Konsekvenser av sjukfrånvaro en longitudinell studie av sjukfrånvarons effekter på långtidssjukskrivning och arbetsmarknadsposition

Transkript

1 Konsekvenser av sjukfrånvaro en longitudinell studie av sjukfrånvarons effekter på långtidssjukskrivning och arbetsmarknadsposition Slutrapport projektbidrag dnr Jette Möller, Hanna Hultin, Christina Lindholm Institutionen för Folkhälsovetenskap Avdelningen för Folkhälsoepidemiologi

2 Konsekvenser av sjukfrånvaro en longitudinell studie av sjukfrånvarons effekter på långtidssjukskrivning och arbetsmarknadsposition Slutrapport projekt dnr till AFA Sjukförsäkring, mars 2012 Jette Möller, Hanna Hultin, Christina Lindholm Institutionen för Folkhälsovetenskap, Avdelningen för Folkhälsoepidemiologi

3 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Syfte och frågeställningar... 4 Material och metoder... 4 Uppnådda resultat... 5 Resultat delstudie Resultat delstudie Resultat delstudie Referenser Avvikelser i projektet Spridning av resultat

4 Sammanfattning Bristen på kunskap om konsekvenser av sjukfrånvaron oberoende av sjukdomens konsekvenser är fortfarande stor. Försök att skilja på konsekvenser av sjukdom och konsekvenser av sjukfrånvaro ställer stora krav på data om hälsotillstånd, sjukfrånvaro och sociala förhållanden. Att studera konsekvenserna av sjukfrånvaro för den enskilda individen kräver dessutom longitudinella undersökningar av individdata med långsiktig uppföljning. Detta projekt syftade till att fördjupa kunskapen om sjukfrånvaro och dess konsekvenser för framtida långtidssjukfrånvaro, förtidspension och arbetslöshet med hänsyn tagen till sjukdom och ohälsa. Studierna baseras på ett befolkningsrepresentativt urval av Stockholms läns invånare i åldrarna år som 2002 och 2007 besvarat folkhälsoenkäter och med tillägg av registerdata. Analyser av korttidssjukfrånvaro visade att det ökade risken för framtida långtidssjukfrånvaro oberoende av sjukdom/ohälsa. Två eller fler fall av korttidssjukfrånvaro fördubblade risken för framtida långtidssjukfrånvaro, oberoende av sociodemografiska- och hälsofaktorer medan de med ett fall av korttidssjukfrånvaro hade en 50% riskökning. Ingen ökad risk för förtidspension eller arbetslöshet återfanns. Vidare fanns inga stora skillnader mellan kön eller åldersgrupper. Högst risk för framtida långtidssjukfrånvaro uppvisade de deltagare som var egna företagare och som rapporterade två eller fler fall av korttidssjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvaro fanns ha en ökad risk för förtidspension och i vissa fall även för långtidsarbetslöshet oberoende av sjukdom/ohälsa. Individer med långtidssjukfrånvaro hade en fyrfaldigt förhöjd risk för förtidspensionering även efter att hänsyn tagits till sjukdom/ohälsa. Risken för förtidspension varierade beroende på vilken underliggande sjukdom som individen var långtidssjukfrånvarande för. Bland individer som varit sjukfrånvarande pga psykiska besvär eller muskeloskeletala sjukdomar fanns även en ökad risk för framtida långtidsarbetslöshet. 2

5 Bakgrund Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) konstaterade 2003 i en systematisk litteraturöversikt över sjukskrivningsområdet att kunskapen om bl.a. konsekvenser av sjukskrivning är mycket bristfällig (1). Trots breda inklusionskriterier fann de endast nio relevanta studier av vetenskaplig kvalitet om konsekvenser av sjukskrivning och förtidspension. Under de senaste åren har det tillkommit svenska undersökningar och vetenskapliga artiklar om konsekvenser men få har analyserat om konsekvenserna är relaterade till sjukdomen eller själva sjukskrivningen vilket är av stor betydelse för att interventioner och rehabiliteringsinsatser ska kunna genomföras för återgång i arbete. Följderna av en sjukskrivning kan ur en individs perspektiv vara både positiva och negativa. I en kvalitativ studie med intervjuer av 100 långtidssjukskrivna kvinnor visades att sjukskrivningen varit positiv under den första tiden men att det senare lett till känslor av isolering och passivitet (2). Fler studier visar dock på negativa konsekvenser. Två svenska studier har undersökt ekonomiska konsekvenser. De fann en långsiktig negativ inkomstutveckling för korttidssjukskrivna och samman mönster för långtidssjukskrivna men kunde till stor del förklaras av minskad arbetstid (3,4). Fyra undersökningar har behandlat sociala och ekonomiska konsekvenser (5, 6). Två av dessa undersökte risken för arbetslöshet och fann inte helt oväntat att risken att långtidssjukskrivna lämnade arbetsmarknaden var stor. De fann dock också en ökad risk även vid kortare sjukfrånvaroperioder (7,8). Backhans m.fl. har undersökt arbetsmarknadsanknytning och fann att med ökat antal sjukskrivningsdagar minskade arbetsmarknadsanknytningen (9). I samma studie undersöktes även risken för försämrade sociala relationer och ekonomisk situation där de fann en högre risk även för dessa konsekvenser och en gradient från kort- till långtidssjukskrivningar samt skillnader mellan olika sjukskrivningsdiagnoser. I den fjärde studien om konsekvenser undersöktes sambandet mellan sjukskrivning och mortalitet. Långtidssjukskrivning och förtidspension visades vara prediktorer för förtida död, oberoende av rökning, socialgruppstillhörighet, självskattad hälsa, långvarig sjukdom som begränsar arbetsförmågan och andra prediktorer för mortalitet (10). I arbetet med Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (11) genomfördes en enkätstudie till långtidssjukskrivna, både pågående och avslutad sjukskrivning (12-18 mån). Floderus m.fl. analyserade materialet för att undera positiv och negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning (12). Den vanligaste konsekvensen var att ekonomin påverkades negativt men även lusten att delta i fritidssysselsättningar, familjeaktiviteter och andra sociala aktiviteter samt negativ påverkan på sömn och psykiskt välbefinnande. Inte bara sjukfrånvaro utan även sjuknärvaro har i studier visat sig ha betydelse för framtida långtidssjukskrivning. I en nyligen publicerad svensk studie om betydelsen av sjuknärvaro visades att mer än fem sådana tillfällen under ett år ökade risken för långtidssjukskrivning två år senare med hänsyn tagen till bl a arbetsförhållanden och hälsotillstånd (13). Liknande resultat visade en dansk studie (14). Bristen på kunskap om sjukfrånvarons konsekvenser är fortfarande stor och speciellt kunskap om processen från kortare sjukfrånvaroepisoder till långtidssjukfrånvaro eller att stå utanför arbetsmarknaden - kontrollerat för sjukdomens konsekvenser. Det finns få longitudinella undersökningar av sjukskrivna där de sociala, arbetsmässiga och ekonomiska 3

