Decentralisering, skolval och friskolor:
|
|
- Margareta Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Decentralisering, skolval och friskolor: resultat och likvärdighet i svensk skola av Helena Holmlund, Josefin Hägglund, Erika Lindahl, Sara Martinson, Anna Sjögren, Ulrika Vikman och Björn Öckert Stockholm 24 april 2015
2 Uppdraget Reformerna Decentraliseringen av skolan när kommunerna övertog huvudmannaskapet Möjligheten att välja skola och fristående skolors etablering Utfallen Särskilt fokus på betygsresultat och fullföljandet av utbildning samt på betydelsen av kön, utländsk bakgrund och tid i Sverige. Följer också andra mått på kunskapsutveckling. Bakgrund Sjunkande resultat i internationella studier och ökade resultatskillnader mellan skolor Avgränsning: Grundskola och gymnasium (2006) 2
3 Att analysera 1990-talets skolreformer Effektutvärdering kräver Jämförelsegrupp Resultatmått som är jämförbara över lång tid Mått på vad reformerna innebar Reformerna infördes samtidigt i hela landet Jämföra utvecklingen över tid -identifiera ev brott vid reformer Relatera elevresultat på individ- eller kommunnivå till elevers reformexponering Betyg, mönstringsdata, UGU-data, Internationella mätningar Reformindikatorer Skolpolitik uttryckt i kommunernas skolplaner Skolresurser Andel friskoleelever/kommunalt skolval Elevsammansättning - demografiska förändringar, tex invandring och migration, men också som följd av reformerna. Försiktighet i kausal tolkning 3
4 I dag 1. Decentralisering - Kommunernas skolpolitik och resursfördelning 2. Resultatutveckling: deltagande, genomströmning och kunskaper 3. Skolval och likvärdighet 4. Slutsatser 4
5 Decentralisering och kommunernas skolpolitik skolplaner och resurser 5
6 Kommunerna får ansvar för skolan Arbetsgivaransvar, finansiering och resursfördelning, uttolkning av nationella mål, resultatuppföljning. Vi studerar: Kommunernas skolpolitik uttryckt i skolplanerna speglar hur kommunerna såg sitt uppdrag Insamling av skolplaner. Kodning av variabler som fångar skolplanens behandling av skolans kunskapsuppdrag, elevresultat, uppföljning, likvärdighet, kompensatorisk resurstilldelning, kompetensförsörjning Resurser lärartäthet och lärarkvalitet
7 Andel Andel Skolplanerna vittnar om svag styrning 1,0 1,0 0,8 0,8 0,6 0,6 0,4 0,4 0,2 0,2 0, År Resultatmått Betyg Nationella prov Lokala tester Avhopp/slutfört gymnasium SALSA 0, År Minst konkretionsnivå 1 Minst konkretionsnivå 2 Minst konkretionsnivå 3 Andel kommuner som i sina skolplaner nämner olika resultat mått Andel kommuner som i sina skolplaner nämner personalförsörjning och kompetensutveckling av lärare Konkreta skrivningar om likvärdighet eller kompensatorisk resursallokering i mindre än en 1/10 av kommunerna. 7
8 Lärarresurser Beskrivning över tid på skolnivå och på kommunnivå Hur många lärare / 100 elever (LT)? vi tar hänsyn till ålder, utbildning, behörighet, kvalitetsjusterad lärartäthet Hur kompensatorisk är skolans resursallokering? jämför skolor med olika elevförutsättningar (elevernas förväntade betyg) Försämring av lärarkårens behörighet, IQ, erfarenhet och utbildning(relativt) under hela perioden.
