Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25)

Transkript

1 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Dnr AdmD Utbildningsdepartementet Stockholm Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerad promemoria och får med anledning härav anföra följande. Kammarrätten har tidigare avgett remissvar beträffande betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) och vidhåller vad som där anfördes. Kammarrätten välkomnar således både den strukturella förändringen där relevanta bestämmelser på skolområdet samlas i en lag och den författningstekniska lösningen som gör lagen mer sammanhållen och överskådlig. Att övergripande termer definieras i inledningen bidrar till att lagen blir tydlig och mer lättläst. En till övervägande del gemensam reglering för olika huvudmän och skolformer kommer att underlätta tolkningen och tillämpningen av bestämmelserna. I det följande begränsar kammarrätten sitt yttrande utifrån vad domstolen har att beakta med hänsyn till vissa av promemorians förslag. I övrigt har kammarrätten inget att erinra mot förslaget utöver vad som framkommit i tidigare särskilt avgivna remissvar på skolområdet avseende utredningarna Utan timplan för ett målinriktat lärande (SOU 2005:101), Skola & Samhälle (SOU 2006:1), Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28), Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52), En ny betygsskala (Ds 2008:13) samt Rätt till gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2302 Birger Jarls Torg Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se Internet:

2 REMISSYTTRANDE 2(5) (Ds 2009:20). Skollagsberedningens förslag innebär att det kommer att införas fler möjligheter att föra talan mot beslut på skolområdet genom förvaltningsbesvär. Härigenom möjliggörs en allsidig och fullständig överprövning som kommer att stärka den enskildes rättssäkerhet och utgöra en garanti för att den i skollagen grundläggande principen om rätten till likvärdig utbildning uppfylls. Bestämmelser om överklagande har samlats i ett kapitel i den föreslagna skollagen vilket underlättar bedömningen av vilka beslut som över huvud taget kan överklagas och i vilken ordning det i så fall ska ske. Såvitt kammarrätten förstår har man i detta kapitel täckt in alla överklagbara beslut vilket medför en ökad tydlighet för den enskilde. Nuvarande system med uppdelning av överklaganden i olika slags skolfrågor till förvaltningsdomstol och till Skolväsendets överklagandenämnd fungerar väl såvitt kammarrätten kan bedöma. Kammarrätten instämmer i förslaget att det i skollagen införs sådana bestämmelser som medför att Skolväsendets överklagandenämnd kan jämställas med domstol i Europakonventionens mening. Kammarrätten konstaterar att det av motiven till bestämmelserna om skolskjuts i den nya lagen (s. 449 ff) i enlighet med rådande praxis numera framgår att en elev som bor växelvis hos sina vårdnadshavare i detta sammanhang anses ha sitt hem på två platser. Detta förtydligande har tidigare efterfrågats. Kammarrätten tillstyrker alltjämt att beslut om skolskjuts ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Likaledes tillstyrker kammarrätten att en kommuns beslut om ekonomiskt stöd till inackordering ska kunna överklagas för prövning i sak. Kammarrätten konstaterar vidare att det enligt förslaget numera framgår av bestämmelserna om ingripande mot elev, 5 kap. 8-23, vilka åtgärder som åsyftas och att elevernas rättssäkerhet därmed har stärkts. Vad gäller rektors beslut om omedelbar avstängning av elev ifrågasätter kammarrätten dock hur en domstol efter ett överklagande såvitt inte inhibition har begärts - ska hinna

