Uppgifter om kommunstyrelser och kommundirektörer i Fastlandsfinland

Transkript

1 Uppgifter om kommunstyrelser och kommundirektörer i Fastlandsfinland

2 Den högsta beslutanderätten i en kommun utövas av fullmäktige som valts av invånarna. Fullmäktige väljer i sin tur en kommunstyrelse, som bedriver ett nära samarbete med kommundirektören. Att leda en kommun bygger på samarbete mellan den politiska ledningen och tjänstemannaledningen. Denna publikation beskriver kommunstyrelserna i Fastlandsfinland och styrelseledamöterna under mandatperioden Uppgifterna gäller i huvudsak år 2009 och baserar sig i första hand på de uppgifter kommunerna lämnat till Kommunförbundet. Uppgifterna om kommundirektörernas personliga egenskaper och löner har tagits ur Statistikcentralens lönestatistik för kommunsektorn. Uppgifter: demokrati@kommunforbundet.fi Helsingfors 2011 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, Helsingfors PB 200, Helsingfors Tfn , fax fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi

3 Innehåll... 1 Professionell och politisk ledning i kommunerna 4 2 Kommunstyrelsens storlek 6 3 Kommunstyrelsernas sammanträden 8 4 Gott styrelsearbete principer och sätt att verka 10 5 Partiernas andelar av styrelseplatserna 12 6 Styrelseledamöternas köns- och åldersfördelning 14 7 Styrelseledamöternas arbetsgivare enligt sektor 16 8 Styrelseledamöternas erfarenhet av kommunala förtroendeuppdrag 18 9 Styrelseordförandenas profil Styrelseordförandenas och ledamöternas arvoden Kommundirektör och borgmästare Direktörsavtalens antal Kommundirektörernas profil Arbetet i en ledningsgrupp Mer om temat 32 3

4 1 Professionell och politisk ledning i kommunerna... Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi samt för ledningen av kommunkoncernen. Styrelsen ansvarar också för beredningen och verkställandet av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Dessutom bevakar kommunstyrelsen kommunens intressen, företräder kommunen och styr nämndernas verksamhet i egenskap av politisk ledare för kommunen. Styrelsen skapar genom gott arbete förutsättningar för tjänstemannaledningens arbete. Kommundirektören ansvarar för en kompetent beredning av besluten. Kommundirektören stödjer styrelsens arbete, bereder väg för strategiska beslut och fångar upp stämningar som underlag för besluten. Varje kommun ska ha en kommunstyrelse. Dess ledamöter väljs av fullmäktige. Största delen av styrelseledamöterna är fullmäktigeledamöter eller ersättare. Av de ledamöter som valdes in i kommunstyrelserna 2009 hade endast 0,5 procent inte kandiderat i föregående kommunalval. 4 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

5 Professionell och politisk ledning i kommunerna Kommundirektören ansvarar för en god, kompetent beredning. Han eller hon sparrar styrelsen och fångar upp stämningar som underlag för beslut. För att leda en kommun behövs ett gott samarbete mellan den politiska ledningen och tjänstemannaledningen. Kommunstyrelsen skapar genom ett gott arbete förutsättningar för tjänstemannaledningens arbete. Styrelsen ansvarar också för att fullmäktige har tillräckliga möjligheter till strategiarbete. Källa: Finlands Kommunförbund 5

6 2 Kommunstyrelsens storlek... Kommunfullmäktige kan fritt avgöra antalet medlemmar i kommunstyrelsen. Det genomsnittliga antalet styrelsemedlemmar är nio. I början av 2009 varierade antalet styrelseledamöter mellan sju och sjutton (i Vanda). Styrelserna är i snitt större i kommuner med ett stort invånarantal. I början av 2009 hade två tredjedelar av kommunstyrelserna antingen sju eller nio medlemmar. Under 2000-talet har antalet styrelser med 7 ledamöter minskat, medan styrelserna med 11 ledamöter har blivit fler. Styrelsernas genomsnittliga storlek har ändå varit oförändrad sedan fullmäktigeperioden I början av fullmäktigeperioden fanns det sammanlagt ledamöter i kommunstyrelserna i Fastlandsfinland. Jämfört med föregående fullmäktigeperiod minskade antalet styrelseledamöter med 607 personer, dvs. ungefär 17 procent. Sedan 1993 har antalet styrelseledamöter minskat med cirka 22 procent. Den främsta orsaken till det minskade antalet ledamöter är kommunsammanslagningarna. 6 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