9 1 1 1,5 1, ,5 2, ,5 3, Spridning i lärartätheten i grundskolan ökade före reformerna Lärartäthet Kvalitetsjusterad lärartäthet År År 90e percentilen 50e percentilen 10e percentilen År År p90/p10 p90/p50 p10/p50 LT minskade under 1990-talet. Större skillnader i KJLT Spridning på lång sikt oförändrad, men ökar före reformerna Resursspridning inom snarare än mellan kommuner. GY- ingen stor förändring 9
10 Lärarkvalitet Lärarnas löner Lärartäthet Kvalitetsjusterad lärartäthet Skillnarer i resurser mellan skolor - kompensatoriskhet År År År År 20 procent procent procent 10
11 Skolans kompensatoriska resurstilldelning Skolans resurser är svagt kompensatoriska (90-95%) Skillnader inom, inte mellan kommuner. Ingen stor förändring av skolans kompensatoriska resurstilldelning. Lärarlöner och lärarkvalitet högre i skolor med goda elevförutsättningar Inga stora förändringar i samband med reformer 11
12 Skolpolitik, resurser och elevresultat Stora kommuner mer konkreta och tydliga skolplaner och bättre resultatutveckling, men koppling svag. Kommuner vars skolplaner lyfter fram skolans kompensatoriska uppdrag omfördelar mer resurser till skolor med svaga elevförutsättningar Förändringar av prioriteringar i skolplanerna har inget tydligt samband med förändringar i resultat Förändrade skolresurser på kommunnivå har inte något tydligt samband med förändringar i resultat 12
13 -, Skillnad Skillnad 0,005, Resurser i olika kommuntyper Lärartäthet Lärarkvalitet År År Skillnad i lärartäthet och lärarkvalitet i storstadsregioner jämfört med övriga landet med hänsyn taget till elevförutsättningar och elevantal 13
14 -,1 -,05 Skillnad 0 Skillnad,05 -,08 -,06 -,04 -,02,1 Skillnad i resultatutveckling mellan olika kommuntyper Betyg Högskoleregistreringar År År Skillnad i åk 9-betyg och högskoleregistreringar mellan storstadsregioner och övriga landet 14
15 Resultatutveckling i skolan 15
16 Andel Gymnasieskolan ofullständiga studier 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, Födelseår Svaga betyg Medelbetyg Starka betyg 16
17 Förmåga (SD) Kognitiva förmågor i Åk 6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1-0,2-0, (1963) 1960 (1973) 1970 (1983) 1980 (1993) 1990 (2003) Födelseår (Mätår) Logisk Verbal Spatial 17
18 Förmåga (SD) Kognitiva förmågor på gymnasiet (pojkar) 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1-0,2-0, (1968) 1960 (1978) 1970 (1988) 1980 (1998) Födelseår (Mätår) Logisk Verbal Spatial 18
19 Spridning Spridning Spridning Spridning Ingen ökning av spridningen i kognitiva förmågor 3,5 Totalt 3,5 Logisk 3,0 3,0 2,5 2,5 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1, Födelseår Födelseår 3,5 Verbal 3,5 Spatial 3,0 3,0 2,5 2,5 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1, Födelseår Födelseår p90/p10 p90/p50 p50/p10 19
20 Resultat (SD) Läsförståelse i Åk 4 och Åk 9 0,75 0,50 0,25 0,00-0, Födelseår PIRLS, Åk 4 PISA, Åk 9 NU, Åk 9 20
21 Resultat (SD) Kunskaper i matematik i Åk 4, Åk 8 och Åk 9 0,75 0,50 0,25 0,00-0, Födelseår TIMSS, Åk 4 TIMSS, Åk 8 PISA, Åk 9 SIMS 1980 (Åk 7) 21
22 Kunskapsutvecklingen bland svenska elever Kunskapstillväxten (förädlingsvärde eller value-added) mellan högstadiet och gymnasieskolan har försämrats. Nedgången i Åk 6 förstärks alltså under högstadiet och på gymnasiet Denna försämringen påbörjas före reformerna Hur ser det ut i internationella jämförelser? Stor samstämmighet: Sjunkande resultat åtminstone sedan kohorten född 1980 men brist på mätpunkter tidigare vi kan ej datera vändning. 22
23 Sammanfattning Kraftig ökning av elever utan slutbetyg från gymnasiet Sammanfaller med programgymnasiet och nytt betygssystem Påverkar främst studiesvaga elever Flertalet tycks ändå vara närvarande på gymnasiet Försämrade kognitiva förmågor och kunskaper Kunskapsnedgång påbörjas före skolreformerna Reformerna kan ha bidragit till fortsatt utveckling, men inget tydligt trendbrott. Resultatförsämringen börjar tidigt i skolan Försämringen i lägre årskurser lever kvar senare Nedgången förstärks på högstadiet och gymnasiet 23
