Faktorer kring korttidssjukfrånvaron på Ekgårdens äldreboende. Sammanfattning

Transkript

1 Faktorer kring korttidssjukfrånvaron på Ekgårdens äldreboende Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka faktorer kring hög korttidssjukfrånvaro (sjukfrånvaro dag 1-14) på Ekgårdens äldreboende i Vingåkers kommun. Metoderna som använts är granskning av frånvarostatistik, intervjuer med tre chefer och enkätundersökning bland de anställda (n=26). Den undersökta gruppen består nästan uteslutande av kvinnor med relativt låg inkomst och utbildning, faktorer som enligt tidigare forskning sammanfaller med hög sjukfrånvaro. Studien visar även att de anställda i den undersökta gruppen fått erfara täta omorganisationer och chefsbyten samt att de upplever vissa brister i den fysiska arbetsmiljön i form av tunga lyft, fysiskt ansträngande arbete och dålig luft samt i den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav och låg egenkontroll. Dessa faktorer kan vara bidragande orsaker till den höga korttidssjukfrånvaron. Nyckelord: Korttidssjukfrånvaro, korttidsfrånvaro, sjukfrånvaro, organisation, arbetsmiljö, attityder Av: Viktor Mejman Handledare: Bo Edvardsson Psykologi C HT 2007 Örebro universitet 1

2 Korttidsfrånvaro på Ekgården [2] Factors concerning short term sick leave at the old people s home of Ekgården 1 Viktor Mejman Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Psychology, Örebro University Abstract The aim of this study is to investigate factors concerning high levels of short term sick leave (absence day 1-14) at the old people s home of Ekgården in Vingåker. Methods used include statistics revision, interviews with three managers and questionnaire among employees (n=26). The group of employees consists almost exclusively of women with relatively low salaries and low level of educational attainment, which, according to previous research, coincide with high levels of sickness absence. The study shows that the group of employees during the last couple of years has had to endure quite a few reorganizations and changes in management. They also experience some shortages in their physical work environment like heavy lifting, physical demanding work and poor air ventilation and in their psychosocial work environment with high demands and low self control. These factors might be contributing to high levels of short term sick leave. Keywords: Short term sickness absence, sick leave, organization, work environment, attitudes 1 Psychology C, autumn Supervisor: Bo Edvardsson

3 Korttidsfrånvaro på Ekgården [3] Innehållsförteckning INTRODUKTION... 4 BAKGRUND... 4 TIDIGARE FORSKNING... 7 Faktorer i och utanför arbetet... 8 Bakgrundsfaktorer... 9 Organisationsfaktorer Fysiska faktorer Psykosociala faktorer Livsstilsfaktorer Syn på sjukfrånvaro SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD OMRÅDE FÖR UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE LITTERATUR OCH KÄLLKRITIK METODER FÖR DE OLIKA FRÅGESTÄLLNINGARNA Bakgrundsfaktorer Organisationsfaktorer Personalens närmiljö Deltagare Material Metodologiska aspekter Motivering av enkätfrågorna Procedur RESULTAT BAKGRUNDSFAKTORER ORGANISATIONSFAKTORER PERSONALENS NÄRMILJÖ Fysisk arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Livsstil Syn på sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är arbetsrelaterad eller ej DISKUSSION FÖRSLAG PÅ YTTERLIGARE UNDERSÖKNINGAR OCH ÅTGÄRDER REFERENSER BILAGOR FÖRKLARANDE TEXT TILL BILAGORNA BILAGA A BILAGA B BILAGA C... 57

4 Korttidsfrånvaro på Ekgården [4] INTRODUKTION Bakgrund Sjukfrånvaron i Sverige, inklusive förtidspension och sjukbidrag, uppgick år 2003 till ungefär årsarbeten, vilket motsvarar 14 procent av befolkningen i arbetsför ålder, mer än tre gånger den öppna arbetslösheten (Hogstedt, Bjurvald, Marklund, Palmer, & Theorell, 2004). En blygsam tillbakagång har skett från 2004, men trots det är kostnaderna för det som har kommit att kallas för det sjuka Sverige mycket stora. Sjukfrånvaron innebär ekonomiska och sociala konsekvenser för staten, landsting, kommuner, företagen och de sjuka. Vad gäller de ekonomiska konsekvenserna får staten stå för den största delen av kostnaderna för sjukfrånvaron år 2006 ungefär 114 miljarder kronor (Gatu, 2006). Hur stora arbetsgivarnas kostnader för de korta sjukskrivningarna är vet ingen idag. Det finns heller inte några entydiga svar på vilka orsakerna till de ökade lång- och korttidssjukskrivningarna är. Arbetsgivaren Vingåkers kommun (i fortsättningen endast Vingåkers kommun eller kommunen) är, med sina ca 700 tillsvidareanställda och ca 400 vikarier, den största arbetsgivaren i Vingåker i västra Sörmland. Kommunen har, precis som samhället i övrigt, fått tampas med stigande sjuktal under åren runt millennieskiftet. Mellan 2003 och 2006 genomfördes satsningar för att minska långtidssjukskrivningarna i kommunen. Satsningarna var framgångsrika och antalet långtidssjukskrivna mer än halverades. De senaste åren har dock problemen med korttidssjukfrånvaro ökat. De tio första månaderna 2005 var korttidssjukfrånvaron i kommunen 4,1 dagar per anställd, de tio första månaderna 2006 var korttidssjukfrånvaron 4,6 dagar per anställd och de tio första månaderna 2007 var korttidssjukfrånvaron 5,0 dagar. Statistik för 2004 eller tidigare är inte tillgänglig i kommunens personalsystem. Hur omfattande korttidssjukfrånvaron är jämfört med andra kommuner är svårt att uttala sig om eftersom nationell statistik över korttidssjukfrånvaro saknas sedan sjuklönelagen (Lag om sjuklön, SFS 1991:1047) infördes 1992 (Synnerholm,