6 förhållandena efter sjukskrivning kunnat observeras. Vidare, att skilja på konsekvenser av sjukdom, konsekvenser av faktorer som lett till sjukdom och sjukskrivning samt konsekvenser av sjukskrivningen är komplicerat. Att studera konsekvenserna av sjukskrivning för den enskilda individen kräver generaliserbara individdata med långsiktig uppföljning. Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med föreliggande projekt har varit att fördjupa kunskapen om sjukfrånvaro och dess konsekvenser för framtida långtidssjukskrivning, sjukersättning och försämrad arbetsmarknadsposition samt att studeras dess samband med sjukdom, socialaoch arbetsrelaterade faktorer. De specifika frågeställningarna var: A. Ökar upprepad korttidssjukfrånvaro risken för uteslutande från arbetsmarknaden (sjukersättning eller långtidsarbetslöshet) och långtidssjukfrånvaro oberoende av sjukdom/ohälsa? B. Leder långtidssjukfrånvaro till minskad återgång i arbete (dvs fortsatt sjukersättning eller långtidsarbetslöshet) oberoende av sjukdom/ohälsa? C. Hur varierar risken i A och B med andra samtidiga förändringar i social situation, arbetslivsförhållanden och hälsobeteenden (t.ex. civilstånd, boendeförhållanden, ekonomi, yrke, typ av arbetsgivare, motion, rök- och alkoholvanor)? D. Ser sambanden i A, B och C olika ut för olika befolkningsgrupper (t.ex. kön, ålder, utbildningsnivå och social position)? Material och metoder I samtliga frågeställningar har en prospektiv kohortdesign använts och data från Stockholms läns folkhälsokohort använts. Stockholms läns folkhälsokohort är ett befolkningsrepresentativt urval av länets invånare i åldrarna år som besvarat folkhälsoenkäter genomförda 2002 och och som gett informerat samtycke till deltagande i en longitudinell studie med upprepade datainsamlingar genom återkommande folkhälsoenkäter med tillägg och uppföljning av registerdata från Nationella Patientregistret, Försäkringskassan samt från Statistiska centralbyråns (SCB) Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Genomgående har ålderspensionärer och förtidspensionärer som inte kan ha sjukfrånvaro från arbete uteslutits från analyserna. Efter en lagändring 2003 ersattes förtidspension med sjukersättning/aktivitetsersättning. I våra studier och i denna rapport använder vi genomgående begreppet förtidspension även för sjuk- och aktivitetsersättning. För att mäta sambandet mellan exponering för sjukfrånvaro och framtida utfall i långtidssjukfrånvaro, förtidspension och arbetslöshet användes i de statistiska analyserna 4

7 logistisk regression för att beräkna oddskvoter (OR) med 95%-iga konfidensintervall (95% KI) och Cox regression för att beräkna hazardkvoter (HR) med 95%-iga konfidensintervall. Uppnådda resultat Projektet syftade till att fördjupa kunskapen om sjukfrånvaro och dess konsekvenser för framtida långtidssjukskrivning, sjukersättning/förtidspension och försämrad arbetsmarknadsposition samt att studeras dess samband med sjukdom, sociala- och arbetsrelaterade faktorer. Vi har arbetat utifrån de fyra frågeställningarna och redovisar nedan resultaten i tre delstudier. Eftersom resultaten ännu inte är publicerade måste de fortfarande betraktas som arbetsmaterial och är inte för spridning och vi ger därmed endast en övergripande beskrivning. Resultat delstudie 1. Ökar upprepad korttidssjukfrånvaro risken för uteslutande från arbetsmarknaden (förtidspension eller långtidsarbetslöshet) och långtidssjukfrånvaro oberoende av sjukdom/ohälsa? Lindholm C, Hultin H, Malfert M, Möller J. Short-term sick leave and future risk of sickness absence, and unemployment the impact of health status (under granskning på BMC Public Health) Ett fåtal tidigare studier har studerat korttidsjukfrånvaro som prediktor för långtidssjukfrånvaro och förtidspension. Antalet sjukfrånvarodagar och antalet sjukfrånvarotillfällen har i ett par studier relaterats till framtida sjukfrånvaro och förtidspension (15-17). Trots att korttidssjukfrånvaro har antagits ha konsekvenser utöver konsekvenserna av den underliggande sjukdomen och ohälsan så är det få studier som försökt skilja på effekten av de två (18-19). Flertalet tidigare studier har varit begränsade i analyserna genom att inte kunna ta hänsyn till underliggande hälsan eftersom det kräver tillgång till data om hälsostatus såväl före som under sjukfrånvaro. Denna studie är upplagd som en prospektiv kohortstudie där vi 2002 mäter förekomst av korttidssjukfrånvaro och ohälsa och sedan följer upp individerna i 5-6 år och mäter förekomsten av långtidssjukfrånvaro, förtidspension och arbetslöshet. Material och metod I studien avgränsades materialet till att bestå av de individer (48,6% män) som var anställda eller egna företagare, i åldern år och som året innan deltagandet i enkätstudien 2002 inte varit långtidssjukfrånvarande, haft förtidspension eller vårdats på sjukhus (mer än 3 dagar eller mer än 3 tillfällen). Detta för att undvika att uppmätt korttidssjukfrånvaro var en fortsättning på tidigare allvarliga eller kroniska sjukdomstillstånd. 5

