Anhörigkonferens Konventum Örebro 10 september Ann-Britt Sand

Transkript

1 Jag en anhörig Anhörigkonferens Konventum Örebro 10 september 2008 Ann-Britt Sand

2 Föreläsning 4. kl Vilka rättigheter har jag som anhörig rig? Institutionen för beteende-,, social och rättsvetenskap Örebro universitet

3 Upplägg av föreläsningen Presentation Förändringar inom äldreomsorgen Effekter för anhöriga Lagstiftning Vanliga frågor Nytt kompetenscentrum för anhörigfr rigfrågorgor Ann-Britt Sand

4 Min forskning Jag har forskat och skrivit om anhöriga och anhörigv rigvårdrd sedan slutet av 1980-talet. Det har skett stora förändringar inom den offentliga sektorn under den tiden. Jag har försökt förstå hur anhörigas situation har påverkats av förändringarna i den offentliga sektorn. Jag är intresserad av anhörigas situation fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Nu arbetar jag deltid med uppbyggnaden av ett nationellt kompetenscentrum för Anhörigfr rigfrågor. Ann-Britt Sand

5 Demografiska förändringar och förändringar inom den offentliga äldreomsorgen sedan 1970-talet Andelen äldre har ökat och inte minst gäller det gruppen 80 år eller mer. Över tid har det skett minskningar inom äldreomsorgen

6 Vilka minskningar Minskning av antal och andel personer som får hjälp av hemtjänsten nsten. Minskning av antalet platser på särskilda boenden (ålderdomshem, sjukhem etc). Minskning av antalet platser på geriatriska kliniker. Ann-Britt Sand

7 Vilka berörs rs av minskningarna? Åldersgruppen år. Resurserna har fördelats om från yngre till äldre. Trots det minskning av hjälp till dem som är bodde tre av fem 80+ i äldreboende eller fick hemtjänst nst. Därefter har andelen sjunkit till två av fem i samma åldersgrupp.

8 Sverige bäst i världen på offentlig äldreomsorg? Jämfört med andra västeuropeiska länder har såväl Danmark, Norge, Nederländerna och Frankrike en bättre utbyggd äldreomsorg än Sverige (Raush 2005).

9 Effekter för anhöriga Anhöriga till hjälpbeh lpbehövande människor har inte sällan fått en ökad arbetsbelastning. I Sverige idag finns det fler anhörigv rigvårdarerdare än någonsin tidigare. På talen såg man anhörigas medverkan som en övergåendeende fas innan den offentliga omsorgen var tillräckligt utbyggd. Idag ställs det krav (uttalat eller outtalat) på anhörigas medverkan i omsorgen om en hjälpbeh lpbehövande närstående. Ann-Britt Sand

10 Frivillighet eller tvång De flesta vill hjälpa sina närstående så långt det är möjligt.. Men vanligtvis vill man inte stå helt ensam med ansvaret. Det finns också de, som av olika skäl, inte alls vill vara anhörigv rigvårdare.

11 Vanliga frågor när jag träffar anhörigv rigvårdare*: Har anhöriga inga rättigheter alls? Hur bär jag mig åt för att få någon hjälp lp? Hur ska jag få min anhörige att förstå att jag inte orkar? Vad händer om jag blir sjuk eller inte orkar?

12 Reglering av ansvar för äldre och funktionshindrade Det är samhällets ansvar att se till att alla människor får en god vård och service. Närståendes insatser ska vara ett komplement till samhällsinsatserna och grundas på frivillighet (prop 1987/88:176). (Idag vet vi att det snarare är samhällets insatser som är ett komplement till anhörigas insatser. Anhöriga står för ca 70% av all äldreomsorg).

13 Lagar Juridiskt sett har anhöriga inga skyldigheter att vårda sina närstående års Socialhjälpslag lpslag tog bort ekonomiska skyldigheter mellan vuxna barn och gamla föräldrar stärktes kommunens ansvar för äldre genom skyldigheten att svara för boende och omsorg. Vissa skyldigheter finns som att föräldrar ska ta hand om sina minderåriga riga barn och att makar ska stötta tta och hjälpa varandra. Men den vård och omsorg som det ofta handlar om när det exempelvis gäller skröpliga äldre är ett samhällsansvar llsansvar. Skyldigheten anhöriga emellan är således mest av moralisk art.

14 Vilken hjälp kan man få? Hemhjälp lp, växelvård, dagvård o d. Anhörigst rigstöd i olika former. Vid årsskiftet väntas en ny lag träda i kraft.. Den ålägger kommunerna att ge stöd och hjälp till anhöriga riga.. (Tidigare( stod det att kommunerna bör,, nu ändras det till skall).

