Uppgifter om kommunfullmäktige och fullmäktigeledamöter i Fastlandsfinland

Transkript

1 Uppgifter om kommunfullmäktige och fullmäktigeledamöter i Fastlandsfinland

2 Kommunernas fullmäktigeledamöter väljs genom kommunalval vart fjärde år. Kommunalval ordnas nästa gång 2012 i Fastlandsfinland och 2011 på Åland. Uppgifterna är i huvudsak från år 2009 och baserar sig till största delen på de uppgifter som kommunerna gett Kommunförbundet. Uppgifter: demokrati@kommunforbundet.fi Helsingfors 2010 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, Helsingfors PB 200, Helsingfors Tfn , fax fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi

3 Innehåll... 1 Kommunfullmäktiges uppgifter 4 2 Valdeltagande i kommunalvalet 6 3 Kommunalvalet och kandidaterna 8 4 Fullmäktiges storlek 10 5 Partiernas andelar av fullmäktigeplatserna 12 6 Kvinnor i fullmäktige 14 7 Fullmäktigeledamöternas ålder 16 8 Fullmäktigeledamöternas arbetsgivarsektor 18 9 Fullmäktigeledamöternas utbildningsnivå och modersmål Fullmäktigeledamöternas erfarenhet av förtroendeuppdrag Fullmäktigeordförandes profil Fullmäktigeordförandes och ledamöters arvoden Fullmäktiges sammanträden Fullmäktiges verksamhetsformer 30 Mer om ämnet 32 3

4 1 Kommunfullmäktiges uppgifter... Fullmäktige är det förtroendeorgan som utövar den högsta beslutanderätten i kommunen. Fullmäktige ansvarar för kommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige fattar beslut om bland annat kommunens budget och godkänner bokslutet. Fullmäktige väljer därtill ledamöterna till kommunens övriga organ. Obligatoriska organ i kommunen förutom fullmäktige är kommunstyrelsen, revisionsnämnden och de nämnder som förutsätts i vallagen. Kommunernas fullmäktigeledamöter väljs genom kommunalval vart fjärde år. Kommunalval ordnas nästa gång 2012 i Fastlandsfinland och 2011 på Åland. 4 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

5 KOMMUNENS ORGAN (KOMMUNALLAGEN 365/1995,17 ) KOMMUNFULLMÄKTIGE CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN KOMMITTÉ KOMMUNSTYRELSEN SEKTION NÄMND SEKTION DIREKTION 5

6 2 Valdeltagande i kommunalvalet... I kommunalvalet 2008 röstade 61,2 procent av de röstberättigade. Siffran inbegriper resultatet av nyvalet i Högfors, Grankulla och Vichtis Andelen som röstade ökade med 2,6 procentenheter jämfört med föregående val. Sedan 1950 har valdeltagandet varit livligast 1964, då det var 79,3 procent. Lägst var valdeltagandet i kommunalvalet 2000, då endast 55,9 procent av de röstberättigade deltog. Förhandsröstning har blivit allt populärare. I kommunalvalet 2008 röstade 40 procent av de röstberättigade på förhand. 6 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

7 VALDELTAGANDET I KOMMUNALVALEN , % % % 100 Valdeltagandet% ,3 74,8 76,7 75,6 78,5 78,1 74,0 71,3 70,5 70,9 66,2 63,0 61,3 61,2 58,6 55, ,1 37,7 39,1 39,9 34, ,3 6,8 8,0 9,2 18,3 Förhandsröstning% År Uppgifterna för år 2008 har uppdaterats med resultatet från nyvalet i Högfors, Grankulla och Vichtis. Källa: Statistikcentralen 7

