Pub.År/Land Författare Orginalartikel Syfte Metod Slutsats. Litteraturstudie. Forskningen kring. sjukskrivningarna, den

Transkript

1 Bilaga 1 Resultatmatris Pub.År/Land Författare Orginalartikel Syfte Metod Slutsats 2004/Sweden Alexanderson, K & Hensing, G. The association between sex segregations, working conditions, and sickness absence among employed woman. Syftet var att analysera sambandet mellan sjukfrånvaro och könssegregering på arbetsplatser eller andra verksamheter, respektive hur arbetsmiljöfaktorer påverkar hög sjukfrånvaro deltagare. Tvärsnittsstudie. Det var troligtvis inte kollegornas kön som påverkade sjukskrivningarna, den psykosociala arbetsmiljön hade förmodligen en större påverkan på sjukfrånvaron. Faktorerna bakom detta behöver utredas ytterligare. 2004/Sweden Alexanderson, K. & Hensing, G. More and better research needed on sickness absence. Syftet var att sammanfatta vilken forskning om sjukfrånvaro som gjorts och hur sjukförsäkringen påverkar sjukfrånvaron. Litteraturstudie. Forskningen kring sjukfrånvaron är förvånansvärt liten med tanke på hur många som arbetar med sjukskrivna personer och konsekvenserna som drabbar individen, arbetsplatsen och samhället.

2 2003/Netherlands Andrea, H., Beurskens, A.J.H.M., Metsemakers, J.F.M. et al. 2002/Sweden Engström, L-G. & Eriksen, T. 2004/Norway Eriksen, W., Bruusgaard, D. & Knardahl, S. Health problems and psychosocial work environment as predictors of long term sickness absence in employees who visited the occupational physician and/or general practitioner in relation to work: a prospective study. Can differences in benefit levels explain duration and outcome of sickness absence? Work factors as predictors of sickness absence attributed to airway infections; a three month prospective study of nurses aides. om den psykosociala arbetsmiljön och indikatorer på hälsoproblem är prospektivt relaterade till förekomst av långtidssjukskrivningar hos de anställda som besökt företagshälsovården eller liknande i relation till arbetet. de lång- och kortvariga ekonomiska intressena i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Studiens syfte var att peka ut de arbetsfaktorer som leder till sjukfrånvaro på grund av luftvägsinfektioner hos sköterskor deltagare. kohortstudie. Tvärsnittsstudie. Ett stickprov utav 280 sjukskrivna deltagare. Uppföljningsstudie. Den psykosociala arbetsmiljön och graden av eget bestämmande i arbetet påverkar antalet långtidssjukskrivna. Skillnaden i bidragsnivåerna hjälper till att förklara skillnaderna i andelen sjukfrånvarande. Indikationer visar att individerna föredrar en långsiktig men säker inkomst från sjukförsäkringen. Oddset att drabbas av luftvägsinfektion verkar bero på vart vårdpersonalen jobbar, men också på psykologiska och sociala faktorer.

3 2005/Sweden Floderus, B., Göransson, S., Alexanderson, K. et al. 2000/Finland Kivimäki, M., Vahtera, J., Pentti, J. et al. Self-estimated life situation in patients on long-term sick leave. Factors underlying the effect of organisational cohort study downsizing on health of employees: longitudinal. Syftet var att analysera inverkan utav långtidssjukskrivning på patientens livssituation. de underliggande faktorerna vid nedskärningar av personal och försämringar av personalens hälsa. En tvärsnittstudie baserad på individer som varit sjukskrivna mellan månader. 764 deltagare. Longitudinell kohortstudie. Påverkan på livssituationen för de sjukskrivna är en komplex situation. Negativa konsekvenser utav sjukskrivningen är mycket vanligare än positiva konsekvenser. Nedskärning resulterar i förändringar av arbetsuppgifter, ändringar i den sociala miljön samt förändringar av hälsorelaterade beteenden. Ökningen av sjukfrånvaro kan bero på högre fysiska krav, ändrade anställningsskydd samt minskad kontroll över arbetet.

