Är det skadligt eller ny/gt a0 arbeta? Vilka faktorer påverkar sjukskrivnas återgång i arbete?

Transkript

1 Är det skadligt eller ny/gt a0 arbeta? Vilka faktorer påverkar sjukskrivnas återgång i arbete? KUR på Gotland 29 mars 2012 Staffan Marklund Försäkringsmedicin KaroIinska InsLtutet

2 Dagens program Arbete som riskfaktor och friskfaktor, krav/ kontroll modellen, utbrändhet, utma0ningsdepression, prestalonsorienterad självkänlsa Grupparbete: Arbetsförmåga, rehabilitering, åter i arbete Forskning om faktorer som påverkar återgång i arbete eser sjukskrivning, arbetsplatsintervenlon och arbetslivsinriktad rehabilitering

3 Arbete som riskfaktor och friskfaktor Är det farligt a0 arbeta? Fysisk arbetsmiljö Buller, kemiska risker, tunga lys, arbete i svåra ställningar, Monotont arbete, repellvt arbete SkiSarbete, na0arbete Arbetsolyckor, arbetssjukdomar Utsa0a yrkesgrupper Säkerhetspersonal, vårdpersonal (våld, hot om våld) Byggnadsarbetare (lösa föremål, klämolyckor, fallolyckor) Fordonsförare, transportarbetare ( krockar, klämolyckor)

4 Är det farligt a0 arbeta? Psykosociala riskfaktorer - stress Krav/kontrollmodellen Bristande socialt stöd Arbetsplatskonflikter Mobbing Chefsegenskaper Utsa0a yrkesgrupper Vårdpersonal (MänniskaTingSymbol- yrken) (stress, mobbning, våld) Lärare (stress) Mellantjänstemän (stress, konflikter) Övervakningspersonal (underslmuleringsstress)

5 Krav/kontrollmodellen (Karasek & Job demands/ Decision la0ture Låga krav Theorell 1979) Höga krav Hög kontroll Lågstress arbeten Ak0va arbeten (ökad molvalon, ökad kompetens) Låg kontroll Passiva arbeten (underslmulering) Högstress arbeten (ökad risk för fysisk och psykisk sjuklighet) Kända risker med högstress arbeten: hjärt/kärlsjukdomar, infeklonskänslighet, psykiska besvär, besvär i rörelseorganen, sjukfrånvaro

6 Utbrändhet ChrisLna Maslash teori om utbrändhet 1979 Människoarbetare (psykologer, socionomer, vårdpersonal, lärare, advokater) Cynism, apal, rigiditet Irritabilitet, depersonalisering Trö0het Inte en diagnos i Sverige men kan vara en del av faktorer som har samband med hälsolllståndet, t ex Z 73.0

7 Burnout Symptoms Physical Psychological Behavioral Physical exhauslon/falgue Rigidity to change/loss of flexibility Low job performance Insomnia Loss of concern and feelings/apathy Low job salsfaclon Sleeping more than usual Cynicism/negaLvism Decreased communicalon/ withdrawal Headaches Bi0erness High job turnover GastrointesLnal problems/ulcers Low morale/sense of fullity Increased absenteeism Lingering colds/frequent colds/flu Loss of palence/irritable Increased drug use Weight loss or gain Boredom Increased family conflict Shortness of breath Reduced self- concept Poor concentralon Hypertension Dehumanizing clientele/labeling High alcohol use High cholesterol Inability to make decisions Lack of focus on job/lack of Coronary disease Suspicion/paranoia purpose and prioriles Impaired speech Guilt feelings/feelings of failure Accident proneness Sexual dysfunclon Depression Increased complaints about job Adapted from a compilalon of research by Don Unger, "Superintendent Burnout: Myth or Reality" (Ph.D. dissertalon, The Ohio State University, Columbus, 1980.)

8 Utma0ningssyndrom Marie Åsbergs klassifikalon av utma0ningssyndrom Diagnos 2003 (F 43.8) nästan bara i Sverige Överväldigande trö0het KogniLv nedsä0ning Depressiva symptom Sömnstörning Ökad stresskänslighet Långvarig stress Åsberg, M: LäkarLdningen Nr 35, Vol 108, 2011

9 Utma0ningssyndrom Fysiska symtom Extrem fysisk trö0het Hjärtklappning Värk i nacke och rygg Mag/tarm problem Ljudkänslighet Ljuskänslighet Psykiska symtom Extrem psykisk trö0het Svårt a0 somna Störd sömn/uppvaknanden KogniLva symtom/minnessvårigheter AffekLva symtom/irritalon Panikkänslor Nedstämdhet Ångest Depression

