Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Transkript

1 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras så att de inte kan vara väsentligt lägre i privata verksamheter än i motsvarande verksamhet i kommuner och landsting. 2. Om de privata verksamheterna har en väsentligt lägre personaltäthet/kostnader så ska kommunerna/landstingen ha rätt att hålla inne med motsvarande belopp till de privata aktörerna. 3. Privat verksamhet som inte följer gällande regelverk och bemanningskrav och som inte rättar sig ska stängas. 4. En offentlig utredning ska tillsättas som tar fram bemanningskravens exakta utformning inom olika välfärdssektorer. 5. Den offentliga statistiken avseende välfärdstjänster ska delas upp på driftsform såsom kommunal, aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening m fl vilket tillsammans med öppna böcker ger kommuner och landsting möjlighet att följa användningen av välfärdens resurser. Stora vinstuttag, avknoppningar av verksamheter till underpris, skolkonkurser och vårdskandaler är uttryck för en alltför svag styrning av välfärdsverksamheterna. Medborgarna har rätt att förvänta sig en betydligt bättre välfärd och att deras skattepengar används på ett bättre sätt. Den moderatledda regeringens lösning på välfärdens problem är mer kundval och marknadsstyrning. De borgerliga politikerna backar på så sätt från sitt ansvar. De pekar på marknader och företag och säger: det här borde marknaden lösa, det här företaget borde skärpa sig. Men en offentligt finansierad välfärd är inte någon vanlig marknad. För att nå de mål vi gemensamt bestämt för välfärden måste det ställas högre krav. Vi socialdemokrater kommer att städa upp den röra som den moderatledda regeringen har ställt till med i välfärden. Det behövs hårda och tydliga regler

2 2 (8) för vilka privata alternativ i välfärden som får etablera sig och högre krav på kvalitet och insyn i verksamheterna när de är igång. De nationella kvalitetslagarna innebär en kraftfull kursändring av välfärdspolitiken. Med socialdemokratisk politik får välfärden större resurser, nya regelverk som sätter människa framför vinst och en ny styrning som utgår från de som arbetar i välfärdens kompetens och yrkesetik. Nu tar vi ytterligare steg i arbetet med att konkretisera hur det ska gå till. Nationella kvalitetslagar 1. Tydliga krav innan privata utförare får etablera sig i välfärden Kraven för att privata aktörer ska få etablera sig inom välfärden ska skärpas. Medborgarnas behov och det som fungerar lokalt ska vara utgångspunkten för etableringar. Vi Socialdemokrater föreslår att följande krav ska gälla innan en verksamhet etableras: Kompetens, seriositet och långsiktighet hos ägarna ska vara krav för att få tillstånd att starta nya välfärdsverksamheter. Långsiktighet ska definieras som 10 år. Riskkapitalbolag är inte önskvärda i välfärden. Vid varje ägarbyte ska tillstånd prövas på nytt. En ny lag om investeringsskydd för att stoppa att skattefinansierad verksamhet säljs ut till privata ägare till underpris. Kommuner ska kunna rikta upphandlingar och valfrihetssystem inom välfärden till enbart privata, kooperativa och ideella aktörer som inte drivs i vinstsyfte. Stopp för tvångsprivatiseringar. Det ska vara de lokalt folkvalda som avgör om kommunal eller landstingskommunal/regional verksamhet ska privatiseras inte staten.

