Större klasser - mindre kunskap

Transkript

1 Större klasser - mindre kunskap Klasstorlekarnas utveckling Socialdemokraterna i Stockholms stad 2014:1

2 Under de senaste åren har debatterna om skolan varit många och långa. Det har gällt i Sverige. Det har gällt i Stockholm. Den sjunkande resultatutvecklingen och lärarnas arbetssituation är två av de huvudutmaningar vi står inför. För att vända den nedgående trenden i Stockholmsregionens skolor har vi Socialdemokrater i vårt framtidskontrakt lovat att minska klasserna i grundskolans tidigare årskurser och anställa 3000 nya lärare i regionen fram till Stockholms grundskolor ska kunna ge varje elev mer lärartid och mer arbetsro. Då behövs det fler lärare och mindre klasser. Denna rapport visar utvecklingen när det gäller skolklassernas storlek. Det är första gången på 20 år som den här typen av statistik redovisas offentligt då skolverket 1994 avslutade sin insamling av denna uppgift från kommunerna. Därför har utvecklingen kunnat pågå i det tysta och det är en utveckling som gått tydligt åt fel håll i form av allt större skolklasser. Ökningen har varit som störst där små klasser betyder som mest, i de tidiga årskurserna. Parallellt med detta har resultaten i Stockholms skolor försämrats. Undersökningen har genomförts av kommunfullmäktiges informationstjänst på uppdrag av Socialdemokraterna. Informationstjänsten har frågat utbildningsförvaltningen som ur sina register redovisat såväl en sammanfattning som rådata vad gäller klasser och elever per skola och årskurs. Inhämtningen av statistiken bygger på samma princip som när staden inhämtar statistik om barngruppernas storlek i förskolan som sedan rapporteras vidare till skolverket och den nationella statistiken. I båda fallen definierar de lokala verksamheterna sina klasser respektive barngrupper. Ett sådant sätt rymmer naturligtvis risk för att det kan uppstå olikheter i rapporteringen mellan olika skolor. Det är naturligtvis en relevant invändning och vi har när vi granskat siffrorna noterat 10-20% oproportionellt såväl stora som små klasser - men mot detta finns det anledning att påminna om parallellen med barngrupper och att rapporteringen sedan 2006 enligt utbildningsförvaltningen är jämförbar. För att undanröja alla tvivel har vi analyserat den rådata vi haft att tillgå genom att: räkna medelvärden för klasstorlekar med alla klasser med i beräkningen räkna medianvärden med alla klasser med i beräkningen. räkna bort de största och de minsta klasserna både vad gäller medelvärde och medianklassen. Det spelar ingen roll hur vi mäter. Resultatet är detsamma. Klasserna har blivit större och mest har de ökat i de tidiga årskurserna. I medianklassen på lågstadiet har antalet elever ökat från 20 till 24 elever sedan

3 Sammanfattning Uppgifterna i denna rapport är framtagna av Stockholms stads utredningstjänst Det är första gången på 20 år klasstorlekarna i stockholm redovisas Metoden som använts är samma som används vid redovisning av förskolegruppernas storlek Klasstorlekarna har stadigt ökat i Stockholm de senaste sju åren, i genomsnitt med 3,7 elever Undervisningstimmarna per elev har minskat från 103tim/ elev till 80 tim/elev Modern forskning ger stöd för att små klasser, särskilt i tidig ålder, bidrar till ett bättre skolresultat. Andelen elever i Stockholm som går ut grundskolan med fullständig behörighet har sjunkit under den studerade perioden Socialdemokraterna vill bryta utvecklingen i skolan genom att: Minska klasserna Halvera andelen elever i Stockholms grundskola som inte är behöriga till gymnasiet senast 2020 Anställa minst nya lärare och pedagoger före 2018 Inför kontinuerlig statistik om klasstorlekar för bättre uppföljning vilket saknas idag Sommarskola för alla elever i åk 1-9 Friare lönebildning för att rekrytera de bästa lärarna Läxläsningslöfte Lön under utbildning erbjud fler lärare att utbilda sig och ta sin lärarexamen med lön under utbildningen Mindre klasser ger resultat De goda effekterna av mindre klasser, särskilt i de yngre åldrarna, är väl belagt i forskning. I IFAU:s forskningsgenomgång En god start 2012 pekas bland annat på bättre kunskapsutveckling, högre andel elever som sedan går vidare till högre studier och högre lönenivå senare i livet som ett resultat av små klasser i tidiga år. STAR-experimenten var en storskalig forskningsstudie från Tennessee, USA, i mitten av 80-talet där elever slumpvis delades in i små och normalstora klasser från förskolan till tredje klass. Resultatet blev att elever i små klasser presterar bättre, särskilt stark var trenden för de grupper med störst problem i skolan. I och med ESO-rapporten Klassfrågan från 2002 genomfördes studier på resultat i matematik i förhållande till klasstorlekens förändring i Stockholm. 16 skolor och 556 elever deltog. Även den studien visade på tydligt positiva resultat av mindre klasser. Det rörde sig i den svenska studien om elever i åk 5 och 6. Skolverket drar slutsatsen att klasstorleken har betydelse för elevernas resultat i sin genomgång av svensk och internationell forskning Vad påverkar resultaten i svensk grundskola (2010) Det är mot bakgrund av det tydliga forskningsstödet för att mindre klasser ger en bättre kunskapsutveckling och av avsaknaden på uppgifter om klassernas storlek i Stockholms kommunala grundskolor som Socialdemokraterna i Stockholms stadshus bad Stockholms stads informationstjänst att sammanställa ett material kring utvecklingen av klasstorlekar i Stockholms stad. Den här rapporten är resultatet av den sammanställningen. 3