8 Sjukfrånvaro mättes genom två frågor i enkäten: Har du varit sjukfrånvarande under det senaste 12 månaderna? och Hur många dagar har du sammanlagt varit sjukfrånvarande under de senaste 12 månaderna? Baserat på svaren kategoriserades korttidssjukfrånvaro i två grupper. Hög korttidssjukfrånvaro definerades som sjukfrånvaro vid 2-4 tillfällen med totalt 1-7 dagar eller rapportering 5 tillfällen eller fler med totalt 1-7 eller 8-30 dagar. Låg korttidssjukfrånvaro definierades som ett tillälle på totalt 1-7 dagar. Dessa två grupper jämfördes sedan med dem som varken rapporterade sjukfrånvarotillfällen eller sjukfrånvarodagar. Totalt var det 9844 individer som ingick i någon av dessa grupper och inkluderades i analyserna samt följdes upp med avseende på långtidssjukfrånvaro (mer än 30 dagar under 2007), förtidspension (hel- eller deltid under 2007) och arbetslöshet (kort- eller långvarig under 2006). Informationen baserades på antal ersatta dagar och inhämtades från Försäkringskassans register och från SCBs LISA-databas. I enkäten 2002 fanns ett omfattande antal frågor om hälsa och sjukdom. Dessa omfattade självskattad hälsa, långvarigt begränsande sjukdom, mental hälsa (mätt med GHQ12), somatisk sjukdom (baserad på frågor om av läkare diagnosticerade specfika sjukdomar: diabetes, angina pectoris, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och hjärnblödning) och muskelskeletal smärta som baserades på information rapporterad i enkäten 2002 samt sjukhusvård registerad i patientregistert Genom att i de multivariata analyserna inkludera dessa variabler har vi kunnat beräkna risken för långtidssjukfrånvaro, förtidspension och arbetslöshet oberende av effekten av dessa hälsotillstånd. Resultat Sammanlagt 31,8% av studiepersonerna rapporterade 2002 låg korttidssjukfrånvaro under de senaste 12 månaderna, och 18,5% rapporterade hög korttidssjukfrånvaro. Det var vanligare att rapportera hög korttidssjukfrånvaro bland kvinnor (22,4%) än bland män (14,6%) och i den yngre åldersgruppen, år (34,3%) än i de äldre åldersgrupperna (21,4% respektive 11,3%). En mycket lägre förekomst av hög korttidssjufrånvaro påträffades bland egna företagare (8,0%), medan det i andra socioekonomiska grupper fanns en förekomst som varierade mellan 18-22%. De som rapporterade mindre än god självskattad hälsa och dåligt psykiskt välbefinnande hade en högre förekomst av såväl hög som låg korttidssjukfrånvaro jämfört med de övriga. Långvarig sjukfrånvaro (mer än 30 dagar) och kortvarig arbetslöshet (mindre än 180 dagar) var vanligare bland dem som rapporterade hög korttidssjukfrånvaro Dessutom hade både de med hög och låg korttidssjukfrånvaro en lägre förekomst av förtidspension år 2007 än de som inte rapporterade någon sjukfrånvaro Analyserna visade statistiskt signifikant högre oddskvoter för långvarig sjukfrånvaro bland dem med korttidssjukfrånvaro. Vi fann ingen förhöjd risk för långvarig arbetslöshet (OR=0,56; 95% KI 0,26-1,18) eller förtidspension (OR=0,74; 95% KI 0,42-1,33). Endast marginella förändringar uppstod efter justering för sociodemografiska faktorer och hälsovariablerna. Efter dessa justeringar var oddskvoten för framtida långvarig sjukfrånvaro för dem med hög korttidssjukfrånvaro 2,11 (95% KI 1,67-2,67) och bland dem med låg korttidssjukfrånvaro 1,49 (95% KI 1,21-1,85). 6

