Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen

Transkript

1 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen

2 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling Språk-, läs- och skrivutvecklare Regionala nätverk Årlig konferens, nyhetsbrev, webb mm.

3 Skolans uppdrag och läsning Läroplansuppdrag: Kunskap Demokrati- och värdegrund Förbereda för: Yrkesliv och vidare studier Aktivt samhällsliv/medborgarskap Personlig utveckling och livslångt lärande

4 Läskris - Internationella undersökningar PISA, PIRLS - EU utropar läskris i Europa - Litteraturutredningen - Bristande likvärdighet

5 Vad är PIRLS och PISA? PIRLS = Progress in International Reading Literacy Study En IEA-studie av läsförståelse hos elever i årskurs 4 Har genomförts 2001, 2006 och 2011 Resultaten från PIRLS 2011 presenteras i december 2012 PISA = Programme for International Student Assessment En OECD-studie av läsförståelse (matematik och naturvetenskap) hos 15-åringar Har genomförts 2000, 2003, 2006, 2009, 2012 Resultaten från PISA 2012 presenteras i december 2013

6 Resultatutveckling enligt PISA

7 Poäng Resultatutveckling enligt PISA flickor och pojkar Flickor Pojkar År

8

9 Trend i läsförståelse efter läsnivåer i PISA

10 Flickors och pojkars resultat i läsförståelse efter läsnivåer 2009 i PISA

11 Skillnad mot OECD-medel Läsförståelse 2000, spridning i PISA Läsning percentiler

12 Skillnad mot OECD-medel Läsförståelse 2000 och 2009, spridning i PISA Läsning 2000 Läsning percentiler

13 PIRLS 2006 generella resultat Svenska elever i årskurs 4 lyckas väl med sin läsning i ett internationellt perspektiv Skillnader mellan elever som lyckas väl och elever som inte lyckas lika väl är relativt små En tydlig skillnad finns mellan flickor och pojkar i Sverige precis som i de allra flesta länder En tydlig skillnad finns mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund En tydlig skillnad finns mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund

14 PIRLS Flickor, pojkar och totalt (OECD-genomsnitt 535) Flickor Pojkar Alla

15 PIRLS Trend i läsförståelse Andelen starka och mycket starka läsare minskade mellan 2001 och 2006 Färre elever klarar mer avancerade läsuppgifter, t ex: - att dra avancerade slutsatser - att läsa mellan raderna - att jämföra och värdera för att komma fram till olika ståndpunkter - att förstå mer avancerat språkbruk som finns i metaforer och bildspråk Färre elever klarar således av mer komplexa och språkligt avancerade sätt att röra sig i texter nu jämfört med för fem år sedan.

16 PIRLS Attityder till läsning Starka läsare är positiva till läsning, läser ofta och ingår ofta i läsande miljöer Jämfört med 2001 är det färre elever som har en mycket positiv attityd till läsning är det färre elever som ofta läser längre texter och böcker på fritiden för att det är roligt är det färre elever som har föräldrar som ofta läser för nöjes skull

17 Några förklaringar Förändringar i läslust och läsvanor Strukturella förändringar i skolsystemet Förändringar i arbetsformer i skolan.

18 Publikationer Kommande: Språk-, läs- och skrivutvecklare ett stödmaterial för planeringen av uppdraget (prel. nov- dec) PIRLS 2011 (dec) Annat: Få syn på språket ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen (Skolverket 2012) Förskolans och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder (Skolverket 2011)

19 Kontaktuppgifter Erica Jonvallen, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling på Skolverket, Tel nr PISA: Anita Wester, tel nr PIRLS: Agnes Tongur, tel nr

20

21 Försämrad likvärdighet i svensk grundskola Variationen i skolors genomsnittliga resultat har ökat kraftigt Elevsammansättningen på skolorna betyder allt mer för elevernas resultat De ökande skolskillnaderna drivs sannolikt fram av en ökad sortering av elever mellan skolor utifrån dolda egenskaper som exempelvis studiemotivation och föräldraengagemang. Även ökande kvalitetsskillnader mellan skolor och förändrade undervisningssätt har med stor sannolikhet också spelat en roll för ökningen av skillnader mellan skolor. Kamrateffekter och lärarförväntningar förstärker skillnaden mellan skolorna och leder till att det betyder allt mer vilken skola en elev går i. Tveksamt om den kompensatoriska resurstilldelningen har varit tillräckligt omfattande för att motverka. Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid (Skolverket 2012)