DELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 )

Transkript

1 DELRAPPORT 2 Elevströmmar i Stockholms grundskolor Jia Zhou Silke Tindrebäck 1 ( 74 )

2 Sida 2 av 74

3 Sammanfattning År 26 genomförde Sweco Eurofutures 1 en studie 2 av grundskoleelevers pendlingsmönster i Stockholms stad. I kohortstudien följdes elever genom sin skolgång. Vidare innehöll studien en översikt över samtliga elever som vid den tidpunkten gick i stadens skolor utifrån aspekterna, val av skola, socioekonomisk bakgrund samt skolbyten. Våren 212 fick Sweco Eurofutures i uppdrag att följa upp studien från 26. I föreliggande uppföljning studeras hur elevers pendlingsmönster förändrats över tid och med elevernas ålder. Vidare har datamaterialet utökats med uppgifter om elevernas betyg vilket ger en möjlighet att undersöka om skolvalet samverkar med elevens slutbetyg. Som grund för uppföljningsstudien används ett datamaterial bestående av elever i tre kohorter, vilka avslutade sin skolgång våren 29, 21 samt 211. Materialet innehåller uppgifter om elevernas skola samt skolpliktsbevakningsskola under samtliga skolår samt betyg efter avslutade studier. Vidare har materialet kompletterats med bakgrundsuppgifter såsom boende (basområde), och socioekonomiska bakgrundsvariabler. Underlaget består enbart av elever som bodde i Stockholms stad. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka elevpendlingens effekter ur ett elevperspektiv (exempelvis genom att eleven når bättre resultat) samt ur ett skolperspektiv (dvs. om och hur elevpendlingen påverkar skolornas förutsättningar). Föreliggande studie bekräftar i stora drag de tendenser som fanns i den tidigare studien. Vi ser att andelen elever som gick i sin skolpliktsbevakningsskola avtog successivt i takt med att eleverna blev äldre och mer mobila. I årskurs gick cirka 74 % av eleverna i de första två kohorterna och knappt 7 % av eleverna i den tredje kohorten i sin skolpliktskola. Från och med årskurs 8 gick knappt 5 % av eleverna i sin skolpliktskola. I de lägre årskurserna var det en högre andel som gick i en kommunal skola eller en fristående skola i samma stadsdelsområde som eleverna bodde men från årskurs 6 och uppåt blev det allt vanligare att gå i skola i ett annat stadsdelsområde. I förskoleklass gick cirka 8 % av eleverna i skola i det egna stadsdelsområdet medan knappt 2 % av eleverna gick i skola i ett annat stadsdelsområde. I årskurs 9 gick knappt 5 % av eleverna i det egna stadsdelsområdet medan drygt 46 % av eleverna gick i skola i ett annat stadsdelsområde och cirka 5 % gick i skola i en annan kommun eller i utlandet. Liksom i den tidigare studien ser vi att elever med bättre socioekonomiska förutsättningar tenderade att stanna i boendeområdet. Överlag gick elever till vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning i något högre grad i skolan inom det egna boendeområdet under årskurs 6 medan elever till lågutbildade vårdnadshavare i större utsträckning pendlade till ett annat stadsdelsområde, men skillnaderna är relativt små. Under högstadieåren blir mönstret något tydligare då andelen elever med högutbildade föräldrar som pendlade ut till skolan utanför boendeområdet var cirka 5 % lägre i jämförelse med elever vars vårdnadshavare var lågutbildade. I studien har skolbyten ställts i relation till betyg. Syftet var att se om fler aktiva val ledde till ett bättre slutbetyg, dvs. att elever som medvetet och ofta byter skola lyckas bättre. Det finns dock inget som tyder på detta tvärtom hade de elever som inte bytt skola, annat än då skolgången så krävde, de bästa betygen. Sannolikt finns samband mellan att de elever som bor i gynnsamma skol och boendemiljöer inte har något behov av att byta till en mer stimulerande miljö utan har den omkring sig och att det finns en samvariation. 1 Dåvarande Stockholms Stads Utrednings och statistikkontor 2 Elevströmmar , Stockholms stads utrednings och statistikkontor, Silke Burestam. 3 ( 74 )

4 När man studerar vissa ytterstadsområden kan man dock se att de elever från dessa områden som gjorde ett val att gå i skola i innerstaden nådde bättre resultat än de som gick i skola i sitt närområde. Stadens skolor påverkas till vissa delar relativt kraftigt av pendlingen. Många skolor i ytterstaden har högre socioekonomiskt index och därmed elever med sämre förutsättningar än elever boende i området. De elever som har mer gynnsamma förutsättningar pendlar i viss mån ut och in till innerstaden. I innerstaden råder för samtliga stadsdelsområden det motsatta förhållandet, speciellt i högstadiet. Till innerstaden pendlar det in elever med något sämre förutsättningar än vad elever boende i närområdet har. Samtidigt pendlar i viss mån elever boende i dessa områden till fristående skolor. Rapporten innehåller även en beskrivning av flickor och pojkars skillnader i elevpendling en beskrivning som fördjupas och kompletteras i delrapport 3. Sida 4 av 74

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund och syfte 7 2. Val av skola 8 3. Pendlande elever Pendling och regi Pendling och stadsdelsområde Pendling och utländsk bakgrund Pendling och kön Pendling och vårdnadshavarnas utbildningsnivå Pendling och boendesituation Skolbyten Logistisk regression Skolsegregation för de studerade eleverna En studie av eleverna som bor i Rinkeby Kista, Skärholmen och Farsta Rinkeby Kista Skärholmen Farsta Pojkar och flickor 55 Stadens stadsdelsförvaltningar 69 5 ( 74 )

6 6 ( 74 )

7 1. Bakgrund och syfte År 26 genomförde Sweco Eurofutures 3 en studie 4 av elevers pendlingsmönster i staden. I studien följdes en kohort elever genom sin skolgång. Vidare innehöll studien en översikt över samtliga elever som vid den tidpunkten gick i stadens skolor utifrån aspekterna, val av skola, socioekonomisk bakgrund samt skolbyten. Totalt gick 5 % av stadens elever i sin skolpliktsbevakningsskola år 25. Ofta var det elever med utländsk bakgrund samt elever med lågutbildade vårdnadshavare som pendlade. Detta stod i strid med vad som förväntades inför analysen och var troligen ett uttryck för att de skolor som ligger i områden med högre socioekonomisk status betraktas som bättre och lockar elever från andra områden att pendla in, samtidigt som de elever som bor i närmiljön är nöjda och väljer att inte pendla. Man såg vidare en ökning av antalet elever till fristående skolor, en naturlig följd av ökningen av antalet fristående skolor i staden. Den ökande rörligheten medförde också en ökad inpendling från ytterstad till innerstad. I studien fann man att elever med utländsk bakgrund till viss del skilde sig i fråga om pendlingsmönster från elever med svensk bakgrund och att den skillnaden var signifikant. Andra studerade bakgrundsvariabler såsom vårdnadshavarnas inkomst samt utbildning hade lägre samband med pendling. Våren 212 fick Sweco Eurofutures i uppdrag att följa upp studien från 26. I föreliggande uppföljning studeras hur elevers pendlingsmönster förändrats över tid och mellan årskurser. Vidare har datamaterialet utökats med uppgifter om elevernas betyg vilket ger en möjlighet att undersöka om skolvalet samverkar med elevens slutbetyg och då på vilket sätt. Som grund för uppföljningsstudien används ett datamaterial bestående av elever i tre kohorter, vilka avslutade sin skolgång våren 29, 21 samt 211. Materialet innehåller uppgifter om elevernas skola och skolpliktsbevakningsskola under samtliga skolår samt betyg efter avslutade studier. Vidare har materialet kompletterats med bakgrundsuppgifter såsom boende (basområde) och socioekonomiska bakgrundsvariabler. Underlaget består av elever som bor i Stockholms stad. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur elevpendlingen påverkar ur ett elevperspektiv (exempelvis genom att eleven når bättre resultat) samt ur ett skolperspektiv (dvs. om och hur elevpendlingen påverkar skolornas förutsättningar). 3 Dåvarande Stockholms Stads Utrednings och statistikkontor 4 Elevströmmar , Stockholms stads utrednings och statistikkontor, Silke Burestam. 7 ( 74 )

8 2. Val av skola I detta avsnitt beskrivs hur eleverna i de tre studerade kohorterna valde skola under sin skolgång och hur detta har förändrats. Eleverna i studien delas in i sex grupper på basis av skolvalet för att tydliggöra elevernas pendling: (1) går i sin skolpliktskola (oavsett var den ligger) (2) går i en annan kommunal skola i samma SDN (3) går i en fristående skola i samma SDN (4) går i en annan kommunal skola i annan SDN (exkl. dem som går i sin skolpliktskola) (5) går i en fristående skola i annan SDN (6) går i skola i annan kommun eller utlandet Det finns i materialet elever som bor i ytterkanten av stadsdelsområden, där skolpliktskolan ligger i ett annat stadsdelsområde än det där eleven bor. Totalt finns det 815 elever som någon gång under sin skolgång gått i skolpliktskola i ett närliggande stadsdelsområde. Detta betraktas inte som pendling i studien. Alla elever tillhör en så kallad skolpliktsbevakningsskola där de i allmänhet erbjuds plats om de inte väljer en fristående skola eller en annan kommunal skola. Detta har varierat något mellan stadsdelsområden och över tid. Skolpliktsbevakningsskolorna samarbetar i viss mån med varandra i den mening att man erbjuder grupper av elever plats på närliggande skolor utifrån organisatoriska förutsättningar. I studien har information kring detta inhämtats från utbildningsförvaltningen och bedömningen har gjorts att om fler än 1 elever i samma ålder går i en närliggande kommunal skola med samarbete mellan skolorna betraktas denna som likvärdiga för elever och föräldrar. Det handlar därmed inte om ett aktivt val att byta skola och betraktas därför likvärdigt med att eleverna går i sin skolpliktskola. Figur 1: Andel elever som går i den skolpliktskola de tillhör, per årskurs och kohort Åk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Startår1999/2 Startår 2/21 Startår 21/22 8 ( 74 )

9 Figur 1 visar andel elever som går i den skolpliktskola de tillhör. Denna andel avtar successivt i takt med att eleverna blir äldre och mer mobila. I årskurs går cirka 74 % av eleverna i de första två kohorterna och knappt 7 % av eleverna i den tredje kohorten i sin skolpliktskola. Från och med årskurs 8 går knappt 5 % av eleverna i sin skolpliktskola. Detta mönster är relativt stabilt över den studerade tidsperioden men skillnaderna mellan de tre kohorterna visar att benägenheten att gå i skolpliktskola har minskat något över tid. Figur 2: Andel elever som inte går i den skolpliktskola de tillhör i årskurs, efter kohort samt var och i vilken typ av skola de går Kommunal skola i egen SDN Kommunal skola i annan SDN Fristående skola i Fristående skola i egen SDN annan SDN Startår1999/2 Startår 2/21 Startår 21/22 Övr. Figur 2 visar att i de tre studerade kohorterna går de flesta elever som väljer ett annat alternativ i förskoleklassen i en annan kommunal skola i det stadsdelsområde där de bor. Mellan 19 och 27 % av eleverna väljer att gå i en fristående skola i det egna stadsdelsområdet medan knappt 1 % av eleverna går i en kommunal skola i ett annat stadsdelsområde. Drygt 1 % av eleverna går i en fristående skola i ett annat stadsdelsområde. En jämförelse mellan de tre kohorterna visar att det finns skillnader mellan den första kohorten och de andra två kohorterna. Andelen elever som går i annan kommunal skola i det egna stadsdelsområdet har minskat med drygt 1 % till förmån för elever som går i en fristående skola i det egna stadsdelsområdet. Detta kan förklaras med att antalet friskolor ökat under den studerade perioden. Andelen elever som pendlar till kommunala skolor och fristående skolor i ett annat stadsdelsområde är i det närmaste oförändrat. 9 ( 74 )