9 Slutsats Resultaten stödjer tidigare hypoteser om att korttidssjukfrånvaro kan ha effekt på framtida risk för långtidssjukfrånvaro som går utöver effekten av ohälsa och pekar på vikten att även bland en grupp tidigare friska uppmärksamma korttidssjukfrånvaro, och framförallt upprepad korttidssjukfrånvaro. Detta resultat bör uppmärksammas för att förebygga framtida långtidssjukfrånvaro. Även efter justering för flera olika mått på hälsotillstånd kvarstod sambandet mellan korttidssjukfrånvaro och framtida långtidssjukfrånvaro. Resultaten visar dock ingen ökad risk för förtidspension eller arbetslöshet, vilket till viss del skulle kunna förklaras av den delvis korta uppföljningstiden och att risken för förtidspension går via långtidssjukfrånvaro. Ser sambanden olika ut för olika befolkningsgrupper (t.ex. kön, ålder, utbildningsnivå och social position)? (Frågeställning D) Bland personer med ett eller upprepad korttidssjukfrånvaro fanns det förhöjd risk för framtida långtidssjukfrånvaro, men små skillnader mellan kvinnor och män. Risken kvarstod även efter att hänsyn tagits till den effekt som socioekonomiska faktorer och sjukdom och ohälsa har för långtidssjukfrånvaro. Risken för framtida korttidsarbetslöshet försvinner bland både män och kvinnor efter att hänsyn tagits till socioekonomiska faktorer. I åldersgrupperna och år fanns en 50 % högre risk för långtidssjukfrånvaro bland dem med låg korttidssjukfrånvaro och i samtliga åldersgrupper fanns en fördubblad risk även efter justering för ohälsa och socioekonomiska faktorer vid hög korttidssjukfrånvaro. Högst risk för framtida långtidssjukfrånvaro uppvisar de som är egna företagare oberoende av låg eller hög korttidssjukfrånvaro. Analyserna visar inte någon förhöjd risk för långtidssjukfrånvaro bland anställda i manuellt arbete medan det bland tjänstemän finns en fördubblad risk vid hög korttidssjukfrånvaro. Resultat delstudie 2. Leder långtidssjukfrånvaro till minskad återgång i arbete (dvs fortsatt sjukersättning eller långtidsarbetslöshet) oberoende av sjukdom/ohälsa? Hultin H, Lindholm C, Möller J. Is There an Association Between Long-term Sick Leave and Disability Pension and Unemployment Beyond the Effect of Health Status? - A Cohort Study (accepterad för publicering i PLosONE, ) Enligt svenska socialförsäkringssystemet kan en individ beviljas förtidspension (sjuk- eller aktivitetsersättning) om han/hon har en permanent nedsatt arbetsförmåga med minst 25% på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska kapaciteten. Därför verkar det vara obestridligt att förtidspension i de flesta fall föregås av långtidssjukfrånvaro. Dock är sambandet mellan sjukfrånvaro och förtidspension komplext och risken för förtidspension varierar med sjukdom och sjukdomens svårighetsgrad, och även med ålder, kön och socioekonomiska faktorer (20-26). Tidigare studier tyder på att långvarig sjukfrånvaro kan innebära konsekvenser för en individs psykiska välbefinnande, arbetssituation och sociala aktiviteter (27-28). Tidigare studier har också visat att långvarig sjukfrånvaro ökar risken för arbetslöshet (29-30). Trots det faktum att ohälsa ökar risken för arbetslöshet (31-33),har ingen av studierna justerat för effekten av den underliggande sjukdomen. 7

10 Denna studie är upplagd som en prospektiv kohortstudie där vi 2002 mäter förekomst av långtidssjukfrånvaro och ohälsa och sedan följer upp individerna i 5-6 år och mäter förekomsten av förtidspension och arbetslöshet. Material och metod I studien avgränsades materialet till att bestå av de individer (46% män) som var anställda eller egna företagare, i åldern år och som 2002 inte var arbetslösa eller förtidspensionerade (på varken hel- eller deltid). Sjukfrånvaro mättes genom enkäten med frågan: Om du har varit sjukfrånvarande sammanlagt mer än 30 dagar under de senaste 12 månaderna, vilken var den huvudsakliga diagnosen? med svarsalternativen ej varit sjukfrånvarande mer än 30 dagar muskel/ledbesvär, psykiska besvär/utbrändhet, allergi/luftvägsbesvär, hudbesvär eller hjärt/kärlsjukdom och annat. Svarsalternativen kategoriserades i tre grupper där svarsalternativen för allergi, hudbesvär och annat hade så låg andel att de slogs ihop till en kategori. De som inte hade varit sjukfrånvarande eller kortare period än 30 dagar under de senaste 12 månaderna användes som jämförelsegrupp. Dessa grupper följdes upp med avseende på förtidspension och arbetslöshet. Information om förtidspension inhämtades från registerdata från Försäkringskassan och definierades utifrån registrerat startdatum för förtidspension under perioden Information om arbetslöshet inhämtades från SCBs LISA-databas och definierades enligt antal dagar med registering som arbetslös under perioden (2007 var inte tillgängligt). Korttidsarbetslöshet definierades som registrerade dagar under ett kalenderår och långtidsarbetslöshet definierade som fler än 180 dagar under ett kalenderår. I enkäten 2002 fanns ett omfattande antal frågor om hälsa och sjukdom. Dessa omfattade självskattad hälsa, långvarigt begränsande sjukdom, mental hälsa (mätt med GHQ12), somatisk sjukdom (baserad på frågor om av läkare diagnosticerade specfika sjukdomar: diabetes, angina pectoris, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och hjärnblödning) och muskeloskeletal smärta som baserades på information rapporterad i enkäten 2002 samt sjukhusvård registerad i patientregistret Genom att i de multivariata analyserna inkluderar dessa variabler har vi kunnat beräkna risken för förtidspension och arbetslöshet oberende av effekten av dessa hälsotillstånd. Resultat Andelen individer som exponerats för långvarig sjukfrånvaro var högre bland kvinnor, äldre, personer födda utanför Sverige och arbetare. Ohälsa var vanligare i gruppen med långvarig sjukfrånvaro än bland dem utan långvarig sjukfrånvaro. Bland de som var långvarigt sjukfrånvarande år 2002 beviljades 18,6% förtidspension under uppföljningsperioden (5 år). Dessutom var andelen som blev arbetslösa högre bland dem med långtidssjukfrånvaro jämfört med dem som inte var långtidssjukfrånvarande. En tredjedel av de som var långtidssjukfrånvarande på grund av muskuloskeletala sjukdomar beviljades förtidspension och bland dessa var också andelen långtidsarbetslösa den högsta (6,8%). Den högsta andelen korttidsarbetslösa återfanns bland personer långtidssjukfrånvarande pga psykiska besvär (12,1%). 8

