Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35

Transkript

1 1(5) Utbildningsdepartementet YTTRANDE TCO German Bender Tel: Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35 Referensnummer: U2017/1967/S TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit Skolkommissionens slutbetänkande. TCOs synpunkter Betänkandet innehåller en stor mängd förslag avseende flera områden inom skolpolitiken. TCO kommer i detta yttrande att avgränsa sig till att lämna synpunkter på kapitel 10 och således inte kommentera de delar av betänkandet som är av mer skolintern karaktär, som undervisning, skolledning, lärarprofessionsfrågor och lärmiljöer. I kapitel 10 lämnar Skolkommissionen ett antal förslag vars syfte är att minska skolsegregationen eller de negativa konsekvenserna av den. TCO tillstyrker samtliga förslag. Vi delar kommissionens bedömning att skolsegregationen är ett allvarligt problem som dessutom har ökat över tid och att det måste till kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen om vi ska få en likvärdig och kompensatorisk skola där elever med olika bakgrunder möts. Nedan utvecklas i korthet vår syn på förslagen Allsidig social sammansättning Det är bra att alla huvudmäns ansvar för en allsidig social elevsammansättning i skolan och på fritidshem lyfts fram redan i skollagens portalparagraf och att rektor i läroplanen ges motsvarande ansvar inom respektive skolenhet. Däremot menar TCO, till skillnad från kommissionens förslag, att denna reglering i såväl skollagen som läroplanen även bör gälla förskolan. TCO Stockholm Org nr: Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan Stockholm Tel: info@tco.se

2 2(5) Aktivt skolval TCO delar Skolkommissionens bedömning att ett aktivt skolval kan leda till minskad skolsegregation. Men för att ett aktivt skolval ska få denna effekt måste det kombineras med utförlig och målgruppsanpassad information (som enligt betänkandet bör baseras på kvalitetssäkrade uppgifter som erhålls från staten), samt kompletteras med ett lottningsförfarande i de fall då det finns fler sökande till en skola än det finns platser och då övriga urvalskriterier som Skolinspektionen fastställt faller ut lika. Utöver dessa kan olika former av kontrollerat skolval användas, liknande de exempel från USA och andra länder som beskrivs i betänkandet. Då skulle exempelvis social sammansättning, närhetsprincipen och andra faktorer kunna viktas i algoritmer som reglerar urvalsprocessen i ett digitalt ansökningssystem. Ett aktivt skolval måste betraktas som en del i en helhet där det kombineras med åtgärder som de ovan beskrivna, annars finns en betydande risk att effekten blir den motsatta nämligen bibehållen eller ökad segregation, vilket visades i rapporten Föräldrars motiv vid val av skola och vad det innebär vid obligatoriskt skolval, som gavs ut 2016 av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och LO Förändrade regler för placering vid skolenheter med kommunal huvudman Det är positivt att kommunerna ges en möjlighet att frångå närhetsprincipen vid beslut om skolplacering från årskurs 7 om antalet sökanden till en given skola överstiger antalet platser och då använda lottning i syfte att främja en allsidig social sammansättning. Det är inte rimligt att det statligt reglerade urvalsförfarandet ska leda till ökad skolsegregation och att kommunernas möjligheter att motverka detta ska begränsas av befintliga urvalsregler. TCO välkomnar också förslaget att utreda hur närhetsprincipen vid placering på kommunala skolor kan förändras, i syfte att möjliggöra en större flexibilitet för kommuner i hur de organiserar sitt skolväsende och därmed få ett mer effektivt verktyg för att motverka segregation. Detta skulle ge kommuner möjlighet att rita om upptagningsområden på ett sätt som motverkar den boendesegregation som ligger till grund för skolsegregationen.

