Lönerna och personalen i kommunsektorn

Transkript

1 Lönerna och personalen i kommunsektorn Statistikfolder september

2 Personalutgifterna 21 miljarder euro År 2015 kommer kommunernas och samkommunernas personalutgifter att uppgå till uppskattningsvis 21 miljarder euro, varav 16,1 miljarder euro är lönekostnader och 4,9 miljarder pensions- och andra indirekta socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalar. Omkring hälften av kommunernas samtliga utgifter är personalutgifter. (Källa: Kommunförbundet) Det försämrade ekonomiska läget i kommunsektorn tvingar de kommunala arbetsgivarna att minska sina personalutgifter, att omorganisera och effektivisera sin verksamhet och att utarbeta ekonomiska balanseringsprogram för flera år. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökade under 2000-talet fram till år 2008, då sjukfrånvaron inom kommunsektorn var i snitt 19,4 dagar per årsverke. År 2014 var sjukledigheterna per årsverke i genomsnitt 16,9 dagar. Genomsnittligt antal sjukledighetsdagar (kalenderdagar) per årsverke År Alla Män Kvinnor Fast anställda Visstidsanställda ,8 14,5 17,6 18,6 12, ,1 15,6 20,3 20,8 13, ,4 14,9 19,5 19,5 14, ,9 13,2 18,1 17,9 13,3 Källa: Arbetshälsoinstitutets undersökning Kommun10 och Helsingfors

3 Pensionsavgång i kommunsektorn Enligt Kevas prognos fram till år 2030 kommer den årliga pensionsavgången bland kommunsektorns nuvarande personal att vara cirka tre procent, dvs personer per år. Pensionsavgången varierar bland annat efter yrkesgrupp och region. (Källa: EU och de kommunala arbetsgivarna KT Kommunarbetsgivarna bevakar de finländska kommunala arbetsgivarnas arbetsmarknadsintressen inom Europeiska unionen. KT deltar i arbetet inom CEEP och CEMR:s arbetsgivarforum. KT Kommunarbetsgivarna KT Kommunarbetsgivarna är kommunsektorns arbetsgivarorganisation och en av de centrala arbetsmarknadsorganisationerna. KT förhandlar om och ingår kommunala kollektivavtal tillsammans med huvudavtalsorganisationerna och ger de kommunala arbetsgivarna rekommendationer om anställningsfrågor, resultat och arbetslivskvalitet. KT:s uppgifter bestäms i lag. KT Kommunarbetsgivarna hör till Kommunförbundet.

4 Den kommunala personalen 2014 Av personalen är 27 % tjänsteinnehavare 73 % arbetstagare Heltidsanställda Deltidsanställda Anställda i bisyssla Timavlönade Kvinnornas andel av hela personalen 80 % Kvinnornas andel av de månadsavlönade 81 % Kvinnornas andel av de timavlönade 14 % Av personalen Månadsavlönade Timavlönade Totalt Löner, yrken, examina Information om inkomster, yrken och examina inom kommunsektorn

5 Medelåldern 45,7 år Personalgrupp Medelålder, år Kvinnor 45,8 Män 45,6 Månadsavlönade 45,7 per avtalsområde: AKTA 45,6 UKTA 45,6 TS 47,7 LÄKTA 44,5 Övriga 44,2 Timavlönade 47,9 Fast anställda 47,8 Visstidsanställda 38,1 Heltidsanställda 45,6 Deltidsanställda och anställda i bisyssla 46,4 Kommunalt anställda sammanlagt 45,7 Avtalsområdena efter åldersgrupp 2014 Medelålder, Keski-ikä / åvuotta KVTES AKTA 45,6 år vuotta OPETUSALA UKTA TEKNISET TS LÄÄKÄRIT LÄKTA TUNTITES TIM-AKA 45,6 45,6 år vuotta 47,7 år vuotta 44,5 44,5 år vuotta 47,9 47,9 år vuotta 0 % 20 % 40 % 60 % % 80 % 100 % under alle över över yli 60