10 Figur 3: Andel elever som inte går i den skolpliktskola de tillhör i årskurs 9, efter kohort samt var och i vilken typ av skola de går Kommunal skola i egen SDN Kommunal skola i annan SDN Fristående skola i Fristående skola i egen SDN annan SDN Startår1999/2 Startår 2/21 Startår 21/22 Övr. I årskurs 9 har eleverna som valt att gå i en annan kommunal skola i det stadsdelsområde där de bor minskat från drygt 5 % till drygt 3 % jämfört med då de gick i förskoleklass. Cirka 15 % av eleverna väljer att gå i en fristående skola i det egna stadsdelsområdet. Dessa minskningar är till förmån för elever som går i kommunala skolor och fristående skolor i ett annat stadsdelsområde. En jämförelse mellan kohorterna visar att det inte skett några större förändringar över tid. Figur 4: Andel elever som inte går i den skolpliktskola de tillhör efter var skola ligger och årskurs. Andelen avser elever i den kohort som började skolan läsåret 21/ Åk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Sammam SDN Annan SDN 1 ( 74 )

11 Figur 4 visar hur eleverna som började skolan 21/22 och inte går i sin skolpliktskola väljer skola under hela skolgången. I de lägre årskurserna är det en högre andel elever som går i en skola i det stadsdelsområde där de bor. Från årskurs 6 och uppåt blir det allt vanligare att gå i skola i ett annat stadsdelsområde. I förskoleklassen går cirka 8 % av eleverna i skola i det egna stadsdelsområdet medan knappt 2 % av eleverna går i skola i ett annat stadsdelsområde. I årskurs 9 går knappt 5 % av eleverna i skola i det egna stadsdelsområdet, medan drygt 46 % av eleverna går i skola i ett annat stadsdelsområde och cirka 5 % går i skola i en annan kommun eller utlandet. En jämförelse mellan de tre kohorterna visar att i de första två kohorterna går eleverna som under högstadiet väljer bort sin skolpliktskola i högre grad i skola i ett annat stadsdelsområde än det egna stadsdelsområdet. Figur 5: Andel elever som går i kommunal skola, efter årskurs och kohort Åk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Startår1999/2 Startår 2/21 Startår 21/22 Figur 5 visar andelen elever som går i kommunal skola. I de lägre årskurserna är det en högre andel av eleverna som går i kommunal skola, men från årskurs 6 och uppåt blir det allt vanligare att gå i en fristående skola. I årskurs 6 9 går cirka 78 % av eleverna i en kommunal skola. Som det går att utläsa av figuren ovan är skillnaderna mellan kohorterna i princip obefintliga med undantag för årskurserna och 1 där andelen elever i kommunal skola har minskat något över tid. Detta kan förklaras med att antalet friskolor ökat under den studerade perioden. 11 ( 74 )

12 Figur 6: Andel elever som går i kommunal skola, fristående skola och övrig skola i en annan kommun eller utlandet. Andelen avser elever i den kohort som började skolan läsåret 21/ Åk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 kommunal skola Fristående skola Övr. Figur 7: Andel elever som går i den skolpliktskola de tillhör, efter årskurs och bakgrund. Avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Åk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Ej. utländsk Utländsk Figur 7 visar att elever med utländsk bakgrund i högre grad väljer bort sin skolpliktskola genom hela skolgången. Skillnaden mellan elever med utländsk och svensk bakgrund varierar mellan 2 till 6 procentenheter, en skillnad som minskar när elever kommer högre upp i årskurserna. En jämförelse mellan kohorterna visar att andelen elever som går i den skolpliktskola de tillhör har minskat över tid bland både elever med utländsk och med svensk bakgrund. 12 ( 74 )

13 Figur 8: Andel elever i årskurs efter skoltyp, stadsdel och utländsk bakgrund. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Pliktskola Annan kommunal skola i egen SDN Kommunal skola i annan SDN Fristående skola i egen SDN Fristående skola i annan SDN Övr. Ej utländsk Utländsk Figur 8 visar att elever med svensk bakgrund i högre grad går i sin skolpliktskola eller i en fristående skola i det egna stadsdelsområdet. Elever med utländsk bakgrund går i något högre grad i en skola i ett annat stadsdelsområde eller i en kommunal skola i det egna stadsdelsområdet. Figur 9: Andel elever i årskurs 9 efter skoltyp, stadsdel och utländsk bakgrund. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Pliktskola Annan kommunal skola i egen SDN Kommunal skola i annan SDN Fristående skola i egen SDN Fristående skola i annan SDN Övr. Ej utländsk Utländsk En jämförelse mellan Figur 8 och Figur 9 visar hur skillnaderna i skolval mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund har förändrats genom skolåren. Elever med svensk bakgrund går även i årskurs 9 i något högre grad än elever med utländsk bakgrund i den skolpliktskola de tillhör men också i en kommunal skola eller en fristående skola i det egna stadsdelsområdet. Elever med utländsk bakgrund går i något högre grad i en annan skola i ett annat stadsdelsområde. Oavsett bakgrund har andelen elever som går i sin skolpliktskola minskat till förmån för andelen elever som går i kommunal eller fristående skola i ett annat stadsdelsområde. 13 ( 74 )

14 Figur 1: Andel elever efter var och i vilken typ av skola de går och vårdnadshavarnas högsta utbildningsnivå i årskurs. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Pliktskola Annan kommunal skola i egen SDN Kommunal skola i annan SDN Fristående skola i egen SDN Fristående skola i annan SDN Övr. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Forskarutb Okänt Figur 1 visar att elever till vårdnadshavare med den lägsta utbildningsnivån i högre grad går i den skolpliktskola de tillhör jämfört med elever till vårdnadshavare med högre utbildningsnivå. Elever till vårdnadshavare med forskarutbildning går i något högre grad i en annan skola i det egna stadsdelsområdet eller i en fristående skola i ett annat stadsdelsområde och något mer sällan i den skolpliktskola de tillhör jämfört med elever till vårdnadshavare med lägre utbildningsnivå. Figur 11: Andel elever efter var och i vilken typ av skola de går och vårdnadshavarnas högsta utbildningsnivå i årskurs 9. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Pliktskola Annan kommunal skola i egen SDN Kommunal skola i annan SDN Fristående skola i egen SDN Fristående skola i annan SDN Övr. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Forskarutb Okänt 14 ( 74 )

15 Jämförelse mellan Figur 1 och Figur 11 visar att det finns skillnader mellan förskoleklass och årskurs 9 avseende sambandet mellan pendling och vårdnadshavarnas utbildningsnivåer. Elever till vårdnadshavare med den lägsta utbildningsnivån går även i årskurs 9 i något högre grad i den skolpliktskola de tillhör men också i en kommunal skola i ett annat stadsdelsområde jämfört med elever med vårdnadshavare med högre utbildningsnivå. Andelen elever i alla grupper som går i sin skolpliktskola har minskat till förmån för elever som går i kommunal eller fristående skola i ett annat stadsdelsområde. 15 ( 74 )

16 3. Pendlande elever Begreppet pendling har i föreliggande rapport definierats enligt följande: Om elever går i den skolpliktskola de tillhör eller i en annan skola inom det stadsdelsområde där de bor (motsvarande grupp 1, 2, 3 se sid 8), definierar vi det som att eleverna inte pendlar. Om eleverna går i en annan skola utanför det stadsdelsområde de bor i, exkl. de som går i skolpliktskolan (motsvarande grupp 4, 5, 6), betraktas det som att eleverna pendlar. Dessa pendlande elever inkluderar de elever som pendlar till en annan kommun eller går i skola i utlandet. Figur 12: Andel elever som pendlar till en skola utanför sitt boendeområde, per årskurs och kohort Åk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Startår1999/2 Startår 2/21 Startår 21/22 Figur 12 visar andelen elever som pendlar till en skola utanför sitt stadsdelsområde. Denna andel ökar successivt i takt med att eleverna blir äldre och mer mobila. I årskurs 3 pendlar bara cirka 5 8 % av eleverna till en skola utanför sitt boendeområde, men därefter börjar andelen stiga. Från och med årskurs 7 pendlar mellan 26 och 28 % av eleverna till en skola utanför det egna stadsdelsområdet. Detta mönster är relativt stabilt över den studerade tidsperioden och skillnaderna mellan de tre kohorterna är som synes av marginell karaktär. 16 ( 74 )

17 3.1 Pendling och regi Figur 13: Andel elever som pendlar, fördelat efter årskurs and regiform. Andelen avser elever i den kohort som började skolan läsåret 21/ Åk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Kommunal Fristående 17 ( 74 )

18 Pendling och regi Figur 13 visar andelen elever som pendlar utifrån skolornas regiform. Redan i förskoleklassen är det betydligt vanligare att elever som går i fristående skolor pendlar till ett annat stadsdelsområde. Andelen elever som pendlar ökar i båda grupper i takt med att eleverna blir äldre och skillnaderna mellan grupperna ökar i takt med att man kommer högre upp i årskurserna. En tänkbar förklaring till den omfattande skillnaden mellan grupperna kan vara att tillgången till fristående skolor i boendeområdet inte alltid är lika hög som tillgången till kommunala skolor. Kommunala skolor finns i samtliga stadsdelsområden, men om man vill gå i en särskild fristående skola kan man vara tvungen att pendla ut från det egna stadsdelsområdet. Fristående skolor erbjuds inom ett brett spektrum av inriktningar baserade på olika pedagogiker, intresseområden, konfessionell eller kulturell anknytning etc. vilket kan leda till mer eller mindre långväga pendling till utvalda skolor. En jämförelse mellan de tre kohorterna visar att bland eleverna i kommunala skolor har andelen som pendlar ut från sitt boendeområde varit relativt oförändrad över tid. Däremot har andelen som pendlar ut till ett annat stadsdelsområde minskat bland eleverna i fristående skolor. Bland de elever som började skolan läsåret 1999/2 gick 32 % av eleverna i förskoleklassen i en fristående skola i en annan stadsdel än den de bodde i. För kohorten som började två år senare, 21/22, var denna andel knappt 26 %. Vid motsvarande jämförelse i årskurs 9 hade andelen minskat från cirka 6 % till drygt 54 %. Detta kan ha ett samband med att utbudet av fristående skolor har ökat över tid, vilket lett till bättre möjligheter att gå i en fristående skola inom sitt eget boendeområde. 3.2 Pendling och stadsdelsområde Figur 14: Andel utpendlande elever efter stadsdelsområde de bor i och går i årskurs, 5 och 9. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Åk Åk 5 Åk 9 5 Stadsdelsområdena namnges i bilaga 18 ( 74 )

