Framtidens äldreomsorg Fyrbodal

Transkript

1 Framtidens äldreomsorg Fyrbodal 9 november Högskolan väst, Albertsalen Bygger vi in en återgång till familjeansvar i den framtida äldreomsorgen? Om anhörigas ökande omsorgsgivande och dess konsekvenser Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA)

2 Nationellt kompetenscentrum Anhöriga är ett regeringsuppdrag där vi som arbetar bland annat ska samla in kunskap och sprida information om anhörigas situation.

3 Angående frågan i rubriken I praktiken är familjeansvaret redan infört. Anhöriga står för merparten av all äldreomsorg. Vad framtiden ger kan man reflektera över. Jag ska ta upp de konsekvenser vi ser idag och sett i ljuset av att jag på olika sätt har jobbat med anhörigfrågor de senaste 25 åren. Äldreomsorg kostar, frågan är vem som ska betala.

4 Myter och föreställningar styr vårt tänkande?

5 Förr i världen tog man hand om varandra, flergenerationsfamilj osv. Anhöriga som hjälper någon närstående har aldrig varit fler än idag. I Socialstyrelsen senaste undersökning visades att drygt 1,3 miljoner personer i Sverige, närmare var femte person i vuxen ålder, vårdar, hjälper eller stödjer en närstående, och det är en ökning jämfört med tidigare undersökningar. Källa: Socialstyrelsen 2012.

6 Äldre vill helst ha hjälp från familjen. Den forskning som finns på området visat att de flesta äldre, och i högre grad kvinnor än män, helst vill ha hjälp från den offentliga omsorgen.

7 Anhörigomsorg är den bästa formen av omsorg. Förutsätter att relationerna i familjen är bra. Anhörigomsorg innebär en risk, t ex för våld och övergrepp.

8 Anhöriga delar ansvaret för de äldre med samhället. Många (men långt ifrån alla) av dem som får hjälp av sina anhöriga har också hjälp från exempelvis hemtjänsten. Anhöriga har inget reellt inflytande över den offentliga omsorgen. Anhöriga förväntas finnas till hands, utföra många uppgifter inklusive lösa organisatoriska problem, de får ofta också bevaka den närståendes rättigheter. Men - de saknar vanligen makt och inflytande både över samhällets insatser och över sin situation som vårdare/hjälpare.

9 Föreställning Anhöriga till äldre invandrare vill själva ta hand om de sina. Alternativt: Invandrare är mycket bättre på anhörigomsorg (än infödda svenskar). Stämmer det? Vilka menar vi? Vad betyder det om man inom hemtjänsten antar ett sådant synsätt?

10 Det svenska välfärdssystemet bygger på individen Egen inkomst krävs för full tillgång till socialförsäkringssystemet, A- och F-kassa etc. Vi har också en strävan efter jämställdhet och jämlikhet: Alla människor har lika värde. Kvinnor och män ska kunna delta i arbetslivet på lika villkor. För att kunna förvärvsarbeta finns en offentlig sektor som tar hand om nödvändigt arbete som exempelvis barn- och äldreomsorg.

11 Anhörigomsorg En av de stora motsättningarna inom svensk äldreomsorg är den uttalade normen om kvarboende och samhällsansvar som uttrycks i socialtjänstlagen. Samtidigt som målsättningen med kvarboende mer eller mindre förutsätter insatser från anhöriga för att fungera. Sand 2007

12 Minskningar i offentlig omsorg - ökning av anhörigomsorg Mellan 1980 och 2008 minskade andelen av de äldre (80+) som får del av den offentliga äldreomsorgen från 62 till 37 procent. Källa: Larsson & Szebehely 2006; Socialstyrelsen Enligt en beräkning ökade anhörigomsorgens andel (i timmar räknat) under 1990-talet från 60 till 70 procent av all omsorg som ges till äldre som bor kvar hemma. Källa: Sundström m fl 2002.

13 Förändringar i den offentliga äldreomsorgen Av de nordiska länderna har Sverige genomfört de mest omfattande minskningarna.

14 Offentlig hjälp idag - en Nordisk jämförelse (65+). Hemhjälp och särskilt boende. Island 28,3% 2009 Danmark 22,5% 2009 Norge 20,5% 2008 Finland 15,2% 2008 Sverige ca14% 2010* Källa: Nososko 2010 *Källa: Socialstyrelsen 2011.