4 Hur vi har granskat klasstorlekarna Uppgifterna har tagits fram av Stockholm stads informationstjänst. Det är först efter 2006 som utbildningsförvaltningen har hanterat registreringarna på ett sätt som gör det jämförbart över tid. Därför börjar jämförelsen med år För att undanröja eventuella felkällor redovisar vi utöver medelvärdet också medianklassen samt båda dessa värden utan de minsta klasserna(<11 elever) och de största klasserna (>35 elever). Detta gör vi för att undanröja eventuella felkällor i onormal inrapportering. När vi räknar på ett sådant sätt undanröjs metodologisk problematik. Rapporten fokuserar på utvecklingen i Stockholms kommunala skolor, inte i friskolorna. Det beror dels på att det är just för de kommunala skolorna som Stockholms stad är huvudman och dels för att det inte finns någon rättvisande statistik att tillgå för de privata skolorna. De uppgifter som utbildningsförvaltningen har om antalet elever i fristående skolor är endast elever från Stockholms stad, trots att skolorna tar emot elever från andra kommuner. Det gör att de klasstorleksuppgifter som skulle vara möjliga att ta fram för dessa skolor inte motsvarar verkligheten. Vi har dock kontrollerat uppgifterna för friskolor baserat på de siffror som utbildningsförvaltningen redovisat och utvecklingen är likartad med den i kommunala grundskolor. De hänvisningar som namnges återfinns i fotnoterna, med undantag för hänvisningar till Skolverkets databaser. I de fall då vi hänvisar till Skolverket är det de två databaserna Siris och Jämförelsetal som avses. Klasstorlekarnas utveckling År/ Åk F 18,8 19,5 20,5 21,7 21,8 22,3 24,0 25,4 1 17,2 17,7 18,3 19,1 20,7 21,0 21,6 23,6 2 17,0 16,8 17,9 18,9 19,3 21,1 21,1 22,8 3 17,5 17,0 17,4 19,0 19,5 20,0 22,0 22,0 4 18,7 18,0 18,6 19,2 20,1 20,6 20,8 21,8 5 19,5 18,3 18,2 19,9 19,1 20,5 20,8 21,2 6 18,4 18,6 18,2 18,5 19,3 19,7 20,9 20,3 7 19,0 18,4 18,0 18,9 19,4 20,7 20,7 21,9 8 19,8 19,4 18,4 18,9 19,2 20,4 20,7 20,8 9 19,2 19,5 18,8 19,5 19,8 21,0 20,9 21,3 Alla 18,5 18,3 18,4 19,4 19,8 20,7 21,4 22,2 4