19 Figur 14 visar att andelen elever som pendlar mellan stadsdelsområden har ökat i takt med att eleverna blivit äldre. De stadsdelsområden som har lägst andel utpendlade elever i förskoleklassen är Bromma med knappt 2 % och Hässelby Vällingby med drygt 2 % medan Kungsholmen liksom Kista Rinkeby har högst andel utpendlande elever båda cirka 13 %. I årskurs 5 är de stadsdelsområden som har den lägsta respektive högsta andelen utpendlande elever samma stadsdelar som i förskoleklassen. I årskurs 9 har andelen elever som bor i Farsta och som pendlar ut ökat kraftig till drygt 56 %, följt av Kungsholmen med drygt 46 %. Bland de stadsdelar med lägst andel utpendlande finns Bromma med drygt 11 % och Södermalm med knappt 14 %. I dessa områden har utpendlingen inte ökat lika mycket som i andra stadsdelsområden. En jämförelse mellan de tre kohorterna i årskurs, 5 och 9 visas i Tabell 1 nedan. Tabell 1: Stadsdelsområden som har lägst respektive högst andel utpendlande elever i förskoleklasser, årskurs 5 och 9. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 9 Startår MIN MAX MIN MAX MIN MAX 1999/ 2 Bromma (1,96%) Skärholmen (1,3%) Bromma (6,85%) Hässelby- Vällingby (7,2%) Skärholmen (18,5%) Bromma (1,58%) Farsta (55,8%) 2/ 21 Farsta (2,66%) Bromma (2,81%) Kungsholmen (12,6%) Skärholmen (12,4%) Bromma (6,4%) Hässelby- Vällingby (6,7%) Kungsholmen (21,9%) Bromma (1,2%) Farsta (49,2%) 21/ 22 Bromma (1,8%) Hässelby- Vällingby (2,1%) Kungsholmen (12,93%) Kista Rinkeby (12,9%) Bromma (5,8%) Hässelby- Vällingby (5,9%) Kungsholmen (28,2%) Kista Rinkeby (24,%) Bromma (11,3%) Farsta (56,4%) Kungsholmen (46,6%) Figur 15: Andel inpendlande elever efter det stadsdelsområde där de går i skola i årskurs, 5 och 9. Andelen avser elever i den kohort som började i skolan läsåret 21/ Åk Åk 5 Åk 9 Figur 15 visar att det är skolorna i innerstaden som har flest inpendlande elever som kommer från andra stadsdelsområden. I förskoleklassen är det skolorna i Kungsholmen som får flest inpendlande elever från andra stadsdelsområden. Drygt 22 % av eleverna I Kungsholmen kommer från andra områden. Knappt 1 % av eleverna som går i skola i Farsta pendlar från andra stadsdelsområden. I årskurs 5 och 9 har andelen inpendlande elever ökat kraftigt i Norrmalm medan skolorna i Skärholmen 19 ( 74 )

20 samt i Hässelby Vällingby har lägst andel inpendlande elever från andra stadsdelsområden. I årskurs 9 är andelen elever som pendlar in till Norrmalm från andra stadsdelsområden dryga 56 %. En jämförelse mellan de tre kohorterna visar att det bara finns skillnader i förskoleklassen där Norrmalm får flest inpendlande elever i de första två kohorterna medan Skärholmen får den lägsta andelen inpendlande elever från andra stadsdelsområden. Figur 16: Andel elever som pendlar, fördelat efter årskurs och stadsdel. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Västerort Innerstaden Söderort Under årskurs 3 är andelen elever som går i skola i ett annat stadsdelsområde ungefär jämförbar mellan de olika delarna i staden. Från årskurs 4 ökar andelen elever som pendlar ut från sitt stadsdelsområde framförallt i Söderort. Utvecklingen förstärks i de högre årskurserna och under högstadieåren pendlar drygt 35 % av eleverna ut från Söderort till andra stadsdelsområden, vilket är en avsevärt större andel jämfört med elever från innerstaden varifrån cirka 2 % av eleverna pendlar ut från sitt boendeområde. Andelen utpendlande elever från Västerort är cirka 22 %. Sett över tid har detta mönster varit relativt stabilt. Tabell 2: Pendling mellan boende och skolområde i årskurs 9, per kohort. Redovisat i antal, exklusive elever som går i skola utanför kommunen eller utlandet. Skolområde Kohort Boendeområde Västerort Innerstaden Söderort Totalt 1999/2 Västerort Innerstaden Söderort /21 Västerort Innerstaden Söderort /22 Västerort Innerstaden Söderort ( 74 )

21 I Tabell 2 beskrivs i vilket område eleverna i årskurs 9 går i skolan i förhållande till sitt boendeområde. Pendlingen mellan Söder och Västerort är i princip obefintlig åt båda håll. Elever boende i Innerstaden pendlar inte heller därifrån i någon större utsträckning. Däremot pendlar elever boende i Västerort i viss utsträckning till innerstaden, men de mest omfattande elevströmmarna går från Söderort till innerstaden. Tabell 3: Pendling mellan boende och skolområde i årskurs 9, per kohort. Redovisat i andelar, exklusive elever som går i skola utanför kommunen eller utlandet. Skolområde Kohort Boendeområde Västerort Innerstaden Söderort Totalt 1999/2 Västerort Innerstaden Söderort /21 Västerort Innerstaden Söderort /22 Västerort Innerstaden Söderort Tabell 3 visar samma sak som Tabell 2, men i andelar. Sett över tid har pendlingsmönstret för elever boende i Väster och Söderort varit i princip oförändrade. Inte hellre för Innerstadseleverna har några större förändringar skett, men andelen som både bor och går i skola inom innerstaden har ökat något. Tabell 4: Pendling mellan boende och skolområde i årskurs 9, per kohort. Redovisat i antal, exklusive elever som går i skolan inom sitt stadsdelsområde eller skolpliktskolan och elever som går i skola utanför kommunen eller utlandet. Skolområde Kohort Boendeområde Västerort Innerstaden Söderort Totalt 1999/2 Västerort Innerstaden Söderort /21 Västerort Innerstaden Söderort /22 Västerort Innerstaden Söderort Tabell 4 visar pendlingsmönster bland elever i årskurs 9 som inte går i skola inom sitt eget stadsdelsområde. Överlag pendlar majoriteten av eleverna till ett annat stadsdelsområde inom samma del av staden som där de bor. Undantaget är dock elever boende i Söderort där majoriteten av de pendlande eleverna går i skola i innerstaden. 21 ( 74 )

22 Tabell 5: Pendling mellan boende och skolområde i årskurs 9, per kohort. Redovisat i andelar, exklusive elever som går i skolan inom sitt stadsdelsområde eller pliktskola och elever som går i skola utanför kommunen eller utlandet. Skolområde Kohort Boendeområde Västerort Innerstaden Söderort Totalt 1999/2 Västerort Innerstaden Söderort /21 Västerort Innerstaden Söderort /22 Västerort Innerstaden Söderort Tabell 5 visar samma sak som Tabell 4, men här redovisas andelar. Tabellen visar visserligen att pendlingsmönstret har förändrats något över tid då en högre andel av eleverna från Söder och Västerort pendlar till innerstaden men många av kategorierna utgörs av väldigt få elever och antalsmässigt har elevströmmarna från Väster och Söderort till innerstaden inte haft någon motsvarande ökning. Förändringen beror snarare på att pendlingen inom den egna stadsdelen minskat medan pendlingen till innerstaden var relativt konstant. 3.3 Pendling och utländsk bakgrund Figur 17: Andel elever som pendlar, fördelat efter årskurs och bakgrund. Andelen avser elever i den kohort som började i skolan läsåret 21/ Åk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Ej utländsk Utländsk Tabell 17 visar att elever med utländsk bakgrund i högre grad pendlar ut från det egna stadsdelsområdet genom hela skolgången för att gå i skola. Skillnaden mellan elever med utländsk och svensk bakgrund varierar med mellan 6 och 1 procentenheter. Under högstadiet pendlar cirka 35 % av eleverna med utländsk bakgrund till ett annat stadsdelsområde medan motsvarande andel för elever med svensk bakgrund är drygt 25 %. 22 ( 74 )

23 En jämförelse mellan de tre kohorterna visar att andelen elever med utländsk respektive svensk bakgrund som pendlar till ett annat stadsdelsområde har minskat över tid och skillnaderna mellan de två grupperna har minskat något över tid när elever kommer högre upp i årskurserna. 3.4 Pendling och kön Figur 18: Andel elever som pendlar, fördelat efter årskurs och kön. Andelen avser elever i den kohort som började i skolan läsåret 21/ Åk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Pojkar Flickor Figur 18 visar elevers pendling fördelat efter kön. I de lägre årskurserna är andelen flickor och pojkar som pendlar ut från sitt eget boendeområde ungefär jämförbar. Från och med årskurs 4 börjar flickorna pendla i något högre utsträckning och under högstadiet går cirka 3 % av flickorna i ett annat stadsdelsområde än det de bor i, medan motsvarande andel bland pojkarna är knappt 25 %. Vid en jämförelse över tid syns inga större skillnader mellan kohorterna i de lägre årskurserna medan andelen pendlande elever har minskat något över tid i båda grupper under högstadiet. Delrapport 3 kompletterar föreliggande rapport och beskriver skillnaderna mellan pojkar och flickor mer i detalj. 3.5 Pendling och vårdnadshavarnas utbildningsnivå I Figur 19 framträder inga tydliga pendlingsmönster utifrån vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Överlag går elever till vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning i något högre grad i skola inom det egna boendeområdet under årskurs 6 medan elever till lågutbildade vårdnadshavare i större utsträckning pendlar till ett annat stadsdelsområde, men skillnaderna är relativt små. Under högstadieåren blir mönstret något tydligare då andelen elever med högutbildade föräldrar som pendlar ut till skolan utanför boendeområdet är cirka 5 % lägre jämfört med elever vars vårdnadshavare är lågutbildade. En jämförelse över tid visar att andelen elever som pendlar till en skola i ett annat stadsdelsområde har ökat bland elever med lågutbildade vårdnadshavare i årskurs 6 9 medan det inte har varit några större förändringar i övriga utbildningskategorier. Figur 19: Andel elever som pendlar, fördelat efter årskurs och vårdnadshavarnas högsta utbildningsnivå. Andelen avser elever i den kohort som började i skolan läsåret 21/ ( 74 )

24 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Förgymnasial Gymnasial Eftergym I 24 ( 74 )

25 Figur 2: Andel elever som pendlar, fördelat efter bakgrund, vårdnadshavares högsta utbildningsnivå, årskurs och kohort Svensk bakgrund, kohort 1999/2 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk Utländsk bakgrund, kohort 1999/2 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Föregymnasial Gymnasial Eftergym Föregymnasial Gymnasial Eftergym Svensk bakgrund, kohort 2/21 Utländsk bakgrund, kohort 2/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Föregymnasial Gymnasial Eftergym Föregymnasial Gymnasial Eftergym Svensk bakgrund, kohort 21/22 Utländsk bakgrund, kohort 21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Föregymnasial Gymnasial Eftergym Föregymnasial Gymnasial Eftergym 25 ( 74 )

26 I Figur 2 har vi gjort en djupare undersökning av Figur 19 fördelat efter elevers bakgrund. Figur 2 visar att i den kohort där elever började i skolan läsåret 1999/2 pendlar elever med utländsk bakgrund, oavsett vårdnadshavares högsta utbildnings nivå, i större utsträckning till en skola utanför boendeområdet. Elever till lågutbildade föräldrar med både svensk och utländsk bakgrund går i något högre grad i skola i det egna stadsdelsområdet. En jämförelse över tid visar att det inte skett några större förändringar för elever med utländsk bakgrund, medan andelen pendlande elever med svensk bakgrund och lågutbildade föräldrar har ökat i de kohorterna som började läsåret 2/21 och 21/22. Särskilt under högstadiet är andelen pendlande bland dessa sistnämnda elever betydligt högre än bland de svenska eleverna med välutbildade föräldrar. En jämförelse mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund i de senare två kohorterna visar att i årskurs 8 9 pendlar cirka 35 % av eleverna med svensk bakgrund och lågutbildade föräldrar till ett annat stadsdelsområde medan cirka 3 % av eleverna med utländsk bakgrund och lågutbildade föräldrar pendlar till ett annat stadsdelsområde. 3.6 Pendling och boendesituation Figur 21: Andel elever som pendlar, fördelat efter årskurs och boendesituation. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Ingen vh En vh Båda vh I Figur 21 syns inga tydliga samband mellan boende och pendlingsmönster avseende elever under årskurs 3. Från och med årskurs 4 börjar eleverna som inte bor med någon vårdnadshavare pendla i något högre utsträckning och under högstadiet går cirka 48 % av eleverna som inte bor med någon vårdnadshavare i ett annat stadsdelsområde än det där de bor. Motsvarande andel bland eleverna som bor med en vårdnadshavare är cirka 3 % och cirka 26 % av eleverna som bor med två vårdnadshavare pendlar. En jämförelse över tid visar att andelen elever som pendlar till skolan i ett annat stadsdelsområde har ökat bland elever som inte bor med någon vårdnadshavare i årskurs 6 9 medan det inte varit några större förändringar i övriga kategorier. Detta påverkas av det utbud av skolor med undervisning till

27 elever i behov av ytterligare stöd, något som är vanligt bland elever som inte bor med sina vårdnadshavare. Elever som bor med en vårdnadshavare kan ha en pendling relaterad till att eleven bor växelvis hos föräldrarna.

