ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

Transkript

1 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

2 Hur gör vi skolan bättre? Något om 2015 års Skolkommissions arbete Presentation vid Rikskonferensen Bättre Skola Örebro januari, 2017 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet

3 Uppdrag Skolkommissionen ska lämna förslag som syftar till höjda kunskaps-resultat, förbättrad kvalitet i undervisningen; och en ökad likvärdighet. Kommissionen ska bl.a. utgå från OECD:s slutliga rekommendationer från den tematiska granskningen av svensk skola. Förslag ska redovisas i april 2017.

4 Problembilden Sviktande kapacitet och ansvarstagande hos många skolhuvudmän För svag kompensatorisk resursfördelning Otillräcklig kompetensförsörjning till lärar- och skolledaryrkena och bristande förutsättningar för professionsutveckling Skolsegregation som leder till kvalitetsskillnader mellan skolor Problem i lärandemiljön Splittrad och över tid oenig nationell styrning av skolan Ett försvagat och delvis fragmentiserat skolväsende med en låg grad av samverkan, samarbete och gemensamt förbättringsarbete mellan skolor och skolhuvudmän.

5 Kompensatorisk resursfördelning Skollagen 2 kap 8 a : Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Lag (2014:458). Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Många studier visar på starkare positiva effekter av resurser för elever med låg socioekonomisk status.

6 Modell för kompensatorisk resursfördelning Kommissionen har låtit SCB ta fram ett index (SocIndex) som utgår från elevernas socioekonomiska bakgrund och eventuella migrationsbakgrund. Grundtanken i modellen är att elever som har hög sannolikhet att inte uppnå behörighet till gymnasieskolan har ett större behov av stöd än elever som har låg sannolikhet att inte uppnå behörighet. Indexet baseras på variabler med anknytning till utbildningsnivå, invandring, inkomst, ekonomiskt bistånd, om föräldrarna är skilda, antal syskon samt bostadsområdets socioekonomiska status

7 Modell för kompensatorisk resursfördelning, forts Resursbehovet kan beräknas som summan av en standardkostnad för en medelkommun med hänsyn tagen till strukturella faktorer och ett på SocIndex baserat tillskott Olika nivåer av tillskott är möjliga, och tillskotten kan vara en rak eller progressiv funktion av SocIndex

8 Ett hypotetiskt exempel

9 Hur kan resursförstärkningarna användas? Resursförstärkningar ger resultatförbättringar först när de används för att åstadkomma förbättringar i verksamheten. Det är huvudsakligen lärare och skolledare som kan göra detta. Kvantitativa förstärkningar: minskad klasstorlek, ökad lärartäthet Kvalitativa förstärkningar: höjd lärarkompetens

10 Forskning kring effekter av minskad klasstorlek Experimentella studier och meta-analyser visar på svaga positiva effekter av minskad klasstorlek. Effekterna är dock olika för olika elevgrupper: Positiv effekt för elever i de lägre årskurserna (0,25 d) Svagare positiv effekt för mellan- och högstadium (0,15 d) Ingen effekt för äldre elever Starkare positiv effekt för elever med låg SES och utländsk bakgrund (0,40 d) Svag effekt av ökad lärartäthet

11 Förväntad resultatförbättring vid minskning av klasstorleken Om klasstorleken sänks från 25 elever till 20 elever innebär detta en kostnadsökning med minst ca 6500 kr/elev. Minskningen av klasstorleken kan förväntas leda till en resultatförbättring om 0,16 d. Omräknat till PISA-skalan innebär detta en förväntad förbättring med 16 poäng, och på Meritvärdesskalan en förväntad förbättring med 10 poäng.

12 Problem förknippade med minskning av klasstorlek Svag effekt vid generell implementering Om det inte finns god tillgång på kompetenta lärare kan effekten bli negativ. Höga kostnader, med tröskeleffekter Effekten för låg-ses och minoritetsgrupper är ca dubbelt så stor som för övriga elever. Men om elever från utsatta grupper generellt placeras tillsammans i små klasser, skulle detta leda till en stark segregation inom skolor, vilket i sin tur skulle få negativa effekter som en följd av förväntans- och kamrateffekter.