6 Den kommunala personalen efter utbildningsnivå 2014 Lägsta högre nivå 15,7 % Lägre högskolenivå 17,9 % Högre högskolenivå 19,4 % Andra stadiet 39,9 % Forskarutbildning 1,3 % Grundskolenivå 5,8 % Kommunalt anställda efter utbildning, oktober 2014 Utbildningsområde % av personalen Utbildning inom social- och hälsovård 43 Utbildning inom handel och samhällsvetenskaper 11 Utbildning inom servicesektorn 11 Pedagogisk utbildning och lärarutbildning 10 Teknisk utbildning 8 Annan utbildning eller utbildningen okänd 6 Humanistisk utbildning och konstutbildning 5 Allmänbildande utbildning 2 Naturvetenskaplig utbildning 2 Utbildning inom jord- och skogsbruk 2 Totalt 100

7 Den kommunala personalen Den kommunala personalen År 2014 arbetade År 2014 personer arbetade inom kommunsektorn. personer inom kommunsektorn. Dessutom hade cirka personer oavlönad arbets- eller tjänstledighet. Dessutom hade cirka Uppgifterna personer omfattar oavlönad inte timlärare arbets- i bisyssla. Enligt eller KT:s tjänstledighet. Uppgifterna omfattar personalen inte timlärare minska till i 414 bisyssla. 000 personer Enligt år KT:s prognos prognos uppskattas uppskattas personalen minska till personer år ,1 miljoner löntagare inom de olika arbetsmarknadssektorerna 2014 Kommunsektorn Privata sektorn Kyrkan Staten

8 Genomsnittliga löner per avtalsområde Heltidsanställda månadsavlönade år AKTA UKTA TEKNISKA LÄKARNA Kommunerna i snitt De vanligaste arbetstidssystemen och årsarbetstiderna i kommunsektorn (2015)* Timmar Andel av personalen Periodarbetstid** (114 tim. 45 min./3 veckor) % Allmän arbetstid (38 tim. 15 min./vecka) % Byråarbetstid (36 tim. 15 min./vecka) % * Kommunsektorns avtalsenliga ordinarie årsarbetstider, exklusive söckenhelger och semestrar ** Från den dagliga arbetstiden i periodarbete har avdragits måltidsrast (20 min.), som i allmänhet ingår i arbetstiden.

9 Lönesystemet i kommunsektorn Målet för lönesystemet i kommunsektorn är att främja kommunernas och samkommunernas resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrenskraftiga löner i kommunsektorn. Lönen består av en uppgiftsrelaterad lön (baserar sig på arbetets svårighetsgrad), ett individuellt tillägg (baserar sig på arbetetsprestationer och yrkesskicklighet), arbetserfarenhetseller andra årsbundna tillägg, arbetstidsersättningar, andra avtalsenliga tillägg, arvoden och ersättningar samt eventuella resultatbonusar. I kollektivavtalen finns lönesättningar som anger grundlönerna, dvs. minimilönerna för olika uppgifter. I kommunerna och samkommunerna bestäms den uppgiftsrelaterade lönen lokalt med beaktande av arbetets svårighetsgrad, kommunens löneresurser samt arbetsmarknadsläget och den allmänna lönenivån i regionen. Vid arbetsvärderingen tillämpas de allmänna värderingsfaktorer som har fastställts i avtalen. Det individuella kunnandet och arbetsprestationerna bedöms vid utvecklingssamtalen. Arbetstidsersättningar betalas för obekväm arbetstid (kväll, natt, veckoslut, söckenhelg, beredskap) och för mertids- och övertidsarbete. Lärarnas övertimarvoden statistikförs som inkomst för ordinarie arbetstid och läkarnas jourersättningar statistikförs som övertidsersättningar. Resultatbonus betalas till en hel grupp. Resultatbonusarna utgör 0,2 procent av lönesumman.

10 Personalen per avtalsområde 2014 ( ) Det allmänna kommunala tjänsteoch arbetskollektivavtalet Undervisningssektorn Tekniska sektorn Läkarna Timavlönade Övriga (bl.a. musiker och skådespelare) De totala lönernas struktur per avtalsområde 2014 AKTA UKTA Tekniska Läkarna Uppgiftsrelaterad lön 84,3 76,5 79,4 67,2 Tillägg baserade på anst.tid 5,4 12,8 6,4 4,3 Individuellt tillägg 1,3 0,8 4,5 2,7 Övriga tillägg för ord. arbetstid Mertids- och övertidsersättningar 7,8 8,0 5,9 7,8 1,2 1,9 3,9 18,0 Totalt

