Anhörigas insatser har en samhällsbärande funktion. - Vilket stöd får de och hur skulle vi kunna stödja dem?

Transkript

1 Anhörigas insatser har en samhällsbärande funktion. - Vilket stöd får de och hur skulle vi kunna stödja dem? Christiansborg 26. oktober 2018 Ingela Furenbäck Forskare/Möjliggörare

2 Begrepp Anhörig (= pårørende) omsorgsgivare: person som ger omsorg till en närstående person som är sjuk, äldre eller har en funktionsnedsättning Närstående: den person som tar emot omsorg Omsorg: vård, hjälp, stöd, personlig omsorg, tillsyn, praktisk sysslor som inköp, transporter, skötsel (=pasning) av hus och hem eller hjälp med kontakt med myndigheter och vårdpersonal (=plejepersonale), sköta ekonomi, post, räkningar el liknande. förvärvsarbetande = erhvervsarbejde

3

4

5

6

7 Nordisk äldreomsorg; En jämställdhetsambition I norden har vi liknande lagstiftning (= lovgivning) kring vilka som har ansvar för äldre och sjuka: Familjen har inget formellt ansvar De lokala myndigheterna är skyldiga att tillhandahålla (=tilbyde/stille til rådighed) tjänster efter behov Ambitionen: Offentligt finansierade, offentligt tillhandahållna tjänster av hög kvalitet som riktas till och används av alla sociala grupper beroende på behov och inte köpkraft (Szebehely & Meagher, 2018)

8 (Kröger & Yeandle, 2013)

9 Utveckling av äldreomsorgen i Norden 30 Äldreboende (botilbud) (% av 80+) 60 Hemtjänst (hjemmehjælp)(% av 80+) Denmark Norway Sweden Finland Minskad täckning i alla nordiska länder - kan inte förklaras av förbättrad hälsa i 80+ befolkning. (Szebehely & Meagher, 2018)

10 Äldreomsorg har förändrats Kvaliteten inom offentliga äldreomsorgen har försämrats: - Minskat handlingsutrymme i hemtjänsten Ökad tidspress (fr a i äldreboenden) Fler av personalen har allvarligt funderat på att sluta (flest i Sverige) Privatisering: Ökning av vinstdrivande leverantörer från noll före 1990 till cirka 20% i SE och FI; cirka 5% i NO och DK Privatiseringen påverkar strävan efter jämlikhet (= lighed) och offentliga politiken - "de mellanliggande klassens skarpa armbågar" försvinner - ökad ojämlikhet? Många äldre väljer bort offentlig hjälp, stigmatiserande. Resursstarka skaffa sig via privata marknaden, medan de med lägre utbildning litar på anhöriga (Szebehely & Meagher, 2018)

11 Trots ökningen - fortfarande ganska lite vinstdrivande vårdhem i relation till de angelsaxiska länderna (Szebehely & Meagher, 2018; Meagher & Szebehely 2013; Harrington et al. 2017)

12 Rätt till omsorg, för alla nordiska invånare? Offentliga utgifter i % av BNP i såväl SE, NO och DK (är mer generösa än i de flesta länder) minskar trots åldrande befolkning. Finland mycket mindre generös och så har de betydligt högre och ökade användaravgifter Nordisk jämställdhetsambition är oförändrad, vi har nationella universalistiska principer. Men behörighets (= berettigelse) kriterierna förändras, mer skärpta - Behov är ett elastiskt koncept (Szebehely & Meagher, 2018)

13 Anhörigomsorgen ökar i takt med minskad omsorg av äldre och personer med funktionsnedsättning Majoriteten av all omsorg utförs av anhöriga och var femte vuxen person ger hjälp till någon Merparten av de som ger anhörigomsorg är i förvärvsaktiv ålder i Norden och internationellt. Vård och omsorgs ska ges av samhället och anhörigomsorg ses som frivilligt, därför inget som skyddar dessa personer. Men är det frivilligt? Hemmet som vårdinrättning? (Nka, Sand, 2016)

14 Anhörigas ålder och närstående år framförallt till barn år (1/4 av dem ger omsorg) framförallt till föräldrar 65 år framförallt till makar Hälften ger till föräldrar. En fjärdedel till make (Socialstyrelsen, 2012)