3 REMISSYTTRANDE 3(5) göra en meningsfull prövning innan den i normalfallet en till två veckor långa avstängningstiden har löpt ut. Kammarrätten konstaterar även att det i 7 kap. 3-4 har skett ett förtydligande genom att det har klargjorts att förskola inte behöver erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Kammarrätten delar Skollagberedningens inställning att staten för att säkra trovärdigheten och kvaliteten i utbildningen även måste kunna ingripa mot kommuner och landsting som allvarligt brister i sina ansvarstaganden. Den sanktionstrappa i fem steg som föreslås förefaller för ändamålet välavvägd. Förslaget till 6 kap. 18 innebär en skärpning genom att det måste föreligga synnerliga skäl för att en elev ska kunna befrias från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i undervisningen. I motiven (s. 396 ff) betonas att det endast i särpräglade undantagsfall ska förekomma att befrielse medges samt att det överlämnas till rättstillämpningen att närmare klargöra när bestämmelsen ska tillämpas. Kammarrätten anser att det skulle ge god vägledning för rättstillämparen om man i förarbetena på ett tydligt sätt med exempel belyser lagstiftarens avsikt avseende när det kan anses föreligga synnerliga skäl eftersom det samtidigt framgår att undervisningen i skolan ska utformas så att alla elever kan delta oberoende av elevens och elevens vårdnadshavares religiösa eller filosofiska uppfattning. I bestämmelserna om urval till fristående förskola (7 kap. 19 ), fristående förskoleklass (8 kap. 18 ), fristående grundskola (9 kap. 33 ) och fristående grundsärskola (10 kap. 30 ) anges att när det inte finns plats för alla sökande ska urval ske utifrån de grunder som kommunen respektive Statens skolinspektion godkänner. I promemorian har dock helt utelämnats en redogörelse för hur urvalskriterierna under sådant förhållande kan eller får vara utformade vilket medför att antagningssystemet blir oförutsebart. En tydligare reglering skulle ge föräldrar och barn bättre vägledning och möjlighet att planera utifrån de enskilda förutsättningarna.

4 REMISSYTTRANDE 4(5) I den nya lagen förenklas regelverket för Statens skolinspektions prövning genom att ett godkännande av en enskild som huvudman för utbildning automatiskt ska medföra en rätt till bidrag från elevens hemkommun. Ett av kraven för godkännande är att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna. I den nuvarande skollagen är beslut om godkännande och rätt till bidrag uppdelat på så sätt att efter ett godkännande meddelats medges bidrag bl.a. under förutsättning att skolans verksamhet inte innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Som det nya förslaget är utformat framstår det som att endast den kommun i vilken den fristående skolan har tänkt att etablera sig ska beredas tillfälle till yttrande. Beträffande etablering av fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor har med dagens regler även närliggande kommuner möjlighet att yttra sig enligt 2 kap. 2 förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet. Kammarrätten anser att en liknande ordning bör gälla även enligt den nya lagen eftersom det bidrar till ett bättre beslutsunderlag. Avseende den föreslagna författningstexten har kammarrätten inget att erinra. Enligt kammarrättens mening kan det dock finnas anledning att istället för den ordning som nu föreslås inleda 1 kap. med bestämmelserna i jämte 7 som redogör för lagens innehåll och definitioner av begrepp som förekommer i lagen. Slutligen konstaterar kammarrätten, som förutser att tillströmningen av mål till domstolen på skolområdet kommer att öka eftersom fler beslut blir överklagbara genom förvaltningsbesvär, att det i promemorian saknas en närmare analys av de ekonomiska konsekvenserna för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Mål på skolområdet är inte sällan komplicerade och innehåller omfattande utredning samt gäller för den enskilde betydelsefulla frågor. Kammarrätten instämmer inte Skollagsberedningens uppfattning att den ökade arbetsbördan ryms inom ramen för befintlig verksamhet och utgår därför från att domstolen kommer att tillföras ytterligare resurser eller att man i vart fall i den kommande propositionen föreskriver att det ska göras en utvärdering av reformen efter ett par år såvitt avser

5 REMISSYTTRANDE 5(5) den utökade måltillströmningen till de allmänna förvaltningsdomstolarna. Detta yttrande har beslutats av kammarrättspresidenten Thomas Rolén och kammarrättsrådet Thomas Ekroth. Föredraganden har varit kammarrättsfiskalen Sara Asplund. Thomas Rolén Sara Asplund Kopia till Övriga kammarrätter Hovrätterna Länsrätterna under Kammarrätten i Stockholm Justitiedepartementet, expeditionschefen och enheten DOM Domstolsverket Kammarrättens intranät Tidningarnas telegrambyrå