24 Skolval och likvärdighet 24
25 Likvärdighet Begreppet likvärdighet Alla elevers rätt till utbildning Skolan ska utjämna livschanser Hur mäter vi likvärdighet? Mått på måluppfyllelse, d.v.s. resultatmått - Samband mellan resultat och familjebakgrund - Resultatskillnader mellan skolor 25
26 Andel Syskonkorrelationer i årskurs 9-betyg 0,60 0,55 0,50 0,45 0, År Alla ämnen Kärnämnen 26
27 Resultatskillnader mellan skolor Välkänd bild att resultatskillnaderna mellan skolor har ökat ( mellanskolsvariationen ) Vilka faktorer kan tänkas ligga bakom att resultatskillnaderna ökar? Ökad elevsortering mellan skolor Skillnader i skolkvalitet 27
28 Andel Resultatskillnader mellan skolor 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0, År Totalt Samma förutsättningar 28
29 Resultatskillnader och elevsortering När vi justerar för elevers förutsättningar ser vi inte längre att resultatskillnaderna har ökat Tolkning: ökad elevsortering ligger bakom de ökade resultatskillnaderna Hur har elevsorteringen utvecklats över tid? Elevsorteringen till skolor kan bero på Boendesegregation Skolval/friskoleetablering Mått på elevers förutsättningar: förväntade betyg 29
30 Andel Elevsortering: Skillnader i elevförutsättningar mellan skolor 0,20 0,15 0,10 0, År Skola Skolområde 30
31 Elevsortering, friskolor och skolval Elevsorteringen har ökat mer än vi kan förvänta oss givet boendesegregationen Ökad elevsortering samvarierar med ökad andel friskoleelever i kommunerna Boendesegregationen kan också ha påverkats av skolvalet Varför kan skolval och friskolor leda till elevsortering? Friskolors etablering Urvalsgrunder Familjers olika preferenser olika förutsättningar 31
32 Elevsortering 2009 Elever med högutbildade föräldrar 0,5 1 1,5 2 Oddskvot Fristående skola Alternativ kommunal skola 32
33 Elevsortering till fristående skolor 2009 Högutb. föräldrar Utrikes född 0,5 1 1,5 2 Oddskvot Alla Svagt område Starkt område 33
34 Elevsortering och likvärdighet Innebär elevsortering per definition minskad likvärdighet i skolresultat? Det beror på hur skolans arbete påverkas: Nivågruppering Kamrateffekter Kvalitetseffekter Undervisningen anpassas till elevgruppens nivå Kan skolan kompensera fullt ut i ett mer sorterat system, så att resultatskillnaderna är oförändrade? 34
35 Elevsortering och likvärdighet Resultatskillnaderna har inte ökat när vi justerar för elevers förutsättningar Kan tolkas som att skolan har lyckats kompensera för hur skolans arbete påverkas av ökad segregation Kan också tolkas som att betygen sätts kompensatoriskt, så att kunskapsskillnader mellan skolor underskattas Social integration kan ha ett värde i sig Ökad sammanhållning, bättre förståelse mellan grupper och minskade konflikter i samhället 35
36 Rapportens viktigaste slutsatser 36
37 Slutsatser 1 Resultatnedgången i den svenska skolan påbörjades redan före skolreformerna Vi kan inte utesluta att reformerna påverkat den fortsatta utvecklingen lärarkompetens, betygsystem och läroplaner Kraftig ökning av elever utan slutbetyg från gymnasiet i samband med GY-reform, men de hoppade inte av. Kommunala skillnader i resurser och skolpolitik kan inte förklara resultatnedgång men svag styrning, obefintlig uppföljning och svag kompensatoriskhet. Friskoleexpansionen och det fria skolvalet kan inte förklara nedgången i svenska elevers resultat 37
38 Slutsatser 2 Skolsegregationen tar fart under 1990-talet. Ökad elevsortering drivs dels av ökad boendesegregation, dels av friskolevalet men ej kommunalt skolval. Ökad elevsortering i skolan förklarar de ökande betygs- och resultatskillnaderna mellan grundskolor och på gymnasiet. Elevers familjebakgrund har inte större betydelse för betygen i grundskolan än tidigare, men möjligen för avslutat gymnasium. Likvärdighet kan ha minskat i andra dimensioner till följd av ökad sortering. 38
När gick det fel för svensk skola?