11 Avtalssystemet är flexibelt I kommunsektorn tillämpas ett flexibelt avtalssystem. Genom riksomfattande kollektivavtal ingås överenskommelser om löner och arbetstider. Kommunerna och samkommunerna kan också ingå lokala avtal. Förhandlingsförfarandet och förhandlingsparterna anges i det kommunala huvudavtalet. De kommunala kollektivavtalen Det finns fem avtalsområden inom kommunsektorn: det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA), tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS), tjänstekollektivavtalet för läkare (LÄKTA) och arbetskollektivavtalet för timavlönade (TIM-AKA). Avtalsperioden för de kommunala kollektivavtalen är Avtalet verkställer det sysselsättnings- och tillväxtavtal som de centrala arbetsmarknadsorganisationerna förhandlat fram. Avtalsenliga höjningar Under avtalsperioden betalades en allmän förhöjning på 20 euro eller gjordes andra avtalsenliga ändringar på motsvarande nivå. Kostnadseffekten av dessa var i genomsnitt 0,8 procent av lönesumman. Ändringen som gäller periodarbetstid i AKTA infördes Löner höjdes och avtalstexter ändrades Den genomsnittliga kostnadseffekten av de avtalsenliga höjningarna 2015 var i genomsnitt 0,4 procent av lönesumman. De avtalsenliga ändringarna för läkarna infördes i huvudsak Den allmänna förhöjningen utgörs år 2016 antingen av 16 euro per månad, dock minst 0,47 procent, eller inom vissa avtalsområden av en allmän förhöjning på 0,4 procent. Kostnadseffekten av de avtalsenliga höjningarna är i snitt 0,59 procent. Genomsnittlig total timlön Den genomsnittliga totala timlönen för timavlönade var 14,73 euro i oktober Kvinnornas genomsnittliga totala timlön var 13,47 och männens 14,90.

12 Kommunerna är goda arbetsgivare I Finland finns det 301 kommuner och 125 samkommuner. De har sammanlagt cirka anställda, vilket utgör en femtedel av den yrkesverksamma arbetskraften. Enligt KT:s prognos uppskattas personalen minska till personer år Personalstyrkan i kommunerna och samkommunerna, oktober 2014 Antal anställda som får lön Kommuner % Samkommuner % Totalt % 99 15,9 33,3 21, ,5 13,8 22, ,9 16,0 20, ,7 16,7 15, ,1 7,2 7, ,3 4,3 5, ,8 5,8 4, ,8 2,9 3,5 Totalt 100,0 100,0 100,0 Antal Anst. i genomsnitt Antal anställda tot Kommunerna och samkommunerna är i genomsnitt stora arbetsgivare och de har de senaste åren blivit allt större.

13 Genomsnittliga löner i oktober 2014 Yrkesman Tandskötare Stadsdirektör Kokerska Bibliotekarie Hemvårdare Kommuningenjör Kommundirektör Anstaltsbiträde Barnträdgårdslärare Gymnasierektor Närvårdare Lantbruksavbytare Avdelningsläkare Lönesekreterare Brandman Brandchef Familjedagvårdare Primärskötare Lektor i grundskolan Klasslärare i grundskolan Byggmästare Sjukskötare Städare Socialarbetare Ekonomichef Hälsocentraltandläkare Hälsocentralläkare Byråsekreterare Arbetsledare Kommunsektorn i genomsnitt 3 097

14 Förhandlingsparter inom kommunsektorn De kommunala arbetsgivarna Huvudavtalsorganisationerna Löntagarnas centralorganisationer Kommunarbetsgivarna representerar 301 kommuner och ca 125 samkommuner på arbetsmarknaden i Fastlandsfinland Kommunfackets union JHL, JYTY FFC Kommunsektorns utbildade vårdpersonal KoHo Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU SuPer, Tehy, Suomen Palomiesliitto bl.a. OAJ, Läkarförbundet, Veterinärförbundet, Tandläkarförbundet, FKT, Finlands Hälsovårdarförbund, Talentia och Akavas Specialorganisationer FTFC Akava Anställda ( ) enligt huvudavtalsorganisation: FOSU 30 %, Kommunfackets union 29 %, KoHo 29 % och icke fackanslutna 12 %. Uppgifterna om löner, arbetstider, antalet anställda och personalstrukturen är från Statistikcentralen.