28 4. Skolbyten I detta avsnitt följer vi elever i de tre kohorterna genom skolåren. Vi studerar hur ofta eleverna byter skola trots att skolgången inte kräver det och hur detta står i relation till bakgrundsvariablerna t.ex. utländsk bakgrund. Figur 22: Andel elever som ska byta skola, efter årskurs och kohort Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår 1999/2 Startår2/21 Startår 21/22 Figur 22 visar andelen elever som skulle byta skola för att skolgången så krävde. Dessa byten sker när skolpliktskolan skiftar, när elever går i den högsta möjliga årskursen i skolan eller när elever flyttar. I vissa fall finns möjlighet för eleverna att välja att stanna kvar och sedan byta skola något år senare. I andra fall måste eleven byta till den nya skolpliktskolan eller till en alternativ skola. I årskurs 6 är andelen elever som ska byta skola som högst, cirka 37 % och i årskurs 7 är det 24 % av eleverna som ska byta skola. Skillnaderna mellan kohorterna är av marginell karaktär med undantag för årskurs 4 och årskurs 5. Detta kan förklaras av att Söderbergaskolan bytte namn och organisation till Beckombergaskolan runt 25/26, och eleverna som började läsår 2/21 och 21/22 fick då en skiftad skolpliktskola i årskurs 5 respektive årskurs 4. Figur 23: Andel elever som har bytt skola, efter årskurs och kohort Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår 1999/2 Startår2/21 Startår 21/22

29 Figur 23 visar andelen elever som har bytt skola. I årskurs 6 och årskurs 7 är det betydligt högre andel elever som har bytt skola än i de andra årskurserna. Dessa byten kan ske av två olika anledningar. Den ena anledningen är att pliktskolan skiftar dvs. att skolgången kräver ett byte. Den andra anledningen är att man väljer att byta skola trots att det inte krävs, det betraktas då som ett eget byte, dvs. ett val eleven gjort utifrån andra aspekter. Dessa byten benämns egna byten i föreliggande rapport. Figur 24: Andel elever som har bytt skola, fördelat efter av vilket skäl elever byter skola, efter årskurs och kohort. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Eget byte Ska byta Figur 24 visar att i årskurs 6 och årskurs 7 är andelen elever som har bytt skola utan att skolgången så kräver som lägst. I årskurs 6 är det cirka 24 % av alla skolbyten som har gjorts av andra orsaker och 76 % för att skolgången så krävde. I årskurs 7 är det cirka 31 % av skolbytena som gjordes av andra orsaker och 69 % av skolbytena skedde för att skolgången så krävde. I Tabell 6 nedan visas att antalet byten av andra orsaker är som högst i årskurs 6 och årskurs 7, samma årskurser som flest elever byter av organisatoriska skäl. Sett över tid har detta mönster varit relativt stabilt. Tabell 6: Antal elever som gjorde egna byten, efter årskurs och kohort. Totala elever Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår 1999/ Startår 2/ Startår 21/ Tabell 6 visar antalet elever som har bytt skola när det inte krävs under hela skolgången. I årskurs 7 är antalet elever som har gjort egna byten som högst.

30 Tabell 7: Antal egna byten som eleverna har gjort under hela skolgången. Totala elever Antal egna byten Startår 1999/ Startår 2/ Startår 21/ Tabell 7 visar hur ofta elever byter skola trots att de inte ska. Det vanligaste är att elever inte byter skola om inte skolgången kräver det. Näst vanligast är att elever byter skola en gång under hela skolgången och relativt få elever byter skola två eller flera gånger. Figur 25: Andel elever som byter till sin skolpliktskola när de ska byta eller pga. eget byte och årskurs. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Ska byta Eget byte Figur 25 visar att elever som har bytt skola för att de ska byta i högre grad byter till sin skolpliktskola än de elever som bytt av andra orsaker. Skillnader mellan de två grupperna är större när eleverna går i årskurs 1 och årskurs 2. Sett över tid har detta mönster varit relativt stabilt.

31 Tabell 8: Antal egna byten elever har gjort under hela skolgången uppdelat efter bakgrund och kohort. Redovisat i antal. Exklusive elever som inte har uppgifter om utländsk bakgrund. Antal egna byten Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Startår 1999/ Startår 2/ Startår 21/ Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Tabell 8 visar antal egna byten elever har gjort under hela skolgången uppdelat efter bakgrund. Överlag byter majoriteten av eleverna inte skola om skolgången inte kräver det, detta gäller både elever med svensk och utländsk bakgrund. Tabell 9: Antal egna byten elever har gjort under hela skolgången uppdelat efter bakgrund och kohort. Redovisat i andel. Exklusive elever som inte har uppgifter om utländsk bakgrund. Antal egna byten Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Startår 1999/ Startår 2/ Startår 21/ Tabell 9 visar samma sak som Tabell 8, men här görs redovisningen i andelar. Tabellen visar att elever med utländsk bakgrund oftare byter skola när de inte ska. De flesta elever som har bytt skola när de inte ska byter en gång och färre byter två eller fler gånger. 31 ( 74 )

32 5. Logistisk regression Med hjälp av logistisk regression kan mer sammanfattande modeller tas fram. Här beskriver dessa modeller vilka bakgrundsvariabler som har ett faktiskt samband med sannolikheten för elever att vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Nedan studeras sambandet mellan skolbyten och behörighet. Tabell 1: Antalet egna byten för eleverna och huruvida de blev behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Exklusive elever som saknar information om behörighet. Antal egna byten Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram Tabell 1 visar antalet elever med behörighet respektive som saknar behörighet till nationellt gymnasieprogram uppdelat efter antal egna byten. I snitt har elever som inte blivit behöriga gjort något fler byten,,58 mot,41 för de behöriga eleverna. Tabell 11: Sannolikheten för elever att bli behöriga / inte behöriga till ett nationellt gymnasieprogram uppdelat efter antal egna byten de har gjort under hela skolgången. Exklusive elever som saknar information om behörighet. Antal egna byten Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram ,46,61,8,14,134,171,216,954,939,92,896,866,829,784 Tabell 11 beskriver resultatet från den logistiska regressionsmodellen och vi kan utläsa att sannolikheten att vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram är lägre för eleverna som har bytt skola många gånger under skolgången än för eleverna som inte har bytt skola. Ju färre gånger man bytt skola desto högre är sannolikheten att få gymnasiebehörighet. En logistisk regression har också gjorts för att se samband mellan elever som har gått i sin skolpliktskola under skolgången och slutbetyg. Studien har dock inte visat några tydliga samband. Tabell 12: Antal elever uppdelat efter svensk och utländsk bakgrund och behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Exklusive elever som saknar information om behörighet. Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram ( 74 )

33 Tabell 12 visar antalet elever med behörighet respektive som saknar behörighet till nationellt gymnasieprogram uppdelat efter bakgrund. Tabell 13: Sannolikheten för elever att bli behöriga / ej behöriga till ett nationellt gymnasieprogram uppdelat efter bakgrund. Exklusive elever som saknar information om behörighet. Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram,11129,381,88871,96199 Tabell 13 visar resultat från den logistiska regressionsmodellen och vi kan utläsa att sannolikheten att vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram är lägre för elever med utländsk bakgrund än för elever med svensk bakgrund. Beräknad oddskvoten är 3,17 som betyder att sannolikheten att vara behörig till nationellt gymnasieprogram är 3,17 gånger högre för elever med svensk bakgrund än för elever med utländsk bakgrund. Tabell 14: Antalet elever uppdelat på vårdnadshavarnas utbildningsnivå och behöriga nationellt gymnasieprogram. Exklusive elever som saknar information om behörighet. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Forskarutbildning Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram Tabell 13 visar antalet elever med behörighet respektive saknar behörighet till nationellt gymnasieprogram uppdelat efter vårdnadshavarnas utbildningsnivå. I detta fall är det vårdnadshavaren med högst utbildning som räknas. Tabell 15: Sannolikheten för elever att bli behöriga till nationellt gymnasieprogram uppdelat efter vårdnadshavares högsta utbildningsnivå. Exklusive elever som saknar information om behörighet. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Forskarutbildning Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram,23381,8111,2489,733,76619,91889,97511,99267 Tabell 15 visar resultat från den logistiska regressionsmodellen och vi kan utläsa att sannolikheten att vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram är lägre för elever till vårdnadshavare med förgymnasial utbildning än för elever till vårdnadshavare med högre utbildning. Ju högre utbildning vårdnadshavarna har ju större är sannolikheten att bli behörig till gymnasiet. Beräknad oddskvot mellan elever med vårdnadshavare med gymnasial utbildning och elever med vårdnadshavare med förgymnasial utbildning är 3,46, vilket betyder att sannolikheten att vara behörig till nationellt gymnasieprogram när elever går ut skolan är 3,46 gånger högre för elever med vårdnadshavare med gymnasial utbildning än för elever med vårdnadshavare med förgymnasial utbildning. 33 ( 74 )

34 Tabell 16: Elevers boendesituation och behörig till ett nationellt gymnasieprogram. Exklusive elever som saknar information om behörighet. Bo ingen Bo en Bo båda Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram Tabell 16 visar antalet elever med behörighet respektive saknar behörighet till nationellt gymnasieprogram. Tabell 17: Sannolikheten för elever att bli behöriga / ej behöriga till ett nationellt gymnasieprogram uppdelat efter boendesituation. Exklusive elever som saknar information om behörighet. Bo ingen Bo en Bo båda Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram,16759,7669,3313,83241,92331,96687 Tabell 17 visar resultat från den logistiska regressionsmodellen och vi kan utläsa att sannolikheten att vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram är lägre för de elever som inte bor med någon vårdnadshavare än för de elever som bor med en eller båda vårdnadshavarna. Beräknad oddskvot mellan elever som bor med en vårdnadshavare och elever som inte bor med någon vårdnadshavare är 2,42. Detta betyder att sannolikheten att vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram när de går ut skolan är 2,42 gånger högre för elever som bor med en vårdnadshavare än för elever som inte bor med någon vårdnadshavare. 34 ( 74 )