3 3(5) Förändrade regler för mottagande vid skolenhet med enskild huvudman I enlighet med föregående förslag, är syftet även med detta att motverka de regler i den nuvarande skolvalsmodellen som bidrar till ökad skolsegregation. Kötid som grund för urval till friskolor är tveklöst en sådan regel och därför välkomnar TCO förslaget att kötid inte längre ska kunna användas som urvalskriterium till friskolor, samt att lottning föreslås kunna användas som urvalskriterium när det finns fler sökande än platser. Lottning är, till skillnad från kötid, neutralt och riskerar inte att leda till ökad skolsegregation. Eftersom det är neutralt är det också viktigt för legitimiteten hos och därmed deltagandet i ett aktivt skolval såsom det beskrivs i förslaget ovan. Om föräldrar anser att de ändå inte har en chans att komma in på vissa skolor på grund av att de har för kort kötid, ökar risken att de inte deltar i skolvalet överhuvudtaget. Med lottning finns alltid en möjlighet att komma in på alla skolor, om alla andra urvalskriterier är lika. Sedan Skolkommissionens betänkande offentliggjordes har förslaget att införa lottning som urvalsgrund blivit kritiserat av vissa aktörer i den allmänna debatten. Men faktum är att lottning inte går att komma ifrån när övriga urvalskriterier (exempelvis geografisk närhet, plats i förskoleklass och syskonförtur) faller ut lika såvida man inte vill att skolplacering ska avgöras av kötid ner på minut- eller sekundnivå. Ett system utan lottning måste baseras på kötid, och det är som tidigare beskrivits behäftat med betydande negativa effekter. Lottningen kan i ett digitalt och kontrollerat skolval byggas in i urvalsmodellens algoritm (se nedan) och endast användas när så krävs enligt transparenta och objektiva principer Gemensam antagning En gemensam antagning för kommunala och enskilda huvudmän skulle sannolikt ha fördelar jämfört med dagens decentraliserade system med olika köer och antagningsförfaranden för olika huvudmän, vad gäller exempelvis rättssäkerhet, transparens, likvärdighet och administration. Men det finns också betydande svårigheter med att slå ihop och gemensamt behandla sökande från olika geografiska och administrativa områden och till skolor för vilka det råder

4 4(5) skilda urvalsregler. Därför instämmer TCO i kommissionens bedömning att ett system för gemensam antagning till förskoleklass och grundskola bör utredas. TCO instämmer även i kommissionens bedömning att dagens ordning med obegränsat antal möjligheter till skolbyten under läsåret har negativa effekter för såväl skolor som elever. Dels försvårar det avsevärt skolledningarnas och lärarnas planering och leder till ineffektivt nyttjande av ekonomiska, lokalmässiga och personella resurser. Dels är skolbyten enligt forskningen ofta negativa för elevens lärande och utveckling. Utredningen om ett gemensamt antagningssystem bör därför, som kommissionen föreslår, även se över möjligheten att begränsa antalet skolvalstillfällen. Med detta sagt måste utredningen också beakta att en sådan begränsning alltjämt ska tillåta att elever som av rimliga skäl vill eller behöver byta skola kan göra det. Övriga kommentarer Betänkandet tar inte upp vare sig skolpengen eller enskilda skolors etableringsfrihet. Att man förbiser två centrala delar av det svenska skolsystemet är en uppenbar lucka i en så omfattande och ambitiös utredning om den svenska skolan. Skolpengen är en komponent i den nuvarande friskolemodellen som behöver reformeras om alla skolor ska få likvärdiga förutsättningar att utföra sitt kompensatoriska uppdrag och om vi vill att de skattemedel som avsätts till skolan också ska användas inom skolan. TCO har tidigare lämnat synpunkter på skolpengen (och på finansieringen i vid mening) i vårt yttrande om avsnitt 8.2 i Skolkommissionens slutbetänkande, som lämnades den 5 augusti i år. Vi förordade då den modell med fast och avtrappande rörlig eleversättning som Lärarförbundet föreslagit i sina remissvar avseende Välfärdsutredningen (SOU 2016:78) och Skolkostnadsutredningen (SOU 2016:66). När det gäller enskilda skolors etableringsfrihet lämnade TCO synpunkter redan 2013, i vårt remissvar om Friskolekommitténs betänkande, Friskolorna i samhället. I det yttrandet förordade TCO att kommuner ges större inflytande över vilka skolor som etableras i deras skolområden, enligt följande: Ny forskning från bland annat Stockholms universitet tyder på att den geografiska etableringen av friskolor i en kommun i kombination med det fria skolvalet har

5 5(5) betydelse för skolsegregationen och därmed för likvärdigheten och elevernas resultat. Kommunerna måste därför ges större inflytande över var skolor etableras, med hänsyn till dessa omständigheter. Bland annat ska ett beslut om etablering beakta det framtida elevunderlaget i kommunen och de ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna att upprätthålla kvaliteten i det befintliga kommunala och fristående skolutbudet. Andra faktorer som kommunen bör väga in är villkoren för skolans anställda och förekomsten av kollektivavtal. (TCO dnr ). Eva Nordmark Ordförande German Bender Utredare