Promemoria: Följdändringar till ny förvaltningslag (Ds 2017:42) Allmänna synpunkter som avser rena följdändringar och vissa återkommande hänvisningar

Transkript

1 REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr KST 2017/415 Ert datum Ert diarienr Ju2017/07456/L6 Justitiedepartementet Grundlagsenheten Stockholm Promemoria: Följdändringar till ny förvaltningslag (Ds 2017:42) Kammarrätten har uppmanats att yttra sig över rubricerad promemoria. Utifrån de aspekter som kammarrätten har att beakta vill domstolen lämna följande synpunkter. Allmänna synpunkter som avser rena följdändringar och vissa återkommande hänvisningar I avsnitt 5.2 föreslås rena följdändringar. Flera författningar som innehåller hänvisningar till bestämmelserna om hur beslut överklagas i i den nuvarande förvaltningslagen föreslås ändras på så sätt att hänvisningarna i stället görs till motsvarande bestämmelser i i den nya förvaltningslagen. Kammarrätten ställer sig tveksam till flera av hänvisningarna till 47 förvaltningslagen. Denna paragraf handlar inte om hur beslut överklagas utan innehåller bestämmelser om vilka åtgärder överinstansen ska vidta. Om hänvisning till 47 ändå ska göras bör tillägg göras i vissa författningsförslag på så sätt att antingen paragrafens innehåll eller dess rubrik nämns i samband med uppräkningen av övriga paragrafer. Se t.ex. förslag till ändring i 6 lagen (1996:981) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård och jämför med förslaget om ändring i lagen (2005:340) om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till den ideella föreningen Synskadades Riksförbund. Vissa föreslagna följdändringar innebär att hänvisningar till bestämmelser i den nuvarande förvaltningslagen ersätts med hänvisningar till den nya förvaltningslagen. Den efterföljande text som beskriver vad som står i den hänvisade paragrafen i förvaltningslagen har dock inte anpassats till det som står Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2302 Birger Jarls Torg Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se Internet:

2 REMISSYTTRANDE 2 (5) i den nya förvaltningslagen. Detta förbiseende återfinns i flera författningsförslag, se t.ex. föreslagen lydelse av 6 kap. 23 högskoleförordningen (1993:100) där det borde stå om rättelse av skrivfel, räknefel eller något annat liknande förbiseende... och föreslagen lydelse av 14 personalföreträdarförordningen (1987:1101) där den ändrade lydelsen borde vara om det finns någon särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas. I många författningsförslag har hänvisningen till 22 a i den nuvarande förvaltningslagen ersatts med en hänvisning till 40 i den nya förvaltningslagen. I vissa författningsförslag har hänvisningen till 22 a i stället ersatts med innehållet i 40 förvaltningslagen (se t.ex. föreslagen lydelse av 25 lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument). Kammarrätten anser att det bör övervägas om det finns anledning att i stället för att skriva ut paragrafens innehåll direkt i författningen hänvisa till 40 i den nya förvaltningslagen. I vissa författningsförslag där rena följdändringar har föreslagits har det, utöver en hänvisning till en särskild paragraf i den nya förvaltningslagen, även uttömmande skrivits ut vad som står i den paragrafen. Se t.ex. föreslagen lydelse av 2 kap. 15 sjätte stycket förordning (2014:115) med instruktion för utrikesrepresentationen. Där står det att i 7 andra stycket förvaltningslagen (2017:000) finns bestämmelser om Det finns dock inga ytterligare bestämmelser i 7 än de som redan framgår av den föreslagna lydelsen av 2 kap. 15 sjätte stycket. Liksom i stycket ovan bör det övervägas om det finns anledning att kombinera en hänvisning till bestämmelser i en paragraf med vad som står i den paragrafen. Många författningar innehåller hänvisningar till 30 i den nuvarande förvaltningslagen. Regeringen har föreslagit att det inte ska införas någon motsvarande paragraf i den nya förvaltningslagen. I prop. 2016/17:180 (s. 259) anför regeringen att den inte anser att det är motiverat att i den nya förvaltningslagen införa en bestämmelse som begränsar möjligheten att i mer än en instans överklaga avvisningsbeslut som grundas på att överklagandet har kommit in för sent. Regeringen anför även att frågan om sådana bestämmelser bör införas i speciallagstiftning vid behov får övervägas särskilt. I promemorian (s. 410 f.) anförs att avvikelser från huvudregeln om domstolsprövning förekommer i mycket begränsad utsträckning och att det mot denna bakgrund inte föreslås någon kompletterande reglering för dessa fall. Två författningar anges särskilt på angiven sida i promemorian som identifierade när särskild reglering skulle kunna vara aktuell. Kammarrätten vill mot denna bakgrund anföra följande. 30 i den nuvarande förvaltningslagen kan inte anses ha en begränsad praktisk betydelse då det fortfarande finns många förvaltningsbeslut som inte överklagas direkt till allmän förvaltningsdomstol. Många kommunala beslut överklagas till länsstyrelsen, t.ex. beslut om parkeringstillstånd för handikappade eller beslut enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Det finns även beslut som överklagas till Jordbruksverket (t.ex. beslut om jordbruksstöd och beslut enligt förordningar som upptas i promemorian i avsnitt