13 Problem förknippade med minskning av klasstorlek, forts Investeringen i mindre klasser måste göras om varje år Mindre klasser har en starkare positiv effekt under första skolåren än åren därefter, vilket ger stöd för att använda en del av resursförstärkningen till att minska klasstorleken för dessa år.

14 Lärarkompetens En slutsats från många forskningsöversikter är att lärarnas kompetens är den viktigaste resursfaktorn när det gäller att utveckla elevresultaten. Detta pekar på att utveckling av lärarnas kompetens kan vara en mer framgångsrik ansats än generell minskning av klasstorleken.

15 Vad är lärarkompetens? Formell kompetens (behörighet, legitimation) Bedömd kompetens (elever, skolledare/ studierektorer, läraren själv)

16 Vad är lärarkompetens, forts Tre kompetensdimensioner (Nordenbo et al., 2008): 1. Relationskompetens. Positiv social kompetens där läraren visar respekt, tolerans och intresse för eleverna. 2. Regelledningskompetens. Förmågan att etablera regler för klassens uppförande och arbete, där läraren involverar eleverna i strukturering och val av aktiviteter. 3. Didaktikkompetens. Läraren har goda ämneskunskaper, på vilken grund undervisningen kan genomföras på flexibla sätt, och anpassas efter elevernas behov. Kompetens visad i uppnådda elevresultat (lärareffektivitet)

17 Vad säger forskningen om lärareffektivitet? Det finns en stor effekt som är förknippad med enskilda lärare. Lärarfaktorn förklarar ca 10 % av variationen i elevresultat, vilket ungefär motsvarar effekten av föräldrarnas utbildningsnivå. Det kan också jämföras med klasstorlekseffekten, som förklarar 1-2 % av variationen i elevresultat Lärareffekten är större i matematik än i andra ämnen. Förklaringen är sannolikt att matematiklärandet i större utsträckning sker i skolan än vad gäller andra ämnen. Lärareffekten är i huvudsak konstant över grundskolans årskurser, men verkar vara mindre i gymnasiet. Lärareffekten är inte helt stabil från ett år till ett annat.

18 Vad säger forskningen om lärareffektivitet?, forts Lärareffekten utvecklas genom undervisningserfarenhet. Dels en generell effekt, dels en specifik effekt som avser undervisning inom vissa ämnesavsnitt för vissa årskurser Erfarenhet har större betydelse än man tidigare funnit. 30 års erfarenhet medför 1 d högre lärareffekt än en nyutbildad lärare har, och 0,75 d högre effekt än en lärare med 5 års erfarenhet. Kompetensutveckling kan förbättra lärareffekten genom feedback, stöd, fortbildning, och kollegial samverkan.

19 Effekter av kompetensutveckling Forskningsöversikter över effekter av kompetensutvecklingsprogram visar på relativt starka effekter (ca 0,50 d), men med stor variation mellan program: Korta program (< 14 timmar) hade ingen effekt Kompetensutveckling där kollegialt samarbete på skolan ingår har god effekt. Även om kompetensutveckling är resurskrävande, är kostnaderna i allmänhet lägre än för minskning av klasstorleken. Kompetensutveckling har en kvarstående och kumulativ effekt på lärares och skolledare professionella kompetens.

20 Modell för relationen kompetensutveckling och matematikprestation (klassnivå)

21 Slutsatser Forskningen ger stöd för att resurser påverkar elevresultat, liksom att påverkanseffekten är större för elever med låg SES och utländsk bakgrund. Detta stödjer tanken att resursfördelningen skall vara kompensatorisk Resursförstärkningar ger större effekt om de används för att stödja utvecklingen av lärarnas professionella kompetens än för att minska klasstorleken eller öka lärartätheten.