Decentralisering, skolval och friskolor:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Decentralisering, skolval och friskolor:"

Transkript

1 Decentralisering, skolval och friskolor: resultat och likvärdighet i svensk skola av Helena Holmlund, Josefin Hägglund, Erika Lindahl, Sara Martinson, Anna Sjögren, Ulrika Vikman och Björn Öckert Stockholm 24 april 2015

2 Uppdraget Reformerna Decentraliseringen av skolan när kommunerna övertog huvudmannaskapet Möjligheten att välja skola och fristående skolors etablering Utfallen Särskilt fokus på betygsresultat och fullföljandet av utbildning samt på betydelsen av kön, utländsk bakgrund och tid i Sverige. Följer också andra mått på kunskapsutveckling. Bakgrund Sjunkande resultat i internationella studier och ökade resultatskillnader mellan skolor Avgränsning: Grundskola och gymnasium (2006) 2

3 Att analysera 1990-talets skolreformer Effektutvärdering kräver Jämförelsegrupp Resultatmått som är jämförbara över lång tid Mått på vad reformerna innebar Reformerna infördes samtidigt i hela landet Jämföra utvecklingen över tid -identifiera ev brott vid reformer Relatera elevresultat på individ- eller kommunnivå till elevers reformexponering Betyg, mönstringsdata, UGU-data, Internationella mätningar Reformindikatorer Skolpolitik uttryckt i kommunernas skolplaner Skolresurser Andel friskoleelever/kommunalt skolval Elevsammansättning - demografiska förändringar, tex invandring och migration, men också som följd av reformerna. Försiktighet i kausal tolkning 3

4 I dag 1. Decentralisering - Kommunernas skolpolitik och resursfördelning 2. Resultatutveckling: deltagande, genomströmning och kunskaper 3. Skolval och likvärdighet 4. Slutsatser 4

5 Decentralisering och kommunernas skolpolitik skolplaner och resurser 5

6 Kommunerna får ansvar för skolan Arbetsgivaransvar, finansiering och resursfördelning, uttolkning av nationella mål, resultatuppföljning. Vi studerar: Kommunernas skolpolitik uttryckt i skolplanerna speglar hur kommunerna såg sitt uppdrag Insamling av skolplaner. Kodning av variabler som fångar skolplanens behandling av skolans kunskapsuppdrag, elevresultat, uppföljning, likvärdighet, kompensatorisk resurstilldelning, kompetensförsörjning Resurser lärartäthet och lärarkvalitet

7 Andel Andel Skolplanerna vittnar om svag styrning 1,0 1,0 0,8 0,8 0,6 0,6 0,4 0,4 0,2 0,2 0, År Resultatmått Betyg Nationella prov Lokala tester Avhopp/slutfört gymnasium SALSA 0, År Minst konkretionsnivå 1 Minst konkretionsnivå 2 Minst konkretionsnivå 3 Andel kommuner som i sina skolplaner nämner olika resultat mått Andel kommuner som i sina skolplaner nämner personalförsörjning och kompetensutveckling av lärare Konkreta skrivningar om likvärdighet eller kompensatorisk resursallokering i mindre än en 1/10 av kommunerna. 7

8 Lärarresurser Beskrivning över tid på skolnivå och på kommunnivå Hur många lärare / 100 elever (LT)? vi tar hänsyn till ålder, utbildning, behörighet, kvalitetsjusterad lärartäthet Hur kompensatorisk är skolans resursallokering? jämför skolor med olika elevförutsättningar (elevernas förväntade betyg) Försämring av lärarkårens behörighet, IQ, erfarenhet och utbildning(relativt) under hela perioden.

9 1 1 1,5 1, ,5 2, ,5 3, Spridning i lärartätheten i grundskolan ökade före reformerna Lärartäthet Kvalitetsjusterad lärartäthet År År 90e percentilen 50e percentilen 10e percentilen År År p90/p10 p90/p50 p10/p50 LT minskade under 1990-talet. Större skillnader i KJLT Spridning på lång sikt oförändrad, men ökar före reformerna Resursspridning inom snarare än mellan kommuner. GY- ingen stor förändring 9

10 Lärarkvalitet Lärarnas löner Lärartäthet Kvalitetsjusterad lärartäthet Skillnarer i resurser mellan skolor - kompensatoriskhet År År År År 20 procent procent procent 10