5 Korttidsfrånvaro på Ekgården [5] Karlsson, & Söderback, 1995). På grund av den ökade korttidsfrånvaron har kommunen valt att flytta fokus från långtidssjukskrivningar till korttidssjukskrivningar. Som en direkt följd av sjuklönelagen definieras korttidssjukskrivningar i denna uppsats som sjukskrivningar 14 dagar eller kortare. Sjuklönelagen innebär att arbetsgivaren är skyldig att betala sjukersättning till den anställde under sjukfallets första 14 dagar. Den första dagen är den så kallade karensdagen och ersätts inte. Dag två till 14 ersätts med 80 % av arbetstagarens inkomst. Arbetsgivarens ersättningsansvar enligt sjuklönelagen gäller endast vid frånvaro från arbetet på grund av sjukdom. Frånvaro av andra skäl än sjukdom, exempelvis vård av barn, kompledighet eller semester, kommer inte att diskuteras i denna uppsats. Långtidsfrånvaron står för den största delen av kostnaderna för sjukförsäkringssystemet. På grund av sjuklönelagens utformning är det dock korttidsfrånvaron som kostar arbetsgivaren pengar. För arbetsgivaren är det därför, ur ett ekonomiskt perspektiv, viktigare att minska korttidsfrånvaron än att minska långtidsfrånvaron (Karlberg & Söderström, 2003). Exakt hur mycket kommunen förlorar på korttidsfrånvarande arbetstagare är något svårbedömt. Enligt vissa beräkningar kostar varje korttidsfrånvarodag (dag 2-14) arbetsgivaren 10 % av den frånvarandes månadslön (Andersson, Johrén, & Malmgren, 2004). Denna till synes höga kostnad beror bland annat på att arbetsgivarens kostnader för semester och sociala avgifter samt de gemensamma kostnaderna för arbetstagaren kvarstår vid korttidsfrånvaro. Schablonberäkningar av arbetsgivarens kostnader för korttidsfrånvarande arbetstagare bör dock användas med viss försiktighet. En rad faktorer spelar in och påverkar arbetsgivarens faktiska kostnader. Ett exempel på en sådan faktor är om en vikarie kallas in eller inte. I offentlig sektor är det relativt vanligt att sjuka inte får någon ersättare, på grund av exempelvis vikariebrist eller så kallat vikariestopp som innebär att arbetsgivaren inte tar in ersättare till exempel på grund av att verksamhetsområdets budget överskridits. Frånvaron tas

6 Korttidsfrånvaro på Ekgården [6] då istället ut som en kvalitetsförsämring i organisationen. I sådana fall kan organisationens kostnader till och med minska med stigande sjukfrånvaro. I den privata sektorn är kostnaderna för produktionsbortfall vid sjukfrånvaro större, vilket kan utgöra ett incitament för att snabbare ersätta eller få tillbaka arbetstagaren (Finansdepartementet, 2002). Enligt sjuklönelagen utges sjuklön vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan (4 sjuklönelagen). Endast sjukdom eller skada som leder till nedsättning av arbetsförmågan ska kunna leda till sjukfrånvaro (SBU, 2003). Många människor med en diagnostiserad sjukdom (t.ex. diabetiker) har således förmåga att arbeta, trots att de enligt medicinsk terminologi är sjuka. Människor som har en diagnostiserad sjukdom, men är arbetsförmögna, är inte att klassificera som sjuknärvarande. Sjuknärvarande är individer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, men ändå går till arbetet (SBU, 2003). Avgörande för när en individ kan anses vara arbetsoförmögen är de krav som yrket ställer (SBU, 2003). Olika yrken ställer olika krav. Det förefaller orimligt att exempelvis en spinninginstruktör med benbrott har möjlighet att arbeta, medan exempelvis en kontorsarbetare mycket väl skulle kunna arbeta trots brutet ben. Sjuklönelagen ger ingen definition av vad nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom är. Individen fattar själv, utifrån egen bedömning av hälsotillståndet, beslut om arbetsavbrott och när denne, under den första veckan, anser sig vara tillräckligt frisk för att återgå i arbete (Synnerholm et al., 1995). Enligt 8 sjuklönelagen kan arbetsgivaren från och med den sjunde frånvarodagen begära att arbetstagaren styrker nedsättning av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare. Ökad korttidsfrånvaro är ett problem inom flera av Vingåkers kommuns verksamhetsområden. Representanter för kommunens personalavdelning och jag har tillsammans beslutat att denna undersökning om faktorer kring korttidsfrånvaron ska genomföras bland dagtidsanställda undersköterskor och vårdbiträden på Ekgårdens

7 Korttidsfrånvaro på Ekgården [7] äldreboende, som är en del av äldreomsorgen i Vingåkers kommun. (Se metodkapitlet för motivering av val av område för undersökningens genomförande.) En mängd tidigare forskning har belyst olika faktorer som samvarierar med och/eller påverkar både korttids- och långtidsfrånvaron. Relevanta delar av den tidigare forskningen behandlas i det följande. Tidigare forskning Tidigare forskning visar att sjukförsäkringssystemets utformning och arbetslöshetsnivån påverkar sjukskrivningstalen (se t.ex. SBU, 2003). Exempelvis innebär ökad kostnad för att vara sjuk (genom karensdag och sänkta ersättningsnivåer) minskad sjukfrånvaro (Johansson & Palme, 2002), högre arbetslöshet innebär lägre sjukfrånvaro (SBU, 2003), tidigare krav på läkarintyg innebär kortare sjukfrånvaro (Hesselius, Johansson, & Larsson, 2005) och svaga kontrollsystem kan vara en orsak till höga sjukskrivningstal i Sverige (Hesselius, 2006). Dock hör frågor om sjukförsäkringssystemets utformning och arbetsmarknadspolitiska frågor till den politiska debatten och kommer därför inte att diskuteras i någon större utsträckning i denna uppsats. Förändring av sjukförsäkringssystemet är heller ingen metod som Vingåkers kommun kan använda för att påverka korttidsfrånvaron. Härnäst kommer ytterligare tidigare forskning av intresse för denna studie att presenteras. Där det är relevant kommer resultat från studien Arbetsvillkor och styrning i äldreomsorgens hierarki (Gustafsson & Szebehely, 2005) att tas upp. Studien är inte direkt kopplad till sjukfrånvaro, men den är ändå intressant eftersom den belyser utvecklingen (från början av 90-talet fram till 2003) av äldreomsorgspersonalens syn på några av de faktorer som enligt forskningen är av betydelse för sjukfrånvaron.

8 Korttidsfrånvaro på Ekgården [8] Faktorer i och utanför arbetet Faktorer som har betydelse för sjukfrånvaro kan delas in i arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade faktorer. Traditionellt sett har forskningen om sjukfrånvaro fokuserat på arbetslivets villkor och dess betydelse för sjukfrånvaro (Upmark & Edlund, 2006). Arbetsrelaterade faktorer innefattar till exempel fysisk och psykosocial arbetsmiljö (se vidare under Fysiska faktorer och Psykosociala faktorer.). Till de icke arbetsrelaterade faktorerna, som också är viktiga för sjukfrånvaron, hör till exempel livsstil, syn på sjukfrånvaro (se vidare under Livsstilsfaktorer och Syn på sjukfrånvaro ), familjeförhållanden och uppväxt. Huvuddelen av vårt liv tillbringar vi trots allt utanför arbetet. Enligt Bjernbäck et al. (1992) kan långtidsfrånvaro i högre utsträckning än korttidsfrånvaro kopplas till arbetsrelaterade faktorer. I en studie av Eklund (2003) ansåg hälften av en grupp långtidssjukskrivna att deras sjukskrivning berodde på arbetsrelaterade faktorer. Bakgrundsfaktorer som kön och ålder var inte så betydelsefulla för individers uppfattning om vad som orsakar deras sjukskrivning. Motsvarande studier för korttidsfrånvaro har inte hittats. Noterbart är också att människor som är sjukskrivna för psykosociala besvär i större utsträckning anser att frånvaron är arbetsrelaterad. En förklaring till detta kan vara yttre attribution. Det innebär att individen tillskriver sina problem till arbetet istället för till andra faktorer (Eklund, 2003). Arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade faktorer av betydelse för sjukfrånvaron kan i sin tur delas in i faktorer som orsakar nedsättning i arbetsförmågan och faktorer som får individer att sjukskriva sig utan att nedsättning i arbetsförmåga föreligger (vilket innebär missbruk av försäkringssystemet). Exempel på förhållanden som kan innebära nedsättning i arbetsförmågan är till exempel förkylning, influensa och depression. Dessa kan orsakas av