35 6. Skolsegregation för de studerade eleverna För att beskriva skolsegregationen genom åren för de studerade eleverna har index beräknats per skolpliktsområde och per skola. Genom att se på skillnaden mellan dessa ser vi vilka skolor som har en förändrad struktur i sin elevgrupp jämfört med de boende i området och därmed vilka skolor som påverkas av pendlingen till att bli mer respektive mindre segregerade. En viss del av den ökade eller minskade segregation kan bero på hur skolpliktsbevakningsområdena är utformade och vilka områden skolorna närmast har som egentliga upptagningsområden, dvs. hur eleverna slussas vidare från förskolor etc. inom området. Den andra delen av segregationen härrör från elevers och vårdnadshavares aktiva val av skola. Här beskriver vi inte friskolornas segregation eftersom datamaterialet endast omfattar de elever som bor i Stockholms Stad avseende de fristående skolorna. De fristående skolorna kan ha många elever från andra kommuner vilka alltså saknas i underlaget och beräkningarna skulle inte bli helt rättvisande. Vidare är det endast kommunala skolor som har skolpliktsbevakningsområden att jämföra med skolornas situation. I en första genomgång studeras skolsegregationen för årskurserna, 5 och 8. I samtliga fall beskrivs snittet bland de studerade eleverna, dvs. de tre kohorterna. Det index som använts är det samma som tidigare, dvs. baserat på utbildningsnivå, invandring, ekonomiskt bistånd, boende och kön. I avsnittet används begreppet segregation vilket beräknats som absolutvärdet av skillnaden mellan det socioekonomiska indexet och snittet för staden (index 1). Stor segregation används om skolor och boendeområden där det socioekonomiska indexet ligger längre från snittet i staden, oavsett om de har en mer eller mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning. Med mindre segregerade skolor avses skolor som i sin sammansättning liknar stadens snitt. De index i tabellerna som presenterats i avsnittet har en betydligt lägre spridning än det index som presenteras i samband med resursfördelningen varje höst. Bakgrundsdata i studien har i grunden en mindre spridning än i aktuellt data 212. De elever som omfattas här började skolan hösten 1999 och två år framåt och har en bakgrund som avviker något från eleverna idag. Vidare har de elever som inte gått i skola i staden genom alla år rensats bort inför analysen vilket sannolikt minskar spridningen då de elever som endast vistas kort tid i staden för att sedan exempelvis flytta utomlands inte finns representerade. De skolor som har störst segregation i förskoleklassen i den meningen att skolan har ett tyngre socioekonomisk index än vad man kan förvänta sig baserat på skolpliktsområde är Nytorpsskolan, Hökarängsskolan, Oxhagsskolan, Nybohovsskolan, Bussenhusskolan, Östbergaskolan, Loviselundsskolan, Enbacksskolan, Husbygårdsskolan och Dalskolan. Samtliga av dessa är ytterstadsskolor med ett boendeindex över 1, dvs. med en mer utsatt socioekonomisk sammansättning än snittet för staden. 35 ( 74 )

36 Tabell 18: Skolor med högre skolsegregation än områdessegregation, förskoleklass. Skolindex Områdesindex SDN Nytorpsskolan Hökarängsskolan Oxhagsskolan Nybohovsskolan Bussenhusskolan Östbergaskolan Loviselundsskolan Enbacksskolan Husbygårdsskolan Dalskolan Å andra sidan finns skolor som har en lägre segregation inom skolan är i boendeområdet, dvs skolor som ligger i områden som ligger längre från stadens socioekonomiska snitt än skolan i sig. Ekholmsskolan och Solbergaskolan ligger båda i områden där boendemiljön är mer segregerad än skolmiljön och boendemiljön är tyngre än snittet. Eiraskolan och Kvarnbacksskolan är skolor där boendemiljön är mer segregerad på så sätt att det socioekonomiska indexet inom boendeområdet är mindre än 1. Tabell 19: Skolor med lägre skolsegregation än områdessegregation, förskoleklass. Skolindex Områdesindex SDN Hägerstensåsens Skola Hässelbygårdsskolan Magelungsskolan Fagersjöskolan Skarpabyskolan Ulvsundaskolan Skönstaholmsskolan Kvarnbackaskolan Mimer Solbergaskolan I årskurs 5 är skillnaden mellan skolsegregation och områdessegregation större. Det är naturligt med tanke på att eleverna då är äldre och själva kan åka till andra skolor med kommunala färdmedel. Liksom i förskoleklassen är det skolor i ytterstaden som påverkas av segregationen och där man har ett högre index i skolan än i skolpliktområdet. 36 ( 74 )

37 Tabell 2: Skolor med högre skolsegregation än områdessegregation, årskurs 5. Skolindex Områdesindex SDN Enbacksskolan Nytorpsskolan Blackebergsskolan Tätorpsskolan Oxhagsskolan Bussenhusskolan Östbergaskolan Knutbyskolan Kvarnbackaskolan Rågsvedsskolan Tabell 21: Skolor med lägre skolsegregation än områdessegregation, årskurs 5. Skolindex Områdesindex SDN Sandåkraskolan Sjöängsskolan Johan Skytteskolan Bredbyskolan Skönstaholmsskolan Ekensbergsskolan Dalhagsskolan Kämpetorps Skola Fruängens Skola Årstadalsskolan Bland de skolor som har en lägre grad av segregation finns både skolor dit det pendlar elever med tyngre socioekonomisk bakgrund men även skolor dit elever med mer gynnsam bakgrund pendlar. Sammansättningen påverkas på samma sätt av vilka elever som pendlar från skolan. I exempelvis Kämpetorpsskolan har vi ett högre index än i boendemiljön kring skolan. Det kan då både vara att elever från andra områden med tyngre bakgrund väljer den skolan, men det kan också vara så att Kämpetorpsskolan dräneras på elever med mer gynnsam bakgrund och att dessa elever pendlar till en annan skola. Kvar blir de elever boende i området som har en mindre gynnsam bakgrund. 37 ( 74 )

38 Tabell 22: Skolor med högre skolsegregation än områdessegregation, årskurs 8. Skolindex Områdesindex SDN Solbergaskolan Smedshagsskolan Rågsvedsskolan Husbygårdsskolan Bagarmossens Skola Hjulstaskolan Enbacksskolan Bäckahagens Skola Årstaskolan Sjöstadsskolan I årskurs 8 är skillnaden mellan boendeindex och skolindex störst för två av skolorna, Solbergaskolan och Smedshagsskolan i den meningen att man har en större segregation och högre index i skolan. Även Rågsvedsskolan har en tyngre miljö än området kring skolan. Tabell 23: Skolor med lägre skolsegregation än områdessegregation, årskurs 8. Skolindex Områdesindex SDN Alviksskolan Bredbyskolan Sjöängsskolan Södra Ängby Skola Engelbrektsskolan Matteusskolan Spånga Grundskola Sofia Skola Akallaskolan Nytorpsskolan Nytorpsskolan är bland de äldre barnen en skola med mindre index och mindre segregation, troligen förklarat av man införde idrottklasser för de äldre barnen. Generellt, ovannämnda skolor undantagna, är dock skillnaderna mellan boendeindex och skolindex mindre i årskurs 8 än i årskurs 5. På samma sätt har vi beräknat ett socioekonomiskt index för skolor och boende i olika stadsdelsområden. Jämförelsen mellan boendesindex och stadens snitt (värdet 1) visar att de stadsdelsområden som har ett index lägre än snittet har mer gynnsam bakgrund och motsvarande för de stadsdelsområden som har ett boendesindex högre än 1 och där eleverna har tyngre socioekonomisk bakgrund. 38 ( 74 )

39 Tabell 24: Skolindex och boendeområde index per stadsdelsområde, förskoleklass, årskurs, 5 och 8. Exklusive elever som går i sin skolpliktskola i ett annat stadsdelsområde och elever som går i en annan kommun eller utlandet. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 8 SDN Stadsdelsområde Skol index Områdes index Skol index Områdes index Skol index Områdes index 1 Rinkeby-Kista 171,9 17,8 176,4 177,5 181,6 182,6 3 Spånga-Tensta 13,5 13,2 13,6 128,6 118,9 127,6 4 Hässelby-Vällingby 96,5 95,5 98,9 98, 14,1 1,1 6 Bromma 73,2 71,1 74,6 7,2 78,9 71,3 8 Kungsholmen 81,3 76,3 85, 78, 86,9 77,4 9 Norrmalm 8,1 79,8 75,8 81,6 78,6 81,5 1 Östermalm 76,1 71,8 77,8 72,8 81,4 7,2 12 Södermalm 83,5 82,6 85,9 82,4 91,2 83,6 14 Enskede-Årsta-Vantör 11,8 112,1 19, 19,8 19,9 19,2 15 Skarpnäck 14,7 17,2 16,9 15,5 111,7 16,3 18 Farsta 117,4 117,6 121,4 12, 133,7 12,2 21 Älvsjö 94, 92,1 97,8 95,6 96,5 98,6 22 Hägersten-Liljeholmen 94, 93,7 96,1 94,1 94,5 95,5 24 Skärholmen 134,1 13,7 137,3 132, 14,6 132,4 Tabell 25: Inpendlings och utpendlingsindex per stadsdelsområde, förskoleklass, årskurs, 5 och 8. Exklusive elever som går i sin skolpliktskola i ett annat stadsdelsområde och elever som går i en annan kommun eller utlandet. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 8 SDN Inpendling Utpendling Stanna Inpendling Utpendling Stanna Inpendling Utpendling Stanna ( 74 )

40 Tabell 26: Skolindex och boendeområdesindex för kommunala skolor per stadsdelsområde, årskurs, 5 och 8. Exklusive elever som går i sin skolpliktskola i ett annat stadsdelsområde än där be bor. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 8 SDN Stadsdelsområde Skol index Områdes index Skol index Områdes index Skol index Områdes index 1 Rinkeby-Kista 172,3 171,6 179, 178,7 186, 184,8 3 Spånga-Tensta 131,2 13,1 13,8 128,9 128,5 131,3 4 Hässelby-Vällingby 96,6 96,3 98,9 98,6 14,1 12,2 6 Bromma 71,2 71,3 72,3 7,2 74,5 72, 8 Kungsholmen 79,4 77,8 83,9 79,8 86,7 79,7 9 Norrmalm 84,1 81,6 77,2 83, 8,5 83,4 1 Östermalm 73,6 72,4 75,4 73,1 81,1 71,1 12 Södermalm 84,7 84,2 85,3 82,2 87,3 82,7 14 Enskede-Årsta-Vantör 111,3 112, 18,9 19,9 19,4 16,7 15 Skarpnäck 17, 17,8 19,4 16,3 114,4 18,8 18 Farsta 116,3 117,7 122,1 121,2 135,5 128,6 21 Älvsjö 92,1 91,2 95,6 94,5 94,6 98,2 22 Hägersten-Liljeholmen 94,8 94,9 98, 96,2 92,6 92,4 24 Skärholmen 129,7 129,2 133,1 132,1 137,1 134,5 Tabell 27: Inpendlings och utpendlingsindex för kommunala skolor per stadsdelsområde, årskurs, 5 och 8. Exklusive elever som går i sin skolpliktskola i ett annat stadsdelsområde än där be bor. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 8 SDN Inpendling Utpendling Stanna Inpendling Utpendling Stanna Inpendling Utpendling Stanna Tabell 26 visar att när det kommer till förskoleklasser är skillnaden mellan skolområdesindex och boendesindex som störst i Norrmalm. Elever som bor eller går i skola i Bromma har mycket mer gynnsam 4 ( 74 )