När gick det fel för svensk skola? 1 Huvuddragen i utvecklingen Dramatisk och internationellt unik resultatförsämring! Större försämring i matematik än i naturvetenskap och läsning Större försämring i
Läs merRedovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II
2017-03-14 1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Läs merOrsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017
Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Skollagen, 1 kap. Likvärdig utbildning 9 Utbildningen inom skolväsendet
Läs merSyftet med rapporten. Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer. Diskutera orsaker till utvecklingen
Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten Datakällor Figur 2.1 Total variation i meritvärde,
Läs merÖkat statligt ansvar för en jämlik skola
2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,
Läs merLäsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018
Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,
Läs merDecentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola
Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola Helena Holmlund Josefin Häggblom Erica Lindahl Sara Martinson Anna Sjögren Ulrika Vikman Björn Öckert RAPPORT 2014:25
Läs merEN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag
EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll
Läs merAnkomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund
Ankomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund Hans Grönqvist Uppsala universitet och IFAU Susan Niknami Stockholms universitet, SOFI Bakgrund En allt större andel av eleverna är födda
Läs merFriskolereformens långsiktiga
Friskolereformens långsiktiga effekter på utbildningsresultat Anders Böhlmark och Mikael Lindahl SNS 2012 12 04 Bakgrund Innan 1990 talsreformerna: mycket begränsade valmöjligheter, statligt styrd skola
Läs merFinns förstelärarna där de bäst behövs?
Finns förstelärarna där de bäst behövs? PM Dnr 2013:1086 1 (6) Finns förstelärarna där de bäst behövs? Sammanfattning och slutsats s analyser visar att svenska elevers kunskapsresultat sjunker i de internationella
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merReformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse?
Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse? Peter Fredriksson and Jonas Vlachos Resultatförsämringar sedan början/mitten av 90-talet Tabell 1.1 Resultat från IEA-undersökningarna
Läs merVägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse?
Vägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse? Emma Snölilja och Lotta Larsson facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #integration Statistiska_centralbyran_scb
Läs merSkolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket
Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520
Läs merFör att lyckas måste vi förstå våra elever
För att lyckas måste vi förstå våra elever Nyckeltal för att styra mot resultat Lina Axelsson Kihlblom Haninge kommun 2017-10-26 1 Jag ska tala om Hur det gått Utmaningar Vad fungerar för att kompensera
Läs merRegionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén
4 februari 2016 Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén Folkhälsokommittén får uppdraget att återkomma till regionstyrelsen senast under våren 2017 med förslag på regiongemensamma åtgärder som
Läs merOm behovet av reformer på utbildningsområdet. Peter Fredriksson Nationalekonomi
Om behovet av reformer på utbildningsområdet Peter Fredriksson Nationalekonomi 1990-talet Ett decennium av genomgripande reformer 1991 Kommunaliseringen (sektorsbidrag till skolan) 1991 Programgymnasiet
Läs merRapport om åtgärder för elever som riskerar att inte nå målen
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-12-07 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (7) Erik Sanner Diarienummer 2010/BUN 0085-41 Barn- och utbildningsnämnden Rapport om åtgärder för elever som riskerar att
Läs merSammanfattning. Rapportens syfte
Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet
Läs merAktuella frågor för skolan Anna Ekström
Stockholm den 19 oktober Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Utbildningsdepartementet 1 Kunskaperna vänder åt rätt håll Sveriges resultat i PISA Sveriges matematikresultat i TIMSS 520 550 Åk 8 510
Läs merFrågor och svar om skolans decentralisering
2014-02-07 Vårt dnr: 1 (7) Frågor och svar om skolans decentralisering - med anledning regeringens utredning om kommunaliseringen Detta är ett underlag med frågor och svar om decentraliseringen av skolan,
Läs merKommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015
Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som
Läs merKorrelationen mellan kostnad och resultat
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp Korrelationen mellan kostnad och resultat Rickard Dahlin Handledare: Madeleine Michaëlsson
Läs merORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Hur gör vi skolan bättre? Något om 2015 års Skolkommissions arbete Presentation vid Rikskonferensen Bättre Skola Örebro 17 18 januari,
Läs merLika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor
Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Erik Nilsson Statssekreterare Utbildningsdepartementet 1 Visst är det viktigt att må bra för att kunna lära sig men minst lika viktigt att lära sig för
Läs merBlir man intelligentare av att gå i skolan?
