AcadeMedias. Frågor om samhällsuppdrag

Transkript

1 Lektion 13 AcadeMedias Frågor om samhällsuppdrag allt möjligt

2 2 LEKTION 3 FRÅGOR OM ALLT MÖJLIGT

3 Välkända argument Många har åsikter om friskolor. En del påståenden är rena myter, andra bygger på gammal fakta. Och en del påståenden används för att måla upp en förenklad bild. Här har vi samlat några påståenden som ofta förekommer i debatten. FLEST ÖVERBETYG Vi ställer aldrig krav på att en lärare ska sätta högre betyg än de som mot svarar elevens kunskapsnivå. Betygssättning är myndighetsutövning och varje elev har rätt till en likvärdig och rättssäker bedömning. Vi har tagit fram gemensamma riktlinjer för bedömning och betygssättning i våra skolor. De nationella proven är viktiga vid betygssättningen men bara en av grunderna. Våra riktlinjer hittar du här: Enklast är att söka på ordet betyg på LÄGRE LÄRARTÄTHET Forskning som OECD hänvisar till visar att lärartäthet inte är någon avgörande faktor för undervisningens kvalitet. Vi ska ha rätt lärartäthet och vad som är rätt beror på elevgruppens behov, skolämne och vilken skola det handlar om. Vi behöver fler vuxna i skolan, till exempel lärarassistenter som ger lärarna mer tid att vara just lärare. FÄRRE BEHÖRIGA LÄRARE Bristen på behöriga lärare är ett stort bekymmer för alla utbildningsaktörer i Sverige. Vi anställer alltid behöriga lärare när det är möjligt. Om vi måste anställa någon icke behörig, följer vi de regler som finns för detta. Målet är ju att alla lärare ska vara behöriga. LEKTION 3 FRÅGOR OM ALLT MÖJLIGT 3

4 STÖRRE KLASSER Det stämmer inte. I kommunala skolor går det 19 elever per klass medan det i fristående skolor går 16 elever per klass (källa: Skolverket 2014). Sverige har ganska små skolklasser, internationellt sett. Problemet är inte för många barn i klassrummet, problemet är bristen på behöriga lärare. LÄGRE LÄRARLÖNER Det har funnits ett lönegap men det är borta idag och friskolorna ligger på samma lönenivå som de kommunala. Det tidigare lönegapet berodde på att vi anställde yngre lärare med kortare tid i, och därmed kortare erfarenhet av, yrket vilket helt enligt normal lönesättning ger en lite lägre lön. Inom AcadeMedia finns det avvikelser åt båda hållen, både högre och lägre löner än snittet. SKOLSEGREGATION AcadeMedia har många elever från utsatta områden och några av våra gymnasieskolor har till exempel en stor andel nyanlända elever. Det stora problemet är boendesegregationen. Men en poäng med fristående skolor är att elever kan välja en annan skola än där de bor. Om inte friskolorna och skolvalet fanns skulle närhetsprincipen binda alla elever till bostadsområdet. Växande ojämlikhet och ökande klyftor är ett stort problem i samhället och vi tror på blandade skolor, att de som har det väldigt bra och de som har det mindre bra går i samma skola och lär känna varandra. Om man kan lyckas få föräldrar i utsatta områden att göra ett aktivt skolval kommer de fristående skolorna att kunna vara en lösning för att bryta segregationen. MINSKAD MÅNGFALD OCH VALFRIHET MED STORA SKOLKONCERNER Så behöver det inte alls vara. AcadeMedias gymnasieskolor är ett bra exempel på mångfald inom en koncern. Framtidsgymnasiet utbildar industritekniker som går direkt från skolan till jobb, medan ProCivitas förbereder eleverna för avancerade universitetsstudier. Inom grundskolan har vi allt från särskola, Montessori och en skola med inriktning på fäktning till ett antal rätt vanliga grundskolor. Bland för skolor na finns många olika inriktningar, exempelvis utomhuspedagogiska, Montessori pedagogiska och ekologiskt profilerade förskolor. Det skolorna har gemensamt är en övergripande struktur och kvalitetsmodell. 4 LEKTION 3 FRÅGOR OM ALLT MÖJLIGT