3 3 (8) Företagens etableringsrätt ska avskaffas inom Lagen om valfrihetssystem (LOV) och i skola och förskola. Innan en fristående skola får etablera sig ska de ha tillstånd av Skolinspektionen och ett samverkansavtal med den kommun som den etablerar sig i. Vi vill införa ett krav på att utbildning skrivs in som syfte i alla friskoleföretags bolagsordning. Enligt den svenska aktiebolagslagen är vinst och vinstutdelning till ägarna ett aktiebolags syfte så länge något annat inte skrivs in i bolagsordningen. Att skriva in utbildning som syfte i bolagsordningen innebär att utbildning är bolagets främsta uppdrag. Fokus riktas mot högkvalitativ utbildning. 2. Tydliga krav och insyn när privata utförare är etablerade i välfärden Vi ska ställa samma krav på all välfärd som vi betalar för gemensamt, vare sig det gäller offentligt eller privat utförd verksamhet. För att de mål vi har för välfärden ska kunna följas upp krävs bättre insyn i välfärdsföretagens verksamhet och ekonomi man ska kunna veta vad skattepengarna går till. Samtidigt måste den kontrollhysteri som har vuxit fram i välfärden stoppas. De här sakerna hänger ihop. Ju slappare de borgerliga har gjort regelverket desto mer har samhället behövt kontrollera verksamheterna och deras anställda i efterhand. Resurserna läggs då på administration och byråkrati istället för ökad kvalitet för elever, brukare och patienter. Den utvecklingen måste vändas. Vi vill förtydliga och stärka den rätt som kommuner och landsting redan har att hålla inne ersättning, kräva vite och även stänga verksamheter som inte skärper sig. 1 Kraven behöver framgå av avtalen med utförarna och insynen i företagen behöver vara så god att det blir möjligt att följa upp kraven. Vi Socialdemokrater föreslår att följande krav ska gälla när en verksamhet är etablerad: 1 Professor Mats Bergman har pekat på att denna möjlighet finns och skulle, förutom att kunna säkra kvaliteten i välfärden, även kunna leda till färre processer i domstol: En stor fördel med att fastställa viten (eller ersättningsreduktioner) och bonus i avtalet är att det är mycket enklare att tvinga fram vitesbetalning än att driva och vinna en process om skadestånd i domstolen om mer allmänna avtalsbrott. Om avtalet tydligt anger vilket vite som utgår vid en viss försummelse eller vid ett visst resultat är det svårt för utföraren att slippa undan. Mats Bergman, Upphandling och kundval av välfärdstjänster en teoribakgrund (Fores 2013)

4 4 (8) Bemanningskrav: personaltäthet/personalkostnader ska regleras så att de inte kan vara väsentligt lägre i privata verksamheter än i motsvarande verksamhet i kommuner och landsting. Insyn: samma offentlighetsprincip och meddelarfrihet ska gälla för privata aktörer och deras anställda som verkar inom den skattefinansierade välfärden som för offentliga aktörer. Öppna böcker: där varje enskild vårdcentral, vårdenhet och motsvarande tydligt redovisar sin ekonomi. Redovisning ska ske på enhetsnivå så att man inte kan gömma undan uppgifter i en stor koncern. Nytt förslag: skarpa bemanningskrav som höjer kvaliteten och begränsar vinsterna Vi ska ha skarpa bemanningskrav i välfärden som höjer kvaliteten och begränsar vinsterna. Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras så att de inte kan vara väsentligt lägre i privata verksamheter än i motsvarande verksamhet i kommuner och landsting. Nu tar vi ytterligare steg i arbetet med att konkretisera hur vi ska höja kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden. Om de privata aktörerna har en väsentligt lägre personaltäthet/kostnader eller andra kvalitetsrelaterade kostnader för den välfärdsverksamheten så ska kommunerna ha rätt att hålla inne med motsvarande belopp till de privata aktörerna. Privat verksamhet som inte följer gällande regelverk och bemanningskrav och som inte rättar sig ska stängas. Vilken personaltäthet/kostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader som är relevant för de olika välfärdsverksamheterna ska utredas i en offentlig utredning som bör tillsättas så snart som möjligt. Kvaliteten i välfärden handlar till stor del om antalet anställda och deras kompetens. Att personalen inom äldreomsorgen ska hinna byta några ord med brukaren istället för att bara lämna över matlådan. Eller att läraren genom mindre skolklasser får förutsättningar att hinna ge alla barn det stöd de

5 5 (8) behöver. Internationella studier stödjer tesen om att ökad bemanning leder till ökad kvalitet i äldreomsorgen och bättre resultat i skolan. 2 Inom förskola, skola och äldreomsorg står personalen för den absolut största kostnaden. Det är därför ofta på personalen som besparingar görs i syfte att öka vinstmarginalerna. Med krav på att bemanningen inom privat utförd välfärd inte ska få vara väsentligt lägre än inom de offentligt drivna regleras även möjligheten att plocka ut stora vinster. Lönekostnadsandel i olika välfärdsverksamheter Verksamhet Procent Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet 81 Förskoleklass och grundskola 75 Gymnasieskola 68 Äldreomsorg 81 Källa: Konkurrensverket och Statskontoret, Det kommunala skatteutjämningssystemet 2014 I förra veckan publicerade Dagens Industri en redovisning av hur mycket de största friskolebolagen redovisat i vinst. Det var tillsammans nära 300 miljoner kronor för ett år. Academedia ensamt redovisar en vinst på 143 miljoner kronor. Det rör sig om många miljoner som istället borde läggas på fler lärare, mindre klasser och andra insatser viktiga för att höja kvaliteten i skolan och elevernas resultat. 2 Bl.a. Word, E.R., JohnstonJ.,Bain, H.P., etal(1994), ThestateofTennessee s,student/teacherachievementratio(star) Project: Technical report , Nashville: Tennessee State Department of Education och Nurse Staffing and Deficiencies in the Largest For-Profit Nursing Home Chains and Chains Owned by Private Equity Companies Charlene Harrington, Brian Olney, Helen Carrillo and Taewoon Kang