11 Skolans kompensatoriska resurstilldelning Skolans resurser är svagt kompensatoriska (90-95%) Skillnader inom, inte mellan kommuner. Ingen stor förändring av skolans kompensatoriska resurstilldelning. Lärarlöner och lärarkvalitet högre i skolor med goda elevförutsättningar Inga stora förändringar i samband med reformer 11

12 Skolpolitik, resurser och elevresultat Stora kommuner mer konkreta och tydliga skolplaner och bättre resultatutveckling, men koppling svag. Kommuner vars skolplaner lyfter fram skolans kompensatoriska uppdrag omfördelar mer resurser till skolor med svaga elevförutsättningar Förändringar av prioriteringar i skolplanerna har inget tydligt samband med förändringar i resultat Förändrade skolresurser på kommunnivå har inte något tydligt samband med förändringar i resultat 12

13 -, Skillnad Skillnad 0,005, Resurser i olika kommuntyper Lärartäthet Lärarkvalitet År År Skillnad i lärartäthet och lärarkvalitet i storstadsregioner jämfört med övriga landet med hänsyn taget till elevförutsättningar och elevantal 13

14 -,1 -,05 Skillnad 0 Skillnad,05 -,08 -,06 -,04 -,02,1 Skillnad i resultatutveckling mellan olika kommuntyper Betyg Högskoleregistreringar År År Skillnad i åk 9-betyg och högskoleregistreringar mellan storstadsregioner och övriga landet 14

15 Resultatutveckling i skolan 15

16 Andel Gymnasieskolan ofullständiga studier 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, Födelseår Svaga betyg Medelbetyg Starka betyg 16

17 Förmåga (SD) Kognitiva förmågor i Åk 6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1-0,2-0, (1963) 1960 (1973) 1970 (1983) 1980 (1993) 1990 (2003) Födelseår (Mätår) Logisk Verbal Spatial 17

18 Förmåga (SD) Kognitiva förmågor på gymnasiet (pojkar) 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1-0,2-0, (1968) 1960 (1978) 1970 (1988) 1980 (1998) Födelseår (Mätår) Logisk Verbal Spatial 18

19 Spridning Spridning Spridning Spridning Ingen ökning av spridningen i kognitiva förmågor 3,5 Totalt 3,5 Logisk 3,0 3,0 2,5 2,5 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1, Födelseår Födelseår 3,5 Verbal 3,5 Spatial 3,0 3,0 2,5 2,5 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1, Födelseår Födelseår p90/p10 p90/p50 p50/p10 19

20 Resultat (SD) Läsförståelse i Åk 4 och Åk 9 0,75 0,50 0,25 0,00-0, Födelseår PIRLS, Åk 4 PISA, Åk 9 NU, Åk 9 20

21 Resultat (SD) Kunskaper i matematik i Åk 4, Åk 8 och Åk 9 0,75 0,50 0,25 0,00-0, Födelseår TIMSS, Åk 4 TIMSS, Åk 8 PISA, Åk 9 SIMS 1980 (Åk 7) 21

22 Kunskapsutvecklingen bland svenska elever Kunskapstillväxten (förädlingsvärde eller value-added) mellan högstadiet och gymnasieskolan har försämrats. Nedgången i Åk 6 förstärks alltså under högstadiet och på gymnasiet Denna försämringen påbörjas före reformerna Hur ser det ut i internationella jämförelser? Stor samstämmighet: Sjunkande resultat åtminstone sedan kohorten född 1980 men brist på mätpunkter tidigare vi kan ej datera vändning. 22

23 Sammanfattning Kraftig ökning av elever utan slutbetyg från gymnasiet Sammanfaller med programgymnasiet och nytt betygssystem Påverkar främst studiesvaga elever Flertalet tycks ändå vara närvarande på gymnasiet Försämrade kognitiva förmågor och kunskaper Kunskapsnedgång påbörjas före skolreformerna Reformerna kan ha bidragit till fortsatt utveckling, men inget tydligt trendbrott. Resultatförsämringen börjar tidigt i skolan Försämringen i lägre årskurser lever kvar senare Nedgången förstärks på högstadiet och gymnasiet 23

24 Skolval och likvärdighet 24

25 Likvärdighet Begreppet likvärdighet Alla elevers rätt till utbildning Skolan ska utjämna livschanser Hur mäter vi likvärdighet? Mått på måluppfyllelse, d.v.s. resultatmått - Samband mellan resultat och familjebakgrund - Resultatskillnader mellan skolor 25