11 Personer med långtidssjukfrånvaro hade tio gånger högre risk för förtidspension än de utan långtidssjukfrånvaro. De hade även 50 procent högre risk för kortare arbetslöshet (1-180 dagar) och nästan dubbelt så hög risk för lång arbetslöshet (mer än 180 dagar). När effekten av individernas hälsotillstånd togs hänsyn till halverades risken för förtidspension för dem som uppgav att de hade en långvarig sjukdom som påverkade arbetsförmågan. Även självskattad hälsa hade viss effekt men inte lika stor. Hälsotillstånden hade sammantaget stor betydelse för risken att bli förtidspensionerad men överrisken för förtidspension kvarstod bland dem med långtidssjukfrånvaro. Risken för förtidspension varierade med bakomliggande sjukdom från tio gånger högre bland dem med hjärt-kärlsjukdom till tre gånger så hög bland personer med övriga sjukdomar (ej hjärt-kärl, muskeloskeletala eller psykiska besvär), efter hänsyn tagits till ålder, allmänna hälsotillstånd och sociodemografiska förhållanden. Det fanns också en förhöjd risk för långtidsarbetslöshet bland personer med muskuloskeletala och psykiska besvär även efter hänsyn tagits till samma faktorer som tidigare. Slutsats Långvarig sjukfrånvaro tycks öka risken för förtidspension och arbetslöshet oberoende av hälsotillstånd. Resultaten tyder också på att den anledning för vilken man är långtidssjukfrånvarande har stor betydelse för sambanden. Studien stödjer tidigare hypoteser om att långtidssjukfrånvaro kan starta en process av marginalisering på arbetsmarknaden. Ser sambanden olika ut för olika befolkningsgrupper (t.ex. kön, ålder, utbildningsnivå och social position)? (Frågeställning D) Risken för att långtidssjukfrånvaro leder till förtidspension och inte återgång i arbete är 13 gånger högre bland män med långvarig sjukdom jämfört med män utan sådan och 10 gånger högre bland kvinnor. Hälsotillståndet och socioekonomiska förhållanden förklarar en stor del av den förhöjda risken men det kvarstår en 4-5 gånger så hög risk som inte förklaras av skillnader i hälsa vid tidpunkten för långtidssjukfrånvaro. Generellt visar analyserna på en en högre risk för arbetslöshet men den är efter justering endast statistiskt signifikant för långvarig arbetslöshet bland män. Risken för förtidspension och arbetslöshet är högst i åldersgruppen år. Egna företagare med långvarig sjukfrånvaro visar den högsta risken för förtidspension, nästan 10 gånger högre än bland dem utan långvarig sjukfrånvaro. Bland anställda är skillnaden inte så stor mellan arbetare och tjänstemän, runt fyra gånger så hög risk jämfört med dem utan långvarig sjukfrånvaro i respektive grupp. Utbildningsnivå är ett annat mått på socioekonomisk status. Analyser av utbildning visar att personer med gymnasie- och högskoleutbildning har ungefär samma risk för förtidspension medan de med endast grundskoleutbildning har något lägre risk. I gruppen med högskoleutbildning ses även att långvarig sjukfrånvaro statistiskt signifikant ökar risken för arbetslöshet, både kort- och långvarig. 9

12 Resultat delstudie 3. Hur påverkas risken för förtidspension bland individer med långtidssjukfrånvaro, av andra samtidiga förändringar i sociodemografiska faktorer, hälsa och hälsobeteenden? Hultin H, Lindholm C, Möller J. Is the risk of disability pension among individuals on long-term sick leave affected by other co-existing changes in sociodemographic factors, health and health behavior? (Manuskript) I Sverige precis som i många andra länder erbjuds människor som är sjukfrånvarande rehabilitering för att minska uteslutande från arbetsmarknaden. Allvarlighetsgraden i sjukdomar för vilken personer är sjukfrånvarande varierar och flertalet studier har hittat starka samband mellan långtidssjukfrånvaro och risken för förtidspension eller mellan olika hälsoindikatorer och förtidspension (21-26). Dessa indikatorer påverkar även sjukfrånvaro. I den tidigare studien har vi visat samband mellan långtidssjukfrånvaro och förtidspension och visat att sambanden kvarstår även efter justering för självskattad hälsa, mentalt välbefinnande och vissa sociodemografiska karaktäristika. Denna studie syftar till att studera om sambandet mellan sjukfrånvaro och förtidspension varierar med andra samtida förändringar i social situation, arbetslivsförhållanden och hälsobeteenden. Studien är upplagd som en prospektiv kohortstudie där vi studerar individer som 2002 varit långtidssjukfrånvarande och följer upp individerna i 5 år för att undersöka betydelsen av förändringar i arbetslöshet, civilstånd, socialt stöd, sociala aktiviteter, alkoholkonsumtion, rökvanor, självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande för risken för förtidspension. Material och metod I studien avgränsades materialet till att bestå av de 1678 som var anställda eller egna företagare, i åldern år och som 2002 inte var förtidspensionerade (på varken hel- eller deltid) och som 2002 var sjukfrånvarande i minst 30 dagar. Sjukfrånvaro mättes genom enkäten med frågan: Om du har varit sjukfrånvarande sammanlagt mer än 30 dagar under de senaste 12 månaderna, vilken var den huvudsakliga diagnosen? De som svarade att de varit sjukfrånvarande mer än 30 dagar (oavsett diagnos) klassificerades som långtidssjukfrånvarande. Bland dessa studerades sambandet mellan förändringar i arbetslöshet, civilstånd, socialt stöd, sociala aktiviteter, alkoholkonsumtion, rökvanor, självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande baserat på information från enkäterna 2002 och 2007 och följdes upp med avseende på förtidspension 2007 enligt register från Försäkringskassan. Information om arbetslöshet inhämtades från enkäten 2002 och från SCBs LISA-databas och definierades enligt någon förekomst av dagar med registering som arbetslös under perioden

