Jag bryr mig inte om de kallar mig svart : Betydelsen av hudfärg och språkkunskaper i svenska och kanadensiska äldreboenden

Transkript

1 Jag bryr mig inte om de kallar mig svart : Betydelsen av hudfärg och språkkunskaper i svenska och kanadensiska äldreboenden Palle Storm, Socionom, Fil.dr, Universitetslektor (palle.storm@socarb.su.se) Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete

2 Jag bryr mig inte, det är inte en del av mitt jobb, jag är inte här för rasisterna, det är deras ensak. Om någon av de [äldre] inte vill röra vid dig, om någon slår dig, vad kan man göra åt det? Om de kallar mig svart, jag bryr mig inte om de kallar mig svart, mitt lönekuvert är inte svart (Ryan, född på Haiti, motsvarande, vårdbiträde i Kanada) Är det verkligen så att Ryan inte bryr sig? Vilket handlingsutrymme har Ryan i vardagen att undvika dessa situationer? Vad betyder det för honom, omsorgsmottagarna och arbetsgruppen att han inte är efterfrågad av alla? Ur Storm (2018)

3 Citat från RadioP4 Västerbottens rundringning Just nu har vi ingen med utländsk härkomst och jag har tagit hänsyn till det över sommaren också. Vi har ju det faktiskt lite besvärligt när det gäller hemtjänst, tycker jag. Så just nu har jag ingen anställd och jag kommer, som det ser ut, inte ha det över sommaren heller (hemtjänstchef A) Vi har ju ett planeringssystem där vi planerar insatserna. Hos en vårdtagare kan man förbjuda till exempel om man är allergisk mot katter. Då kan man förbjuda de personerna (hemtjänstchef, B)

4 Olika perspektiv Personalens arbetsvillkor, arbetsmiljö och värdighet Omsorgsmottagarens självbestämmande och värdighet (hur långt kan/ska värdeorden dras i omsorgens vardagspraktik Arbetsgruppens/organisationens villkor att hantera olikhet Ledarskapets villkor och förutsättningar Annan lagstiftning och policydokument Ambitioner om ökad inkludering och mångfald i arbetslivet Palle Storm

5 Sverige och Kanada: likheter och skillnader Två rika länder En åldrande befolkning har väckt frågor om hur ett kommande omsorgsbehov ska lösas Kvinnor och män med migrantbakgrund utgör och kommer att utgöra en viktig rekryteringsbas i båda länderna Sverige spenderar tre gånger så hög andel av BNP på äldreomsorgen än Kanada, vilket får konsekvenser för såväl personalen, omsorgsmottagarna och omsorgsorganisationens villkor (OECD, 2011) Palle Storm

6 Organisatoriska skillnader: Sverige Småskaliga hemlika enheter (8-12 boenden per avdelning) Ontario (Kanada) Kanada Storskaliga institutionsliknande enheter (30 boenden per avdelning) Högre personaltäthet (9 omsorgsmottagare/skift) Lägre personaltäthet (20 omsorgsmottagare/skift). Integrera fysiska och sociala omsorgsbehov Fokus på fysiska hjälpbehov Språk som en del av god omsorg (och högre krav på utformningen av social dokumentation) Inga krav på social interaktion med de äldre, samt begränsat ansvar för dokumentation Daly and Szebehely (2012)

7 Erfarenheter av främlingsfientliga uttryck: Vissa äldre reagerar, kallar dig saker, slår dig, stick härifrån, var kommer du ifrån? Men det är bara att ha överseende, jag här för att hjälpa dig, låt mig få göra mitt jobb. En del av de äldre säger då, gör vad du ska och försvinn sen. (kvinna, karibisk bakgrund, äldreboende i Kanada) Det har man upplevt med de boende, jävla svartskalle och svärord. En anhörigs beteende kan också visa åh ska du ta hand om henne- du kan ju ingenting. Det har man träffat på ofta. Vi tar inte åt oss, de äldre är sjuka, men det anhöriga kan det bli lite [ ]. Det är ingenting man kan säga någonting om, jag är ju invandrare (kvinna, bakgrund från mellanöstern, äldreboende Sverige) Storm, (2018)