5 Kunskapsutvecklingen i Stockholms skolor Stockholm är Sveriges i särklass största kommun. När Sverige 2012 ännu en gång föll i PISA:s internationella mätning visar det inte hur det går i just Stockholm stads skolor, men det är svårt att hävda att PISA-raset inte speglar en bild av läget i såväl Sveriges som Stockholms skolor. Resultatutvecklingen i Stockholms skolor har sedan 2006, om vi tittar på andel behöriga till gymnasiet såsom de redovisas av Skolverket, sjunkit från något över 89 % till något under 87 %. Stockholms skolor har sjunkit från att i detta ligga över riksgenomsnittet till att nu hamna under detsamma. Under samma period har Stockholms stad i den skolranking som Lärarförbundet årligen genomför tappat över 100 placeringar. Sjunkande lärartäthet Mindre klasser hör delvis, men inte helt och hållet, samman med fler lärare. Det är möjligt att ha fler heltidslärare per elev utan att för den skull ha mindre klasser. Det kan då exempelvis handla om att en klass har två verksamma lärare under samma timme. Mindre klasser och fler lärare är därför två viktiga metoder för att ge varje elev mer lärartid. De hör samman, men är inte synonyma. Till skillnad från klasstorlek finns lärartäthet redovisat i Skolverkets officiella statistik. Som ovan redogjorts för har lärartätheten minskat sedan 2006 i Stockholms stads kommunala skolor (vilket är den senast tillgängliga siffran) gick det 12,6 elever per lärare medan samma siffra 2006 var 11,6. Stockholm stad ligger något sämre till än landet som helhet, där det går 12,1 elever per lärare 2012 i de kommunala skolorna. Större klasser varje år På omstående sida redovisas en sammanställning av de uppgifter Stockholms stads informationstjänst tagit fram. De visar medelvärdet för antalet elever per klass och årskull från 2006 till Som tabellen visar har antalet barn per klass ökat med 20 % från år 2006 till år Särskilt stor är ökningen i förskoleklass, där antalet barn per grupp gått från 18,8 till 25,4. Det innebär att förskoleklassernas storlek ökat med 35 % mellan åren 2006 och Om vi tittar på de årskurser där små klasser i forskningen visat 5

6 sig ha störst effekt, åk F-3, kan vi se att ökningen av klasstorlekarna där varit större än generellt i hela grundskolan. Antalet elever per klass har gått från 17, till 23, Det motsvarar en ökning på cirka 34 %. Det är också värt att notera att klasstorlekarna i åk F låg under genomsnittet (med genomsnittet menas medelvärdet för klasstorlekar F-9 i Stockholm stad) medan de 2013 istället ligger över snittet. Medianklassens storlek har ökat från 21 till 24 elever. Den genomsnittliga klassen i Stockholms grundskolor är dock i verkligheten större än 23,4 eftersom den statistik undersökningen baserats på även rymmer specialklasser och undervisningsgrupper som bara innehåller ett fåtal elever. Om vi räknar bort klasser med 10 eller färre elever, samt de riktigt stora, med mer än 35 elever, är genomsnittet på den genomsnittliga klassen 23,8 elever i årskurs F-3. Även när vi räknar på ovan beskrivet sätt har klasserna ökat tydligt, i detta fall från 21,7 elever 2006 till 23,8 elever Den redovisade statistiken visar den genomsnittliga nivån. Det finns idag 329 klasser där lågstadieelever går i klasser med 27 eller mer elever. I dessa klasser gick det 2013 hela elever. Det innebär att mer än var tredje lågstadie-elev (35%) går i en mycket stor grupp. Som jämförelse kan vi se att det 2006 fanns 83 klasser i årskurs F-3 med 27 eller fler elever. Dessa 83 klasser bestod 2006 av 2728 elever. Då gick alltså färre än 12 procent av eleverna i mycket stora klasser. 6