41 bakgrund än elever som bor eller går i skola i andra stadsdelsområden. Det motsatta har elever som bor eller går i skolan i Rinkeby Kista där den socioekonomiska bakgrunden är tyngst. Tabell 27 visar inpendlings respektive utpendlingselevers socioekonomiska sammansättning och även den socioekonomiska bakgrunden för elever som inte pendlar i olika stadsdelsområden. I förskoleklasser i Norrmalm stannar elever med mer gynnsam bakgrund, elever med mindre gynnsam bakgrund pendlar ut, samtidigt som elever med tyngre bakgrund från andra områden pendlar in. När eleverna blir äldre pendlar elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund till Norrmalm från andra stadsdelsområden och elever med mindre gynnsam bakgrund pendlar ut. I innerstaden, bortsett från Norrmalm, har elever som pendlar in från andra stadsdelsområden en tyngre socioekonomisk bakgrund än elever som pendlar ut eller stannar kvar i sitt boendeområde i förskoleklasser, årskurs 5 och 8. Tabell 26 och Tabell 27 beskriver hur skol och områdesindex har förändrats av in och utpendlingen och vi ser att i årskurs 5 i Rinkeby Kista har de inpendlande eleverna en mindre tung socioekonomisk bakgrund än de utpendlande elever medan eleverna som stannar kvar har tyngst socioekonomisk bakgrund. Men i Rinkeby Kista är skolindex högre än områdesindex och detta kan förklaras med att trots att inpendlande elever har bättre bakgrund är antalet mycket mindre än de utpendlande eleverna vilket leder till att dess skolindex inte är lägre än dess områdesindex. 41 ( 74 )

42 7. En studie av eleverna som bor i Rinkeby Kista, Skärholmen och Farsta 7.1 Rinkeby Kista I detta avsnitt studerar vi eleverna som bor i Rinkeby Kista ytterligare efter utländsk bakgrund och socioekonomisk bakgrund. Finns det vissa elevgrupper som pendlar från Rinkeby Kista till innerstaden och skiljer de sig från resten av eleverna? Får dessa elever bättre betyg än de elever som stannar kvar och går i skola i sitt boendeområde? Tabell 24 visar att eleverna som bor i Rinkeby Kista har tyngst socioekonomisk bakgrund jämfört med andra stadsdelsområden. Tabell 28 visar att antalet elever som har utländsk bakgrund Rinkeby Kista har minskar i takt med att eleverna blir äldre. En jämförelse över tid visar att antalet elever har minskat över tid i Rinkeby Kista och då särskilt mellan kohorten som började läsåret 1999/2 och kohorten som började läsåret 2/21. Tabell 28: Antal elever som bor i Rinkeby Kista efter bakgrund, årskurs och kohort. Startår Bakgrund Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 1999/ 2 Totala elever i staden Ej utländsk Utländsk / 21 21/ 22 All Ej utländsk Utländsk All Ej utländsk Utländsk All Tabell 29: Andel elever som bor i Rinkeby Kista efter bakgrund, årskurs och kohort. Startår Bakgrund Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 1999/ 2 Andelen av staden Ej utländsk Utländsk / 21 Ej utländsk ( 74 )

43 Utländsk /22 Ej utländsk Utländsk Tabell 29 visar samma sak om Tabell 28, men redovisat i andelar. I Rinkeby Kista har andelen elever som har utländsk bakgrund varit stabil under hela skolgången och denna andel är mycket högre än den genomsnittliga andelen i staden. Sett över tid har andelen elever som bor i Rinkeby Kista och som har utländsk bakgrund ökat från cirka 75 % till cirka 9 %. Figur 26: Andel elever som bor i Rinkeby Kista och pendlar till innerstaden, fördelat efter bakgrund. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 1999/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Ej utländsk Utländsk Figur 26 visar att andelen elever som pendlar ut från Rinkeby Kista till innerstaden ökar i takt med att eleverna blir äldre, och detta gäller både elever med svensk och med utländsk bakgrund. Elever med svensk bakgrund pendlar i högre grad genom hela skolgången ut från Rinkeby Kista för att gå i en annan skola. En jämförelse mellan de tre kohorterna visar att de mönster som finns i kohorten som började i skolan läsåret 1999/2 inte tydligt finns i de andra kohorterna under skolgången. Om vi däremot jämför de tre kohorterna under endast högstadiet ser vi att andelen elever med svensk bakgrund som pendlar till innerstaden har ökat något under högstadieåren medan motsvarande andel bland elever med utländsk bakgrund har minskat något över tid. 43 ( 74 )

44 Figur 27: Andel elever som bor i Rinkeby Kista och pendlar till innerstaden, uppdelat efter kön. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 1999/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Pojkar Flickor Figur 27 visar att andelen elever som pendlar in till innerstaden från Rinkeby Kista ökar i takt med att eleverna blir äldre för både pojkar och flickor. Genom hela skolgången pendlar flickor i högre grad ut från Rinkeby Kista för att gå i en skola i ett annat område. En jämförelse av de tre kohorterna visar att de mönster som syns i kohorten som började i skolan läsåret 1999/2 inte tydligt funnits i de båda andra två kohorterna. Däremot är generellt sett andelen flickor som pendlar till innerstaden från Rinkeby Kista lägre än andelen pojkar under lågstadiet medan andelen flickor som pendlar till innerstaden från Rinkeby Kista är fler än andelen pojkar när eleverna kommer högre upp i årskurserna. Figur 28: Andel elever som bor i Rinkeby Kista och som pendlar till innerstaden, uppdelat efter vårdnadshavares högsta utbildningsnivå. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 1999/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Förgymnasial Gymnasial Eftergym 44 ( 74 )

45 Figur 28 visar att andelen elever som pendlar till innerstaden från Rinkeby Kista ökar i takt med att eleverna blir äldre för alla grupper. Genom hela skolgången pendlar elever med högre utbildade föräldrar i högre grad ut från Rinkeby Kista för att gå i skola i ett annat område. En jämförelse mellan de tre kohorterna visar att de mönster som finns i kohorten som började skola läsåret 1999/2 inte tydligt har funnits i de andra två kohorterna. Om vi däremot jämför de tre kohorterna under endast högstadiet ser vi att andelen elever till vårdnadshavare med den högsta utbildningsnivå som pendlar till innerstaden har ökat något under högstadiet medan andelen elever till föräldrar med gymnasial utbildning har minskat något över tid Tabell 3: Socioekonomiskt index för elever som bor i Rinkeby Kista, fördelat efter skolområden och bakgrund. Exklusive elever som går i skola i en annan kommun eller utlandet. Rinkeby - Kista Västerort(exkl. Rinkeby - Kista) Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Ej utländsk Utländsk Ej utländsk Utländsk Innerstaden Ej utländsk Utländsk Söderort Ej utländsk / 295 / / / / Utländsk Tabell 3 visar socioekonomiskt index för alla elever som bor i Rinkeby Kista, fördelat efter skolområden. Till innerstaden pendlar eleverna med mer gynnsam bakgrund i årskurs 5 och från årskurs 6 pendlar elever med mer gynnsam bakgrund till Söderort. Eleverna som går kvar i Rinkeby Kista har tyngre bakgrund än de som pendlar till innerstaden. Eleverna med svensk bakgrund som pendlar till en annan skola inom Västerort har mindre tung bakgrund än de med svensk bakgrund som går kvar i Rinkeby Kista. Eleverna med utländsk bakgrund som pendlar till en annan skola inom Västerort har tyngre bakgrund än de med svensk bakgrund som går kvar i Rinkeby Kista. Tabell 31: Snitt av meritvärden för elever som bor i Rinkeby Kista, fördelat efter skolområden och bakgrund. Exklusive elever som går i skola i en annan kommun eller utlandet. Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Rinkeby - Kista Ej utländsk Västerort (exkl. Rinkeby - Kista) Utländsk Ej utländsk ( 74 )

46 Utländsk Innerstaden Ej utländsk Utländsk Söderort Ej utländsk / 25 / / / / Utländsk Totalt Tabell 31 visar genomsnittliga meritvärden i slutbetyget för alla elever som bor i Rinkeby Kista, fördelat efter skolområden de går i under respektive årskurs. Eleverna som pendlar till innerstaden får bättre betyg (högre meritvärde) än de som går kvar i skolan i Rinkeby Kista. 7.2 Skärholmen Figur 29: Andel elever som bor i Skärholmen och som har utländsk bakgrund, fördelat efter årskurs och kohort Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår 1999/2 Startår 2/21 Startår 21/22 Figur 29 visar att i Skärholmen har andelen elever som har utländsk bakgrund varit relativt stabilt i de tre kohorterna och över åren, cirka 6 %, vilket är mycket högre än den genomsnittliga andelen elever som har utländsk bakgrund i staden, cirka 2 %. Som det går att utläsa av figuren är skillnaderna mellan kohorterna i princip obefintliga. 6 Det totala meritvärdet avser det meritvärde elevgruppen hade när de gick ut år 9. Då det totala meritvärdet här avser olika grupper av elever (exempelvis efter kön eller efter val av skola eg alla elever som gick i skolpliktsskolan) kan det variera något då gruppens sammansättning varierar något. 46 ( 74 )

47 Figur 3: Andel elever som bor i Skärholmen och pendlar till innerstaden, fördelad efter bakgrund. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 1999/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Ej utländsk Utländsk Figur 3 visar att elever med utländsk bakgrund och som bor i Skärholmen i högre grad pendlar till innerstaden under hela skolgången. Under årskurs 4 har andelen elever som pendlar till innerstaden varit stabil för båda grupper. Från årskurs 5 och uppåt börjar andelen elever med utländsk bakgrund som pendlar till innerstaden att stiga. Samtidigt har andelen elever med svensk bakgrund som pendlar till innerstaden också ökat något. I årskurs 9 pendlar drygt 25 % av eleverna med utländsk bakgrund ut från Skärholmen till innerstaden medan motsvarande andel för elever med svensk bakgrund är knappt 9 %. En jämförelse mellan de tre kohorterna visar att pendlingsmönstret med elever som i högre grad börjar pendla till innerstaden när de går högre upp i årskurserna har varit stabilt över tid. Däremot är andelen elever med svensk bakgrund respektive utländsk bakgrund olika för eleverna i andra två kohorterna. I den kohort som började i skolan läsåret 2/21 är under hela skolgången andelen elever med svensk bakgrund som pendlar till innerstaden högre än motsvarande andel för eleverna med utländsk bakgrund. Under högstadiet är andelen elever med svensk bakgrund som pendlar till innerstaden drygt 21 % medan andelen för elever med utländsk bakgrund är 14 %. I den senast kohorten är andelen elever med utländsk bakgrund som pendlar till innerstaden högre än bland dem med svensk bakgrund. En jämförelse mellan den senast kohorten och den första kohorten visar att andelen elever med utländsk bakgrund som pendlar till innerstaden har minskat till cirka 16 % medan denna andel för elever med svensk bakgrund har ökat till 13 % under högstadiet. 47 ( 74 )