9 Korttidsfrånvaro på Ekgården [9] faktorer både i och utanför arbetet. Vad gäller psykiska åkommor som depression är det ofta en kombination av faktorer i och utanför arbetet som orsakar besvären. Exempel på faktorer som får individer att sjukskriva sig utan att nedsättning i arbetsförmågan föreligger är osämja på arbetsplatsen, vantrivsel och svårigheter att få ledigt (Karlberg & Söderström, 2003). Bakgrundsfaktorer I flera studier har samband mellan olika bakgrundsfaktorer och sjukfrånvaro undersökts. Exempel på sådana bakgrundsfaktorer är individens kön, ålder, inkomst och utbildningsnivå samt den trygghet som anställningsformen innebär. Kvinnor står för två tredjedelar av all sjukfrånvaro (Riksförsäkringsverket, 2004). Det antas bland annat bero på att kvinnor har en svagare position på arbetsmarknaden och därför har sämre möjligheter att välja arbete, vilket leder till att de i högre utsträckning arbetar inom yrken med dålig fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Kvinnors större ansvar för hemarbete antas öka påfrestningen och bidra till försvagad position på arbetsmarknaden (Riksförsäkringsverket, 2001). Inga specifika studier som belyser samband mellan kön och korttidsfrånvaro har hittats. Korttidsfrånvaron är högre bland yngre än bland äldre. Antalet sjukfall minskar med åldern, men de ökar i längd, vilket innebär att äldre är långtidssjukskrivna i högre grad än yngre (Bjernbäck et al., 1992; Karlberg & Söderström, 2003). Vad gäller samband mellan inkomst och sjukfrånvaro visar några studier att sjukfrånvaron är högre bland låginkomsttagare. I andra studier hittades dock inget samband (se Björkdahl, 2006). Enligt Bjernbäck et al. (1992) är sjukfrånvaron högst i medelinkomstskiktet och den avtar mot högre och lägre inkomster. Vidare har samband mellan utbildningsnivå och sjukfrånvaro påträffats. Lågutbildade har visats ha högre sjukfrånvaro än högutbildade (Björkdahl, 2006). År 2004 var utbildningsnivån i Sverige i medeltal 12,6 år (Ekonomifakta, 2007).

10 Korttidsfrånvaro på Ekgården [10] Mer osäker anställningsform, som till exempel en tidsbegränsad anställning, innebär lägre risk för sjukskrivning. Förmodligen beror det på att anställda med en sådan anställningsform känner högre krav på sig att prestera för att få förlängd anställning (Arai & Skogman Thoursie, 2005). Organisationsfaktorer Vad gäller samband mellan sjukfrånvaro och vissa organisationsfaktorer har en rad intressanta studier gjorts. Dessa belyser bland annat sjukfrånvarons samband med arbetsställets storlek, sektor, förändringar i personalstyrkans storlek, täta chefsbyten och omorganisationer. Både lång- och korttidsfrånvaro har visats vara högre vid större arbetsställen än vid små (Bjernbäck et al., 1992). Arbetsställen med fler än 100 anställda har mer än dubbelt så hög andel sjukfrånvarande som små arbetsställen med färre än fem anställda (Björkdahl, 2006). Vidare har det visat sig att anställda inom kommuner och landsting har högre sjukfrånvaro än anställda i privat sektor (Björkdahl, 2006; Hogstedt et al., 2004). Vad gäller förändringar i personalstyrkans storlek och sjukfrånvaro har olika studier visat olika resultat. Vissa studier har visat att där personalstyrkans storlek förändras är sjukfrånvaron högre, oavsett om antalet anställda ökar eller minskar (Björkdahl, 2006). I en studie av Kivimäki, Vahtera, Pentti & Ferrie (2000) drogs slutsatsen att så kallad downsizing (minskning av personalstyrkans storlek) ökade sjukfrånvaron, till viss del på grund av att osäkerheten och kraven ökade, medan kontrollen över arbetet minskade. Andra studier har dock visat att vissa nedskärningar i personalstyrkan minskar sjukfrånvaron på grund av personalens rädsla att förlora jobbet. Sjuknärvaron har i dessa fall ökat (Hogstedt et al., 2004). I en studie av Pettersson, Hagberg, Hertting & Theorell (2005) var förändringar i antalet anställda inte korrelerade med vare sig kortvarig eller långvarig sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron stiger vid täta chefsbyten och omorganisationer, bland annat eftersom hälsofrågor prioriteras lägre och långsiktigt arbete försvåras (Erlandsson, 2002). I studien

11 Korttidsfrånvaro på Ekgården [11] Arbetsvillkor och styrning i äldreomsorgens hierarki upplevde 60 % av de tillfrågade anställda inom äldreomsorgen att omorganisering sker för ofta. Lika stor andel upplevde oro för att omorganisering kunde leda till att deras arbetssituation förändrades (Gustafsson & Szebehely, 2005). Fysiska faktorer De fysiska faktorerna kan delas in i faktorer som rör ergonomiska förhållanden, till exempel tunga lyft och obekväma arbetsställningar, och yttre förhållanden, till exempel damm och temperatur. Fysiskt påfrestande arbete ökar generellt sett risken för sjukfrånvaron (SBU, 2003). Vad gäller de ergonomiska förhållandena har studier funnit samband mellan höga sjukskrivningstal och obekväma arbetsställningar, fysiskt krävande arbete och tunga lyft (SBU, 2003). Vad gäller de yttre förhållandena har ett något svagare samband mellan höga sjukskrivningstal och damm, temperatur och klimatförhållanden konstaterats (SBU, 2003). Psykosociala faktorer Jämfört med de fysiska faktorerna har de psykosociala faktorerna större betydelse för korttidsfrånvaron (Karlberg & Söderström, 2003). Mycket av den tidigare forskningen om samband mellan psykosociala faktorer och sjukfrånvaro har belyst betydelsen av de psykosociala faktorerna krav, kontroll och stöd (SBU, 2003). Förutom dessa tre faktorer kommer i det följande även forskning som belyst sjukfrånvarons samband med meningsfullhet och ersättningsbarhet att tas upp. Studier har visat på samband mellan höga krav och hög sjukfrånvaro (SBU, 2003). Det har även visats att för höga krav i förhållande till belöningen ökar sjukskrivningsrisken (Hogstedt et al., 2004). Vad gäller utvecklingen av kraven inom äldreomsorgen visar studien