7 Antalet kommunstyrelseledamöter 2009, personer Över invånare invånare invånare invånare invånare invånare 8 Färre än invånare 7 Källa: Finlands Kommunförbund Antal ledamöter i genomsnitt 9 7

8 3 Kommunstyrelsernas sammanträden... År 2007 sammanträdde kommunstyrelserna i genomsnitt 24 gånger. Ju större kommunen var, desto oftare sammanträdde kommunstyrelsen. Antalet sammanträden i en kommun varierade mellan 10 och 52. Det förekom skillnader i antalet sammanträden också mellan kommuner av samma storlek. Kommunstyrelserna behandlade i medeltal 365 ärenden. Antalet ärenden per sammanträde var ungefär 15. Antalet behandlade ärenden varierade mycket från kommun till kommun. Det är ofta svårare att fatta strategiska beslut om det finns alltför många ärenden att behandla. Både i små och stora kommuner tar ett typiskt sammanträde 2 2,5 timmar i anspråk. Sammanträdets genomsnittliga längd varierar kommunvis mellan en knapp timme och fem timmar. År 2010 skötte styrelseledamöterna förtroendesysslor inklusive eventuella partiuppdrag cirka 12 timmar i veckan. (Källa: ARTTU Beslutsfattarenkät 2010.) 8 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

9 Styrelsesammanträdenas frekvens och längd samt antalet behandlade ärenden 2007 (n = ) Sammanträdenas längd, % Under 2 timmar 2 2,5 timmar 23 3 timmar eller mer 23 Källa: Finlands Kommunförbund 54 Kommunstyrelsens Variationsi fastlands- intervall kommunerna Antal min max Sammanträden/ år Ärenden/ år Ärenden/ sammanträde

10 4 Gott styrelsearbete principer och sätt att verka... Ett bra ledarskap är en strategisk framgångsfaktor för kommunen, och det bygger på ett fungerande styrelsearbete. I principerna för ett gott styrelsearbete ingår att komma överens om de politiska spelreglerna och att formulera styrelsens arbetsbeskrivning. År 2010 hade principerna för ett gott styrelsearbete behandlats i ungefär en tredjedel av kommunerna i Fastlandsfinland. De dominerande verksamhetsformerna i kommunstyrelserna är seminariearbete samt förhandlingar inom och mellan styrelsegrupperna. Även aftonskolor förekommer i de flesta kommuner. De minst utnyttjade verksamhetsformerna är frågestunder och teamarbete. Under 2000-talet har det blivit vanligare med verksamhetsformer som stödjer styrelsernas arbete. Utvärdering av styrelsearbetet förekommer inte i någon större utsträckning. Det är bara ett fåtal kommuner som gått in för utvärdering. 10 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

11 Olika arbetsformer i kommunernas kommunstyrelse år 2008, % (N = 238) Seminaarityöskentely Seminarier 74 Förhandlingar Hallitusryhmien inom sisäiset styrelsegrupperna neuvottelut 70 Förhandlingar Hallitusryhmien mellan väliset styrelsegrupperna neuvottelut 62 Aftonskolor Iltakoulut 56 Skenaario-/tulevaisuustyöskentely Scenarie-/framtidsarbete 46 Lähetekeskustelut Remissdebatter Ambulerande Kokousten möten/besök kierrätys/jalkauttaminen på ort och ställe Arbete Työryhmätyöskentely i arbetsgrupper 33 Tiimityöskentely Teamarbete Frågestunder Kyselytunnit 9 12 Kokousten Inspelning nauhoitus/videointi av sammanträden 2 Källa: Finlands Kommunförbund