4 2006/Sweden Krantz, G. & Lundberg, U. 2002/Sweden Krantz, G. & Östergren, P-O. Workload, work stress, and sickness absence in Swedish male and female white-collar employees. Do common symptoms in women predict long spells of sickness absence? A prospective community-based study on Swedish women 40 to 50 years of age. Syftet var att analysera, i en homogen grupp utav hög utbildade män och kvinnor, könsskillnader i självrapporterad sjukfrånvaro som är relaterad till betalt och icke betalt arbete och kombinationen utav dessa. om en hög nivå utav vanligt upplevda fysiska och mentala symtom kan förutsäga långtidssjukfrånvaro hos svenska kvinnor och att undersöka orsaksmönstret av socioekonomiska och psykosociala faktorer i relation till en lång period utav sjukfrånvaro. Tvärsnittsstudie med 743 kvinnor och 596 män som slumpmässigt valdes ut ur den svenska populationen. Kohortstudie med 496 kvinnor. Kvinnorna hade dubbelt så många sjukfrånvarodagar som männen. De kvinnor som arbetade flest timmar var de som var minst sjukskrivna och förmodades ha minst ansvar för hushållssysslorna. Kvinnor med vanliga symtom har en ökad risk att drabbas utav långtidssjukfrånvaro i framtiden. Att kvinnor med aktiva arbeten hade en högre risk utav sjukfrånvaro kan vara en effekt utav den moderna arbetssituationen för kvinnor.

5 2006/Denmark Lund, T., Labriola, M., Bang Christensen, K. et al. 2003/France Melchior, M., Niedhammer, I., Berkman, L.F. et al. 2004/Denmark Nielsen, M.L., Rugulies, R., Christensen, K.B. et al. Physical work environment risk factors for long term sickness absence: prospective findings among a cohort of employees in Denmark. Do psychosocial work factors and social relations exert independent effects on sickness absence? A six year prospective study of the GAZEL cohort. Impact of the psychosocial work environment onregistered absence from work: A twoyear longitudinal study using the IPAW cohort. Att undersöka effekterna av den fysiska arbetsmiljöns påverkan på långtidssjukskrivningar och att undersöka sambanden mellan fysiska och psykiska riskfaktorer. om psykosociala egenskaper och sociala relationer på arbetsplatsen ger några följder på förekomsten av sjukfrånvaro. Syftet är att analysera vikten av psykosociala arbetsplatsfaktorer i en kohort bestående av yrken och arbetsplatser. kohortstudie med deltagare deltagare. kohortstudie deltagare. Longitudinell kohortstudie. Att utsättas för psykosociala stressorer samtidigt som personen arbetar i en hård fysisk miljö kan påverka sjukfrånvaro i en negativ riktning. Kvinnor är mer utsatta än män. Kvaliteten på arbetsmiljön och de sociala relationerna påverkade antalet sjukskrivningar. Denna undersökning stödjer tidigare studier som påstår att den psykosociala arbetsmiljön kan påverka sjukfrånvaron negativt och det är värt att ha i åtanke att det är ett viktigt område för interventioner.

6 2005/Sweden Nilsson, K., Hertting, A., Petterson., I-L. et al. Pride and confidence at work: potential predictors of occupational health in a hospital setting. 2005/Sweden North, F.M., Syme, A., Feeney, A. et al. Psychosocial Work Environment and Sickness Absence among British Civil Servants: The Whitehall II Study. 1996/England Ootim, B. Sickness among nurses. Syftet med studien var att identifiera och analysera upplevda determinanter av hälsosamma arbetsvillkor. Denna studie hade syftet att undersöka sambanden mellan den psykosociala arbetsmiljön och efterföljande grader av sjukfrånvaro. Syftet var att sammanfatta varför antalet sjukskrivna sjukvårdspersonal ökar och ingen gör någonting åt det. Kvalitativ studie med intervjuer med öppna slut gjordes med 17 olika personer. Kärndeterminanterna som tolkades i organisationens villkor fungerar som en buffert mot negativa effekter och sjukfrånvaro. Kohortstudie med deltagare. Den psykosociala arbetsmiljön förutspår vissa nivåer av sjukfrånvaro. Ökade nivåer av kontroll och support kan ha fördelaktiga effekter på hälsan och välbefinnandet hos de anställda samt förbättra produktiviteten. Litteraturstudie. Ansvaret för de ökade antalet sjukskrivna måste delas mellan arbetsgivare och staten. Höga nivåer utav sjukfrånvaro kan visa på att det är arbetsplatsen som är sjuk och inte individen.