Blir man intelligentare av att gå i skolan? Björn Öckert IFAU, UCLS, UU Utbildningsreformer under ett halvt sekel - visioner och realiteter 1 Inledning Personers kognitiva egenskaper viktiga för framgång
Läs merSammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet
Sammanfattning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur kommunerna arbetar med att fördela
Läs merAnalyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor
RAPPORT 467 2018 Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan Analyser av familjebakgrundens
Läs merResultatredovisning betyg HT 2018 årskurs 6 till 9
Ärende 8 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2019-02-15 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Resultatredovisning betyg HT 2018 årskurs 6 till 9 Dnr: UN 19/29 Sammanfattning av ärendet Enligt den
Läs merResultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen
1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,
Läs merKraftsamling fullföljda studier
Kraftsamling fullföljda studier Skolmisslyckanden skapar utanförskap Idag är det i princip nödvändigt att ha gymnasiekompetens för att leva ett självständigt liv. Samtidigt går en fjärdedel av varje årskull
Läs merÖversyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag
Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.
Läs merAnders Böhlmark och Helena Holmlund. 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?
20 Anders Böhlmark och Helena Holmlund 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten? Innehåll Förord Sammanfattning 1. Inledning 1 Studiens syfte och bidrag till kunskapsläget 3 Avgränsningar
Läs merFler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan
2019-02-08 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/144 Utbildningsnämnden Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen
Läs merPISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
Läs merLÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA
LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I PRAKTIKEN VÅR MODELL FÖR EN BÄTTRE SKOLA Lärarnas Riksförbund anser att skolan är en nationell angelägenhet. De senaste decenniernas utveckling
Läs merundersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del?
undersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del? 1 En skola för alla eller endast för en del? En undersökning om likvärdigheten i den svenska grundskolan Inledning Lärarnas
Läs merKönsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1
Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL Könsskillnader i skolresultat 1 Innehåll Inledning... 4 Könsskillnader i skolresultat i grundskolan... 5 Nationella prov... 6 Betyg per ämne vårterminen
Läs merAnsvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. Åse Hansson. Åse Hansson.
Ansvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet Åse Hansson Åse Hansson ase.hansson@ped.gu.se Göteborgs universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk
Läs merSkolpolitiskt seminarium Gustav Fridolin 28 september Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet
1 Skolpolitiskt seminarium Gustav Fridolin 28 september 2017 Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet PISA visade allvarliga varningsklockor Genomsnittlig poäng 520 510 500 490 480 470 Läsförståelse Matematik
Läs merUppdateringar av den här rapporten görs löpande.
Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever och deras resultat? Vilka äger friskolorna och vilka arbetar där?
Läs merAcadeMedias. Frågor om samhällsuppdrag
Lektion 13 AcadeMedias Frågor om samhällsuppdrag allt möjligt 2 LEKTION 3 FRÅGOR OM ALLT MÖJLIGT Välkända argument Många har åsikter om friskolor. En del påståenden är rena myter, andra bygger på gammal
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lokala prioriteringar och nationella intressen En rapport om skillnader i svensk skola Lokala prioriteringar och nationella intressen En rapport om skillnader i svensk
Läs merVarför det är livsavgörande att kunna läsa
Varför det är livsavgörande att kunna läsa Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network
Läs merEffektutvärdering av politik
Effektutvärdering av politik möjligheter och begränsningar Björn Öckert Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Näringsdepartementet 2018-01-23 Upplägg 1. Utgångspunkter
Läs merStockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat
Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor
Läs merSödertörns nyckeltal 2015/2016 Grundskolan
Södertörns nyckeltal / Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Innehåll Figurer... iii Tabeller... iv 1 Sammanfattning... 1 1.1 Behörighet till gymnasieskolan... 1 1.2 Kunskapskrav...