10 PrestaLonsorienterad självkänsla Stark handlingsorientering Tänks förstärka självkänslan via standardiserade handlingar och prestaloner Tänks ge social acceptans och beröm Validerade mätskalor (PBSE, version work) Jag tror a0 jag ibland försöker bevisa mi0 värde genom arbete (stämmer inte alls stämmer helt) Min självkänsla är alluör mycket beroende av vad jag åstadkommer i mi0 arbete Jag känner ibland a0 jag måste vara lite bä0re än andra för a0 duga inför mig själv Jag har känt e0 inre tvång a0 åstadkomma något värdefullt genom mi0 arbete Korrelerar med utbrändhet och utma0ningssyndrom VikLgt a0 ta hänsyn Lll vid rehabilitering av dessa besvär Hallsten, L et al Performance based self- esteem, Arbet & Hälsa 2005:4

11 Är sjukskrivning farligt? Skillnaden mellan sjukdomen och sjukskrivningen Långa sjukfall korta sjukfall Ökad risk för förldspension S/A Ökad risk för förlda död Sämre ekonomi Ökad social isolering Minskad själkänsla

12 Antal sjukpenningdagar 1995, risk för förlda död och självmord Justerat för ålder, sociodemografi och vårdld. (Alexanderson, Marklund, Mi0endorfer Rutz & Svedberg 2011) Kvinnor (ref 0) RR för0da död (crude) RR för0da död (kontroll) RR självmord (crude) ,2 1,1 1,5 1, ,8 1,4 2,7 1, ,8 2,0 4,8 2, ,4 2,7 7,2 3,0 RR självmord (kontroll) Män (ref 0) ,6 1,2 1,9 1, ,3 1,4 2,6 1, ,5 1,8 4,3 2, ,6 2,1 5,1 2,1

13 Sjuknärvaro A0 gå på jobbet trots sjukdom LångsikLgt lika farligt som sjukskrivning Många med omfa0ande sjuknärvaro har också omfa0ande sjukfrånvaro och låg självska0ad hälsa Sjukdomsflexibilitet a0 kunna anpassa arbetsuppgiserna när man har en dålig dag a0 kunna arbeta hemifrån

14 Table 2 Health consequences one year later of sickness presence Model I (crude) Model IV (contol for background factors, demand/control and previous health) Sickness precence effect on: Poor health Yes, 2 5 0mes (n = 471) OR Yes, > 5 0mes (n = 171) OR Model I Model IV Physical complaints Model I Model IV Low mental well- being Model I Model IV Low work ability Model I Model IV Sickness absence (SA) Model I Model IV Gustafsson K & Marklund S (2011) Consequences of sickness presence and sickness absence on health and work ability a Swedish prospeclve cohort study, Interna'onal Journal of Occupa'onal Medicine and Environmental Health 2011, Vol 24(2)

15 Arbetsorientering och organisalonslojalitet Vad betyder arbete för människor? Hur viklgt är arbete? Hur uppfa0as verksamhet/arbetsgivare/yrke? Standardiserade frågeformulär (instämmer/tar avstånd) E0 förvärvsarbete är bara e0 sä0 a0 tjäna pengar Jag skulle vilja förvärvsarbeta även om jag inte behövde pengarna Arbete är en människas viklgaste aklvitet Jag är villig a0 arbeta hårt för a0 hjälpa min organisalon/min arbetsgivare Jag är stolt över den verksamhet jag arbetar med Om jag fick chansen skulle jag byta mi0 arbete mot något annat Jag skulle säga nej Lll e0 annat jobb även om det var lite högre lön Jag är stolt över den typ av arbete som jag uuör

16 Arbetsorientering i olika länder 2001 Arbets- orientering OrganisaLons- lojalitet Nya Zealand USA GB Tyskland Norge Danmark Sverige Källor: Svallfors S et al (2001) Work orientalons in Scandinavia, Acta Sociologica Vol 44, Hult C & Svallfors S (2002) ProducLon Regimes and Work OrientaLons, European Sociological Review Vol 18

17 Vad är posilvt med a0 förvärvsarbeta? Marie Jahoda Hur mycket arbete behöver människan? (fr a studier på arbetslösa personer, få studier på sjukskrivna och förldspensionerade) Sämre ekonomi (kortsiklgt = lön, långsiklgt = pension mm) IdenLfikaLonsupplösning vem är jag? hur presenterar jag mig? Självkänsla personer i alla inkomster och yrken har ungefär samma arbetsorientering och en stark önskan a0 visa sig duglig genom arbete Struktur på livet (aklvitet, långsiklghet) Tidsstruktur, regelbundenhet (påverkar bl a sömnen) Fysiska och psykiska utmaningar (kognilv förmåga, molon osv) Sociala kontakter via arbetet (påverkar indirekt också frilden) KollekLv Lllhörighet (särskilt i länder där familjestrukturen är svag)