12 5 Partiernas andelar av styrelseplatserna... Styrelsernas politiska styrkeförhållanden i början av mandatperioden motsvarade i stort sett partiernas och valmansföreningarnas förhållanden i fullmäktige. Centern var det största partiet i kommunstyrelserna. Partiet hade ungefär 37 procent av styrelseplatserna. Både Socialdemokraterna och Samlingspartiet hade en femtedel av alla styrelseplatser. I 118 kommuner, det vill säga ungefär 36 procent av alla kommuner, rådde enkel majoritet, vilket innebär att ett parti eller en gruppering har mer än hälften av styrelseplatserna. Centern hade enkel majoritet i 104 kommuner. Svenska Folkpartiet hade enkel majoritet i tio kommuner. I tre kommuner företrädde alla styrelseledamöter SFP. Samlingspartiet hade enkel majoritet i en kommun (Padasjoki). Antalet styrelser med enkel majoritet har minskat under 2000-talet. Förändringen är ett utslag av att antalet kommuner med Centern i majoritet har minskat. 12 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

13 Partiernas andel av platserna i kommunstyrelserna 2009, % KESK CENT 37 SDP SAML KOK VÄNST VAS 7 RKP SFP 5 SAF PS Övriga MUUT KD GRÖNA VIHR Övriga omfattar små partier och valmansföreningar. I styrelserna invaldes personer. Källa: Finlands Kommunförbund 13

14 6 Styrelseledamöternas köns- och åldersfördelning... Fullmäktige ska iaktta jämställdhetslagen (4a, lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män, 609/1986) vid val av styrelseledamöter. Enligt nämnda paragraf ska kvinnor och män vara representerade i kommunala organ frånsett fullmäktige till minst 40 procent vardera. I början av fullmäktigeperioden var kvinnornas andel av styrelseplatserna ungefär 46 procent. Andelen var den samma också under föregående mandatperiod. Ungefär 12 procent av kommunstyrelserna hade kvinnlig majoritet. Styrelsedamöternas genomsnittsålder är 50. Hälften av styrelsedamöterna är mellan 50 och 64 år. Andelen ledamöter över 64 år har ökat från fyra till sex procent jämfört med föregående fullmäktigeperiod. Styrelseledamöterna mellan 18 och 29 år utgör knappt fyra procent. År 2009 var den yngsta styrelseledamoten 19 år och den äldsta 77 år. Invandrare blir alltjämt rätt sällan invalda i kommunstyrelserna. 14 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

15 Styrelseledamöternas åldersfärdelning 2009, % 65 år år år år år Andelen styrelseledamöter i åldern och över 64 under åren 2001, 2005, 2009 Åldersgrupp Källa: Finlands Kommunförbund år 1,9 3,3 3,6 Över 64 år 3,2 3,9 6,0 15

16 7 Styrelseledamöternas arbetsgivare enligt sektor... Valbarheten regleras striktare i fråga om kommunstyrelser än fullmäktige. Majoriteten av ledamöterna i kommunstyrelsen ska vara personer som inte är anställda av kommunen eller av samfund och stiftelser där kommunen har bestämmanderätt. Styrelseledamöternas fördelning enligt arbetsgivarsektor motsvarar i stort sett arbetsgivarandelarna i fullmäktige. I början av 2009 arbetade hälften av styrelseledamöterna inom den privata sektorn. En fjärdedel av styrelseledamöterna var kommunalt anställda, och av dem arbetade 14 procent i den egna kommunen. Kring sju procent av ledamöterna var statligt anställda, största delen av dem inom statsförvaltningen. Ungefär fem procent av fullmäktigeledamöterna var anställda av föreningar, organisationer eller kyrkan. Av styrelseledamöterna var ungefär 16 procent utanför arbetslivet. De flesta av dem var pensionärer. *Arbetsgivare är inte samma sak som en persons yrke. En lärares arbetsgivare kan vara privata sektorn, en kommun eller staten. På basis av en persons yrke kan man alltså inte med säkerhet dra slutsatser om arbetsgivarsektorn. 16 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