13 Civilstånd skapades utifrån en fråga i vardera enkät 2002 och 2007 där de som svarat att de bodde med make/maka/sambo/partner definierades som samboende det aktuella året och övriga som ej samboende. Socialt stöd mättes med en fråga i vardera enkät 2002 och 2007 om huruvida individen hade någon eller några personer som kunde ge personligt stöd för att klara av personliga problem eller kriser i livet. De som angivit svarsalternativen ja alltid eller ja för det mesta definierades som att de hade socialt stöd det aktuella året. Sociala aktiviteter mättes med en fråga i vardera enkät 2002 och 2007 om huruvida respondenten regelbundet deltagit i aktiviteter tillsammans med andra under de senaste 12 månaderna. De som svarade att de gjort detta någon gång i veckan eller oftare definierades som att utöva sociala aktiviteter det aktuella året. Alkoholkonsumtion baserades i enkäten 2002 på en fråga om man under senast 12 månaderna någon gång druckit minst ett glas sprit, starkvin, lättvin, starköl eller folköl. Individer som svarade ja på denna fråga definierades som att konsumera alkohol Alkoholkonsumtion i 2007 baserades på en enkätfråga om hur ofta respondenten druckit alkohol de senaste 12 månaderna. De som svarade något annat svarsalternativ än aldrig definierades som att konsumera alkohol Tobakskonsumtion baserades på en fråga i vardera enkät 2002 och I 2002 års enkät löd frågan: Röker du dagligen? och i 2007 års enkät löd frågan Röker du för närvarande så gott som dagligen?. De som svarat ja på någon av dessa frågor definierades som dagligrökare det aktuella året. Självskattad hälsa baserades på en fråga i vardera enkät 2002 och 2007 som löd: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? och de som svarade någorlunda, dåligt eller mycket dåligt kategoriserades ha dålig självskattad hälsa medan de som svarare gott eller mycket gott kategoriserades ha god självskattad hälsa. Psykiskt välbefinnande mättes med GHQ12 (General Health Questionnaire) i vardera enkät 2002 och GHQ12 är ett validerat instrument som används för att mäta psykiskt välbefinnande. Indexet baseras på tolv frågor om olika känslor och mentala sinnestillstånd under de senaste veckorna. Individer med ett värde om 3 eller högre kategoriserades ha lågt psykiskt välbefinnande. Resultat Bland de som var långtidssjukfrånvarande 2002 (1678 personer) var det 185 (11%) som förtidspensionerades under uppföljningsperioden och bland dessa var det 2,7% som under perioden även upplevde arbetslöshet. Bland de långtidssjukfrånvarande som gick från att vara samboende 2002 till att inte vara samboende 2007 var 12,7% som var förtidspensionerade 2007 i jämförelse med 11,1% bland dem som var samboende vid både tillfällena och 7,7% bland dem gått från att inte vara samboende 2002 till att vara det Analyserna visade en förhöjd oddskvot med 1,17 (95% KI 0,71-1,92) för förtidspension för de som under perioden avslutade sitt samboende jämfört med de som var samboende både 2002 och Bland dem som uppgav att de hade socialt stöd 2002 men inte 2007 var det 10,1% som var förtidspensionerade Av dem som gick från att inte ha till att ha socialt stöd var det 13,6% som var förtidspensionerade Analyserna visade en förhöjd oddskvot med 1,23 11