15 Hemhjälp Den som upplever behov av hjälp måste ansöka om bistånd från kommunens hemtjänst nst. Ansökan prövas utifrån socialtjänstlagen 4 kap. 1. Proceduren från ansökan till utredning och beslut om bistånd i form av insatser ingår i socialnämndens myndighetsutövning mot äldre.

16 Ideal och verklighet I den bästa av världar får man den hjälp man anser att man behöver men ibland blir det avslag. Avslag ska vara skriftliga. Ett avslag kan överklagas och socialtjänsten ska informera om hur man gör överklagan. Överklagandet ska innehålla information om vilket beslut man överklagar, vad i beslutet man vill ha ändrat samt varför. r. Överklagandet ska vara skriftligt och skickas till den beslutande myndigheten inom tre veckor. Om man inte når en lösning ska överklagan lämnas till Länsrätten som undersöker ärendet. Därefter Kammarrätten och slutligen Regeringsrätten tten.

17 Hur gör jag om jag som anhörig inte orkar eller vill vara anhörigv rigvårdare? Anhöriga kan få hjälp och stöd Anhöriga kan få ersättning Anhöriga kan vägra att ge hjälp

18 Vägra ge hjälp Inget lätt beslut. I Norge finns ett prejudikat.. Man fann att anhöriga inte hade sådana skyldigheter. Det är kommunens uppgift att ge hjälp lp. (Norge och Sverige har liknande lagstiftning i det här fallet).

19 Ekonomiska ersättningar från kommunen för vård av anhöriga Anställning som närståendevårdare. Anhörigv rigvårdarerdare som uppdragstagare. Anhörigbidrag alternativt hemvårdsbidrag rdsbidrag.

20 Hur bär jag mig åt för att få någon hjälp lp? Prata med biståndsbed ndsbedömare/hemtjänstassistenter Hänvisa till lagstiftningen Fråga vad som händer om Du blir sjuk eller inte orkar Vänd Dig till anhörigcentrum/anh rigcentrum/anhörigkonsulentrigkonsulent i din kommun

21 Anhörigst rigstöd I många kommuner finns numera anhörigst rigstöd, antingen i form av anhörigkonsulenter och/eller i form av anhörigcentrum rigcentrum.

22 Generella mål för anhörigst rigstöd är att: Ge individanpassat stöd utifrån upplevda behov Öka möjligheterna till omedelbart stöd och avlösning Stärka anhörigas situation Synliggöra och sprida kunskap om anhörigas situation

23 Hur få den anhörige att förstå att jag Det finns inga generella svar. inte orkar? Ta upp det med den hjälpbeh lpbehövande. Inte sällan behövs hjälp utifrån: Anhörigkonsulenter Andra anhörigv rigvårdarerdare (i nätverk o d) kan stötta tta En klok hemtjänstassistent/motsvarande kan bidra till ändrad inställning hos den anhörige rige. Samma gäller för sjukvårdspersonal

24 Vilka rättigheter har jag som anhörigv rigvårdare? Alla rättigheter/inga rättigheter Få skyldigheter men moral och pliktkänsla väger tungt.

25 Vad göra om man inte vill eller orkar mer? Försök få den anhörige att förstå att man inte kan klara allt. Kräv hjälp från kommunen och hjälp av god kvalitet. Sök kraft och stöd hos andra i liknande situation, t ex via Anhörigcentrum i kommunen eller:

26 Nationellt kompetenscentrum Anhöriga Nystartad verksamhet för att utveckla arbetet inom området anhörigfr rigfrågor. På uppdrag av regeringen och via Socialstyrelsen ska vi samla in, strukturera och sprida kunskap om anhörigas situation och stimulera utvecklingen inom området det. Målgrupper för verksamheten Anhöriga och brukare Personal inom vård och omsorg Beslutsfattare

27 På följande sidor finns: Ersättningar från försäkringskassan Referenser till vad jag skrivit om anhöriga

28 Ekonomiska ersättningar från Försäkringskassan Vårdbidrag. För den som har ett handikappat barn under 16 år.. F-kassanF gör bedömningen mningen. Bygger på basbeloppet. Skattepliktig ersättning ttning. Handikappersättning ttning. Personer över 16 år kan få handikappersättning ttning. Individuell prövning vning. Skattefri och ges till den hjälpbeh lpbehövande men kan användas ndas för att betala för anhörigv rigvård. Närståendepenning. Alla förvärvsarbetandervsarbetande har lagstadgad rätt till ledighet från sitt arbete i sammanlagt högst 60 dagar per kalenderår. Försäkringskassan betalar ersättning som vid sjukersättning ttning. Personlig assistent. Anhöriga kan bli anställda som personlig assistent. Försäkringskassan betalar om tiden överstiger 20 timmar per vecka. Skattepliktig inkomst.