17 9. Hallituksen jäsenten työnantaja 2009, % (tietojen kattavuus 97 %) Styrelseledamöternas arbetsgivarsektor 2009, % (N = 2 933) Annan 16 7 Staten 5 Förening/organisation/kyrkan Kommunsektorn Annan kommun eller samkommun Privata sektorn Privata sektorn 48 Den egna kommunen Kommunstyrelseledamöternas arbetsgivarsektor, % Kommunsektorn Kommunalt affärsverk Sammanslutning/ stiftelse där kommunen har bestämmenderätt Den Annan kom- Sammanslutning/ Förening/ Privata egna mun eller stiftelse där kommuner organisation/ År sektorn kommun samkommun har bestämmanderätt Annan Staten kyrkan Annan inbegriper dem som står utanför arbetslivet, såsom pensionärer, studerande och arbetslösa. Källa: Finlands Kommunförbund... uppgift saknas 17

18 8 Styrelseledamöternas erfarenhet av kommunala förtroendeuppdrag... I början av fullmäktigeperioden var styrelseledamöterna i regel också medlemmar i fullmäktige. Sedan början av 2000-talet har andelen fullmäktige bland styrelseledamöterna ökat från 82 till 91 procent. Av de styrelseledamöter som tillträdde sitt uppdrag år 2009 hade 41 procent inte varit ledamöter tidigare. Jämfört med föregående fullmäktigeperiod ökade deras andel med sju procentenheter. Något under en femtedel av styrelseledamöterna är också medlemmar eller ordförande i nämnder. Tidigare erfarenhet av nämndarbete har ungefär hälften av styrelseledamöterna. Andelen var den samma också under föregående mandatperiod. 18 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

19 Kommunstyrelseledamöternas erfarenhet av förtroendeuppdrag 2009, % Första gången ensi kertaa hallituksessa i styrelse 41 ollut Tidigare aiemmin ledamot lautakunnassa i en nämnd 52 nyt Nu valtuustossa i fullmäktige Källa: Finlands Kommunförbund 19

20 9 Styrelseordförandenas profil... Ålder: Styrelseordförandenas genomsnittsålder är 52. Två av tre ordförande har fyllt 50. Sex procent av styrelseordförandena har fyllt 65 år. I början av den pågående fullmäktigeperioden valde endast tre kommuner en styrelseordförande som var under 30 år. Kön: Av styrelseordförandena är cirka 21 procent kvinnor och av vice ordförandena cirka 35 procent. Av ordförandena för kommunstyrelserna företräder 185 Centern. En femtedel av dessa är kvinnor. Relativt sett flest kvinnor som ordförande har Vänsterförbundet, där en av tre styrelseordförande är kvinna. Parti: I 56 procent av kommunerna representerar styrelseordföranden Centern. Samlingspartiet har en fjärdedel av ordförandeposterna, medan socialdemokraternas andel är 11 procent. Arbetsgivare: Av styrelseordförandena arbetar 57 procent inom privata sektorn. Av styrelseordförandena är ungefär 15 procent utanför arbetslivet, i de flesta fall pensionärer. Av ordförandena arbetar ungefär 14 procent inom kommunsektorn och cirka 9 procent i statens tjänst, främst inom statsförvaltningen. 20 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

21 Kommunstyrelseordförandena efter ålder, parti och arbetsgivare 2009, % Ålder % Partiplatser % Arbetsgivare % år 1 CENT 56 Privata sektorn år 8 SAMl 25 Annan* vår 24 SDP 11 Kommunsektorn år 61 SFP 5 Staten 9 Över 64 år 6 Övriga 3 Förening/organisation/kyrkan 5 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Kvinnornas andel av ordförandena är 21 procent. *pensionärer, studerande och arbetslösa Källa: Finlands Kommunförbund 21