12 Korttidsfrånvaro på Ekgården [12] av Gustafsson & Szebehely (2005) att andelen äldreomsorgspersonal som anser att de har för mycket att göra har ökat avsevärt från början av 90-talet till början av 2000-talet (från cirka 15 % till cirka 35 %). Vidare har ett negativt samband mellan egenkontroll och sjukfrånvaro påvisats. Det betyder att sämre möjligheter att påverka och kontrollera sin arbetssituation innebär högre sjukfrånvaro (Hogstedt et al., 2004; SBU, 2003). Blank & Diderichsen (1995) fann i en studie att låg egenkontroll ökade benägenheten att upprepade gånger vara frånvarande från arbetet korta perioder. Vad gäller utvecklingen av upplevd egenkontroll inom äldreomsorgen visar studien av Gustafsson & Szebehely (2005) att andelen äldreomsorgspersonal som anser sig ha möjlighet att påverka sina arbetsförhållanden har minskat avsevärt från början av 90-talet till början av 2000-talet (från cirka 45 % till cirka 25 %). Det finns även ett samband mellan lågt socialt stöd och hög sjukfrånvaro (Hogstedt et al., 2004; SBU, 2003). Socialt stöd innefattar i detta sammanhang stöd och uppskattning från arbetskamrater och chefer och hur väl samarbetet med arbetskamrater och chefer fungerar. Den tidigare nämnda studien av Pettersson et al. (2005) visade att ett ökat missnöje med kollegor och lägre stöd från kollegor var korrelerade med en ökad kortvarig sjukfrånvaro. Vad gäller utvecklingen av upplevt socialt stöd inom äldreomsorgen visar studien av Gustafsson & Szebehely (2005) att andelen äldreomsorgspersonal som anser att kontakten och samarbetet med arbetsledningen är bra, har minskat avsevärt från början av 90-talet till början av talet (från cirka 70 % till cirka 50 %). Samma studie visade att år 2003 upplevde drygt 40 % av äldreomsorgsarbetarna som deltog i studien värderingskonflikter med arbetsledningen och var fjärde uppgav sig kränkt av överordnad. Meningsfullhet är ett av de tre centrala begreppen i Antonovskys teori om KASAM (känsla av sammanhang) (Antonovsky, 2005). De andra två är begriplighet och hanterbarhet. Med KASAM försöker Antonovsky att beskriva faktorer som leder till hälsa, snarare än vad

13 Korttidsfrånvaro på Ekgården [13] som gör oss sjuka. Det finns studier som visar på samband mellan hög KASAM och låg sjukfrånvaro (se till exempel Marklund, Bjurvald, Hogstedt, Palmer, & Theorell, 2005). Med ersättningsbarhet avses hur lätt den anställde upplever att han eller hon kan ersättas av någon annan som gör ett lika bra jobb. Inga studier som direkt undersöker samband mellan sjukfrånvaro och ersättningsbarhet har hittats. Däremot kan tanken om ersättningsbarhet relateras till studien av Synnerholm et al. (1995). I den konstaterades att det skäl som starkast bidrog till önskan om återgång i arbete under sjukskrivning var avsaknaden av ersättare och därmed uppkomst av merarbete till följd av frånvaron. Livsstilsfaktorer Olika livsstilfaktorer som motion, kosthållning och sömn påverkar bland annat prestationsförmåga och ork. Vad gäller motionsmängd rekommenderas fysisk ansträngning minst 3 gånger per vecka för att hålla syreupptagningsförmågan på en hyfsad nivå (Statens folkhälsoinstitut, 2003). Studier visar att rökning, övervikt och dålig fysisk kondition är förenat med ökad risk för sjukskrivning (SBU, 2003). Även alkoholproblem har visats öka risken för sjukfrånvaro (SBU, 2003; Upmark & Edlund, 2006). Syn på sjukfrånvaro I en studie av Boberg & Modig (2002) undersöktes anställdas attityder till sjukfrånvaro. Forskarna ställde bland annat frågan om anställda ansåg att det var rätt att sjukskriva sig i vissa situationer utan att vara sjuk. Sex av tio anställda som tillfrågades ansåg att det fanns sådana situationer. Hälften ansåg att det var rätt att sjukskriva sig om man mådde dåligt för att man hade problem i familjen. Det var också ganska många som ansåg att det var rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att arbetsmiljön är dålig eller för att det är stressigt på

14 Korttidsfrånvaro på Ekgården [14] jobbet. Noterbart är även att yngre i högre utsträckning angav att de sjukskrivit sig utan att vara sjuka och att detta var mycket ovanligt bland anställda över 45 år. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka faktorer kring korttidsfrånvaron på äldreboendet Ekgården i Vingåkers kommun. Utifrån detta syfte ska följande frågeställningar undersökas: Finns mönster i korttidsfrånvaron vad gäller bakgrundsfaktorerna könstillhörighet, ålder, inkomst, utbildningsnivå och anställningsform? Kan organisationsfaktorer, inklusive organisationsförändringar, förändringar i personalstyrkans storlek, täta chefsbyten samt arbetsställets storlek och sektortillhörighet, ha bidragit till högre grad av korttidsfrånvaro? Hur uppfattar personalen arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö, vilken livsstil och syn på sjukfrånvaro har de samt upplever de att deras sjukfrånvaro är arbetsrelaterad eller ej? METOD Område för undersökningens genomförande Ökad korttidsfrånvaro är, som tidigare nämnts, ett problem inom flera av Vingåkers kommuns verksamhetsområden. Att undersöka faktorer kring korttidsfrånvaron i alla verksamhetsområden eller alla verksamhetsområden med hög korttidsfrånvaro är inte möjligt inom ramen för ett uppsatsarbete om 15 högskolepoäng. I det följande presenteras de begränsningar som gjorts och valet av område för undersökningens genomförande motiveras. Inom Vingåkers kommun var äldreomsorgen det verksamhetsområde som hade högst korttidsfrånvaro de första tio månaderna 2007, tätt följt av omsorgen. Även nationellt sett är sjuktalen inom vård och omsorg höga. Som jag tidigare nämnt saknas nationell statistik över