6 6 (8) Friskolebolag Vinst i miljoner kr Academedia 143 Internationella engelska skolan 66 Kunskapsskolan 20 Jensen Education 25 Praktiska Sverige 15 Thorengruppen 29 Stiftelsen Stockholms Stadsmission 13 Lärande i Sverige 12 Power Planning System -29 Källa: Dagens Industri

7 7 (8) Räkneexempel Då det ännu inte finns en lagstiftning på plats som ställer krav på insyn och öppna böcker i privat driven offentligt finansierad välfärdsverksamhet och att den offentliga statistiken inte är uppdelad på driftsform (kommunal, aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening m fl) så är det än så länge svårt att beräkna med exakthet vad bemanningskrav skulle betyda i kronor räknat i högre kvalitet och utebliven vinst. Vi har nedan gjort två räkneexempel baserat på den lägre personaltäthet som vi vet finns i såväl grundskolor som inom äldreomsorgen. Grundskolan Lärartätheten är betydligt högre i kommunala skolor jämfört med skolor som drivs av aktiebolag. Den senaste mätning som gjordes 2010 av Lärarförbundet visar att det i kommunal grundskolor fanns 7,8 lärare per 100 elever medan det i fristående skolor drivna av aktiebolag fanns 6,9 lärare per 100 elever. Räknat på en genomsnittlig månadslön med sociala avgifter för en grundskollärare så innebär det att kostnaden för lärare per elev är drygt kr mer per elev och år på en kommunal skola jämfört med en aktiebolagsdriven skola. Om de aktiebolagsdrivna skolorna skulle ha samma lärartäthet som de kommunala skulle deras kostnader öka med 285 miljoner kronor. Pengar som i dag istället för att gå till fler lärare kan tas ut i vinst. Kommunal Aktiebolag Lärartäthet 3, lärare/100 elever 7,8 6,9 Kostnad för en lärare med månadslön om kr 4 plus sociala avgifter (30 %) Kostnad för lärare/elev Antal elever Ca Källa: Lärarförbundet, Skolverket, SCB och Friskolornas riksförbund Resurser som går till högre kvalitet och fler lärare i grundskolan minskad vinst Perspektiv på skolan - om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet, Lärarförbundet, SCB, genomsnittlig månadslön för grundskollärare år Antal elever i fristående skolor är och då Friskolornas riksförbund anger att 64 procent eleverna i fristående skolorna går i skolor som är aktiebolag så antas det här vara elever.

8 8 (8) Detta gäller således grundskolan. Förskolan och gymnasieskolan är svårare att beräkna på grund av bristande statistik men här vet vi att de privata utförarna utgör en större andel än inom grundskolan, 20 respektive 26 procent. Äldreomsorg, särskilda boenden Kommunernas kostnad för omsorg av äldre är 99 miljarder varav kostnaderna för personal står för hela 81 procent. 6 Av särskilda boenden drivs 21 procent i privat regi. 7 Privat drivna särskilda boendet har i genomsnitt 10 procent lägre personaltäthet än de i kommunal drift. 8 De kommunala har också fler heltidsanställningar och färre timanställningar än den privata äldreomsorgen. Det innebär att den offentligt drivna äldreomsorgen hade högre kvalitet när det gäller de viktiga kvalitetsindikatorerna tid och kontinuitet. Om de privata särskilda boendena skulle ha samma bemanning som de kommunala skulle deras kostnader öka med cirka 960 miljoner kronor. Pengar som i dag istället för att gå till högre bemanning kan tas ut i vinst. Särskilda boenden privat drift Kostnad särskilda boenden Lönekostnadsandel 0,81 Lönekostnad Skillnad i bemanning 0,1 Källa: SKL, Socialstyrelsen och SNS Resurser som går till högre kvalitet och högre bemanning i äldreomsorgen minskad vinst Äldreområdet kortfakta, SKL Äldre och personer med funktionsnedsättning regiform, Socialstyrelsen Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre, Socialstyrelsen 2012, Konkurrensens konsekvenser, SNS 2011