5 LEKTION 3 FRÅGOR OM ALLT MÖJLIGT 5

6 VINSTDRIVANDE SKOLOR PLOCKAR RUSSINEN UR KAKAN Det är inte tillåtet att välja elever. Fristående skolor får inte välja bort elever som behöver särskilt stöd. Grundskolorna måste använda de urvalskriterier som Skolinspektionen beslutat om. För gymnasieskolan är det betygen som avgör, precis som för kommunala skolor. INGEN INSYN AcadeMedia är ett mycket öppet företag. Vi är börsnoterade och måste redovisa hur vi använder skattepengarna. Vi redovisar löpande kvalitets- och finansiella data. Vi har också infört meddelarfrihet och en whistleblowingpolicy för att uppmuntra anställda att öppet eller anonymt rapportera missförhållanden eller oegentligheter inom företaget. Enklast är att använda sökfunktionen på Sök på orden skattepolicy och whistleblowing. Vår skattepolicy kan du läsa här: och whistleblowingpolicy här: SVERIGE HAR ETT UNIKT DÅLIGT SKOLSYSTEM Sverige har ett unikt bra och jämlikt skolsystem. Alla har möjlighet att välja skola, oavsett storlek på plånboken. Alla behandlas lika tack vare skolpengen. Alla skolor är öppna för alla. När OECD jämför olika länder sticker Sverige ut genom att det inte är tillåtet att ta ut avgifter. Samtidigt är vi djupt oroade över de ökande klyftorna i skolan och vi måste alla hjälpas åt att få en likvärdig skola. SKATTEPENGAR TILL FRISKOLOR SKA INTE ANVÄNDAS TILL VINSTUTDELNING AcadeMedia använder vinsten till att bygga upp en buffert för att kunna vara långsiktiga och för att investera i verksamheten. Till exempel lägger vi mellan två och tre hundra miljoner kronor i kompetensutveckling av lärare och rektorer. Vi betalar också räntor, precis som kommuner gör på exempelvis skolbyggen. AcadeMedia har aldrig delat ut pengar till några ägare. 6 LEKTION 3 FRÅGOR OM ALLT MÖJLIGT

7 SKATTEPLANERING FÖR ATT SLIPPA BETALA BOLAGSSKATT Det är fel. Vi betalar normal bolagsskatt i Sverige, skatteplanerar inte och slussar inte pengar utomlands. Vår skattepolicy kan du läsa här: Enklast är att använda sökfunktionen på Sök på ordet skattepolicy. STORA AKTIEBOLAG OCH RISKKAPITALISTER HÖR INTE HEMMA I VÄLFÄRDEN AcadeMedia har tusentals småägare, många av dem är medarbetare. Flera stora institutioner, som statliga Andra AP-fonden, är också ägare. Det viktigaste är att de som äger och driver skolor är seriösa, pålitliga och kunniga. Vi tror på hårda ägarkontroller. Den som driver en skola måste självklart också vara långsiktig men de kommunala skolorna kan byta politisk styrning vart fjärde år när det är val, är det långsiktigt? MAN BEHÖVER NÄSTAN INGET EGET KAPITAL FÖR ATT STARTA EN SKOLA MEN KAN SÄLJA DYRT Det är en myt. Den som vill starta en skola tar en risk och många får belåna sitt privata hem för att få fram kapital. Ägaren ska hyra eller köpa en lokal, personal ska anställas, undervisningen ska utvecklas, allt detta innan det kommer några elever, och alltså innan det finns några intäkter. Om en enda elev byter skola, förlorar ägaren direkt cirka kronor om året. Vinstmarginalerna i utbildningsföretag är små, ofta runt 3-5 procent. SKOLBOLAGEN TAR PENGAR FRÅN DEN SVENSKA SKOLAN FÖR ATT BYGGA UT FÖRSKOLOR I NORGE OCH TYSKLAND Det stämmer inte, vi använder inte svensk skolpeng till förskolor i Norge och Tyskland. De förskolorna är finansierade med nytt kapital från ägarna och lån. Räntor och amorteringar finansieras i Norge och Tyskland. LEKTION 3 FRÅGOR OM ALLT MÖJLIGT 7

8 GYMNASIUM ACADEMEDIA Tel Box Stockholm