15 Korttidsfrånvaro på Ekgården [15] korttidsfrånvaron, men noterbart är att kvinnor i vård och omsorg är den grupp som var mest långtidssjukskriven av alla grupper inom Sveriges kommuner 2005 (SKL, 2006). Detta behöver naturligtvis inte innebära att kvinnor i vård och omsorg är känsligare för sjukdom eller att de är ogiltigt frånvarande i högre utsträckning än andra, utan orsakerna kan stå att finna i till exempel tung fysisk och psykisk arbetsbelastning. Äldreomsorgen i Vingåkers kommun kan delas in i ett antal olika enheter. Dessa enheters sjuksköterskor och nattpersonal är redovisade för sig och utgör egna grupper i statistiken över korttidsfrånvaron. Korttidsfrånvaron varierar något mellan enheterna men är förhållandevis hög på alla enheter jämfört med kommunens övriga verksamhetsområden. Representanter för kommunens personalavdelning och jag har, som tidigare nämnts, tillsammans beslutat att min undersökning om faktorer kring korttidsfrånvaron ska genomföras bland dagtidsanställda undersköterskor och vårdbiträden på Ekgårdens äldreboende, som är en av enheterna inom äldreomsorgen. Anledningarna till att undersökningen görs på Ekgården är följande: För det första har enheten hög korttidsfrånvaro. De tio första månaderna 2007 var korttidsfrånvaron på Ekgården högst av alla enheter inom äldreomsorgen. Frånvaron inom de olika enheterna varierar dock från år till år. Till exempel hade två enheter högre korttidsfrånvaro än Ekgården år I samband med dessa jämförelser bör dock poängteras att ingen hänsyn tagits till arbetsförhållandena. Frånvaron på Ekgården skulle till exempel kunna vara rimlig i förhållande till arbetets krav. För det andra är Ekgården en lagom stor arbetsplats för denna undersökning med sina 28 dagtidsanställda undersköterskor och vårdbiträden. Nattpersonal och sjuksköterskor på Ekgården inkluderades inte i undersökningen, dels eftersom deras arbetsuppgifter skiljer sig från den dagtidsanställda personalen, dels eftersom de inte tillhör Ekgården i statistiken över korttidsfrånvaron. För det tredje tillhör Ekgården de enheter där frånvaron ökat markant under de tre senaste åren. De tio första månaderna 2005 var

16 Korttidsfrånvaro på Ekgården [16] korttidsfrånvaron 4,4 dagar per anställd, de tio första månaderna 2006 var korttidsfrånvaron 5,6 dagar per anställd och de tio första månaderna 2007 var korttidsfrånvaron 8,7 dagar per anställd. Litteratur och källkritik Litteraturen som används i denna studie har genomgått kritisk granskning genom att jag har funderat på vem som är uppdragsgivare för varje studie, hur allsidigt och relevant underlaget för slutsatserna är, vilka felkällor som finns samt vem som gynnas av slutsatserna. Så långt det varit möjligt har så kallade Peer-reviewed Journals använts, det vill säga artiklar som genomgått granskning av andra forskare. Ofta har två eller flera källor använts för att bekräfta samma forskningsfynd. Större delen av den forskning som tagits med i uppsatsen har enbart kunnat redogöra för korrelationer mellan olika faktorer och sjukfrånvaro, det vill säga att höga eller låga värden på en faktor tenderar att sammanfalla med höga eller låga värden på sjukfrånvaro. Inga slutsatser om kausala samband kan dras utifrån korrelationer eftersom det inte går att veta vilken av variablerna som orsakar förändring i den andra och eftersom en tredje variabel kan orsaka förändringar i båda variablerna (Christensen, 2007). Endast i ett fåtal studier har kausala samband kunnat påvisas. Det är svårare att finna kausala samband än korrelationer, inte minst i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning där antalet ovidkommande variabler är stort (SBU, 2003). Med de metoder jag använder i denna studie finns inga möjligheter att dra slutsatser om kausala samband. Däremot är det möjligt att resonera kring hur troligt det är att faktorer som visar sig korrelera med sjukfrånvaro också orsakar förändring i sjukfrånvaron. Viss forskning som tagits med i denna uppsats handlar om sjukfrånvaro generellt, medan viss forskning enbart fokuserar på kort- eller långtidsfrånvaro. I studier som anges handla om sjukfrånvaro, sjukskrivningar eller sjukskrivningstal görs ingen skillnad mellan kort- och långtidsfrånvaro. Anledningarna till att sådana studier ändå tagits med är att antalet

17 Korttidsfrånvaro på Ekgården [17] studier om enbart korttidsfrånvaro är jämförelsevis få samt att korttidsfrånvaro upp till och med 14 dagar utgör en relativt stor del av de totala sjukskrivningarna och därför kan antas påverkas av i ganska hög utsträckning samma faktorer som sjukskrivningarna i stort. I några av studierna som enbart behandlar korttidsfrånvaro definieras korttidsfrånvaron på ett något annorlunda sätt än i denna uppsats. I vissa studier definieras till exempel korttidsfrånvaro som sjukfrånvaro dag 1-7. Jag har dock inte angett hur de olika studierna definierar korttidsfrånvaro eftersom det kan antas att ungefär samma faktorer som påverkar frånvaro upp till och med sju dagar även påverkar frånvaro upp till och med 14 dagar. Dessutom utgör frånvaron som är sju dagar eller kortare större delen av korttidsfrånvaron, definierat som frånvaro dag 1-14, på Ekgården. Metoder för de olika frågeställningarna För de tre frågeställningarna har olika metoder använts. Dessa presenteras i det följande i tur och ordning under rubrikerna Bakgrundsfaktorer, Organisationsfaktorer och Personalens närmiljö. Det är viktigt att poängtera att tyngdpunkten i arbetet ligger på frågeställning tre. De två första frågeställningarna ingår främst för att inga viktiga aspekter ska förbises. Man skulle kunna säga att de utgör en slags grovskanning av fältet innan själva kärnan i arbetet, frågeställning tre, angrips. Därför beskrivs metoderna som använts för de två första frågeställningarna inte alls i samma detalj som metoden som använts för den tredje frågeställningen. Bakgrundsfaktorer I avsnittet om tidigare forskning redogjordes för sjukfrånvarons samband med individens kön, ålder, inkomst och utbildningsnivå samt den trygghet som anställningsformen innebär. För att kunna besvara om samband mellan dessa faktorer och korttidsfrånvaron på Ekgårdens