15 Forskning visar genomgående ett negativt samband mellan omfattande omsorgsansvar och förvärvsarbete, Särskilt för kvinnor Mer än 20 h i veckan i kombinerad med för lite hjälp från samhället har en negativ inverkan på anhörigas hälsa. Deltagande i arbetlivet och antal arbetande timmar, går ner i tid, avbrott, anpassade arbetstider, låg lön, tidig pension, kan inte göra karriär, svårt att satsa på arbetet. Diskussion om man går ner i tid el om man ger omsorg om man inte arbetar så mycket. Fattigdom Sämre mental hälsa (Nka, Sand, 2016)

16 Anhöriga som ger omsorg i yrkesförvärvsålder, risker (= mangel) Risk för anhöriga: Omfattande omsorg, gräns 20 h/vecka. Överarbetar, kompenserar, stress, utmattning, sjukskrivning. Ingen rätt att komma tillbaka till arbetslivet efter gett omsorg. Brist på tid för egna intressen och för umgänge. Risk för arbetsgivaren: frånvaro, sämre produktivitet, lägre lönsamhet. Risk för samhället: Samhällsekonomi genom förlorade arbetsinkomster för individen, minskad skatteintäkt. Samt kostnader för stress/utmattning. (Nka, Sand, 2016)

17 Ackumulerande utsatthet Kvinnor, med sämre hälsa, äldre omsorgsgivare, nära pension De som gav mer omfattande omsorg, De som gav till personer med större hälsoproblem. De som hade små barn hemma, lägre inkomst, lägre utbildning. Vid policy viktigt att ta fokus på sårbara grupper! (Nka, Sand, 2016)

18 Stöd till anhöriga i arbetslivet Uppmärksamhet och förståelse från chefer och kollegor Företagshälsovård Arbetsgivares kunskap om offentligt stöd Flexibla arbetstider och beredskap för anhörigas akuta behov behöver du inte hantera tillfällig frånvaro. Och är beredd att ta hand om en längre bortavaro. Genom att ge stöd kan arbetsgivaren påverka att reducera sjukskrivningar, öka tjänstvilligheten, personalengagemang, öka anställdas moral. Företagen kan bli mer framgångsrika, visar forskning. (Nka, Sand, 2016)

19 Stöd till anhöriga Svensk lagstiftning: 1998 SoL att kommuner bör ge stöd till anhöriga genom stöd och avlastning 2009 ändrades bör till skall hjälpa anhöriga. Stödet är ofta uppbyggt kring äldre makar Vanligt att få samtala men kan behöva mer tid pengar för att ge omsorg, el mer offentlig finansierade omsorgstjänster för att inte behöva ge lika mycket omsorg Sedda, lyssnade på och bemötta med respekt samt ekonomisk ersättning för att täcka förlust av inkomst. Flertalet ansåg att de bar ett alltför stort ansvar och att det offentliga borde ta huvudansvaret. (Nka, Sand, 2016)

20 USA Finns inte mycket systematisk offentlig vård eller hjälp till äldre, ansvaret vilar på familjen. Många kan inte betala för hemhjälp och sjukvård. 44 miljoner anhöriga omsorgsgivare. Oftast kvinnorna som får ta ansvaret Av dem är det 53% där det påverka negativt på deras arbete. Rätt till 12 veckor obetald ledighet för att ta hand om närstående, men svårt att få det, arbetsgivare har inte generellt infört effektiva policyers och metoder för att hantera anställda som har familjeomsorgsansvar

21 Japan Har världens äldsta befolkning, en fjärdedel av befolkningen är över 65 år, och de ökar Ändrat från flergenerationsfamiljer till kärnfamiljer personer lämnar sitt arbete varje år för att ge omsorg, knappt 1/5 av dem är män. Kvinnofråga kombinera omsorg och arbete. Policy för att anhöriga ska ha rätt att ta ledigt från arbetet i 93 dagar Studier visat: utmattning, svårt sköta arbetet, mental stress, våld, självmord.

22 UK Antalet personer som ger obetald vård ökat väsentligt. Från 5,2 till 5,8 miljoner mellan Störst ökning med de som ger mer än 20 h i veckan. Anhöriga har vissa lagstadgade rättigheter: begära flexibelt arbete, till ledigt från arbetet i nödsituationer, skydd mot diskriminering

23 Frankrike Laglig rätt, anhörig kan lämna sitt jobb men inte ekonomisk ersättning För en släkting över 60 i högst 3 månader, förnybar inom ett år För ett barn under 20, 310 dagars ledighet, förnybar efter tre år Studier visat att anhöriga kombinera arbete med omsorgsgivande med vissa svårigheter. Tidsbrist, stress, trött, skuld, sämre inkomst.