15 Man kan väl inte tvinga anhöriga? Moraliserande kring anhörigomsorg

16 Överföring av ansvar Under 2000-talet beskrev flera forskare att de äldre nekades kommunalt bistånd om det fanns en närboende anhörig (kvinna) som ansågs kunna utföra arbetet. Makar får ofta höra om äktenskapsbalken. Detta är inte juridiskt korrekt men har fungerat som påtryckning för anhöriginsatser. Källa: Sand 2007

17 Frivillig anhörigomsorg Anhörigomsorg ska bygga på frivillighet både från den anhöriges och den äldres sida.

18 Maktutövning Påtryckningar från sjukvårdspersonal och hemtjänstassistenter. Sjukvårdspersonal gav väldiga skuldkänslor när de talade om hur duktiga alla andra var som vårdade sina män i hemmet. Hemtjänstassistenterna kom hem och frågade om jag skaffat mig någon älskare eftersom jag inte ville inte orkade ta hem min make. Och det finns fler exempel. Jag blev tvingad. Man orkar inte stå emot hur länge som helst. (Maka). Mossberg Sand 2000, s 141.

19 Effekter av genomförda förändringar inom äldreomsorgen Svårare att få hjälp (medikalisering). Dyrare hjälp, många avgifter har höjts. Flera hjälpmedel betalas nu som egenavgifter. Slår mer mot vissa grupper än andra.

20 Ökande klasskillnader Äldre med sämre ekonomi har blivit mer beroende av sina anhöriga. Klass, kön, etnicitet.

21 Anhöriga in i Socialtjänstlagen I slutet av 1990-talet infördes ett tillägg i SoL. Kommunerna bör stödja och hjälpa anhöriga.

22 1 juli Lagändring DS 2008:18 Kommunerna ska ge hjälp och stöd till anhöriga. All personal i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter som möter anhöriga ska se, respektera och samarbeta med anhöriga. Sand 2010

23 Lagändringen bygger på den ökande insikten i anhörigas ibland mycket svåra situation.

24 Anhörigstöd De flesta kommuner i Sverige har under 2000-talet byggt upp någon form av anhörigstöd. Anhörigstödet ser mycket olika ut i kommunerna. Gemensamt är att anhörigstödet främst riktas mot en äldre maka-make.

25 Vanligaste anhörigvårdaren

26 Anhörigomsorg De flesta som ger anhörigomsorg till äldre är vuxna barn i åldern år, och förvärvsarbetande. Det finns ett mönster i att ju mer omfattande omsorg man ger, desto mer påverkas livskvaliteten till det sämre. Kvinnor upplever i högre grad än män att omsorgsgivandet påverkar livskvaliteten negativt. Väl känt att anhörigomsorg kan ge: stress, depressioner, andra fysisk och psykisk hälsoproblem. Källa: Mossberg Sand 2000; Szebehely 2007; Sand 2010; Socialstyrelsen 2012

27 Oro för ekonomin påverkar också livskvaliteten Hur ekonomin påverkas beror på hur omfattande hjälpbehovet är, på situation, och relation. Exempel anhörigsituationer maka-make.

28 Anhörigomsorg är inte bara hjälp till äldre Anhörigas situation kan påverkas både i nutid och framtid. Exempel på anhörigsituationer: Dotter Mor

29 Vad vet vi idag om anhörigomsorgens konsekvenser för ekonomi och arbetsliv Cirka anhörigvårdare är i förvärvsaktiv ålder. Källa: Socialstyrelsen 2012 Cirka har gjort förändringar i sina arbetstider eller slutat förvärvsarbeta på grund av anhörigomsorgen. Källa: Szebehely 2006 Möjligheten att kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg förutsätter ett flexibelt arbete vilket inte alla har. Källa: Sand 2010

30 Vad händer med pensionen År utan full lön påverkar pensionen samtidigt som alla utgifter i samband med sjukdom och omsorgsbehov gör att eget pensionssparande inte alltid är möjligt.

31 Svenska pensionssystemet Pensionssystemet var tidigare mer gynnsamt för exempelvis kvinnor som ofta arbetar i olika omgångar under livscykeln. Då fick man räkna de 15 bästa inkomståren. Idag räknas pensionen på livsinkomsten och det ger helt andra effekter i ett sådant här sammanhang.