18 Korttidsfrånvaro på Ekgården [18] äldreboende finns, har statistik över frånvaron, tillgänglig från kommunens personalsystem, granskats och analyserats. För korttidsfrånvaro och ålder har samband sökts med Pearsons korrelationskoefficient. Detta statistiska test är parametriskt och kräver att normalfördelad data används (Field, 2005). För att få variablerna ålder och korttidsfrånvaro normalfördelade har roten ur dessa variablers siffervärden dragits. Den individuella korttidsfrånvarostatistik som använts i detta fall sträcker sig från januari 2006 till oktober Vad gäller inkomst har enbart data på gruppnivå använts eftersom inkomstskillnaderna mellan de anställda är liten. Vad gäller utbildningsnivå har även där enbart data på gruppnivå använts eftersom uppgifter om enskilda anställdas utbildningsnivå inte varit tillgänglig. Organisationsfaktorer I avsnittet om tidigare forskning redogjordes för sjukfrånvarons samband med arbetsställets storlek, sektor, förändringar i personalstyrkans storlek, täta chefsbyten och omorganisationer. För att kunna besvara om korttidsfrånvaron på Ekgården skulle kunna ha påverkats av några av dessa faktorer har diskussioner förts med i huvudsak tre personer anställda inom kommunen. Den första var chef över en större del av äldreomsorgen (inklusive Ekgården) mellan september 2005 och augusti Hon var dock sjukskriven under denna periods sista år. Den andra är Ekgårdens nuvarande chef och har varit chef sedan augusti Den tredje är personal- och ekonomichef inom kommunen. Med den förre chefen över Ekgården och med Ekgårdens nuvarande chef genomfördes diskussionerna och med kommunens personal- och ekonomichef genomfördes diskussionen Var och en av diskussionerna tog cirka minuter. De frågor som ställts vid diskussionerna baseras på den tidigare forskningen och innefattar i vilken utsträckning och omfattning förändringar i personalstyrkans storlek,

19 Korttidsfrånvaro på Ekgården [19] chefsbyten och omorganisationer skett. Information om arbetsställets storlek gavs av personalavdelningen och sektor var givet på förhand. Det är viktigt att tänka på att de personer som diskussioner förts med representerar arbetsgivaren och därför i första hand har ett arbetsgivarperspektiv på verksamheten. När diskussioner förts har det därför varit viktigt att ha i åtanke den risk för självgynnande uppfattningar som föreligger. Sådana uppfattningar skulle kunna innebär att dessa arbetsgivarrepresentanter i för stor utsträckning lägger ansvaret för sjukfrånvaron hos arbetstagarna. Förekomst av självgynnande uppfattningar är dock ingenting som är unikt för arbetsgivare. Det finns naturligtvis även en risk att arbetstagare i för stor utsträckning lägger ansvaret för sin sjukfrånvaro på arbetsgivaren. Personalens närmiljö I avsnittet om tidigare forskning beskrevs betydelsen av både arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade faktorer för sjukfrånvaron. Där redogjordes även för sjukfrånvarons samband med fysiska faktorer, psykosociala faktorer, livsstilsfaktorer och syn på sjukfrånvaro. Större delen av denna forskning baseras på de anställdas egna uppfattningar om de olika faktorerna. För att få kunskap om Ekgårdens personals syn på dessa faktorer räcker det inte att granska befintlig statistik eller att diskutera med chefer. Därför har en enkätundersökning bland de anställda genomförts. Avsikten med undersökningen har varit att få veta mer om personalens syn på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, personalens livsstil, personalens syn på sjukfrånvaro samt personalens uppskattning av om deras sjukfrånvaro är arbetsrelaterad eller ej. Som jag nämnt i avsnittet Tidigare forskning påverkar faktorer både på och utanför arbetsplatsen en individs sjukfrånvaro. Förutom några frågor om livsstil har jag valt att inte undersöka faktorer utanför arbetet närmare på grund av de stora integritetsproblem som följer

20 Korttidsfrånvaro på Ekgården [20] av att ställa frågor om exempelvis familjeförhållanden samt att kommunen i mycket liten utsträckning kan påverka sådana förhållanden. Ett alternativ till att göra en enkätundersökning är att intervjua några av de anställda. Positivt med denna metod är att man kan välja ut och intervjua personer med hög frånvaro och låta dem själva beskriva vad deras frånvaro beror på. Detta stämmer överens med Upmark & Edlunds (2006) påpekande att rehabiliteringsåtgärder är individuella och måste avgöras efter samtal och utredningar med varje sjukskriven person. Vid intervju ges även möjlighet att ställa följdfrågor och fördjupa sig i den intervjuades situation. Det finns en rad skäl till varför enkätmetoden använts istället för intervjumetoden: För det första är det problematiskt att som utomstående välja ut ett antal personer att intervjua utifrån deras korttidsfrånvaro. Risken är stor att någon eller några av de intervjuade känner sig utpekade. Det är bättre att arbetsgivaren själv står för sådana insatser, inte minst eftersom arbetsgivaren kan hänvisa till dennes lagstadgade skyldighet att i vissa situationer genomföra en rehabiliteringsutredning. För det andra innehåller enkäten vissa öppna frågor, vilket, i likhet med intervjun, ger respondenterna möjligheten att uttrycka åsikter och förhållanden som jag inte kunnat förutsäga när jag formulerat enkätfrågorna. För det tredje ger enkätundersökningen en bild av alla anställdas uppfattning. Det hade inte varit möjligt att hinna med att intervjua alla anställda med tanke på den begränsade tid vi har att tillgå. Om alla får komma till tals ökar dessutom chanserna att upptäcka missförhållanden på arbetsplatsen som kanske inte nödvändigtvis yttrar sig i korttidsfrånvaro, utan i till exempel sjuknärvaro, personalomsättning eller långtidsfrånvaro. För det fjärde minimeras risken för intervjuareffekt, det vill säga att forskaren omedvetet påverkar respondenten genom att exempelvis ställa ledande frågor.

21 Korttidsfrånvaro på Ekgården [21] Deltagare Deltagarna i studien är tillsvidareanställda vårdbiträden och undersköterskor som arbetar dagtid vid Ekgårdens äldreboende. 26 av de 28 anställda har fyllt i enkäten. De två som inte fyllt i enkäten var långtidsfrånvarande från arbetet. Av de 26 som fyllt i enkäten är 25 kvinnor och en man. Åldern varierade vid tiden för undersökningen mellan 27 och 65 år, medelåldern var 50 år. Alla utom en av deltagarna kan antas ha gymnasieutbildning som högsta utbildning eftersom de var anställda som undersköterskor (16 st.) eller vårdbiträden (9 st.). (Den med högre utbildning var anställd som arbetsterapeut men hade samma arbetsuppgifter som de andra.) Material I detta avsnitt kommer jag inledningsvis att diskutera en rad metodologiska aspekter inklusive felkällor. Efter det kommer jag att motivera enkätens frågor. Metodologiska aspekter. I enkätundersökningar såväl som vid intervjuer finns alltid en risk att respondenterna svarar utifrån vad de anser vara socialt önskvärt (Christensen, 2007). I denna enkätundersökning bedöms risken för detta vara högst för frågor om livsstil och syn på sjukfrånvaro. För att minska effekten av social önskvärdhet har jag varit noga med att poängtera respondenternas anonymitet. Det finns, framförallt i enkätundersökningar, även en risk för så kallade response sets. Detta innebär en tendens att svara på ett visst sätt, exempelvis att instämma på alla påståenden (Christensen, 2007). Jag har försökt att minimera denna risk genom att vända på vissa svarsalternativ. Med det menas att för att ge till exempel en positiv bild av sin arbetssituation bör man ha svarat Instämmer helt på vissa frågor (exempelvis fråga 15 om möjligheten att ta pauser) och instämmer inte på andra (exempelvis fråga 9 om arbetet är stressigt). Denna åtgärd ska inte förväxlas med åtgärden för att minska eventuella vänstervridningsfel i svarsfördelningarna som beskrivs nedan.