7 2005/Sweden Oxenstierna, G., Ferrie, J., Hyde, M. et al. 2000/Finland Vahtera, J., Kivimäki, M., Pentti, J. et al. 2005/Sweden Vingård, E., Lindberg, P., Josephson, M. et al. Dual source support and control at work in relation to poor health. Effect of change in the psychosocial work environment on sickness absence: a seven year follow up of initially healthy employees. Long-term sick-listing among women in the public sector and its associations with age, social situation, lifestyle, and work factors: A three-year follow-up study. Syftet med studien var att beskriva hälsan hos anställda i åtta olika situationer som skiljer sig åt i form av support från överordnade och arbetskamrater och olika nivåer av beslutsfattande. hur förändringar i den psykosociala arbetsmiljön påverkar eventuella framtida sjukskrivningar. Syftet med denna studie var att undersöka sambanden mellan ålder, social situation, livsstil, arbetsfaktorer och långtidssjukskrivningar (längre än 28 dagar), oavsett diagnoser under en period av tre år bland kvinnor i den offentliga sektorn deltagare. Tvärsnittsstudie. 530 deltagare. Sju års uppföljningsstudie deltagare. Tre års uppföljningsstudie. Långtidssjukskrivning var i huvudsak relaterad till lågt stöd från arbetskamrater. Negativa förändringar i den psykosociala arbetsmiljön hade en ogynnsam effekt på personalens hälsa. Författarna föreslår prevention av visst arbete och livsstilsfaktorer som generella åtgärder för att reducera långtidssjukskrivning bland kvinnor i den offentliga sektorn.

8 2001/Sweden Voss, M., Floderus, B. & Diderichsen, F. 2004/Finland Väänänen, A., Kakuni, R., Toppinen-Tanner, S. et al. Changes in sickness absenteeism following the introduction of a qualifying day for sickness benefit findings from Sweden Post. Role clarity, fairness, and organizational climate as predictors of sickness absence A prospective study in the private sector. Syftet med studien var att undersöka skillnaderna i antalet dagar med sjukfrånvaro innan och efter införandet utav karensdag år Författarna undersökte arbetsrelaterade psykosociala riskfaktorer för sjukfrånvaro i den privata sektorn med hänsyn till socioekonomisk status. En kohortstudie baserad på kvinnor och män. Kvantitativ metod deltagare Kvalitativ metod tvärsnittsstudie. Reduceringen utav antalet dagar med sjukfrånvaro var beroende av olika arbets- och icke arbetsrelaterade faktorer. Inverkan av karensdagen skiljde sig åt beroende på hälsostatus och fysisk arbetsbörda. Resultaten visade att insatserna för att reducera psykosociala riskfaktorer för sjukfrånvaro bör matcha de specifika behoven för varje socioekonomisk grupp.

9 2004/Sweden Westerlund, J., Ferrie, J., Hagberg, J. Et al. Workplace expansion, long-term sickness absence, and hospital admission. Syftet var att bestämma om en samlad exponering av utvidgning, neddragning och outsourcing hör samman med en ökad risk för sjukskrivningar och sjukhusbesök deltagare. Kohortstudie. Studien bekräftar tidigare resultat att nedskärningar kan kopplas samman med hälsorisker. Upprepad exponering med personalökningar, kopplat med centraliseringar av funktioner, statistiskt sett förutspår långtidssjukskrivningar och sjukhusvistelser.