Läs merEn beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011
Enheten för utbildningsstatistik 2011-11-08 Dnr 71-2011:14 1 (12) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första
Läs merFRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman
FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs
Läs merUC 27 Maj Christel Bäckström, GR Utbildning. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
UC 27 Maj 2016 Christel Bäckström, GR Utbildning Tvärgående perspektiv UC Strategisk kommunikation Göteborgsregionen är 10% av det nationella utbildningslandskapet. UC är en strategisk arena för regional,
Läs merAktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i grundskolan
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3070 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i
Läs merLära för livet Om skolans och arbetslivets avtryck i vuxnas färdigheter
Lära för livet Om skolans och arbetslivets avtryck i vuxnas färdigheter Jan-Eric Gustafsson, Patrik Lind, Erik Mellander och Mats Myrberg kommentarer av Anna Sjögren, IFAU, UCLS SNS 27 November 2014 Spännande
Läs merKunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Annbritt Öqvist 2012-01-27 Rev 2012-02-08 BUN-2012-0065 Barn- och ungdomsnämnden Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513
Slutbetyg i grundskolan, våren 2018 Diarienummer: 5.1.1-2018:1513 Skolverket Rapport 1 (19) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Elevsammansättningen... 3 Slutbetygen... 7 Betyg... 7 Behörighet till gymnasieskolans
Läs merLika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestationer 1988 2010
Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestationer 1988 2010 Anders Böhlmark Helena Holmlund RAPPORT 2012:14 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut
Läs merKapitel 6 Likvärdighet
Kapitel 6 Likvärdighet Milton Friedman: The role of government in education, 1955 The role of government in education, 1955. Grundidé: frihet grundläggande -- viktigare än jämlikhet. Under such a system
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas
Läs merEn beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans
Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen
Läs merSÅ LÖSER VI ETABLERINGEN AV NYANLÄNDA DEL 2: SKOLA
SÅ LÖSER VI ETABLERINGEN AV NYANLÄNDA DEL 2: SKOLA Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Likvärdighet är avgörande för en bra skolgång för alla... 7 Den jämlika skolan... 8 Nyanlända
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella
Läs merFakta om friskolor Maj 2014
Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever
Läs merSlutbetyg i grundskolan våren 2013
Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av
Läs merOmkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-10-30 Resultat i grundskolans årskurs 9 2017 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2017. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas SIRIS.
Läs merInternationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?
Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité - TIMSS, sa du inte? Christel Bäckström, Kvalitetsnätverket 20161201 Alla tycker till om skolan Vem använder sig av tex och varför? Vems
Läs merJANUARI 2016. Förbättrad Välfärd Likvärdighet i den svenska skolan
JANUARI 2016 Förbättrad Välfärd Likvärdighet i den svenska skolan Författare: Ek. dr. David Sundén och Ek. kand. Malin Werin Förord Syftet med denna rapport är att försöka klargöra betydelsen av en likvärdig
Läs merLikvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad
Likvärdig förskola 12 februari 2018 Johannes Lunneblad Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska
Läs merSkolans resultatutveckling 2011-2015
1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor
Läs merSamling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35
1(5) Utbildningsdepartementet 2017-08-31 YTTRANDE TCO German Bender Tel: 070-202 31 11 german.bender@tco.se Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35 Referensnummer:
Läs mer6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013
. Ung i Stockholms län Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 13 Innehåll Inledning... Ökande arbetslöshet bland unga... 3 Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) bland unga... Om uppväxtens
Läs merFörändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Sara Andersson 2015-05-25 SKDN 2015/0116 453504 Södermöre kommundelsnämnd Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 Förslag till beslut
Läs merEn beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008
Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-01 Uppdaterad med uppg. om övergång till gymn.skolan 2009-03-12 2008:00004 1 (7) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Slutbetyg enligt det mål- och
Läs merResultatprofil. Alsike skola. Läsåret 2016/2017
Resultatprofil Alsike skola Läsåret 2016/2017 Vad är en resultatprofil I resultatprofilen redovisas respektive skolas organisation, antal elever och pedagogisk personal, resultat som uppnåtts hos eleverna
Läs merSkolframgång och social bakgrund. Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad
Skolframgång och social bakgrund Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk
Läs merKunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014
Datum: 140322 Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: 0322-61 70 67 Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Nytt betygssystem I och med att ett nytt betygssystem har införts i svensk skola
Läs merVad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan?