26 Andel Syskonkorrelationer i årskurs 9-betyg 0,60 0,55 0,50 0,45 0, År Alla ämnen Kärnämnen 26

27 Resultatskillnader mellan skolor Välkänd bild att resultatskillnaderna mellan skolor har ökat ( mellanskolsvariationen ) Vilka faktorer kan tänkas ligga bakom att resultatskillnaderna ökar? Ökad elevsortering mellan skolor Skillnader i skolkvalitet 27

28 Andel Resultatskillnader mellan skolor 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0, År Totalt Samma förutsättningar 28

29 Resultatskillnader och elevsortering När vi justerar för elevers förutsättningar ser vi inte längre att resultatskillnaderna har ökat Tolkning: ökad elevsortering ligger bakom de ökade resultatskillnaderna Hur har elevsorteringen utvecklats över tid? Elevsorteringen till skolor kan bero på Boendesegregation Skolval/friskoleetablering Mått på elevers förutsättningar: förväntade betyg 29

30 Andel Elevsortering: Skillnader i elevförutsättningar mellan skolor 0,20 0,15 0,10 0, År Skola Skolområde 30

31 Elevsortering, friskolor och skolval Elevsorteringen har ökat mer än vi kan förvänta oss givet boendesegregationen Ökad elevsortering samvarierar med ökad andel friskoleelever i kommunerna Boendesegregationen kan också ha påverkats av skolvalet Varför kan skolval och friskolor leda till elevsortering? Friskolors etablering Urvalsgrunder Familjers olika preferenser olika förutsättningar 31

32 Elevsortering 2009 Elever med högutbildade föräldrar 0,5 1 1,5 2 Oddskvot Fristående skola Alternativ kommunal skola 32

33 Elevsortering till fristående skolor 2009 Högutb. föräldrar Utrikes född 0,5 1 1,5 2 Oddskvot Alla Svagt område Starkt område 33

34 Elevsortering och likvärdighet Innebär elevsortering per definition minskad likvärdighet i skolresultat? Det beror på hur skolans arbete påverkas: Nivågruppering Kamrateffekter Kvalitetseffekter Undervisningen anpassas till elevgruppens nivå Kan skolan kompensera fullt ut i ett mer sorterat system, så att resultatskillnaderna är oförändrade? 34

35 Elevsortering och likvärdighet Resultatskillnaderna har inte ökat när vi justerar för elevers förutsättningar Kan tolkas som att skolan har lyckats kompensera för hur skolans arbete påverkas av ökad segregation Kan också tolkas som att betygen sätts kompensatoriskt, så att kunskapsskillnader mellan skolor underskattas Social integration kan ha ett värde i sig Ökad sammanhållning, bättre förståelse mellan grupper och minskade konflikter i samhället 35

36 Rapportens viktigaste slutsatser 36

37 Slutsatser 1 Resultatnedgången i den svenska skolan påbörjades redan före skolreformerna Vi kan inte utesluta att reformerna påverkat den fortsatta utvecklingen lärarkompetens, betygsystem och läroplaner Kraftig ökning av elever utan slutbetyg från gymnasiet i samband med GY-reform, men de hoppade inte av. Kommunala skillnader i resurser och skolpolitik kan inte förklara resultatnedgång men svag styrning, obefintlig uppföljning och svag kompensatoriskhet. Friskoleexpansionen och det fria skolvalet kan inte förklara nedgången i svenska elevers resultat 37

38 Slutsatser 2 Skolsegregationen tar fart under 1990-talet. Ökad elevsortering drivs dels av ökad boendesegregation, dels av friskolevalet men ej kommunalt skolval. Ökad elevsortering i skolan förklarar de ökande betygs- och resultatskillnaderna mellan grundskolor och på gymnasiet. Elevers familjebakgrund har inte större betydelse för betygen i grundskolan än tidigare, men möjligen för avslutat gymnasium. Likvärdighet kan ha minskat i andra dimensioner till följd av ökad sortering. 38

När gick det fel för svensk skola?