14 (95% KI 0,70-2,18) för de som under perioden fått socialt stöd men som 2002 saknade det i jämförelse med dem som angav att de hade socialt stöd vid båda tillfällena. Av dem som 2002 rapporterade att de varit involverade i sociala aktiviteter någon gång i veckan eller oftare och som 2007 hade minskat sina sociala aktiviteter var 10,3% förtidspensionerade 2007, i jämförelse med 11,1% bland dem som rapporterade en ökning av sociala aktiviteter mellan 2002 och Jämfört med de som hade sociala aktiviteter varje vecka 2002 och 2007 uppvisade alla andra förhöjda oddskvoter för förtidspension. För de som minskade sina sociala aktiviteter var oddskvoten för förtidspension 1,40 (95% KI 0,78-2,51) och för de som ökade sina sociala aktiviteter var motsvarande siffra 1,52 (95% KI 0,89-2,62). Den grupp som uppvisade högst oddskvot för förtidspension var de som hade sociala aktiviteter mer sällan än en gång i veckan såväl 2002 som 2007, OR=1,83 (95% KI 1,17-2,87). En mycket liten andel förändrade sina alkoholvanor under perioden (2,8% slutade konsumera alkohol och 2,3% började konsumera alkohol). Analyserna visade att de som 2002 inte drack alls och som 2007 drack alkohol hade lägre odds för förtidspensionering (OR=0,31 (95% KI 0,10-0,96)) jämfört med de som varken drack 2002 eller Mönstret för rökvanor ser nästan identiskt ut där 8,1% slutade röka och 3,6% började röka. Majoriteten av de som var långtidssjukskrivna 2002 och som 2007 var förtidspensionerade skattade sin hälsa som sämre än god vid båda tillfällena och dessa uppvisade en kraftigt förhöjd oddskvot för förtidspensionring (OR=8,75 (95% KI 5,25-14,58) jämfört med de som rapporterade god hälsa 2002 och Såväl de som rapporterade försämrad hälsa mellan 2002 och 2007 som de som rapporterade förbättrad hälsa mellan 2002 och 2007 hade högre oddskvoter för förtidspensionering jämfört med de som rapporterade god hälsa vid båda tillfällena (OR=3,27 (95% KI 1,61-6,66) respektive OR=2,90 (95% KI 1,56-5,38)). Av dem som rapporterade en försämring i psykiskt välbefinnande var 11,5% förtidspensionerade 2007 medan motsvarande siffra för dem som rapporterade förbättringar i psykiskt välbefinnande var 11,7%. Såväl de som rapporterade försämrat, förbättrat som de som rapporterade ett stabilt lågt psykiskt välbefinnande hade förhöjda oddskvoter för förtidspension i jämförelse med dem som rapporterade högt psykiskt välbefinnande både 2002 och Materialet är tyvärr för litet för att kunna dra några statistiskt säkra slutsatser. Därmed är det inte heller möjligt att studera om sambanden ser olika ut för olika befolkningsgrupper (t.ex. kön, ålder, utbildningsnivå och social position). Slutsats Baserat på detta material är det svårt att dra några säkra slutsatser. Resultaten tyder på att det inte är ovanligt med förändringar i sociala faktorer, hälsa och hälsobeteenden samtidigt som man går från långtidssjukfrånvarande till att bli förtidspensionär. Då studien mäter exponeringar endast vid två tillfällen går det inte att uttala sig om kausala samband utan endast om att förändringar skett under samma tidsperiod. Studien indikerar det som tidigare studier visat, att långtidssjukfrånvarande förändrar sin sociala aktivitet och mentala hälsa. Studier med större material och fler upprepade mätningar behövs för att bekräfta fynden. 12

15 Referenser 1. Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU); Ockander M, Timpka T. A female lay perspective on the establishment of long-term sickness absence. IJSW 2001;10: Hansen J. The effect of work absence on wages and wages gaps in Sweden. J Popul Econ 2000;13: Andrén D, Palmer E. The Effect of Sickness on Earnings in Sweden. Economic Issues 2008;13: Hogstedt C, Bjurvald M, Marklund S, Palmer E, Theorell T. Den höga sjukfrånvaron - sanning och konsekvens. Sandviken: Statens folkhälsoinstitut; Marklund S, Bjurvald M, Hogstedt C, Palmer E, Theorell T. Den höga sjukfrånvaron; problem och lösningar. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; Hemmingsson T. Samband mellan sjukskrivning och arbetslöshet. I Hogstedt C (red.). Den höga sjukfrånvaron - sanning och konsekvens. Sandviken: Statens folkhälsoinstitut; Wikman A. Arbetsliv och sjukfrånvaro. I Hogstedt C (red.). Den höga sjukfrånvaron - sanning och konsekvens. Sandviken: Statens folkhälsoinstitut; Backhans M, Fredlund P, Lindholm C. Sociala och ekonomiska konsekvenser av sjukskrivning. I Marklund S (red). Den höga sjukfrånvaron; problem och lösningar. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; Lindholm C, Fredlund P. Dödlighet bland sjukskrivna och förtidspensionärer. I Hogstedt C (red). Den höga sjukfrånvaron - sanning och konsekvens. Sandviken: Statens folkhälsoinstitut; SOU. Kunskapsläge sjukförsäkringen. Stockholm: Socialdepartementet; Rapport nummer: 2002: Floderus B, Göransson S, Alexanderson K, Aronsson G. Positiv och negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning. Arbete och Hälsa. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2003; sid Bergström G, Bodin L, Hagberg J, Aronsson G, Josephson M. Sickness presenteeism today, sickness absenteeism tomorrow? A prospective study on sickness presenteeism and future sickness absenteeism. JOEM 2009;51: Hansen CD, Andersen JH. Sick at work a risk factor for long-term sickness absence at a later date? J Epidemiol Community Health 2009;63: Koopmans P, Roelen C, Groothoff J. Frequent and long-term absence as a risk factor for work disability and job termination among employees in the private sector. Occup Environ Med 2008;65: Roelen CA, Koopmans PC, Schreuder JA, Anema JR, van der Beek AJ. The history of registered sickness absence predicts future sickness absence. Occup Med 2011;61: Wallman T, Wedel H, Palmer E, Rosengren A, Johansson S, Eriksson H, Svärdsudd K. Sick-leave track record and other potential predictors of a disability pension. A population based study of 8,218 men and women followed for 16 years. BMC Public Health 2009;(9): Sieurin L, Josephson M, Vingard E. Positive and negative consequences of sick leave for the individual, with special focus on part-time sick leave. Scand J Public Health 2009;37: Vingård E, Alexanderson K, Norlund A: Consequences of being on sick leave. Scand J Public Health 2004;32(Supplement 63): Alexanderson K, Norlund A, (editors.) Sickness absence: causes, consequences, and physicians' sickness certification practice. A systematic literature review by the Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (SBU). Scand J Public Health 2004;32:

