Likvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad

Transkript

1 Likvärdig förskola 12 februari 2018 Johannes Lunneblad

2 Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden samt ursprung (SFS 2010:800). I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (SFS 2010:800)

3 Förskolan i samhället I Sverige har förskola sedan 1970-talet varit en nyckelfaktor i samhällsutvecklingen År 2016 var över barn inskrivna i förskolor, och nästan 95 procent av barnen i åldrarna 4-5 år går i förskolor Från den 1 juli 2011 är förskolan en separat skolform och ingår i skolsystemet

4 15% har utländsk bakgrund 78% av barnen som har utländsk bakgrund går på förskolan 84% av barnen med båda föräldrarna födda i Sverige går i förskolan 92,3% av barnen vars familjer får ekonomiskt bistånd går i förskolan när de är 5 år Endast 2,5% av vårdnadshavarna är hemma med sina barn fram till skolstart

5 75 % av förskolorna är kommunala Föräldrakooperativ Fristående förskolor Kommunala förskolor Kommunens förskolor 49% hög utbildning, högsta inkomst 11% Fristående och föräldrakooperativ hög utbildning föräldrar 82% och 60 % av föräldrarna i kategorin högsta inkomst) De flesta nyanlända/asylsökande i kommunala förskolor

6 Vad säger forskningen om barn och elevers uppväxtvillkor Ekonomisk boendesegregation Etnisk boendesegregation Fria skolval Spridning mellan skolor och elever Barnfattigdom Utländsk bakgrund Utrikes födda Socioekonomisk bakgrund Trivsel i skolan

7 1) Normer och värderingar 2) Kollektivt ansvarstagande 3) Sociala nätverk 4) Framtidstro hos barn och eleverna 5) Kvaliteten på verksamheten i lokala institutioner som förskola, skola, fritidsgård, bibliotek. Grannskapseffekter

8 Kamrateffekter Betydelsen av vilka kamrater man har På skolor där det genomsnittliga resultatet är högt så tenderar det att höja lärarnas förväntningar på alla elever. På samma sätt finns det också en risk att lärare på skolor där eleverna generellt presenterar sämre sänker kraven och förväntningarna på alla elever. Lärarnas förväntningar på eleverna får allt större betydelse genom att också skolorna har blivit mer segregerade utifrån skolresultat.

9 Vad säger forskningen gör skillnad Ekonomiska resurser - Otillräcklig omfördelning Små klasser störst effekter i lägre åldrar Små klasser ingen effekt senare skolåren Elever med svagare socioekonomisk bakgrund eller utländsk bakgrund gynnas särskilt av mindre grupper Hjälplärare ingen effekt Lärartäthet och lärarkompetens Undervisningstid lärarledd undervisningstid

10 Kvalité i förskolan Forskning visar barn som gått på förskolor med hög kvalité presterar bättre i matematik och kommunikation, jämfört med barnen som gått i förskolor med låg pedagogisk kvalitet. Peronlens pedagogiska utbildning påverkar barnens välbefinnande och lärande på lång sikt. 50% utbildade i landsbygdskommuner 30% utbildade i storstadsområden

11 Lärarkompetens Lärartätheten har ökat i skolor där elevsammansättningen karaktäriseras av hög andel elever berättigade till modersmålsundervisning. Emellertid har det parallellt med denna utveckling skett en markant försvagning av lärarkompetensen. I skolor med hög andel elever berättigade till modersmålsundervisning och där lärartätheten också ökat mest har samtidigt lärarna den lägsta kompetensen (Hansson & Gustafsson 2016)

12 Evidens är det endast att mäta. Man kan mäta effekter av vissa interventioner Men det är inte det samma som att endast sådant som går att mäta fungerar

13 Institutionella profiler - skolan som kultur Framgångsrika skolor Samsyn hos förvaltning och skola Kontunitet En formell struktur för hur problem hanteras Gemensamma normer, regler och förhållningsätt Fokus på undervisning, elevernas lärande och resultat Höga förväntningar Icke framgångsrika skolor Frekventa förändringar i ledningen och av mål Hög personalomsättning Hanterar problemen eftersom Särintressen och motsättningar Förlägger orsaker utanför det egna handlingsutrymmet Låga förväntningar

14 Teoretiska begrepp verktyg för att överskrida den egna erfarenheten Habitus Institutionella habitus Vertikala kunskapsformationer Horisontala kunskapsformationer Bondingand Bridging Socialt kapital

15 Referenser: 2015 års skolkommission (2017). Samling för skolan: nationell strategi för kunskap och likvärdighet : slutbetänkande. Stockholm: Wolters Kluwer. Hansson, Å., & Gustafsson, J. E. (2016). Pedagogisk segregation: Lärarkompetens i den svenska grundskolan ur ett likvärdighetsperspektiv.pedagogisk Forskning i Sverige, 21(1-2), Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur. Jarl, M., Blossing, U. & Andersson, K. (2017). Att organisera för skolframgång: strategier för en likvärdig skola. (Första upplagan). [Stockholm]: Natur & Kultur. Lamont, M., & Molnár, V. (2002). The study of boundaries in the social sciences. Annual review of sociology, 28(1), Lindbäck, J., Lunneblad, J., & Sernhede, O. (2016). Skolan och den territoriella stigmatiseringen Om två skolor i den urbana periferi. EDUCARE, 1, 110. Lunneblad, J., Odenbring, Y., & Hellman, A. (2017). A strong commitment: conforming a school identity at one compulsory faith school in a disadvantaged area. Ethnography and Education, 12(1),

16 TACK!