18 Sammanfa0ning Arbete har både negalva och posilva effekter Nästan alla människor har en stark arbetsorientering PrestaLonsorienterad självkänsla är osa bra, men kan vara negalv Sjukskrivning har tydliga negalva effekter, men det är svårt a0 skilja effekten av sjukfrånvaro från effekten av sjukdomen Sjuknärvaro har också negalva effekter på hälsan

19 Faktorer som påverkar möjligheten a0 återgå i arbete eser sjukskrivning Skillnader mellan återgång på helld och delld Demografiska faktorer/bakgrundsfaktorer Hälsofaktorer Sjukskrivningens längd Diagnos(er) Självska0ad hälsa MoLon Psykologiska faktorer Självkänsla (self- efficacy) Psykisk energi Arbetsorientering

20 Demografiska faktorer och arbetsvillkor som påverkar möjligheten Lll återgång i arbete eser sjukskrivning Ålder - generellt försvårar hög ålder, närhet Lll pension Kön - inga stora skillnader (olika i olika studier) Utbildning - god utbildning underlä0ar Yrke - stora skillnader (ej yrkesutbildade arbetare) Arbetsplats, arbetsvillkor - stora skillnader OrganisaLonsförändringar - stora skillnader Bostadsort - arbetsmarknadsläge Etnisk bakgrund - olika för olika grupper av invandrare

21 Hälsofaktorer som påverkar återgång i arbete Olika för olika sjukdomar SomaLska diagnoser Psykiatriska diagnoser Samsjuklighet Sjukskrivningens längd Självrapporterad hälsa Självrapporterad arbetsförmåga Fysiska besvär Upplevd smärta

22 Psykologiska faktorer som påverkar återgång i arbete Faktorer påverkar både somalska och psykiska sjukdomar Arbetsorientering Sjukdomsuppfa0ning Självförtroende (self- efficacy) motstridiga resultat KogniLv förmåga Personlighetsfaktorer (psykisk energi, oplmism, Socialt stöd

23 Table 3. Odds ratios (OR) for full return to work (RTW) and partial RTW compared with no RTW, in relation to sociodemographic, social, psychological, and health factors among 905 long-term sickness absentees. Källa: Gustafsson K, Lundh G, Svedberg P, Linder J, Alexanderson K & Marklund, Psychological factors affeclng return to work among long- term sickness absentees who had undergone a mulldisciplinary medical assessment, under review 2012 N OR Full RTW OR Par0al RTW Age Educa0on Elementary High school University Country of birth Sweden Social factors Homelessness/rent apart./room Employment /part. unemployed Social rela0ons with colleagues/friends Restricted func0ons (none/mild) Psychological factors Low or no indecision Low lassitude Low or lack of fa0gability No reduced sleep High social func0oning High role emo0onal High vitality Medical diagnoses Mental Soma0c Soma0c + Mental

24 ArbetsplatsintervenLoner för a0 underlä0a återgång i arbete I det gamla arbetet/yrket Anpassning av arbetsuppgiser/avlastning Arbetshjälpmedel Anpassning av arbetslder/delldsarbete OrganisaLonsförändringar ArbetsrotaLon Byte av arbete Utbildning Mentorskap/coaching Arbetsprövning/arbetsträning

25 Vad säger forskningen om arbetsplatsintervenloner för a0 minska risken för sjukskrivning och öka möjligheten för återgång i arbete? Fokus på alla på arbetsplatsen eller på de sjukskrivna Fungerar generellt bä0re på a0 minska sjukskrivning än på a0 förbä0ra hälsan Förändringar i arbetsuppgiser/arbetsredskap Förändringar i arbetsuppläggning/schema Förändringar i arbetsmiljö Case management Samverkan mellan olika parter (anställda, arbetsgivare, försäkringsgivare, läkare etc) Bä0re belägg för effekt för rörelseorgansbesvär än för psykiatriska besvär Källor: Van Oostrom SH et al (2009) Workplace intervenlons for prevenlng work disability (review), Cohrane Library 2009:2 Aas RW et al (2011) Worplace intervenlons for neck pain in workers (review), Cohrane Library 2011:4

26 Arbetslivsinriktad rehabilitering Vad är arbetslivsinriktad rehabilitering? MoLvaLonsutveckling Arbetsträning (i det gamla arbetet) Arbetsprövning (i något ny0 arbete9 Utbildning (för det gamla eller e0 ny0 arbete) Olika åtgärder för olika diagnoser?