När gick det fel för svensk skola? När gick det fel för svensk skola? 1 Huvuddragen i utvecklingen Dramatisk och internationellt unik resultatförsämring! Större försämring i matematik än i naturvetenskap och läsning Större försämring i

Läs mer

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II 2017-03-14 1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017 Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Skollagen, 1 kap. Likvärdig utbildning 9 Utbildningen inom skolväsendet

Läs mer

Syftet med rapporten. Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer. Diskutera orsaker till utvecklingen

Syftet med rapporten. Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer. Diskutera orsaker till utvecklingen Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten Datakällor Figur 2.1 Total variation i meritvärde,

Läs mer

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola 2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola

Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola Helena Holmlund Josefin Häggblom Erica Lindahl Sara Martinson Anna Sjögren Ulrika Vikman Björn Öckert RAPPORT 2014:25

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

Ankomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund

Ankomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund Ankomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund Hans Grönqvist Uppsala universitet och IFAU Susan Niknami Stockholms universitet, SOFI Bakgrund En allt större andel av eleverna är födda

Läs mer

Friskolereformens långsiktiga

Friskolereformens långsiktiga Friskolereformens långsiktiga effekter på utbildningsresultat Anders Böhlmark och Mikael Lindahl SNS 2012 12 04 Bakgrund Innan 1990 talsreformerna: mycket begränsade valmöjligheter, statligt styrd skola

Läs mer

Finns förstelärarna där de bäst behövs?

Finns förstelärarna där de bäst behövs? Finns förstelärarna där de bäst behövs? PM Dnr 2013:1086 1 (6) Finns förstelärarna där de bäst behövs? Sammanfattning och slutsats s analyser visar att svenska elevers kunskapsresultat sjunker i de internationella

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse?

Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse? Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse? Peter Fredriksson and Jonas Vlachos Resultatförsämringar sedan början/mitten av 90-talet Tabell 1.1 Resultat från IEA-undersökningarna

Läs mer

Vägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse?

Vägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse? Vägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse? Emma Snölilja och Lotta Larsson facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #integration Statistiska_centralbyran_scb

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

För att lyckas måste vi förstå våra elever

För att lyckas måste vi förstå våra elever För att lyckas måste vi förstå våra elever Nyckeltal för att styra mot resultat Lina Axelsson Kihlblom Haninge kommun 2017-10-26 1 Jag ska tala om Hur det gått Utmaningar Vad fungerar för att kompensera

Läs mer

Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén

Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén 4 februari 2016 Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén Folkhälsokommittén får uppdraget att återkomma till regionstyrelsen senast under våren 2017 med förslag på regiongemensamma åtgärder som

Läs mer

Om behovet av reformer på utbildningsområdet. Peter Fredriksson Nationalekonomi

Om behovet av reformer på utbildningsområdet. Peter Fredriksson Nationalekonomi Om behovet av reformer på utbildningsområdet Peter Fredriksson Nationalekonomi 1990-talet Ett decennium av genomgripande reformer 1991 Kommunaliseringen (sektorsbidrag till skolan) 1991 Programgymnasiet

Läs mer

Rapport om åtgärder för elever som riskerar att inte nå målen

Rapport om åtgärder för elever som riskerar att inte nå målen TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-12-07 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (7) Erik Sanner Diarienummer 2010/BUN 0085-41 Barn- och utbildningsnämnden Rapport om åtgärder för elever som riskerar att

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Stockholm den 19 oktober Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Utbildningsdepartementet 1 Kunskaperna vänder åt rätt håll Sveriges resultat i PISA Sveriges matematikresultat i TIMSS 520 550 Åk 8 510

Läs mer

Frågor och svar om skolans decentralisering

Frågor och svar om skolans decentralisering 2014-02-07 Vårt dnr: 1 (7) Frågor och svar om skolans decentralisering - med anledning regeringens utredning om kommunaliseringen Detta är ett underlag med frågor och svar om decentraliseringen av skolan,

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Korrelationen mellan kostnad och resultat

Korrelationen mellan kostnad och resultat Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp Korrelationen mellan kostnad och resultat Rickard Dahlin Handledare: Madeleine Michaëlsson

Läs mer

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Hur gör vi skolan bättre? Något om 2015 års Skolkommissions arbete Presentation vid Rikskonferensen Bättre Skola Örebro 17 18 januari,

Läs mer

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Erik Nilsson Statssekreterare Utbildningsdepartementet 1 Visst är det viktigt att må bra för att kunna lära sig men minst lika viktigt att lära sig för

Läs mer

Blir man intelligentare av att gå i skolan?