8 3 Kommunalvalet och kandidaterna... Från och med år 1996 har ett parti, ett valförbund eller en gemensam lista rätt att i respektive kommun ställa upp ett antal kandidater som är högst en och en halv gång så stort som antalet fullmäktigeledamöter som ska utses vid valet. Tidigare fick antalet vara högst dubbelt så stort som antalet ledamöter. I det föregående kommunalvalet utnyttjade inget parti eller ingen gruppering i 81 procent av kommunerna möjligheten att ställa upp det maximala antalet kandidater. Antalet fullmäktigeledamöter minskade med totalt Orsaken till minskningen är först och främst kommunsammanslagningarna på talet. Också antalet kommunalvalskandidater minskade. Antalet kandidater per fullmäktigeplats har på tjugo år minskat från fem till 3,7. 8 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

9 ANTALET KANDIDATER OCH INVALDA I KOMMUNALVALEN Kandidater Invalda Källa: Statistikcentralen 9

10 4 Fullmäktiges storlek... Från början av 2009 fanns det totalt fullmäktigeledamöter i Finland, av vilka i Fastlandsfinlands kommuner. Jämfört med föregående fullmäktigeperiod minskade antalet ledamöter med personer. Minskningen berodde på ändringar i kommunernas invånarantal och kommunsammanslagningar. Under den pågående perioden är den vanligaste fullmäktigestorleken 27 ledamöter. Kommunerna har i snitt 31 fullmäktigeledamöter. Antalet fullmäktigeledamöter bestäms av kommunens invånarantal. Fullmäktige i kommuner med högst invånare kan bestå av antingen tretton eller femton ledamöter. Under den pågående perioden har sex kommuner ett fullmäktige med femton ledamöter. Inte en enda kommun har ett fullmäktige med tretton ledamöter. Kommunerna kan bilda ett gemensamt fullmäktige om en kommunsammanslagning genomförs mitt under en fullmäktigeperiod. Fullmäktigeförsamlingarna kan då förenas, antingen delvis eller helt och hållet (Kommunindelningslag 1698/2009, 24 ). Ett utvidgat fullmäktige var i bruk i 15 kommuner år Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

11 ANTAL FULLMÄKTIGELEDAMÖTER (KOMMUNALLAGEN 365/1995, 10 ) Invånarantal Antal fullmäktigeledamöter högst över Källa: Finlands Kommunförbund 11

12 5 Partiernas andelar av fullmäktigeplatserna... Centern innehar en tredjedel av fullmäktigeplatserna under den pågående perioden. Socialdemokraterna och Samlingspartiet har en femtedel var. I början av perioden hade ett parti enkel majoritet eller över hälften av fullmäktigeplatserna i sammanlagt 115 kommuner i Fastlandsfinland, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av Finlands kommuner. Centern hade enkel majoritet i 100 kommuner, Svenska folkpartiet i fjorton kommuner och Samlingspartiet i en kommun. Antalet fullmäktige med enkel majoritet ökade under 1990-talet, men minskade under 2000-talet. Förändringen beror på att antalet fullmäktige med centermajoritet minskat. 12 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

13 PARTIERNAS ANDEL AV RÖSTERNA I KOMMUNALVALET 2008, % PARTIERNAS ANDEL AV FULLMÄKTIGE- PLATSERNA 2009, % Saml 24 C 34 SDP 21 SDP 20 C 20 Saml 19 Gröna 9 VF 8 VF 9 SFP 5 Sannf 5 Sannf 4 SFP 5 Gröna 4 KD 4 KD 3 Övriga 3 Övriga I rösträkningen har beaktas resultatet av nyvalet i Högfors, Grankulla och Vichtis. Punkten Övriga omfattar små partier och valmansföreningar. Källa: Statistikcentralen 13

14 6 Kvinnor i fullmäktige... I kommunalvalet 2008 valdes totalt kvinnor in i fullmäktige. Andelen kvinnor är 36,7 procent. Under de senaste 20 åren har andelen kvinnor ökat med cirka tio procentenheter. Ökningen har varit anspråkslös under 2000-talet. Under pågående fullmäktigeperiod har kvinnorna majoritet i tretton fullmäktige. Antalet fullmäktige med kvinnomajoritet minskade till cirka fyra procent från förra periodens knappa sex procent. 14 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