16 21. Gjesdal S, Ringdal PR, Haug K, Maeland JG. Predictors of disability pension in long-term sickness absence: results from a population-based and prospective study in Norway Eur J Public Health 2004;14: Vahtera J, Laine S, Virtanen M, Oksanen T, Koskinen A, Pentti J, Kivimaki M. Employee control over working times and risk of cause-specific disability pension: the Finnish Public Sector Study. Occup Environ Med 2010;67: Vaez M, Rylander G, Nygren A, Asberg M, Alexanderson K. Sickness absence and disability pension in a cohort of employees initially on long-term sick leave due to psychiatric disorders in Sweden. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2007;42: Upmark M, Lundberg I, Sadigh J, Bigert C. Conditions during childhood and adolescence as explanations of social class differences in disability pension among young men. Scand J Public Health 2001;29: Karlsson N, Borg K, Carstensen J, Hensing G, Alexanderson K. Risk of disability pension in relation to gender and age in a Swedish county; a 12-year population based, prospective cohort study. Work 2006;27: Karlsson NE, Carstensen JM, Gjesdal S, Alexanderson KA. Risk factors for disability pension in a population-based cohort of men and women on long-term sick leave in Sweden. Eur J Public Health 2008;18: Floderus B, Goransson S, Alexanderson K, Aronsson G. Self-estimated life situation in patients on long-term sick leave. J Rehabil Med 2005;37: Sieurin L, Josephson M, Vingard E. Positive and negative consequences of sick leave for the individual, with special focus on part-time sick leave. Scand J Public Health 2009;37: Virtanen M, Kivimaki M, Vahtera J, Elovainio M, Sund R, Virtanen P, Ferrie JE. Sickness absence as a risk factor for job termination, unemployment, and disability pension among temporary and permanent employees. Occup Environ Med 2006;63: Koopmans PC, Roelen CA, Groothoff JW. Frequent and long-term absence as a risk factor for work disability and job termination among employees in the private sector. Occup Environ Med 2008;65: Jusot F, Khlat M, Rochereau T, Serme C. Job loss from poor health, smoking and obesity: a national prospective survey in France. J Epidemiol Community Health 2008;62: Lindholm C, Burstrom B, Diderichsen F. Class differences in the social consequences of illness? J Epidemiol Community Health 2002;56: Virtanen P, Vahtera J, Kivimaki M, Liukkonen V, Virtanen M, Ferrie J. Labor market trajectories and health: a four-year follow-up study of initially fixed-term employees. Am J Epidemiol 2005;161:

17 Avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivningen Detta stora befolkningsbaserade material har erbjudit en unik möjlighet att studera konsekvenserna av sjukfrånvaro med en longitudinell ansats. Materialet gav oss möjlighet att studera självrapporterad sjukfrånvaro såväl som registerbaserad sjukfrånvaro och möjligheter att kontrollera för en rad olika confounders, t.ex. hälsofaktorer, för att särskilja konsekvenser av sjukdom och sjukfrånvaro. Folkhälsoenkäterna 2002 och 2007 innehåller och täcker samma typer av frågor men i vissa fall har själva frågekonstruktionen ändrats. Detta har begränsat oss i vilka faktorer som har kunnat studeras i frågeställningen kring hur varierar riskerna varierar med andra förändringar i den sjukfrånvarandes liv (C). Vidare har den statistiska styrkan inte varit tillräckligt stor för att kunna belysa denna frågeställning ur ett tillfredsställande perspektiv där vi har fått nöja oss med att studera sambandet mellan sjukfrånvaro och förtidspension medan förändringar i arbetslöshet ingick som en av förändringsfaktorerna. De stratifierade analyserna, för olika befolkningsgrupper (D) visar på en del intressanta skillnader i risk men även här är den statistiska styrkan för låg för att kunna statistiskt säkerställa skillnaderna. Större studier behövs och med Stockholms Folkhälsokohorts utökade studiepopulation och upprepade enkätmätningar kommer det att i framtiden vara möjligt att upprepa våra studier med större studiepopulationer, fler upprepade mätningar och längre uppföljningsperioder. Projektet avviker från planerad tidsplan. Projektet är något försenat då vi ännu inte publicerat alla manuskript och därmed inte kunnat genomföra spridning av resultaten (se nedan). Insatser som skett och planeras för att resultatet ska komma till praktisk användning i arbetslivet Eftersom resultaten ännu inte är publicerade måste de fortfarande betraktas som arbetsmaterial och spridning av resultaten har hittills varit minimal. Vi planerar att publicera forskningsresultaten i vetenskapliga tidskrifter med internationell räckvidd i Online tidskrifter med Open Access och därmed göra våra studier tillgängliga även för dem utan direkt tillgång till vetenskaplig litteratur. För att uppmärksamma mottagare utanför vetenskapssamhället, t ex företag, företagshälsovård och försäkringskassa kommer pressmeddelanden att skickas ut i samband med publiceringarna. Projektets medarbetare deltar regelbundet i möten med det nationella nätverket för sjukfrånvaro (Sjukfrånvaro Prevalens Incidens och Duration (SPID)) där forskare och praktiker samlas för diskussion och spridning av bl.a. resultat från sjukfrånvaroprojekt. Resultaten planeras också att presenteras vid nationella och internationella konferenser. I höst kommer studierna att presenteras på European Public Health Associations årliga konferens och vi kommer att ansöka om att få göra 2 muntliga och 1 poster presentation i sektionen Social security and health. 15