övriga nordiska länderna? Den nya kommunallagen

Transkript

1 Hur skiljer sig den nya kommunallagen från kommunallagarna i de övriga nordiska länderna? Den nya kommunallagen Eija Mäkinen Professor i offentlig rätt Filosofiska fakulteten Vasa universitet

2 Perspektiv och avgränsningar Perspektiv En inblick i ändringar i den finländska kommunallagen och i de övriga nordiska ländernas kommunallagar och trender Tematisk avgränsning Ledarskap och koncernledning - Verksamheten på marknaden EU-rättens inverkan

3 Ledarskap i Norden En kommun är en politisk organisation med självstyrelse och många lagstadgade uppgifter. Stark kommunal självstyrelse i Norden. Det ska finnas både ett politiskt och ett professionellt grepp i ledningen balans!!! Hur har detta säkerställts i det nya lagförslaget och i de övriga nordiska länderna?

4 Den nya kommunallagen närmar sig den nordiska modellen för kommunal ledning Danska: modell med stark politisk styrning Fullmäktige har en stark ställning. Ledamöterna i styrelsen och nämnderna väljs bland fullmäktigeledamöterna. Fullmäktige har inflytande på förvaltningen. Borgmästaren är ordförande för fullmäktige och styrelsen Borgmästaren har en stark ställning, kan avsättas endast enligt strikta kriterier. Norge Parlamentarisk modell stark politisk styrning I normala fall väljs styrelsen bland fullmäktigeledamöterna. Fullmäktigeordföranden är också ordförande för styrelsen. Delegering endast till/via förvaltningsdirektören. Ordförande på hel- eller deltid i praktiken i 95 % av kommunerna. Sverige Enskilda personer tilldelas inga maktpositioner. Varsin ordförande för styrelsen och fullmäktige. Förvaltningen leds av politikerna de anställda sköter assisterande uppgifter (ställningen inte reglerad).

5 Möjligheter, men inte tvång I lagen utskotts- och ministermodeller I lagen bestämmelser om uppdrag på hel- och deltid Styrelseordföranden ansvarar för den politiska beredningen Förtydligas (?) Modell med kommundirektör utan ordförande på heltid (tjänsteinnehavarmodellen) Borgmästarmodellen (danska modellen) yrkesbeteckningen varierar Styrelseordförande på heltid som politisk ledare + kommundirektören (norska modellen?) Den politiska och professionella ledningen bli tydligare

6 Koncernledning i lagen i bräschen...? Få bestämmelser om ägarstyrning Men i Sverige: Bestämmelser om kommunala bolag (KomL 3:11-18) samt kontrollen och tillsynen över dem. Tillsyn av privat produktion utreds. I Danmark I lagen endast begränsad reglering (stl. 62 a- c, 68a). Utredningar genomförts I Norge Ingen reglering om ägarstyrning, men tillsynen sköts av revisionsnämnden. Aktuellt behandlas i samband med revideringen av kommunallagen.

7 Dubbelroller Ovalbar eller jävig? I Finland ligger koncernledningen i bakgrunden när kriterierna för valbarhet skärps. I de övriga nordiska länderna utgår man i detta hänseende från jävsgrunder. I Danmark har jäv i detta avseende inte reglerats uttryckligen (stl 14, fvl 3 ) avgörs genom tolkning. I Norge (fvl 6 ): jäv när ens bolag är part. I Sverige jäv när det är fråga om myndighetsutövning mot enskilda. (KomL 27 )

8 Spelreglerna på marknaden och EU-rätten Inträdet på marknaden begränsas mest i Danmark. Bolagiseringsskyldighet: I Danmark inte allmänt, i Norge inte reglerat (ännu). Utreds i samband med revideringen av kommunallagen. I Sverige jfr KomL Marknadsmässig prissättning Överlåtelse av fastighet I Danmark offentlig anbudsförfrågan som utgångspunkt (stl. 66 ). Behandlas i Norge i samband med revideringen av kommunallagen: sakkunnigutredning. I Sverige KomL 2:8 och EU-regelverket om statligt stöd. Åläggande av skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster Alla länder är uppmärksamma på kopplingen till EU-rätten.

9 Stöd till privata sektorn säkerheter Norge Näringsverksamhet får inte garanteras Säkerheter på NOK eller mer ska godkännas av staten Danmark Om kommunen själv kunde bedriva verksamheten I vissa fall med statens tillstånd Tillfälliga sport- och andra evenemang kan stödjas, men inte regelbunden verksamhet. Sverige Individuellt inriktat stöd till näringslivet endast vid särskilda skäl (2:8). Utöver sektorspecifika bestämmelser ska EUrätten beaktas (statligt stöd) i alla länder!

10 Framtidens nordiska kommun stark självstyrelse stark välfärdskommun balanserad ledning politisk styrning yrkeskunskap delaktighet