Blir man intelligentare av att gå i skolan? Blir man intelligentare av att gå i skolan? Björn Öckert IFAU, UCLS, UU Utbildningsreformer under ett halvt sekel - visioner och realiteter 1 Inledning Personers kognitiva egenskaper viktiga för framgång

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur kommunerna arbetar med att fördela

Läs mer

Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor

Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor RAPPORT 467 2018 Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan Analyser av familjebakgrundens

Läs mer

Resultatredovisning betyg HT 2018 årskurs 6 till 9

Resultatredovisning betyg HT 2018 årskurs 6 till 9 Ärende 8 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2019-02-15 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Resultatredovisning betyg HT 2018 årskurs 6 till 9 Dnr: UN 19/29 Sammanfattning av ärendet Enligt den

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,

Läs mer

Kraftsamling fullföljda studier

Kraftsamling fullföljda studier Kraftsamling fullföljda studier Skolmisslyckanden skapar utanförskap Idag är det i princip nödvändigt att ha gymnasiekompetens för att leva ett självständigt liv. Samtidigt går en fjärdedel av varje årskull

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Anders Böhlmark och Helena Holmlund. 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?

Anders Böhlmark och Helena Holmlund. 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten? 20 Anders Böhlmark och Helena Holmlund 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten? Innehåll Förord Sammanfattning 1. Inledning 1 Studiens syfte och bidrag till kunskapsläget 3 Avgränsningar

Läs mer

Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan

Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan 2019-02-08 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/144 Utbildningsnämnden Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I PRAKTIKEN VÅR MODELL FÖR EN BÄTTRE SKOLA Lärarnas Riksförbund anser att skolan är en nationell angelägenhet. De senaste decenniernas utveckling

Läs mer

undersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del?

undersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del? undersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del? 1 En skola för alla eller endast för en del? En undersökning om likvärdigheten i den svenska grundskolan Inledning Lärarnas

Läs mer

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1 Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL Könsskillnader i skolresultat 1 Innehåll Inledning... 4 Könsskillnader i skolresultat i grundskolan... 5 Nationella prov... 6 Betyg per ämne vårterminen

Läs mer

Ansvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. Åse Hansson. Åse Hansson.

Ansvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. Åse Hansson. Åse Hansson. Ansvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet Åse Hansson Åse Hansson ase.hansson@ped.gu.se Göteborgs universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk

Läs mer

Skolpolitiskt seminarium Gustav Fridolin 28 september Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet

Skolpolitiskt seminarium Gustav Fridolin 28 september Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet 1 Skolpolitiskt seminarium Gustav Fridolin 28 september 2017 Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet PISA visade allvarliga varningsklockor Genomsnittlig poäng 520 510 500 490 480 470 Läsförståelse Matematik

Läs mer

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande.

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande. Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever och deras resultat? Vilka äger friskolorna och vilka arbetar där?

Läs mer

AcadeMedias. Frågor om samhällsuppdrag

AcadeMedias. Frågor om samhällsuppdrag Lektion 13 AcadeMedias Frågor om samhällsuppdrag allt möjligt 2 LEKTION 3 FRÅGOR OM ALLT MÖJLIGT Välkända argument Många har åsikter om friskolor. En del påståenden är rena myter, andra bygger på gammal

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lokala prioriteringar och nationella intressen En rapport om skillnader i svensk skola Lokala prioriteringar och nationella intressen En rapport om skillnader i svensk

Läs mer

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

Varför det är livsavgörande att kunna läsa Varför det är livsavgörande att kunna läsa Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network

Läs mer

Effektutvärdering av politik

Effektutvärdering av politik Effektutvärdering av politik möjligheter och begränsningar Björn Öckert Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Näringsdepartementet 2018-01-23 Upplägg 1. Utgångspunkter

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2015/2016 Grundskolan

Södertörns nyckeltal 2015/2016 Grundskolan Södertörns nyckeltal / Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Innehåll Figurer... iii Tabeller... iv 1 Sammanfattning... 1 1.1 Behörighet till gymnasieskolan... 1 1.2 Kunskapskrav...