15 ANDELEN KVINNOR BLAND DE INVALDA I KOMMUNALVALEN , % ,7 14,7 18,1 22,2 25,2 27,2 30,0 31,5 34,4 36,4 36, Källa: Statistikcentralen Kvinnor Män 15

16 7 Fullmäktigeledamöternas ålder... Medelåldern bland fullmäktigeledamöterna är 49 år. Ungefär sex procent av dem är under 30 år. Andelen åringar i fullmäktige har ökat något under 2000-talet, medan deras andel av kandidaterna i valen varit i stort sett den samma. Andelen personer som är 65 år eller äldre är åtta procent. I de två senaste valen har denna åldersgrupp klart ökat sin andel. Det finns kommuner i Finland där fullmäktiges yngsta representant har fyllt 40 år. Å andra sidan har 38 kommuner ingen fullmäktigeledamot som är över 65 år. 16 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

17 FULLMÄKTIGELEDAMÖTERNAS ÅLDERSFÖRDELNING 2009, % 65 år år år år år 26 Andelen och över 64-åringar bland de invalda i kommunalvalen , % Åldersgrupp Källa: Finlands Kommunförbund år 5,5 5,6 5,9 6,2 Över 64 år 3,0 3,9 5,7 7,8 17

18 8 Fullmäktigeledamöternas arbetsgivarsektor*... Omkring hälften av fullmäktigeledamöterna arbetar inom privata sektorn. Av fullmäktige är närmare en fjärdedel kommunalt anställda. Av dessa arbetar tretton procent i den egna kommunen. Åtta procent av fullmäktige är statligt anställda, framför allt inom statsförvaltningen. Exempelvis 155 riksdagsledamöter sitter i kommunfullmäktige. Fördelningen av fullmäktigeledamöter på olika arbetsgivarsektorer är i stort sett den samma som under föregående period. Andelen ledamöter som arbetar inom privata sektorn har minskat litet. Av de grupper som står utanför arbetslivet har andelen pensionärer ökat litet. * Arbetsgivare är inte samma sak som en persons yrke. En lärares arbetsgivare kan vara privata sektorn, en kommun eller staten. På basis av en persons yrke kan man inte med tillförlitlighet dra slutsatser om dennes arbetsgivarsektor. 18 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

19 FULLMÄKTIGELEDAMÖTERNAS ARBETSGIVARSEKTOR 2009, % (N = ) Annan 18 8 Staten 5 Förening/ organisation/kyrkan Den egna kommunen Annan kommun eller samkommun Privata sektorn Kommunsektorn Annan inbegriper dem som står utanför arbetslivet, såsom pensionärer, studerande och arbetslösa. Källa: Finlands Kommunförbund... uppgift saknas Kommunalt affärsverk Sammanslutning/ stiftelse där kommunen har bestämmanderätt Fullmäktigeledamöternas arbetsgivarsektor, % Kommunsektorn Den eg- Annan kom- Sammanslutning/ Förening/ Privata na kom- mun eller stiftelse där kommuner organisation/ År sektorn munen samkommun har bestämmanderätt Annan Staten kyrkan

20 9 Fullmäktigeledamöternas utbildningsnivå och modersmål... Utbildningsnivå: Fullmäktigeledamöterna har högre utbildning än genomsnittet. Av fullmäktigeledamöterna har 30 procent högskoleexamen medan bara femton procent av de röstberättigade har det. Andelen ledamöter med examen på andra stadiet eller lägre högskoleexamen har hållit samma nivå under 2000-talet. Andelen ledamöter med grundläggande utbildning har samtidigt minskat med cirka sju procent medan andelen ledamöter med högskoleexamen har ökat i motsvarande grad. Modersmål: Största delen av fullmäktigeledamöterna är finskspråkiga. Sex procent av fullmäktigeledamöterna har svenska som modersmål. De samisk språkiga ledamöterna är tolv under pågående period. Av fullmäktigeledamöterna har cirka 0,3 procent eller totalt 34 personer utländsk bakgrund. 20 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