32 Anhörigomsorg Kunskapsöversikt: Anhöriga som kombinerar förvärvsarbete och anhörigomsorg. A-B Sand. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. Kan beställas eller laddas ner. Sand 2010

33 Internationellt I många länder är kombinationen förvärvsarbete och anhörigomsorg ett uppmärksammat område. Sand 2010

34 Ekonomi Väl känt att anhörigomsorg kan orsaka fattigdom. Ekonomiska ersättningar till anhöriga finns i många länder och är den snabbast växande åtgärden i Västeuropa. Sand 2010

35 Vad vet vi om förvärvsarbetande anhörigvårdare i Sverige (BLN i NkA) Jämfört med internationell forskning och de resultat som framkommit i de lärande nätverken finns en slående likhet i problematiken. Källa: Sand 2010

36 Internationellt och i Sverige Svårt kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. De flesta försöker fortsätta arbeta trots en ibland svår anhörigsituation. Arbetet är viktigt, både för försörjning och som paus från ett ibland tungt omsorgsarbete. Sand 2010

37 Internationellt och i Sverige Tillfälliga avbrott i arbetet. Minskade eller anpassade arbetstider. Svårt att satsa på arbetet (befordran, kurser, konferenser od). Mycket tid går åt för att samordna vården kring den närstående. Sand 2010

38 Samordningsproblematik Röst från anhörig: Det är ett heltidsarbete att sköta allt kring den sjuke med t. ex. alla telefonsamtal till olika instanser.

39 Röst från anhörig Kontakter med skola sjukvård korttidshem fritidshem taxi kommunen landstinget rättsväsendet team autism föräldraföreningen autism barnhabiliteringen barnpsyk barnneuropsykiatriskt center behandlingskonferenser utredningar försäkringskassan mm mm.. Sedan har vi alla omorganisationer då allt ska förklaras på nytt för nya människor. (Far)

40 Hur klara arbete och ekonomi?

41 Internationellt finns: - Lagar för att ekonomiskt skydda anhöriga. - Rätt till ledighet och flexibla arbetstider (arbetsgivaren måste medverka). - Skattelättnader. Sand 2010

42 Vilket skydd finns i Sverige I princip inget skydd eftersom man i lagstiftningen utgår från att den som behöver hjälp får hjälpen från samhället. Det finns ekonomiska ersättningar: Närståendepenning (max 100) dagar via Försäkringskassan. Anhörigbidrag. Anställning som anhörigvårdare alternativt personlig assistent. Förutom närståendepenning har de ekonomiska ersättningarna för anhörigvård har stadigt minskat sedan 1970-talet. Sand 2010

43 Önskemål från anhöriga i Sverige Att de offentliga tjänsterna håller god kvalitet så den anhörige trivs och mår bra, dvs. att känna sig trygg med det stöd som ges. Att slippa bli betraktad som besvärlig anhörig av personal inom sjukvård och hemtjänst. Att slipper ta rollen som brygga mellan olika myndigheter och professionella inom vård- och omsorg. Att få ekonomisk hjälp i vissa situationer. Att få reda på olika hjälp- och stödinsatser. T ex informationsblad där olika hjälpmöjligheter finns beskrivna. Men också muntlig och upprepad information.

44 Önskemål arbete och ekonomi Vaffa/vanna, vård av förälder/närstående vid tillfälliga behov som att följa med till läkare eller vid akuta hjälpbehov. Ekonomisk ersättning om man måste ta längre tids ledighet eller minska arbetstid. Garanti att få återgå i arbete om man gått ned i arbetstid för att klara av omsorgen. Källa: Sand 2010

45 Avslutningsvis

46 Minskningen av offentlig äldreomsorg har gett konsekvenser för: Äldre. Minskade medborgerliga rättigheter. Anhöriga. Vissa anhöriga får betalar priset för ökad omsorgsbelastning. Arbetsmarknaden. Hur påverkar det arbetslivet om allt fler blir anhörigvårdare? Personal. Hur ska vi få personal till ett arbete som blivit allt mer reglerat och ovanifrånstyrt?

47 Ett citat att sända med som min önskan vid diskussioner kring framtidens äldreomsorg Hurdant borde ett samhälle vara för att en människa på ålderdomen ska förbli en människa? Svaret är enkelt: hon måste alltid behandlas som en människa. Simone de Beauvoir, Ålderdomen 1970/1976, 387

48 Tack för uppmärksamheten!

49 Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta Szebehely, Ann-Britt Sand och Petra Ulmanen. Stockholm universitet. Litteraturtips: Ann-Britt Sand (2010). Kunskapsöversikt. Anhörigs som kombinerar förvärvsarbete och anhörigomsorg. NkA. Ann-Britt Sand (2012). Kunskapsöversikt. Etnicitet, minoritet och anhörigskap. NkA. Ann-Britt Sand (2012). Anhörigvård på ojämlika livsvillkor. I Andersson & Öberg (red). Jämlik ålderdom? I samtiden och framtiden. Liber. Leinonen, A & Sand, A-B. (kommande) Reconciling partner care and paid work in Finland and Sweden: challenges and values. In Yeandle, S & Kröger, T (eds.). Working Carers Caring Workers. Oxford University Press. Ny kunskapsöversikt A-B Sand. Ekonomi och anhörigomsorg. NkA.