Läs mer

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Enheten för utbildningsstatistik 2011-11-08 Dnr 71-2011:14 1 (12) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första

Läs mer

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs

Läs mer

UC 27 Maj Christel Bäckström, GR Utbildning. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

UC 27 Maj Christel Bäckström, GR Utbildning.   GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND UC 27 Maj 2016 Christel Bäckström, GR Utbildning Tvärgående perspektiv UC Strategisk kommunikation Göteborgsregionen är 10% av det nationella utbildningslandskapet. UC är en strategisk arena för regional,

Läs mer

Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i grundskolan

Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i grundskolan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3070 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i

Läs mer

Lära för livet Om skolans och arbetslivets avtryck i vuxnas färdigheter

Lära för livet Om skolans och arbetslivets avtryck i vuxnas färdigheter Lära för livet Om skolans och arbetslivets avtryck i vuxnas färdigheter Jan-Eric Gustafsson, Patrik Lind, Erik Mellander och Mats Myrberg kommentarer av Anna Sjögren, IFAU, UCLS SNS 27 November 2014 Spännande

Läs mer

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Annbritt Öqvist 2012-01-27 Rev 2012-02-08 BUN-2012-0065 Barn- och ungdomsnämnden Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513 Slutbetyg i grundskolan, våren 2018 Diarienummer: 5.1.1-2018:1513 Skolverket Rapport 1 (19) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Elevsammansättningen... 3 Slutbetygen... 7 Betyg... 7 Behörighet till gymnasieskolans

Läs mer

Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestationer 1988 2010

Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestationer 1988 2010 Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestationer 1988 2010 Anders Böhlmark Helena Holmlund RAPPORT 2012:14 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

Kapitel 6 Likvärdighet

Kapitel 6 Likvärdighet Kapitel 6 Likvärdighet Milton Friedman: The role of government in education, 1955 The role of government in education, 1955. Grundidé: frihet grundläggande -- viktigare än jämlikhet. Under such a system

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas

Läs mer

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen

Läs mer

SÅ LÖSER VI ETABLERINGEN AV NYANLÄNDA DEL 2: SKOLA

SÅ LÖSER VI ETABLERINGEN AV NYANLÄNDA DEL 2: SKOLA SÅ LÖSER VI ETABLERINGEN AV NYANLÄNDA DEL 2: SKOLA Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Likvärdighet är avgörande för en bra skolgång för alla... 7 Den jämlika skolan... 8 Nyanlända

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Omkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.

Omkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-10-30 Resultat i grundskolans årskurs 9 2017 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2017. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas SIRIS.

Läs mer

Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?

Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA? Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité - TIMSS, sa du inte? Christel Bäckström, Kvalitetsnätverket 20161201 Alla tycker till om skolan Vem använder sig av tex och varför? Vems

Läs mer

JANUARI 2016. Förbättrad Välfärd Likvärdighet i den svenska skolan

JANUARI 2016. Förbättrad Välfärd Likvärdighet i den svenska skolan JANUARI 2016 Förbättrad Välfärd Likvärdighet i den svenska skolan Författare: Ek. dr. David Sundén och Ek. kand. Malin Werin Förord Syftet med denna rapport är att försöka klargöra betydelsen av en likvärdig

Läs mer

Likvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad

Likvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad Likvärdig förskola 12 februari 2018 Johannes Lunneblad Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska

Läs mer

Skolans resultatutveckling 2011-2015

Skolans resultatutveckling 2011-2015 1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor

Läs mer

Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35

Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35 1(5) Utbildningsdepartementet 2017-08-31 YTTRANDE TCO German Bender Tel: 070-202 31 11 german.bender@tco.se Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35 Referensnummer:

Läs mer

6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013

6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013 . Ung i Stockholms län Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 13 Innehåll Inledning... Ökande arbetslöshet bland unga... 3 Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) bland unga... Om uppväxtens

Läs mer

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Sara Andersson 2015-05-25 SKDN 2015/0116 453504 Södermöre kommundelsnämnd Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 Förslag till beslut

Läs mer

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-01 Uppdaterad med uppg. om övergång till gymn.skolan 2009-03-12 2008:00004 1 (7) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Slutbetyg enligt det mål- och

Läs mer

Resultatprofil. Alsike skola. Läsåret 2016/2017

Resultatprofil. Alsike skola. Läsåret 2016/2017 Resultatprofil Alsike skola Läsåret 2016/2017 Vad är en resultatprofil I resultatprofilen redovisas respektive skolas organisation, antal elever och pedagogisk personal, resultat som uppnåtts hos eleverna

Läs mer

Skolframgång och social bakgrund. Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad

Skolframgång och social bakgrund. Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad Skolframgång och social bakgrund Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk

Läs mer

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Datum: 140322 Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: 0322-61 70 67 Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Nytt betygssystem I och med att ett nytt betygssystem har införts i svensk skola

Läs mer

Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan?

Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan? Torsdagen den 27 november kl 10:00 11:45 Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan? JAN-ERIC GUSTAFSSON, professor i pedagogik, Göteborgs universitet ERIK

Läs mer

Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6

Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 2015-10-23 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

DELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 )

DELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 ) DELRAPPORT 2 Elevströmmar i Stockholms grundskolor Jia Zhou Silke Tindrebäck 1 ( 74 ) Sida 2 av 74 Sammanfattning År 26 genomförde Sweco Eurofutures 1 en studie 2 av grundskoleelevers pendlingsmönster

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik --1 1 (9) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs s statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 13/. Sedan hösten samlar in statistik om särskilt

Läs mer

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nationella prov åk 3, 6 och 9 Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nämndens mål: All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever

Läs mer

Skolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar

Skolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar Regeringsbeslut I:4 2015-06-17 U2015/03529/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Regeringens

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Kommittédirektiv Förbättrade resultat i grundskolan Dir. 2012:53 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Social Bakgrund, Invandring, Segregering och Utbildningskarriär

Social Bakgrund, Invandring, Segregering och Utbildningskarriär Social Bakgrund, Invandring, Segregering och Utbildningskarriär Data Samtliga individer som avslutade grundskolan i Sverige under perioden 1990-1995 (c:a 600 tusen individer) Deras högsta utbildningsnivå

Läs mer

Skolsegregation och studieresultat, årskurs 9. Grönköping. ilden är en är. en är en är

Skolsegregation och studieresultat, årskurs 9. Grönköping. ilden är en är. en är en är Skolsegregation och studieresultat, årskurs 9 Grönköping ilden är en är en är en är 2(12) Innehållsförteckning Om rapporten... 3 Fyra resultatdelar ingår... 4 Sammanfattning... 5 Del 1. Grönköpings skolor

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Skolsegregation och skolval

Skolsegregation och skolval Skolsegregation och skolval Anders Böhlmark Helena Holmlund Mikael Lindahl RAPPORT 2015:5 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Resultatredovisning av elevresultat i grundskolan och gymnasieskolan våren 2017, del II

Resultatredovisning av elevresultat i grundskolan och gymnasieskolan våren 2017, del II 2018-03-05 1 (14) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Resultatredovisning av elevresultat i grundskolan och gymnasieskolan våren 2017, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Thunmanskolan Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

Likvärdig skola med hög kvalitet

Likvärdig skola med hög kvalitet Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Brynäs-Nynäs rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma

Läs mer

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Dnr 2018/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Tyresö kommunala grundskolor 2018-08-08 Tyresö kommun / 2018-08-08 2 (18) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2018-08-08 3 (18)

Läs mer

FULL SYSSELSÄTTNING OCH SOLIDARISK LÖNEPOLITIK. Skolan sviker. hur, varför och vad vi kan göra åt det. Författare: Dany Kessel och Elisabet Olme

FULL SYSSELSÄTTNING OCH SOLIDARISK LÖNEPOLITIK. Skolan sviker. hur, varför och vad vi kan göra åt det. Författare: Dany Kessel och Elisabet Olme 7 FULL SYSSELSÄTTNING OCH SOLIDARISK LÖNEPOLITIK Skolan sviker hur, varför och vad vi kan göra åt det Författare: Dany Kessel och Elisabet Olme Sverige har sedan 1990-talet lidit av hög arbetslöshet och

Läs mer

AUGUSTI Likvärdigheten i PISA förändringar och förklaringar

AUGUSTI Likvärdigheten i PISA förändringar och förklaringar AUGUSTI 2017 Likvärdigheten i PISA förändringar och förklaringar Författare: Gabriel Heller Sahlgren Institutet för Näringslivsforskning Centre for Economic Performance, London School of Economics Email:

Läs mer

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och

Läs mer

Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan

Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Underkänt! Örebroarnas åsikter om skolan

Underkänt! Örebroarnas åsikter om skolan Underkänt! Örebroarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Elevresultatvariabler Rapportvariabel: Andel godkända i åk 6 Använd variabel: Andel (%) som erhållit godkänt betyg på nationella proven i årskurs

Läs mer