21 DE FÖRTROENDEVALDAS OCH RÖSTBERÄTTIGADES UTBILDNINGSNIVÅ 2009, % invalda i fullmäktige röstberättigade Grundskolenivå Andra stadiet Lägsta högre nivå Högskolenivå Källa: Statistikcentralen 21

22 10 Fullmäktigeledamöternas erfarenhet av förtroendeuppdrag... Av fullmäktigeperiodens ledamöter har en dryg tredjedel invalts för första gången. Jämfört med den förra perioden håller antalet nykomlingar samma nivå. Av nykomlingarna har 22 procent tidigare varit ledamöter i kommunstyrelsen eller någon nämnd. Ändringen från förra perioden är obetydlig. Cirka fjorton procent av nykomlingarna har tidigare varit ersättare. Denna andel har ökat med sex procentenheter sedan förra perioden. Av fullmäktigeledamöterna sitter 27 procent i kommunstyrelsen. Varannan ledamot är också ledamot i minst en nämnd. 22 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

23 FULLMÄKTIGELEDAMÖTERNAS ERFARENHET AV FÖRTROENDEUPPDRAG 2009, % i styrelsen 27 första gången i fullmäktige 35 i en nämnd Källa: Finlands Kommunförbund 23

24 11 Fullmäktigeordförandes profil... Ålder: Fullmäktigeordföranden är i snitt 53 år. Elva procent av fullmäktigeordförandena har fyllt 65 år. Endast fem kommuner har en fullmäktigeordförande som är under 30 år. Kön: Av fullmäktigeordförandena är 26,5 procent och av vice ordförandena cirka 25 procent kvinnor. Både ordförande och vice ordförande var män i 127 kommuner vid ingången av pågående fullmäktigeperiod. Endast två kommuner hade ett kvinnodominerat presidium. Parti: I 56 procent av kommunerna representerar fullmäktigeordföranden centern. Socialdemokraterna och samlingspartiet innehar bägge 16 procent av ordförandeplatserna. Arbetsgivare: Av fullmäktigeordförandena arbetar 40 procent inom privata sektorn. Cirka en femtedel arbetar inom kommunsektorn och cirka arton procent inom staten, framför allt inom statsförvaltningen. 24 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

25 FULLMÄKTIGEORDFÖRANDENA EFTER ÅLDER, PARTI OCH ARBETSGIVARE 2009, % Ålder % Partiplatser % Arbetsgivare % år 2 C 56 Privata sektorn år 8 Saml 16 Annan* år 24 SDP 16 Kommunsektorn år 55 SFP 8 Staten år och äldre 11 Övriga 4 Förening/organisation/kyrkan 4 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Kvinnornas andel av ordförandena är 26,5 procent. * pensionärer, studerande och arbetslösa Källa: Finlands Kommunförbund 25

26 12 Fullmäktigeordförandes och ledamöters arvoden... Sammanträdesarvodet är i snitt 85 euro för fullmäktigeordförande och 60 euro för ledamöter. Ju större kommun, desto större är också sammanträdesarvodena i snitt. I kommuner med färre än invånare är fullmäktigeordförandes sammanträdesarvode i snitt 51 euro och i kommuner med fler än invånare 251 euro. Ordförandes årsarvode är i snitt euro. I kommuner med färre än invånare är fullmäktigeordförandes årsarvode i snitt 731 euro och i kommuner med fler än invånare euro. Nästan alla kommuner har höjt arvodena under 2000-talet. Det är kommunfullmäktige som bestämmer arvodesnivån. Arvodena till de förtroendevalda grundar sig på lag (Kommunallag 365/1995, 42 ). 26 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