24 Norge Vanligare att kombinera arbete och omsorgsgivande än i andra europeiska länder utanför norden. Sju av tio som har föräldrar i livet förvärvsarbetar samtidigt. Mer än hälften upplevt svårigheter att kombinera detta. En tredje del använder semesterdagar (= feriedage), 20 % andra former av ledighet för att hjälpa föräldrar. Samarbetet mellan offentliga vården och anhöriga verkar fungera bra.

25 Olika former av ekonomiskt stöd till anhöriga Direkt ekonomiskt stöd i form av lön, bidrag, el försäkring, till den anhörige el till närstående- Cash for care - (flera av oecd länderna som Sverige, Norge) Indirekt ek stöd, skattereducering el pensionstrygghet Arbetsmarknadspolitik som ger anställda möjlighet att ha ledigt och ha en del av lönen kvar. I utomnordiska länder är det vanligt att familjen ger omsorg och ekonomiskt stöd till anhöriga är vanligt och växer som stödform i Europa. (Nka, Sand, 2016)

26 Sverige ekonomisk ersättning till anhöriga Försäkringskassan el. kommun. Kommuner är inte skyldiga enligt lag, restriktiva, olika praxis i olika kommuner. Närståendepenning lag från 1989, Betalas av försäkringskassan till anhöriga om dessa förvärvsarbete el arbetssökare. Krävs medicinskt intyg. Snäva regler och dålig information. Ca 80% av lönen. 100 dagar, vissa kan få 240 dagar. Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl. Svår sjukdom i 100 dagar, inte garanti för ek ersättning. Vårdbidrag, kom Ges till närstående som i sin tur förväntas ersätta den som utför hjälpen. Bidraget är skattefritt. Avtagande trend. I Sverige är det individens lön som är grunden i socialförsäkringssystemet. (Nka, Sand, 2016)

27 Reflektioner kring ekonomisk ersättning till anhöriga Ersättningen kan ses som en betalning för det arbete anhöriga utför då detta juridiskt sett är ett samhällsansvar. Anställning är ett större skydd genom det är knutet till socialförsäkringssystemet och ger pensionspoäng. Vilket bidrag inte ger. Det ger kompensation och uppmärksamhet och kan vara viktig hjälp, men får inte vara det enda sättet att hjälpa anhöriga. Risk att det inte sker någon professionalisering av vården. Ek ersättning ses i en kontext med en ordentlig vårdplan inkluderande adekvat utbildning, olika former av stöd och avlösning samt möjlighet att fortsätta arbeta. Normer: Anhöriga ska ge omsorg av kärlek, om man för in pengar i relationen leder det till emotionell distans el kärlekslöshet (USA). Kan leda till övergrepp. Fångar kvinnor i fattigdom genom livet. Leda till en positiv relation. Undersökning visat att båda parter var nöjda (Adamek,1992). Handlar om jämlikhet och rättvisa.

28 Anhörigas omsorgsinsatser sett ur ett samhällsperspektiv Saknas beräkningar och det är svårt att mäta. Exempel: cancersjukvård. Om hemtjänsten skulle gjort det anhöriga gör, samma insatser, skulle det kostats kronor per patient sett övers en 15 månads period. En slutsats i studien är: Vi skulle spara pengar i samhället om vi erbjöd stöd till anhöriga i förebyggande syfte (Sjölander, 2012) I Sverige: Minskade skatteintäkter, cirka 2,3 miljarder kronor till följd av att anhöriga går ner i arbetstid (Lorentz, 2011). (Nka, Sand, 2016)

29 Demokratisk och jämlikt samhälle Barnomsorg motiverades med hänsyn till barnens behov, föräldrar ska kunna förvärvsarbeta, mödrars behov och samhällets arbetskrafts behov. Äldreomsorg motiveras enbart i relation till äldre. Det finns behov av omsorgstjänster för att underlätta förvärvsarbete bland anhöriga, särskilt döttrar. Detta ses som en vit blind fläck i svensk äldreomsorg policy. (Ulmanen, 2015) Frivilligt för den som får och för den som ger omsorg. (Nka, Sand, 2016)

30 Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka Ett nationellt kunskapscentrum sedan 2008 Finansierat av Socialdepartementet via Socialstyrelsen Lokaliserat vid Regionförbundet i Kalmar län med en forskningsarm vid Linnéuniversitetet Verksamhetsområdet omfattar alla anhöriga oberoende av den närstående personens ålder, sjukdom, diagnos eller funktionsnedsättning Nka:s verksamhetsidé är att bidra till skapande av evidensbaserad praktik och effektivt stöd till anhöriga i och partnerskap med anhöriga, brukare, personal och beslutsfattare.