7 Mindre tid till varje elev Om klasstorlekarna ökat så är det rimligt att även tiden som varje elev får stöd av sin lärare minskat. Enligt Stockholms timplan ska en elev i årskurs 1-3 garanteras minst 1877 timmars undervisningstid. Givet att dessa delas mellan eleverna i klassrummet så blir den enskilde elevens genomsnittliga tid med läraren, elevens lärartid, beroende av antalet elever i rummet. Om vi utgår från att en lågstadieelev 2006 fick 1817 timmar (undervisningstiden har utökats från och med höstterminen 2013) delat med 17,6 elever så var undervisningstiden per elev 103 timmar har undervisningstiden fallit till 80 timmar per elev. Sänkta skatter eller mindre skolklasser? De senaste åren har svensk skola varit hett omdebatterad och en våg av reformer har genomförts i utbildningssektorn. Samtidigt har kunskapsresultaten fortsatt att falla, skillnaderna mellan skolor har fortsatt att öka och allt fler lärare vittnat om en arbetssituation som gör det svårt att på ett bra sätt utföra deras viktiga arbete. Behovet av att vända trenden i våra skolor ter sig uppenbart. Det kommer krävas många olika insatser, men en av de viktigaste insatserna är att ge varje elev mer lärartid. Det gör vi genom mindre klasser och mer lärare. Ökningen av klasstorlekarna på de kommunala grundskolorna i Stockholms stad mellan åren 2006 och 2013 är anmärkningsvärt stor. Det är svårt att inte dra paralleller mellan de allt större klasserna och de sjunkande resultaten i Stockholms skolor. Särskilt anmärkningsvärt är att det är bland de yngsta eleverna som ökningen av klasstorlekar är allra störst. Sett mot bak grund av att forskningen visat att det är just i de yngre åldrarna som små klasser är som allra viktigast är det minst sagt alarmerande uppgifter. Under de åtta år som Moderaterna styrt i Stockholm och i regeringen har allt fokus lagts på skattesänkningar. Det har successivt försämrat skolans förutsättningar. Det syns nu både i sjunkande skolresultat och i större skolklasser. Det är för att vi vet att det ger effekt som mindre klasser och fler lärare är en av de fyra punkterna i Socialdemokraternas framtidskontrakt för Stockholmsregionen. I den här rapporten kan vi visa att behovet är stort, kanske större än vad många anat. Vi socialdemokrater lovar i framtidskontraktet för Stockholm att anställa 3000 nya lärare i Stockholmsregionen. För att komma tillrätta med de stora problem den här rapporten redogjort kan vi inte nog understryka vikten av att den satsningen, tillsammans med insatser för en tryggad lärarförsörjning och en plan för att möta skollokalsbehovet, genomförs under de kommande åren. Då kan klasserna minskas och då kan varje elev få mer tid med sin lärare. Då kan resultaten vändas uppåt igen. Vi har i våra skuggbudgetar avsatt medel för att genomföra en sådan politik och kommer under valåret successivt redovisa insatser som krävs för att klasstorlekarna i Stockholm ska kunna minskas. En nystart för Stockholm är både nödvändig och möjlig. 7

8 Tabellbilaga Medianvärde Klasstorlek Årskurs F-3 Medel- och medianvärden för lågstadieum resp- åk Förskoleklass Åk1 Åk2 Åk3 F-åk Medianvärde hela lågstadiet Medel- och medianvärden exkl. stora (>35) och små (<11) klasser Medianvärde hela lågstadiet exkl stora (<35) och små klasser (<11) 25, , , , , ,5 8

9 Geografiska tabeller De geografiska tabellerna är beräknade på hela materialet undantaget de behandlingsskolor som inte kan bestämmas geografiskt (exempelvis de nu nedlagda S:t Örjanskolorna) och redovisade i indexformat för att ta hänsyn till de skillnader i redovisningsmetoder som finns mellan enskilda skolor. I samtliga stadsdelar, undantaget Östermalm, har klasstorlekarna ökat. Farsta och Älvsjö sticker ut med en klassorleksökning på över 30 procent. Ökningar av klasstorlekarna på runt 20 procent ser vi i Skarpnäck, Hässelby-Vällingby, Spånga-Tensta och på Södermalm. Tabellerna visar alltså inte klasstorlekar utan klasstorlekarnas utveckling över tid där 2006=index 100 Klasstorlekarnas utveckling - Hela staden samt uppdelat i Centrala Staden, Västerort och Söderort (2006=index100) Klasstorlekarnas utveckling - Västerort (2006=index100) Västra Stockholm Centrala Stockholm Södra Stockholm Hela Stockholm 110 Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Hela Stockholm Klasstorlekarnas utveckling - Innerstaden (2006=index100) Klasstorlekarnas utveckling - Söderort (2006=index100) Norrmalm Östermalm Södermalm Kungsholmen Hela Stockholm Enskede- Årsta -Vantör Farsta Skarpnäck Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Hela Stockholm

10 10