22 10 Styrelseordförandenas och ledamöternas arvoden... Sammanträdesarvodet är i snitt 83 euro för styrelseordförande och 59 euro för ledamöter. Ju större kommun, desto högre är också sammanträdesarvodena i snitt. Ordförandes årsarvode är i snitt euro. Årsarvodet varierar kommunvis mellan 450 euro och euro. Så gott som alla kommuner betalar ett årsarvode till styrelseordföranden. Ett månads- eller årsarvode betalas till styrelseledamöterna i 50 kommuner. Arvoden betalas mer allmänt i större kommuner. I kommuner med över invånare lyfter styrelseledamöterna i snitt arvoden på euro per år. Åbo har en heltidsanställd styrelseordförande, som lyfter ett månadsbaserat årsarvode. Nästan alla kommuner har höjt sina arvoden under 2000-talet. Det är kommunfullmäktige som bestämmer arvodesnivån. Arvodena till de förtroendevalda grundar sig på lag (42 i kommunallagen, 365/1995). 22 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

23 Mötes- och årsarvoden för ordförandena och ledamöterna i kommunstyrelse 2009, Kommunstyrelse- Kommunstyrselseordförande ledamot Kommunstorlek /sammanträde /år /sammanträde Färre än invånare invånare invånare invånare invånare invånare Över invånare Fastlandskommunerna Källa: Finlands Kommunförbund 23

24 11 Kommundirektör och borgmästare... Kommundirektören eller borgmästaren väljs av fullmäktige. Kommundirektören är underställd kommunstyrelsen, och han eller hon står i tjänsteförhållande till kommunen. En kommundirektör kan väljas antingen tills vidare eller för viss tid. I allmänhet väljs kommundirektören tills vidare. År 2009 hade 8,5 procent av kommundirektörerna valts för viss tid. Borgmästaren är kommunalt förtroendevald och ordförande för kommunstyrelsen. Borgmästarens mandattid kan vara högst lika lång som fullmäktiges. Bland finländska kommuner är det bara Tammerfors och Birkala som har en borgmästare (Kommunallagen 365/1995, 24, lagändring 578/2006). 24 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

25 Kommundirektörer som anställts för viss tid , % Inkl. avlönad personal i huvudsakligt tjänsteförhållande ,0 9,6 9,2 9,5 7,2 8,0 9,5 9,1 8, Källa: Lönestatistik för kommunsektorn, Statistikcentralen 25

26 12 Direktörsavtalens antal... Under 2000-talet har det blivit vanligare med kommundirektörsavtal. Avtalet kan betraktas som ett slags dokument över de spelregler som tillämpas mellan kommundirektören och den politiska ledningen. I direktörsavtalet skriver man in hurdana resultat kommundirektören förväntas prestera och hur dessa resultat utvärderas. Avtalet baserar sig på gemensamma överläggningar. Av ett direktörsavtal framgår i allmänhet också hur man går till väga i en eventuell konfliktsituation. Hösten 2010 tillämpades direktörsavtal i 157 kommuner, dvs. 48 procent av alla kommuner. Ett direktörsavtal planerades då i 28 kommuner. År 2004 hade endast var tionde kommun ingått ett direktörsavtal. Direktörsavtalen är vanligast i kommuner med mer än invånare eller invånare. Bland dessa kommuner har ungefär 60 procent ett kommundirektörsavtal. I kommuner med färre än invånare är direktörsavtalen mer sällsynta: endast ungefär en tredjedel av dem har ingått ett direktörsavtal. Antalet sökande till kommundirektörstjänsterna har minskat. År 2008 var antalet sökande i snitt 12, medan det tio år tidigare var Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

27 Antalet direktörsavtal i fastlandskommunerna 2010, % Färre än invänare invånare invånare invånare invånare Över invånare % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Källa: Finlands Kommunförbund Ja Planeras Nej 27