48 Figur 31: Andel elever som bor i Skärholmen och pendlar till innerstaden, fördelat efter kön. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 1999/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Pojkar Flickor Figur 31 visar att andelen elever som pendlar in till innerstaden från Skärholmen ökar i takt med att eleverna blir äldre bland båda pojkar och flickor. Genom hela skolgången pendlar pojkar i högre grad ut från Skärholmen för att gå i en annan skola. Figur 32: Andel elever som bor i Skärholmen och pendlar till innerstaden, fördelat efter kön. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Pojkar Flickor 48 ( 74 )

49 En jämförelse av de tre kohorterna visar att andelen flickor som pendlar till innerstaden från Skärholmen har ökat medan andelen pojkar som pendlar till innerstaden har minskat över tid. Figur 32 visar att under högstadiet är andelen flickor som pendlar till innerstaden från Skärholmen cirka 24 % och motsvarande andel för pojkar som pendlar ut Skärholmen till innerstaden är knappt 9 %. Figur 33: Andel elever som bor i Skärholmen och pendlar till innerstaden, fördelat efter vårdnadshavares högsta utbildningsnivå. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 1999/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Förgymnasial Gymnasial Eftergym Figur 33 visar att i Skärholmen pendlar eleverna till högutbildade föräldrar i högre grad till innerstaden. Under högstadiet pendlar cirka 8 % av eleverna till lågutbildade föräldrar, cirka 16 % av eleverna till föräldrar med gymnasial nivå och cirka 24 % av eleverna till föräldrar med eftergymnasial nivå till innerstaden. Figur 34: Andel elever som bor i Skärholmen och pendlar till innerstaden, fördelat efter vårdnadshavares högsta utbildningsnivå. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Förgymnasial Gymnasial Eftergym 49 ( 74 )

50 I Figur 34 är skillnaderna mellan grupperna som syns är av marginell karaktär. Andelen elever som pendlar till innerstaden från Skärholmen ökar när eleverna blir äldre och går högre upp i årskurserna. En jämförelse mellan de tre kohorterna visar att andelen elever till högutbildade föräldrar som pendlar till innerstaden har minskat medan motsvarande andel för elever till lågutbildade föräldrar har ökat över tid. Bland andelen elever till föräldrar med gymnasial nivå har det inte skett något stor förändring över tid. Tabell 32: Socioekonomiskt index för elever som bor i Skärholmen, fördelat efter skolområden de går i och bakgrund. Exklusive elever som går i skola i en annan kommun eller utlandet. Bakgrund Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Västerort Ej utländsk / / / / / Utländsk Innerstaden Ej utländsk Utländsk Söderort(exkl. Skärholmen) Ej utländsk Utländsk Skärholmen Ej utländsk Utländsk Tabell 32 visar socioekonomiskt index bland alla elever bor i Skärholmen, fördelat efter de skolområden de går i. Eleverna som går kvar i Skärholmen har tyngre bakgrund än de som pendlar till innerstaden. Eleverna som pendlar till en annan skola inom Söderort har mer gynnsam bakgrund än de som går kvar i Skärholmen. Under högstadiet har eleverna med utländsk bakgrund som pendlar till innerstaden en mindre tung bakgrund än de som går i skola inom söderort. Eleverna med svensk bakgrund som pendlar till innerstaden har tyngre bakgrund är de som går i skola inom söderort. Tabell 33: Snitt av meritvärden för elever som bor i Skärholmen, delat efter skolområden går i och bakgrund. Exklusive elever som går i skola i en annan kommun eller utlandet. Bakgrund Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Västerort Ej utländsk / / / / / / / Utländsk Innerstaden Ej utländsk Söderort(exkl. Skärholmen) Utländsk Ej utländsk Utländsk Skärholmen Ej utländsk Utländsk Totalt Tabell 33 visar genomsnittliga meritvärden bland alla elever som bor i Skärholmen, fördelat efter skolområden. Eleverna som pendlar till innerstaden får bättre betyg (högre meritvärde) än de som går kvar i skolan i Skärholmen. 5 ( 74 )

51 7.3 Farsta Figur 35: Andel elever med utländsk bakgrund boende i Farsta efter årskurs och kohort Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår 1999/2 Startår 2/21 Startår 21/22 Farsta Figur 35 visar att andelen elever i Farsta som har utländsk bakgrund har varit relativt stabil, cirka 2 % dvs jämförbar med den genomsnittliga andelen i staden. Som går att utläsa av figuren är skillnaderna mellan kohorterna i princip obefintliga. Figur 36: Andel elever som bor i Farsta och pendlar till innerstaden, fördelat efter bakgrund. Andelen avser elever i den kohort som började skolan läsåret 1999/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Ej utländsk Utländsk 51 ( 74 )

52 Figur 36 visar att elever med utländsk bakgrund och som bor i Farsta i högre grad pendlar till innerstaden under hela skolgången. Under årskurs 5 var andelen elever som pendlar till innerstaden låg för båda grupper. Från årskurs 6 och uppåt börjar andelen elever som pendlar till innerstaden att öka. Under högstadiet pendlar cirka % av eleverna med utländsk bakgrund ut från Farsta till innerstaden medan motsvarande andel för elever med svensk bakgrund är cirka %. En jämförelse av de tre kohorterna visar att pendlingsmönstret har varit stabilt över tid. Däremot varierar andelen pendlande elever efter bakgrund i kohorterna. I den kohort som började skola läsåret 2/21 pendlar cirka 3 % av eleverna med utländsk bakgrund och 2 % av eleverna med svensk bakgrund till innerstaden under högstadiet. I den kohort som började i skolan läsåret 21/22 pendlar cirka % av eleverna med utländsk bakgrund och 35 % av eleverna med svensk bakgrund till innerstaden under högstadiet. Figur 37: Andel elever som bor i Farsta och pendlar till innerstaden, fördelat efter kön. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 1999/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Pojkar Flickor Figur 37 visar att under högstadiet pendlar elever i hög grad till innerstaden från Farsta och andelen pojkar som pendlar till innerstaden är cirka % medan andelen flickor som pendlar till innerstaden är cirka %. 52 ( 74 )

53 Figur 38: Andel elever som bor i Farsta och pendlar till innerstaden, fördelat efter kön. Andelen avser elever i den kohort som började i skolan läsåret 21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Pojkar Flickor En jämförelse mellan de tre kohorterna visar att andelen flickor som pendlar till innerstaden från Farsta har ökat medan andelen pojkar som pendlar till innerstaden har minskat över tid. Figur 38 visar att under högstadiet är andelen flickor som pendlar till innerstaden från Farsta cirka 43 % och andelen pojkar som pendlar till innerstaden är cirka %. Figur 39: Andel elever som bor i Farsta och som pendlar till innerstaden, fördelat efter vårdnadshavares högsta utbildningsnivå. Andelen avser elever i den kohort som började skola läsåret 1999/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Förgymnasial Gymnasial Eftergym Figur 39 visar att under högstadiet pendlar elever till högutbildade föräldrar i högre grad till innerstaden från Farsta. Under högstadiet pendlar cirka 36 % av eleverna till föräldrar med eftergymnasial nivå, cirka 22 % av eleverna till föräldrar med gymnasial nivå samt cirka % av eleverna till föräldrar med den lägsta utbildningsnivå till innerstaden från Farsta. 53 ( 74 )

54 En jämförelse av de tre kohorterna visar att detta mönster har varit stabilt över tid. Däremot har andelarna för alla grupper minskat i den kohort som började skola läsåret 2/21 och sen ökat i den kohort som började skola läsåret 21/22 under årskurs 7 9. I den kohort som började skola läsåret 21/22 pendlar cirka 4 % av eleverna till föräldrar med eftergymnasial nivå, cirka 3 32 % av eleverna till föräldrar med gymnasial nivå samt cirka 26 % av eleverna till föräldrar med lägsta utbildningsnivå till innerstaden från Farsta. Tabell 34: Socioekonomiskt index bland elever som bor i Farsta, fördelat efter skolområden bakgrund. Exklusive elever som går i skola i en annan kommun eller utlandet. Bakgrund Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Västerort Ej utländsk / / / Utländsk 365 / / / Innerstaden Ej utländsk Utländsk Söderort (exkl. Farsta) Ej utländsk Utländsk Farsta Ej utländsk Utländsk Tabell 34 visar socioekonomiskt index bland alla elever bor i Farsta, fördelat efter skolområden. Eleverna med utländsk bakgrund som går kvar i Farsta har tyngre bakgrund än de som pendlar till innerstaden. Under årskurs 2 har eleverna med svensk bakgrund som pendlar till innerstaden tyngre socioekonomisk bakgrund än de som går kvar i Farsta. Tabell 35: Snitt av meritvärden för elever som bor i Farsta, fördelat efter skolområden och bakgrund. Exklusive elever som går i skola i en annan kommun eller utlandet. Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Västerort Ej utländsk / / / Utländsk 165 / / / Innerstaden Ej utländsk Söderort(exkl. Farsta) Utländsk Ej utländsk Utländsk Farsta Ej utländsk Utländsk Snittet Tabell 35 visar genomsnittliga meritvärden i slutbetyget hos alla elever i studien som bor i Farsta, fördelat efter skolområden. Eleverna som pendlar till innerstaden får bättre betyg (högre meritvärde) än de som går kvar i skolan i Farsta. 54 ( 74 )

55 Elever med utländsk bakgrund som går kvar i Farsta får bättre betyg än elever med svensk bakgrund. De elever med svensk bakgrund som under årskurs 3 pendlar till innerstaden får i årskurs 9 sämre betyg än de med svensk bakgrund som går kvar i Farsta. 8. Pojkar och flickor I detta avsnitt fokuserar vi på elevströmmar fördelat på kön för att ge en övergripande bild av skillnaderna mellan pojkar och flickor. En fördjupad delrapport 3 kompletterar detta avsnitt. I denna rapport studeras tre elevkohorter som påbörjade sin skolgång på hösttermin under läsåren 1999/2, 2/21 respektive 21/22. Det finns pojkar och 2 76 flickor I den första kohorten, pojkar samt flickor i den andra och pojkar samt flickor i den tredje. Figur 4: Andel elever som går i den skolpliktskola de tillhör, fördelat efter årskurs och kön. Avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Pojkar Flickor Figur 4 visar andelen elever som går i den skolpliktskola de tillhör fördelat efter kön. Denna andel är relativt stabil under årskurs 3 och skillnaderna mellan pojkar och flickor som syns är av marginell karaktär. Från och med årskurs 4 börjar flickorna i högre grad att gå i en annan alternativ skola och under högstadieåren går cirka 42 % av flickorna i sin skolpliktskola medan motsvarande andel bland pojkarna är cirka 49 %. En jämförelse mellan de tre kohorterna visar att både andelen pojkar och andelen flickor som går i den skolpliktskola de tillhör har minskat något över tid. I tidigare avsnitt visar Figur 18 elevpendling fördelat efter kön. I de lägre årskurserna är andelen flickor och pojkar som pendlar ut från sitt eget boendeområde ungefär jämförbara. Från och med årskurs 4 börjar 55 ( 74 )