27 Vad har forskningen visat? Timing är viklg måste börja Ldigt Inga belägg för a0 arbetslivsinriktad rehabilitering har effekt vid sjukskrivningar längre än e0 år Väl samordnad med parallell medicinsk rehabilitering Strukturerat arbetssä0 Samordning med nuvarande eller framlda arbetsplats Tillfälligt byte av arbete Formell plan för återgång i (vanligt) arbete Ökad aklvitet (av olika slag, även förvärvsarbete) Coacher/case managers svaga bevis Diagnosspecifik arbetslivsinriktad rehabilitering i vissa fall (musk, psyk, hjärt/kärl) Källa: Waddell G et al 2008)

28 Sammanfa0ning: Återgång i arbete, arbetsplatsintervenlon, arbetslivsinriktad rehabilitering Återgång i arbetet påverkas av många andra faktorer än sjukdom och hälsa (bl a ålder, yrke, sjukskrivningslängd, psykologiska faktorer) ArbetsplatsintervenLoner kan minska risken för sjukskrivning men påverkar hälsan i mindre grad (fr a rörelseorgansbesvär) Arbetslivsinriktad rehabilitering måste starta Ldigt i sjukskrivningen, vara relalvt intensiv, samordnad och ligga nära e0 faklskt arbete

29 Referenser Aas RW et al (2011) Worplace intervenlons for neck pain in workers (review), Cohrane Library 2011:4 Bha0acharyya M et al (2007) Psychological and clinical predictors of return to work aser acute cornary syndrome, Eur Heart J Vol 28 Brooks N et al (1987) Return to work within the first seven years of severe head injury, Brain Injury, Vol 1 Brouwer S et al (2010) A prospeclve study of return to work across health condilons, J Occup Rehab, Vol 20 Brouwers E P et al (2009) PredicLng Return to Work in Employees Sick- Listed due to Minor Mental Disorder, J Occup Rehab, Vol 19 D Amato A & Zijlstra F (2010) Toward a Clime for Work ResumLon: The Nonmedical Determinants of Return to Work, JOEM Vol 52 No 1 Elfving B et al (2009) What factors predict full or parlal return to work among sickness absentees with spinal pain parlcipalng in rehabilitalon?, Disability and Rehab, Vol 31 Josephson M et al (2008) Influence of self- reported work condilons and health on full, parlal and no return to work aser long- term sickness absence, Scand J Work Environ Health, Vol 34 Labriola M et al (2006) MulLlevel analysis of individual and contextual factors prediclng return to work, JOEM, Vol 48 Labriola M et al (2007) Does self- efficacy predict return to work aser sickness absence?, Work Vol 29 Lund T et al (2006) Return to work among sickness- absent Danish employees, Int J Rehab Research, Vol 29

30 Referenser - fortsä0ning Nilsson M et al (2011) Return to work aser breast cancer, Eur J Oncology Nursing, Vol 15 Norrefalk J- R et al (2008) EvaluaLon of mullprofessional rehabilitalon programme for persistent musculoskeletal- related pain, J Rehab Med Vol 40 OECD, Sickness, Disability and Work Braking the Barriers, Paris 2010 Petrie K et al (1996) Role of palents view of their illness in prediclng return to work and funcloning aser myocardial infarclon, BMJ Vol 312 Ross L et al (2012) Factors associated with Danish cancer palents return to work, Cancer Epidem Vol 36 Shaw L et al (2002) Understanding return to work behaviours, Disability and Rehab, Vol 24 Spelten E et al (2002) Factors reported to influence the return to work of cancer survivors, Psycho- Oncology, Vol 11 Stoltenberg C & Skov P (2010) Determinants of return to work aser long term sickness in six Danish municipaliles, Scand J Publ Health Vol 38 Van der Giezen A M et al (2000) PredicLon of return to work of low back palents sick listed for 3-4 montsh, Pain Vol 87 Van Oostrom SH et al (2009) Workplace intervenlons for prevenlng work disability (review), Cohrane Library 2009:2 Wadell G et al (2008) VocaLonal rehabilitalon what works, for whom, and when? VocaLonal RehabilitaLon Task Group & Industrial Injuries Advisory Council, StaLonery Office Books, Norwich (