29 Böcker/kapitel Ann-Britt M Sand (tidigare Mossberg) Mossberg, Ann-Britt (1996): "Jag tar en dag i sänder s - om ålderspensionerade anhörigv rigvårdare". rdare". I Eliasson Rosmari (red). Omsorgens skiftningar - Begreppet, vardagen, politiken, forskningen. Lund: Studentlitteratur. Mossberg Sand, Ann-Britt (2000): Ansvar, kärlek k och försf rsörjning rjning Om anställda anhörigv rigvårdare rdare i Sverige. Sociologiska institutionen, Göteborgs G universitet. Monografi nr 76. (Akademisk avhandling). Sand, M. Ann-Britt (2002): Anhörigv rigvård.. Lund: Studentlitteratur. Sand, M. Ann-Britt (2003). Var finns de gamla i den svenska familjen? I Kollind,, A-K A K och Peterson, A. (red). Thoughts on Family, Gender, Generation and Class. Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Sand, Ann-Britt, M. (2005). Informell äldreomsorg samt stöd d till informella vårdare v en nordisk forskningsöversikt. I Szebehely,, M. (red.). Äldreomsorgsforskning i Norden. En kunskapsöversikt. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet. TemaNord 2005: /pub/sk/showpub.asp?pubnr=2005:508 Sand, Ann-Britt, M. (2006). The value of the work. On Payment for Informal care. In Paoletti, Isabella (red). Family Caregiving to older disabled people: relational and institutional issues.. New York: Nova Science Publicher Inc. Sand, Ann-Britt, M. (2007). Äldreomsorg mellan familj och samhälle lle.. Lund: Studentlitteratur. Sand, Ann-Britt, M. (2007). Mot en refamilisering av svensk äldreomsorg? I Johansson Stina (red). Social omsorg i socialt arbete. Lund: Gleerups förlag. f Sand, Ann-Britt, M. (2009). Äldre personers givande och mottagande av ekonomisk och praktisk hjälp. I Gynnerstedt,, K (red.) Tredje åldern. Lund: Gleerups förlag f (Kommande).

30 Artiklar Furåker, Bengt och Mossberg, Ann-Britt (1993): "Anställda anhörigv rigvårdares rdares villkor - några resultat från n en undersökning". Artikel i Social Forskning.. Nr 4/93. Mossberg, Ann-Britt (1994): "Anhörigv rigvårdare rdare - informella vårdare v i ett formellt vårdsystem". Socialvetenskaplig tidskrift.. Nr 2-3, 2 (1), Furåker, Bengt & Mossberg, Ann-Britt (1997): Vårdansvar och bundenhet. Socialvetenskaplig tidskrift.. Nr 1, (4), Furåker, Bengt & Mossberg, Ann-Britt (1997): Arbetsglädje bland anställda anhörigv rigvårdare. rdare. Socialvetenskaplig tidskrift.. Nr 4, (4), Mossberg, Ann-Britt (1998): Vem ska ta hand om de gamla? Feministiskt perspektiv. Nr 1/98. Sand, M. Ann-Britt (2004). Kärleken K prövas när n r livspartnern blir vårdare. v Äldre i centrum.. Tidskrift för f r aktuell äldreforskning. Nr 3. Sand, M. Ann-Britt (2004). Förändrad F tillämpning av offentlig äldreomsorg ett hot mot målsm lsättningen om demokrati och jämstj mställdhet? I Socialvetenskaplig tidskrift. Nr 2-3, 2 (11),

31 Rapporter Mossberg, Ann-Britt och Tegner,, Elisabeth (1988): "Vårdupplevelser" bland äldre i Kortedala. En intervjuundersökning". I Äldrestudien delrapporter.. Göteborgs G sjukvård, Socialtjänst Göteborg G och Göteborgs stadskansli. Mossberg, Ann-Britt (1994): De anhöriganst riganställdas vardag. Ädelutvärderingen 1994:1. Socialstyrelsen. Mossberg, Ann-Britt (1997): "Mellan familj och välfv lfärdsstat - om anställda anhörigv rigvårdare rdare i Sverige". Människa Handikapp Livsvillkor. Rapport Nr 39. Psykiatri och habilitering. Örebro läns l landsting.