56 flickorna pendla i något högre utsträckning och under högstadiet går cirka 3 % av flickorna i ett annat stadsdelsområde än det där de bor medan motsvarande andel bland pojkarna är knappt 25 %. Figur 41: Andel elever som pendlar till en skola som ligger i ett annat stadsdelsområde, fördelat efter boendeområde och kön i årskurs, 5 och 9. Avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ P F P F P F P F P F P F P F P F P F P F P F P F P F P F Åk Åk5 Åk9 Figur 41 visar att andelen pojkar och flickor som pendlar mellan stadsdelsområden har ökat i takt med att eleverna blivit äldre. De stadsdelsområden som har den lägsta andelen utpendlande elever är Bromma där knappt 1 % av pojkarna pendlar ut från boendeområdet i årskurs och Enskede Årsta Vantör med knappt 2 % av flickorna. Samtidigt har Kungsholmen den högsta andelen utpendlande pojkar, drygt 2 % medan 14 % av flickorna pendlar ut från Älvsjö till ett annat stadsdelsområde. I årskurs 5 har Bromma fortfarande lägst andel utpendlande pojkar med knappt 3 % medan cirka 6 % av flickorna pendlar ut från Hässelby Vällingby. I årskurs 9 har andelen elever som pendlar ut Farsta ökat kraftigt till drygt 52 % av pojkarna respektive drygt 6 % av flickorna, följt av Kungsholmen med sina dryga 4 % av pojkarna samt dryga 5 % av flickorna. Bland de områden som har lägst utpendling finns Bromma med knappt 1 % av pojkarna och Södermalm med drygt 1 % av flickorna. En jämförelse av de tre kohorterna efter årskurs, 5 och 9 visas i tabell Stadens stadsdelsförvaltningar är numrerade enligt följande: 1 Kista Rinkeby, 3 Spånga Tensta, 4 Hässelby Vällingby, 6 Bromma, 8 Kungsholmen, 9 Norrmalm, 1 Östermalm, 12 Södermalm, 14 Enskede Årsta Vantö, 15 Skarpnäck, 18 Farsta, 21 Älvsjö, 22 Hägersten Liljeholmen och 24 Skärholmen 56 ( 74 )

57 Tabell 36: Stadsdelsområden som har den lägsta respektive högsta andelen av utpendlande pojkar och flickor i årskurs, 5 och 9. Förskoleklass Åk5 Åk9 Startår MIN MAX MIN MAX MIN MAX Bromma Skärholmen Skärholmen (5,1%) 1999/ Bromma (12,1%) (2,4%) Bromma Farsta Pojkar Hässelby- 2 (2,4%) Kungsholmen Skarpnäck (9,3%) (62,9%) Vällingby (1,5%) (18,1%) (5,7%) 2/ 21 21/ 22 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Bromma (1,5%) Bromma (2,4%) Farsta (2,3%) Bromma (,7%) Enskede -Årsta- Vantör (1,9%) Skärholmen (8,5%) Skärholmen (13,8%) Kungsholmen (13,4%) Kungsholmen (2,6%) Älvsjö (14,%) Bromma (8,7%) Hässelby- Vällingby (8,6%) Bromma (4,8%) Hässelby- Vällingby (6,1%) Bromma (2,6%) Hässelby- Vällingby (6,7%) Rinkeby-Kista (18,3%) Norrmalm (17,9%) Kungsholmen (23,5%) Kungsholmen (2,2%) Skärholmen (2,2%) Kungsholmen (28,3%) Kungsholmen (28,%) Bromma (12,%) Bromma (8,5%) Bromma (12%) Bromma (9,6%) Södermalm (1,8%) Farsta (48,9) Farsta(51,1%) Älvsjö (5,4%) Farsta (47,3%) Farsta (52,3%) Kungsholmen (4,7%) Farsta (6,3%) Kungsholmen (5,6%) Figur 42: Andel elever som pendlar ut från Farsta, fördelat efter kön och årskurs. Avser elever i den kohort som började i skolan läsåret 21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 P F 57 ( 74 )

58 Figur 42 visar andelen elever som pendlar ut Farsta fördelat efter kön. Denna andel är relativt stabil under årskurs 3 och skillnaderna mellan pojkar och flickor som syns är av marginell karaktär. Från och med årskurs 4 börjar flickorna i högre grad pendla ut från Farsta och under högstadieåren pendlar cirka 61 % av flickorna ut Farsta till ett annat stadsdelsområde medan motsvarande andel bland pojkarna är cirka 51 %. En jämförelse mellan de tre kohorterna visar att detta mönster har varit relativt stabilt över tid men att det har varit några större förändringar för andelen pojkar och flickor som pendlar ut Farsta under högstadieåren. I den första kohorten var andelen pojkar pendlar ut Farsta cirka 63 % vilket är avsevärt högre jämfört med denna andel bland flickorna, 46 %. Sett över tid har andelen pojkar som pendlar ut Farsta minskat medan motsvarande bland de flickorna ökat under högstadieåren. Figur 43: Andel elever som pendlar in till en skola som ligger i ett annat stadsdelsområde, fördelat efter skolområde och kön i årskurs, 5 och 9. Avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ P F P F P F P F P F P F P F P F P F P F P F P F P F P F Åk Åk5 Åk9 8 Stadens stadsdelsförvaltningar är numrerade enligt följande: 1 Kista Rinkeby, 3 Spånga Tensta, 4 Hässelby Vällingby, 6 Bromma, 8 Kungsholmen, 9 Norrmalm, 1 Östermalm, 12 Södermalm, 14 Enskede Årsta Vantö, 15 Skarpnäck, 18 Farsta, 21 Älvsjö, 22 Hägersten Liljeholmen och 24 Skärholmen 58 ( 74 )

59 Tabell 36 visar att samtliga skolor i innerstaden har en stor andel inpendlande pojkar och flickor från andra stadsdelsområden. I årskurs kommer drygt 23 % av pojkarna respektive 22 % av flickorna i skolorna i Kungsholmen från andra stadsdelsområden. Samtidigt finns i Rinkeby Kista inga inpendlande pojkar och knappt 1 % av flickorna som går i skola i Farsta kommer från andra stadsdelsområden. I årskurs 5 och årskurs 9 har andelen inpendlande pojkar och flickor ökat kraftigt i Norrmalm medan skolorna i Skärholmen och Hässelby Vällingby har den lägsta andelen inpendlande pojkar och flickor från andra stadsdelsområden. I årskurs 9 är andelen pojkar respektive flickor som pendlar in till Norrmalm drygt 54 % respektive drygt 57 %. En jämförelse av de tre kohorterna i årskurs, 5 och 9 visas i Tabell 37 nedan. Tabell 37: Stadsdelsområden som har den lägsta och högsta andelen inpendlande pojkar och flickor i årskurs, 5 och 9. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 9 Startår Kön MIN MAX MIN MAX MIN MAX 1999/ 2 2/ 21 21/ 22 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Skärholmen (%) Skärholmen (,9%) Spånga- Tensta (%) Skärholmen (%) Skärholmen (%) Rinkeby - Kista (%) Farsta (,6%) Norrmalm (18,%) Norrmalm (19,1%) Kungsholmen (19,3%) Norrmalm (2,%) Norrmalm (17,8%) Kungsholmen (23,1%) Kungsholmen (22%) Skärholmen (1,1%) Hässelby- Vällingby (1,2%) Skärholmen (1,7%) Skärholmen (%) Skärholmen (2,7%) Hässelby- Vällingby (2,9%) Skärholmen (1,1%) Hässelby- Vällingby (1,9%) Norrmalm (32,2%) Norrmalm (47,5%) Norrmalm (32,8%) Norrmalm (46,%) Norrmalm (34,4%) Norrmalm (37,8%) Skärholmen (3,9%) Hässelby-Vällingby (4,2%) Skärholmen (6,1%) Hässelby-Vällingby (7,4%) Skärholmen (4,8%) Hässelby-Vällingby (3,4%) Skärholmen (3,8%) Skärholmen (5,1%) Hässelby-Vällingby (5,1%) Skärholmen (2,7%) Hässelby-Vällingby (3,1%) Norrmalm (5,8%) Norrmalm (65,1%) Norrmalm (52,7%) Norrmalm (62,8%) Norrmalm (54,1%) Norrmalm (57,9%) 59 ( 74 )

60 Figur 44: Andel pojkar efter var och i vilken typ av skola de går, årskurs, 5 och 9. Avser elever i den kohort som började i skolan läsåret 21/ Plikt Kommunal skola i egen SDN Kommunalskoa i annan SDN Fristående skola i egen SDN Fristående skoa i annan SDN Övr. Åk Åk5 Åk9 Figur 45: Andel flickor efter var och i vilken typ av skola de går, årskurs, 5 och 9. Avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Plikt Kommunal skola i egen SDN Kommunalskoa i annan SDN Fristående skola i egen SDN Fristående skoa i annan SDN Övr. Åk Åk5 Åk9 6 ( 74 )

61 Figur 44 och Figur 45 visar andelen pojkar och flickor efter var och i vilken typ av skola de går. För pojkar och flickor är det vanligare att de går i en annan skola än den skolpliktskola de tillhör när de blir äldre. Denna minskning av andelen elever går i skolpliktskolan är till förmån för elever som går i kommunala skolor och fristående skolor i ett annat stadsdelsområde. Andelen pojkar och flickor som går i en annan skola i det egna stadsdelsområdet har varit relativt stabilt. En jämförelse mellan kön visar att flickorna i högre grad väljer bort den skolpliktskola de tillhör och i större utsträckning går i kommunala skolor i det egna stadsdelsområdet och fristående skolor i ett annat stadsdelsområde. En jämförelse mellan kohorterna visar att det inte skett några större förändringar över tid. Figur 46: Andel elever som pendlar, fördelat efter kön och bakgrund i årskurs, 5 och 9. Avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Ej utländsk Utländsk Ej utländsk Utländsk Pojkar Flickor Åk Åk5 Åk9 Under hela skolgången pendlar pojkar och flickor med utländsk bakgrund i högre utsträckning till ett annat stadsdelsområde. I årskurs 3 är andelen pendlande elever med svensk respektive utländsk bakgrund relativt lika bland pojkar och flickor. Från och med årskurs 4 börjar flickorna med både svensk och utländsk bakgrund pendla i något högre utsträckning och under högstadiet går cirka 36 % av flickorna med utländsk bakgrund i ett annat stadsdelsområde än det där de bor medan motsvarande andel bland pojkarna med utländsk bakgrund är 33 %. Sett över tid har andelen elever som pendlar ökat med undantag för pojkarna med utländsk bakgrund som har minskat något under högstadiet. 61 ( 74 )

62 Figur 47 visar andelen pojkar och flickor som pendlar efter vårdnadshavares högsta utbildningsnivå. Det finns inga tydliga skillnader i årskurs. I årskurs 5 pendlar pojkarna till lågutbildade föräldrar i något högre grad till ett annat stadsdelsområde medan det är tvärtom för flickorna och flickorna till välutbildade föräldrar pendlar i högre grad. Under högstadiet pendlar både pojkarna och flickorna med lågutbildade föräldrar i högre grad till skolan utanför det egna stadsdelsområdet. En jämförelse över tid visar att andelen som pendlar har ökat bland pojkarna till lågutbildade under årskurs 6 och flickorna till lågutbildade föräldrar under högstadiet medan det inte varit några större förändringar i övriga utbildningskategorier för pojkarna och flickorna. Figur 47: Andel elever som pendlar, fördelat efter kön och vårdnadshavares högsta utbildningsnivå i årskurs, 5 och 9. Avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Förgymnasial Gymnasial Eftergym Förgymnasial Gymnasial Eftergym Pojkar Flickor Åk Åk5 Åk9 Figur 48: Andel elever som pendlar, fördelat efter kön och boendesituation i årskurs, 5 och 9. Avser elever i den kohort som började skola läsåret 21/ Ingen vh En vh Båda vh Ingen vh En vh Båda vh Pojke Flicka Åk Åk5 Åk9 62 ( 74 )