Torsdagen den 27 november kl 10:00 11:45 Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan? JAN-ERIC GUSTAFSSON, professor i pedagogik, Göteborgs universitet ERIK
Läs merSamband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6
2015-10-23 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Läs merDELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 )
DELRAPPORT 2 Elevströmmar i Stockholms grundskolor Jia Zhou Silke Tindrebäck 1 ( 74 ) Sida 2 av 74 Sammanfattning År 26 genomförde Sweco Eurofutures 1 en studie 2 av grundskoleelevers pendlingsmönster
Läs merHur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?
Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik --1 1 (9) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs s statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 13/. Sedan hösten samlar in statistik om särskilt
Läs merNationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET
Nationella prov åk 3, 6 och 9 Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nämndens mål: All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever
Läs merSkolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar
Regeringsbeslut I:4 2015-06-17 U2015/03529/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Regeringens
Läs merKommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012
Kommittédirektiv Förbättrade resultat i grundskolan Dir. 2012:53 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007
Läs merFakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)
Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka
Läs merSocial Bakgrund, Invandring, Segregering och Utbildningskarriär
Social Bakgrund, Invandring, Segregering och Utbildningskarriär Data Samtliga individer som avslutade grundskolan i Sverige under perioden 1990-1995 (c:a 600 tusen individer) Deras högsta utbildningsnivå
Läs merSkolsegregation och studieresultat, årskurs 9. Grönköping. ilden är en är. en är en är
Skolsegregation och studieresultat, årskurs 9 Grönköping ilden är en är en är en är 2(12) Innehållsförteckning Om rapporten... 3 Fyra resultatdelar ingår... 4 Sammanfattning... 5 Del 1. Grönköpings skolor
Läs merDelutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers
Läs merSkolsegregation och skolval
Skolsegregation och skolval Anders Böhlmark Helena Holmlund Mikael Lindahl RAPPORT 2015:5 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet
Läs merResultatredovisning av elevresultat i grundskolan och gymnasieskolan våren 2017, del II
2018-03-05 1 (14) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Resultatredovisning av elevresultat i grundskolan och gymnasieskolan våren 2017, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar
Läs merResultatprofil. Läsåret Thunmanskolan
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Thunmanskolan Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...
Läs merLikvärdig skola med hög kvalitet
Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Brynäs-Nynäs rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma
Läs merResultatsammanställning läsåret 2017/2018
Dnr 2018/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Tyresö kommunala grundskolor 2018-08-08 Tyresö kommun / 2018-08-08 2 (18) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2018-08-08 3 (18)
Läs merFULL SYSSELSÄTTNING OCH SOLIDARISK LÖNEPOLITIK. Skolan sviker. hur, varför och vad vi kan göra åt det. Författare: Dany Kessel och Elisabet Olme
7 FULL SYSSELSÄTTNING OCH SOLIDARISK LÖNEPOLITIK Skolan sviker hur, varför och vad vi kan göra åt det Författare: Dany Kessel och Elisabet Olme Sverige har sedan 1990-talet lidit av hög arbetslöshet och
Läs merAUGUSTI Likvärdigheten i PISA förändringar och förklaringar
AUGUSTI 2017 Likvärdigheten i PISA förändringar och förklaringar Författare: Gabriel Heller Sahlgren Institutet för Näringslivsforskning Centre for Economic Performance, London School of Economics Email:
Läs merUnderkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan
Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merSammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN
Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och
Läs merUnderkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan
Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merUnderkänt! Örebroarnas åsikter om skolan
Underkänt! Örebroarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merUnderkänt! Luleåbornas åsikter om skolan
Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar
Läs merFörklaring till variablerna som använts i sammanställningen
Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Elevresultatvariabler Rapportvariabel: Andel godkända i åk 6 Använd variabel: Andel (%) som erhållit godkänt betyg på nationella proven i årskurs
Läs mer