27 MÖTES- OCH ÅRSARVODEN FÖR ORDFÖRANDENA OCH LEDAMÖTERNA I FULLMÄKTIGE 2009, Fullmäktige- Fullmäktigeordförande ledamot /samman- /samman- Kommunstorlek träde /år träde färre än invånare invånare invånare invånare invånare invånare över invånare Fastlandskommunerna Källa: Finlands Kommunförbund 27

28 13 Fullmäktiges sammanträden... Antalet sammanträden varierar enligt kommunens storlek (invånarantal). År 2007 hade fullmäktigeförsamlingarna i snitt åtta sammanträden. Flest sammanträden anordnades i Helsingfors, där fullmäktige sammanträdde 22 gånger under året. I den kommun som ordnade minst sammanträden sammankallades fullmäktige fem gånger. År 2007 behandlades i snitt sammanlagt 85 ärenden. Antalet behandlade ärenden varierar mycket från kommun till kommun. Per sammanträde behandlade fullmäktige i snitt tio ärenden. I allmänhet pågår ett sammanträde under två timmar. Sammanträden som pågår över tre timmar är vanligast i större kommuner med över invånare. 28 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

29 FULLMÄKTIGESAMMANTRÄDENAS FREKVENS OCH LÄNGD SAMT ANTALET BEHANDLADE ÄRENDEN 2007 (N = ) Sammanträdenas längd, % 3 tim. eller mer 2 2,5 tim. 8 Under 2 tim Fullmäktige Variationsi fastlands- intervall kommunerna Antal min max Sammanträden/ år Ärenden/ år Ärenden/ sammanträde Källa: Finlands Kommunförbund 29

30 14 Fullmäktiges verksamhetsformer... Fullmäktiges betydelse i fastställandet av kommunernas strategier och mål har stärkts. Fullmäktiges utvidgade roll förutsätter att man går in för nya arbetssätt. Fullmäktiges populäraste verksamhetsform är förhandlingar inom och mellan fullmäktigegrupperna samt seminarieverksamhet. Varannan kommun går också in för aftonskola samt arbete med scenarier och framtidsarbete. Minst använda arbetssätt är teamarbete och bandupptagning eller videoinspelning av sammanträden. I större kommuner är verksamhetsformerna i snitt mångsidigare än i mindre. Det har blivit vanligare att fullmäktige tillämpar varierande verksamhetsformer under 2000-talet. 30 Kommunvisa uppgifter: > Kommunalvals- och demokratistatistik

31 OLIKA ARBETSFORMER I KOMMUNERNAS FULLMÄKTIGE ÅR 2008, % (N = 238) Seminarier Förhandlingar inom fullmäktigegrupperna Förhandlingar mellan fullmäktigegrupperna 83 Scenarie-/framtidsarbete Aftonskolor Frågestunder 36 Remissdebatter Arbete i arbetsgrupper Ambulerande möten/besök på ort och ställe Inspelning av sammanträden 18 Teamarbete Källa: Finlands Kommunförbund 31

32 Mer om ämnet Statistiska uppgifter: Kommunvis statistik om fullmäktige, arvoden och sammanträden: > Kommunalvals- och demokratistatistik Forskning: Kuntademokratian ja johtamisen tila valtuustokaudella (Kommundemokratins och ledningens tillstånd ). Acta nr 215. Jäntti Anni och Pekola-Sjöblom Marianne (red.) Edustuksellisen demokratian tila kunnissa valtuustokaudella (Den representativa demokratin i kommunerna under fullmäktiges mandatperiod ). Acta nr 173. Kurikka Päivi, Majoinen Kaija, Pekola-Sjöblom Marianne. Kommunförbundets bokhandel: Uppgifter om fullmäktige och fullmäktigearbetet: > Representativ demokrati Nyhetsbrevet Fullmäktige påverkar: Valresultat och valanalyser: Justitieministeriet: > Val Statistikcentralen: > Förstasidan > Val > Kommunalval