31 Huvuduppdrag Stödja och underlätta ett utvecklingsarbete och implementering av anhörigstöd till kommuner, landsting och enskilda utförare metoder för ett individuellt och familjeorienterat anhörigstöd ska prioriteras Fungera som en länk mellan forskning och praktik Bidra till utveckling av metoder och verktyg bidra till systematisk spridning och uppföljning av dessa Sammanställa samt förmedla forskningsresultat och bästa tillgängliga kunskap inom området Råd och stöd till föräldrar och anhöriga till personer med flerfunktionsnedsättning.

32 En national anhörigstrategi som är multidimensionell och långsiktig. Innehåller 14 område, bl.a: Lika möjligheter för anhöriga i ett livsloppsperspektiv utbildning, arbete och social delaktighet oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder Valfrihet för anhöriga att ta på sig rollen att ge vård, hjälp och stöd till en närstående för den närstående att välja om de vill ha stöd av sin anhörige Kontinuerlig kartläggning och uppföljning av anhörigas situation, omfattning och konsekvenser innehåll i anhörigas vård, hjälp och stöd till anhöriga och anhörigas eget stöd Dokumentation av anhörigas behov och stöd också ej biståndsbedömda insatser till anhöriga behöver dokumenteras möjliggöra systematisk kvalitets- och utvecklingsarbete och forskning Balans avseende anhörigomsorg och förvärvsarbete policies för att skapa ett anhörigvänligt arbetsliv

33 Referenser Adamek ME. Should the government pay? Caregivers views of government responsibility and feelings of stigma about financial support. The Journal of Applied Gerontology. 1992;11(3): Anttonen A (2002) Universalism and social policy: a Nordic-feminist revaluation. NORA, 10(2): Anttonen A, Häikiö L & Stefánsson K, eds. (2012) Welfare State, Universalism and Diversity. Edward Elgar. Employers for Carers. Business case webpage. Who Cares wins 2006 [cited 2010]. Available from: Goul Andersen J (2012) Universalization and de-universalization of unemployment protection in Denmark and Sweden. In: Anttonen et al, eds. Welfare State, Universalism and Diversity. Edward Elgar. Harrington C et al. (2017) Marketization in long-term care: a cross-country comparison of large for-profit nursing home chains, Health Services Insight, 10, Lenstrup, M (2018) IACO mail korrespondance fra IACO länder, om ret til fridageka Kröger & Yeandle (2013) Combining Paid Work and Familjy care Lorentzi U. (2011) Hänger din mammas trygghet på dig? : att kombinera jobb med omsorg om föräldrar. Stockholm: Kommunal Meagher G & Szebehely M, eds (2013) Marketisation in Nordic eldercare, Stockholm University ( Nka, Sand (2016:3) Anhöriga som kombinerar förvärvsarbete och anhörigomsorg Nordcare studie (2005) och uppföljande 2015 Szebehely, Stranz & Strandell (2017) arbetsrapport Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Szebehely & Meagher (2017) Nordic eldercare weak universalism becombing weaker? Szebehely & Meagher (2018) Nordic eldercare weak universalism becoming weaker? Presentation at EPH conference Szebehely M & Meagher G (forthcoming) Nordic eldercare weak universalism becoming weaker? Journal of European Social Policy. Sjölander C.(2012) Consequences for family members of being informal caregivers to a person with advanced cancer, Akad. avh. Jönköping: School of Health Sciences, Jönköping University. Ulmanen, P. (2015) Omsorgens pris i åtstramningstid. Anhörigomsorg för äldre ur ett könsperspektiv. Rapport i socialt arbete nr. 150, 2015 Vabø M & Szebehely M (2012) A caring state for all older people? In: Anttonen et al, eds. Welfare State, Universalism and Diversity. Edward Elgar.

34 Tack för att jag fick komma! Ingela Furenbäck