22 Korttidsfrånvaro på Ekgården [22] Ett annat metodologiskt problem med enkätundersökningar är att de bygger på självskattningar och därför aldrig kan ge några objektiva sanningar. Det är viktigt att ta hänsyn till det när slutsatser utifrån en enkätundersökning dras. Vidare bygger en enkätundersökning på antagandet att respondenterna tolkar frågorna på samma sätt som frågeställaren. Detta kan säkerställas genom att respondenten på något sätt får beskriva sin tolkning av frågan. Sådana återkopplingar är dock väldigt sällsynta och har heller inte gjorts i denna undersökning. Trost (2001) ger råd om en rad olika detaljer att betänka vid konstruktion av enkäten. Härnäst beskrivs vad som gjorts för att följa dessa råd: Enkätens frågor är skrivna med enkelt och konkret språk för att undvika missuppfattningar. Enkäten är utformad så att långa frågeformuleringar och negationer har undvikits i högsta möjliga grad. Jag har även undvikit att ställa två frågor i en och samma fråga. Vad gäller hanteringen av känsliga frågor hänvisas till genomgången av enkätfrågorna nedan. Frågor som har med varandra att göra har placerats tillsammans och varje del av enkäten inleds med en beskrivande text av typen Här följer några påståenden om. Alla dessa detaljer stärker enkätens reliabilitet (tillförlitlighet i mätningen). Genom att testa enkäterna på utomstående och diskutera frågorna med handledaren har jag försökt att försäkra mig om att enkäten är utformad på lämpligt sätt. Vänstervridningsfel innebär att människor som fyller i ett enkätformulär tenderar att välja svarsalternativ till vänster i något högre utsträckning än svarsalternativ till höger. Två varianter av enkäten gjordes för att kontrollera för vänstervridningsfel. En där Instämmer helt var det första svarsalternativet och en där Instämmer inte var det första svarsalternativet. Vet ej / Vill ej svara placerades dock alltid sist eftersom deltagarna inte skulle uppmuntras att välja detta svarsalternativ. Hälften av deltagarna tilldelades den ena enkätvarianten där Instämmer helt var placerat till vänster, hälften tilldelades den andra varianten där Instämmer inte var placerat till vänster.

23 Korttidsfrånvaro på Ekgården [23] Motivering av enkätfrågorna. Vad gäller enkätfrågorna kan jag till att börja med nämna att inga bakgrundsfrågor om exempelvis kön och ålder har ställts. Anledningen till det är att sådan information fanns tillgänglig i personalavdelningens datasystem. Dessutom är det med sådana frågor lättare att identifiera enskilda anställdas enkätsvar (speciellt i en förhållandevis liten grupp), vilket riskerar att öka respondenternas misstänksamhet och rädsla för att bli identifierade och därmed också minska ärligheten i svaren. Enkäten presenteras i Bilaga B. De frågor som ställs i enkäten baseras nästan uteslutande på tidigare forskning inom området. Förhoppningsvis stärker detta reliabilitet (tillförlitlighet i mätningen) och validitet (att det som avses att mätas mäts). Några av frågorna har dock tagits med utifrån personalavdelningens önskemål. Vilka dessa frågor är framgår av genomgången av enkätfrågorna nedan. Den skala som använts för frågorna med fasta svarsalternativ där personalen fått bedöma sin arbetsmiljö och sin syn på sjukfrånvaro är av Likerttyp. Detta innebär att respondenten får ta ställning till i vilken grad han eller hon instämmer i olika påståenden. Enkätfrågorna är uppdelade i områdena fysisk arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, livsstil, syn på sjukfrånvaro och om frånvaron är arbetsrelaterad eller ej. Vart och ett av områdena inleds med ett antal frågor med fasta svarsalternativ och, med undantag för frågan om frånvaron är arbetsrelaterad eller ej, avslutas med en öppen fråga där personalen fritt får beskriva ytterligare synpunkter på respektive område. Fråga 1-8 handlar om fysisk arbetsmiljö. De fyra första frågorna behandlar ergonomiska förhållanden. I studien av Blank & Diderichsen (1995) mättes sådana förhållanden med aspekterna tunga lyft, fysiskt ansträngande arbete, olämpliga arbetsställningar, skakningar/vibrationer i arbetet och svettighet. Dessa aspekter har tagits med i enkäten, med undantag för skakningar/vibrationer i arbetet som inte ansågs relevant för den aktuella

24 Korttidsfrånvaro på Ekgården [24] arbetsplatsen. Fråga 5-7 behandlar yttre förhållanden. Dessa frågor baseras på studien av SBU (2003). Förutom de aspekter som behandlas i fråga 5-7 har bland annat betydelsen av utomhusarbete och farliga gaser studerats, men dessa har ansetts irrelevanta i sammanhanget och har därför inte tagits med. Fråga 9-28 handlar om psykosocial arbetsmiljö. Av dessa handlar fråga 9-12 om krav. Krav mäts med frågor av typen om man måste arbeta mycket hårt, mycket snabbt och om man har tillräcklig tid att utföra arbetet (SBU, 2003). De frågor som ställs baseras på studierna av Blank & Diderichsen (1995), Fredlund, Hallqvist & Diderichsen (2000) samt SBU (2003). Fråga handlar om egenkontroll. Denna mäts med frågor om till exempel möjlighet att fatta beslut på egen hand, frihet att bestämma hur man ska utföra arbetet, om arbetet är repetitivt samt vilka möjligheter att utnyttja sina färdigheter som finns (SBU, 2003). Frågorna baseras på studierna av Fredlund, Hallqvist & Diderichsen (2000) och SBU (2003). Fråga handlar om stöd. Frågorna innefattar stöd och uppskattning från arbetskamrater och chefer, hur väl samarbetet med arbetskamrater och chefer fungerar samt om möjlighet att få hjälp finns. De baseras på studierna av Fredlund, Hallqvist & Diderichsen (2000) och SBU (2003). I fråga 26 får personalen svara på om de anser att deras arbete är meningsfullt och i fråga 27 får de besvara om de upplever att det är svårt att ersätta dem med någon annan när de är frånvarande från arbetet. Dessa båda frågor om upplevd meningsfullhet och ersättningsbarhet har tagits med efter önskemål från personalavdelningen. Fråga handlar om livsstil. Som jag tidigare nämnt har forskning funnit samband mellan sjukfrånvaro och motion, rökning, alkoholproblem och vikt. Fråga behandlar dessa områden. Fråga 29 om motion är något problematisk på så sätt att människors uppfattning om vad som är motion varierar mycket. Med motion avses i detta fall någon form av fysisk aktivitet som till exempel löpning, simning eller styrketräning, inte så kallad vardagsmotion som ges av att till exempel gå i trappor. För att inte krångla till frågan för