28 13 Kommundirektörernas profil... Lön: Kommundirektörernas totalinkomst varierar enligt kommunens invånarantal och omfattningen av de kommunala verksamheterna. I kommuner med färre än invånare är den ordinarie månadslönen inklusive erfarenhetstillägg cirka euro och i kommuner med fler än invånare cirka euro. Ålder: Av kommundirektörerna har 73 procent fyllt 50 år. Endast cirka fyra procent är under 35 år. Uppskattningsvis en femtedel av kommundirektörerna avgår med pension inom de närmaste fem åren. Kön: I början av 2009 var kvinnornas andel av kommundirektörerna ungefär 15 procent. Flest kvinnliga kommundirektörer finns i de små kommunerna. Utbildningsnivå: Av kommundirektörerna har 96 procent avlagt en examen på högskolenivå. Det finns fler kommundirektörer som har skrivit en doktorsavhandling än direktörer som avlagt endast examen på institutsnivå. 28 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

29 Kommundirektörernas totala inkomster enl. kommunstorlek 2009, euro/mån. (kommundirektörer på heltid med full lön) Kommunstorlek Totala inkomster, euro/mån Färre än invånare invånare invånare invånare invånare invånare invånare invånare invånare invånare invånare Över invånare Fastlandskommunerna Kommundirektörernas åldersfördelning 2009, % år år år år Källa: Lönestatistik för kommunsektorn, Statistikcentralen 29

30 14 Arbetet i en ledningsgrupp... Ledningsgruppen spelar en viktig roll för den resultatinriktade ledningen av en kommun. Ledningsgruppen assisterar kommundirektören genom att bereda ärenden som gäller hela kommunen samt sörjer för den interna informationen och det interna samarbetet. Ledningsgrupperna har ingen lagfäst ställning, men de har etablerat sig som en del av de finländska kommunernas ledningssystem. I den ledningsgrupp som kommundirektören utnämner ingår i allmänhet utöver kommundirektören även förvaltningsdirektören och/eller ekonomidirektören samt de sektoransvariga direktörerna. År 2008 bestod en ledningsgrupp av sju medlemmar i genomsnitt. Antalet medlemmar i ledningsgrupperna varierar från tre till över tio. Det är vanligt att kommunens ledningsgrupp sammanträder 2 3 gånger per månad, men i nästan lika många kommuner sammanträder gruppen varje vecka. 30 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

31 De kommunala ledningsgruppernas sammansättning 2008, % (N = 232) Kommundirektör/stadsdirektör Kunnan-/kaupunginjohtaja Hallintokuntien/toimialojen Förvaltningsdirektörer/ johtajat sektordirektörer Kunnansihteeri, Kommunsekreterare, hallintojohtaja förvaltningsdirektör Ekonomidirektör, Talousjohtaja, kamreeri kamrer 65 Henkilöstöpäällikkö Personalchef 33 Personalrepresentant(er) Henkilöstön edustaja(t) 29 Något Joku annat muu 14 Informatör, Tiedottaja, informationschef viestintäpäällikkö Källa: Finlands Kommunförbund 31

32 15 Mer om temat... Statistiska uppgifter: Statistik över kommunstyrelser, arvoden och sammanträden kommunvis: Forskning: Parasta naisille? Kuntaliitokset ja naisten edustus kuntien johdossa. (Kommunsammanslagningar och kvinnlig representation i kommunernas ledning.) Undersökningar som ingår i programmet för utvärdering av strukturreformen, Paras-ARTTU, nr 7. Pikkala Sari Kuntademokratian ja johtamisen tila valtuustokaudella (Den kommunala demokratins och ledningens nuläge ). Acta nr 215. Jäntti Anni och Pekola- Sjöblom Marianne (red.) Edustuksellisen demokratian tila kunnissa valtuustokaudella (Den representativa demokratin i kommunerna under fullmäktiges mandatperiod ). Acta nr 173. Kurikka Päivi, Majoinen Kaija och Pekola-Sjöblom Marianne Utredningar: Kunnanjohtajien saatavuus (Tillgång till kommundirektörer). En statistisk utredning av processen vid rekrytering av kommundirektörer Jäntti Anni. Kommunförbundets bokhandel: Uppgifter om styrelserna och arbetet i dessa: > Representativ demokrati