8 Förhållningssätt till rasistiska uttryck Acceptera en del av arbetet för att icke-vit personal nödvändigt att kunna hantera/inte ta det personligt för att kunna bevara självkänsla och profession, förhållningssätt i båda länderna Betrakta dessa uttryck kontextuellt - sjukdom, ovana, rädsla, dumt prat eller som en protest mot en utsatt situation, förhållningssätt i båda länderna Att omorganisera arbetet och skydda den utrikesfödda personalen, främst möjligt i svenska äldreboenden Att överbrygga skepticism genom att bygga tillitsfulla relationer, främst möjligt i Sverige Palle Storm

9 Skyddandets logik Jag tror inte att det är så lätt att ändra på, därför måste man nog respektera det. Sen handlar det också om min kollega, för det är inte hon eller han utan min kollega som blir utsatt för rasistiska påhopp, hur kul är det?(svenskfödd, vit kvinna, vårdbiträde) Den medarbetare som har blivit utsatt ska inte behöva gå till den boende och utsättas för det (Svenskfödd vit kvinna, enhetschef) Lättaste sättet att hantera situationen Skyddar både den icke-vita personalen och de äldre Men bidrar inte till förändring och utmaning Skapar en tystnad kring frågan Tenderar att befästa en bild av äldre personer som oförmögna till förändring Storm (2018)

10 Språkbarriärer Det har kommit många nya som inte kan svenska så bra, de boende förstår inte vad personalen menar. En personal bad den nya tjejen hämta en tvättsvamp, en sådan som man har när man duschar. Då kom hon ut med en flaska desinfektionsmedel, hon förstod inte alls. De boende har sagt att de inte vill ha hjälp av henne, de förstår inte vad hon menar (kvinna, vit svenskfödd sjuksköterska) det kan också handla om att man inte kan prata svenska, om man inte kan det så kan de äldre blir aggressiva. I början kunde jag det inte lika bra som nu. Om man är svensk har man 100 procent lättare att komma nära de boende (kvinna, undersköterska, afrikansk bakgrund) Storm (2018)

11 Några reflektioner Är kommentarer om personalens hudfärg från äldre personer som bor på äldreboenden att betrakta som rasism eller ska det betraktas som uttryck för någonting annat? Kan känslan/viljan att vara professionell dölja känslor av utsatthet i arbetet? Hur ska önskemål om hudfärg hanteras och vems perspektiv ska vara i fokus? Såväl muntliga som skriftliga språkbarriärer skapar utsatthet, såväl personalen som för de äldre: men vad ska betraktas som tillräcklig svenska och vem ska göra den bedömningen? Palle Storm

12 Frågor som rör hudfärg och språkbarriärer lämnas ofta till den enskilda eller till arbetsgruppen att lösa stället för att lyftas högre upp i organisationen. Frågor om språkträning behöver lyftas till att ses som ett ansvar för välfärdsstaten inte enbart som ett dilemma för individen och/eller organisationen Vi kanske måste reflektera att olika kategorier av personal (ex personer med icke-vit hudfärg) kan behöva längre tid på sig för att bli erkända som önskade hjälpare Det går att komma över detta genom att bygga emotionella relationer men det kräver tillräckligt med tid och handlingsutrymme i vardagen. Det innebär att tid och handlingsutrymme inte bara är förutsättningar för en god omsorg- det är också en förutsättning för organisationen att hantera olikheter i arbetsgruppen men vad blir konsekvenserna utifrån trenderna när vi ser att tiden och handlingsutrymmet i omsorgens vardag minskar samtidigt som personalens arbetsbelastning ökar? Palle Storm

13 Referenser Daly, T., Szebehely, M. (2012). Unheard voices, unmapped terrain: Care Work in long term care residential care for older people in Canada and Sweden. International Journal of Social Welfare, 21(2), OECD. (2011). Help Wanted. Providing and Paying for Long-Term Care. Health Policy Studies. Storm, P. (2018). Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor. Diss. Stockholm: Stockholms universitet Palle Storm