25 Korttidsfrånvaro på Ekgården [25] mycket har jag dock valt att inte beskriva närmare, till exempel i termer av puls och syreupptagningsförmåga, exakt vad som avses med motion. Frågorna om alkohol och vikt betraktas som känsliga frågor. Vad gäller fråga om alkohol har de formulerats så att personalen får ange om de sett eller hört talas om att någon på arbetsplatsen kommit berusad eller bakfull till jobbet. Detta eftersom få individer med alkoholproblem förmodligen själva är beredda att erkänna att de har kommit berusade eller bakfulla till jobbet. Ett problem med denna typ av frågeformulering är dock att en eller ett fåtal anställda med eventuella alkoholproblem kan ge upphov till väldigt många ja-svar. Vad gäller fråga 33 om vikt har den formulerats på så sätt att personalen har fått ange om de skulle vilja förändra sin vikt. Frågan bygger på det antagandet att de flesta som vill gå ner i vikt besitter en viss övervikt. En annan möjlig lösning på problemet hade varit att ställa frågor om vikt och längd och sedan räknat ut till exempel BMI för att få veta hur många som är överviktiga enligt BMI-måttets definition. Sådana frågor innebär dock problem med integriteten och riskerar att göra respondenterna irriterade. Fråga handlar om personalens syn på sjukfrånvaro. Frågorna baseras på studien av Boberg & Modig (2002) och avser att ta reda på om de anställda anser det vara ok att sjukskriva sig utan att vara sjuk och i så fall i vilka sammanhang detta är ok. Med fråga avser jag att ta reda på om personalen anser att deras sjukfrånvaro beror på arbetsrelaterade eller icke arbetsrelaterade faktorer. Frågorna är egenkonstruerade, men utgår från tanken att sjukfrånvaro kan bero på antingen arbetsrelaterade eller icke arbetsrelaterade faktorer eller en kombination av dessa. Om det till exempel visar sig att de anställdas sjukfrånvaro till största delen beror på arbetsrelaterade faktorer så kan det innebära att förutsättningar för att hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen ska kunna få effekt finns. Om de anställdas sjukfrånvaro istället beror uteslutande på faktorer utanför arbetet är det

26 Korttidsfrånvaro på Ekgården [26] mindre troligt att hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen får önskad effekt på korttidsfrånvaron. Trost (2001) rekommenderar en avslutande öppen fråga i enkäten där respondenterna får uttrycka övriga synpunkter på undersökningen. En sådan fråga avslutar därför enkäten. Procedur Själva genomförandet av undersökningen har gått till enligt följande. Jag har under perioden november 2007 besökt Ekgården och presenterat mig själv och syftet med uppsatsen och undersökningen för de anställda samt gett instruktioner på plats. Detta har gjorts vid ett flertal tillfällen eftersom inte alla anställda jobbar samtidigt. Jag har träffat och pratat med alla som deltagit i undersökningen. Att själv komma ut och visa upp sig på arbetsplatsen ger de svarande någon att relatera undersökningen till, vilket förhoppningsvis i sin tur ger högre svarsfrekvens. De flesta har haft möjlighet att fylla i enkäten under tiden jag varit på plats. Detta har inneburit relativt gott stöd till respondenterna och risken för påverkan mellan respondenterna har varit liten. Det har tagit ungefär 15 minuter att fylla i enkäten för dem som avgett enkätsvaren när jag varit på plats. Någon direkt tidsbegränsning har inte funnits. Några har dock inte haft möjlighet att fylla i enkäten under tiden jag varit på plats. Dessa har istället fyllt i enkäten vid något annat tillfälle och jag har fått återkomma och samla in deras enkäter en dag senare. Det föreligger en något ökad risk för att respondenterna som inte fyllt i enkäten när jag varit på plats påverkat varandra. Jag har dock i de muntliga instruktionerna (se nedan) poängterat att enkäterna ska fyllas i individuellt. De muntliga instruktioner som getts till de anställda återges i Bilaga A. I instruktionerna beskriver jag mig själv och mina studier, mitt uppsatsarbete och dess syfte, syftet med enkätundersökningen, enkätens frågor, att deltagandet är anonymt, att ifyllandet ska ske individuellt och att deltagandet är frivilligt. Med dessa instruktioner har hänsyn tagits till informationskravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet som utgör tre av de fyra

27 Korttidsfrånvaro på Ekgården [27] forskningsetiska principerna fastställda av det Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, 2002). Hänsyn till den fjärde principen, nyttjandekravet, tas genom att det insamlade materialet inte använts och inte kommer att användas till någonting annat än denna uppsats. De fyra forskningsetiska principerna har naturligtvis i högsta möjliga mån följts även i de andra delarna av uppsatsarbetet, men eftersom de syftar till individskydd är de, som Ejlertsson (2005) poängterar, extra viktiga i samband med exempelvis enkätundersökningar och förtjänar därför att tas upp här. Att de anställdas anonymitet betonats ökar också med största sannolikhet ärligheten i svaren. Om de anställda misstänker att deras anonymitet röjs och att enskilda ifyllda enkäter kommer till exempel deras chef till handa är risken stor att de inte vågar uttrycka vissa kritiska åsikter. RESULTAT Denna studies resultat presenteras uppdelade på studiens tre frågeställningar. Bakgrundsfaktorer Härnäst presenteras resultaten för frågeställningen om det finns mönster i korttidsfrånvaron vad gäller bakgrundsfaktorerna könstillhörighet, ålder, inkomst, utbildningsnivå och anställningsform. Vad gäller korttidsfrånvaro och kön kan följande konstateras: Det är för få män i undersökningsgruppen för att dra några slutsatser om förhållandet mellan kön och korttidsfrånvaro inom gruppen. Vad gäller gruppen som helhet kan dock konstateras att Ekgårdens personals höga korttidsfrånvaro sammanfaller med en hög andel kvinnor i gruppen (27 av 28 är kvinnor). Resultatet av analys med Pearsons korrelationskoefficient för de transformerade variablerna ålder och korttidsfrånvaro visar på ett medelstarkt till starkt negativt samband