3 REMISSYTTRANDE 3 (5) och 2.128) och beslut enligt jaktförordningen (1987:905) som får överklagas till länsstyrelsen. Detta är bara några exempel på beslut som inte överklagas direkt till allmän förvaltningsdomstol. Att inte införa särskilda begränsningsregler kommer leda till omotiverade skillnader i prövningen av avvisningsbeslut som överklagas till en allmän förvaltningsdomstol som första instans och avvisningsbeslut som överklagas till en förvaltningsmyndighet. Beslut som överklagas till en förvaltningsmyndighet bör inte behandlas annorlunda än beslut som överklagas direkt till förvaltningsrätt. Kammarrätten anser att konsekvenserna av att inte ersätta 30 i den nuvarande förvaltningslagen med särskilda bestämmelser i de författningar som innehåller avvikelser från den vanliga instansordningen inte har utretts tillräckligt. Vidare saknas en närmare genomgång av hur många beslut det kan röra sig om per år där förvaltningsrätt hädanefter ska pröva avvisningsbeslut som redan varit föremål för överprövning av en förvaltningsmyndighet. Avsnitt 6.1 Under avsnitt 6.1 i promemorian behandlas förhållandet mellan förvaltningslagen och upphandlingslagstiftningen. Avsnittet innehåller överväganden om avvikande reglering i upphandlingslagstiftningen med anledning av att begreppet myndighetsutövning inte kommer till användning i den nya förvaltningslagen. Avsnitt behandlar bl.a. den enskildes rätt att lämna uppgifter muntligt. Promemorian konstaterar att det finns särreglering angående muntligt uppgiftslämnande i lagen (2016:1145) om offentligt upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna och lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner och att denna reglering har företräde framför motsvarande bestämmelse i 24 i den nya förvaltningslagen. När det gäller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) konstateras i promemorian att det saknas en särreglering som tar sikte på muntlig kommunikation under upphandlingsförfarandet och att den nya förvaltningslagens bestämmelser om muntligt uppgiftslämnande därmed kommer att bli tillämplig i upphandlingsärenden enligt lagen. Samma sak gäller dokumentation av muntliga uppgifter. Kammarrätten anser att det är olyckligt att regleringen i de olika upphandlingslagarna skiljer sig åt och anser att det skulle bli tydligare för de som har att tillämpa lagarna att även LUFS har en reglering liknande den som finns i övriga upphandlingslagar. I avsnitt behandlas även den nya förvaltningslagens krav på motivering av beslut och underrättelse om innehållet i ett beslut. Det konstateras att det i upphandlingslagstiftningen finns bestämmelser om motivering och underrättelse av beslut. I promemorian föreslås att bestämmelserna i upphandlingslagarna och den nya förvaltningslagen ska tillämpas parallellt. Mot bakgrund av vad som anförs i promemorian om vikten av att lagstiftningen på upphandlingsområdet är tydlig och att avvikelser från förvaltningslagen är lättillgängliga och enkla att

4 REMISSYTTRANDE 4 (5) förstå, anser kammarrätten att det i upphandlingslagarna tydligt bör regleras den skyldighet som finns i detta hänseende. Synpunkter som avser särskilda författningsförslag Avsnitt 2.34 I avsnitt 2.34 föreslås ändringar i 21 a epizootilagen (1999:657). I första stycket i den föreslagna lydelsen av paragrafen anges att Jordbruksverket, efter ett överklagande, ska ompröva vissa beslut om överklagandet inte ska avvisas enligt 45 förvaltningslagen (2017:000). I andra stycket anges att Jordbruksverket ska överlämna det nya beslutet till överinstansen om inte överklagandet ska avvisas enligt 45 förvaltningslagen. Om överklagandet ska avvisas på grund av att det inkommit för sent, ska det avvisas redan i det skede som behandlas i första stycket. Andra stycket borde därför inte innehålla någon hänvisning till 45 förvaltningslagen, utan föreslås få följande lydelse. Om Jordbruksverket ändrar det överklagade beslutet, ska verket även överlämna det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska då anses omfatta det nya beslutet. Kammarrätten har också uppmärksammat att förvaltningslagens SFS-nummer förekommer i både första och andra stycket. Kammarrättens förslag till ändring av lydelsen i andra stycket innebär dock att en hänvisning till förvaltningslagen försvinner och därmed också SFS-numret. Avsnitt 2.98 I avsnitt 2.98 föreslås ändringar i 3 kungörelsen (1974:661) om uppgifter för galt- och betäckningsstatistiken. I den föreslagna lydelsen av paragrafen anges i första meningen att Länsstyrelsen får besluta att förelägga och i andra meningen att ett sådant föreläggande får förenas med vite. Kammarrätten anser att den andra meningen bör korrespondera med den första. Antingen bör det stå att Länsstyrelsen får förelägga i det första stycket eller så bör beslut om läggas till i andra meningen, mellan orden sådant och föreläggande. Avsnitt I avsnitt föreslås ändringar i 11 förordningen (2002:366) om tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting. I den föreslagna lydelsen hänvisas till 40 i den nya förvaltningslagen. Det är därmed inte nödvändigt att ha kvar paragrafens andra stycke som anger att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten då detta framgår av 40 förvaltningslagen. Avsnitt I avsnitt föreslås ändringar i 24 förordningen (2015:407) om lokalt ledd utveckling. Kammarrätten har noterat mindre skrivfel i den förslagna lydelsen

5 REMISSYTTRANDE 5 (5) av paragrafen. Dels gäller det SFS-numret till den nya förvaltningslagen (det står 2007:000 i stället för 2017:000), dels har ordet förvaltningslagen felaktigt fått ett -s på slutet. Detta yttrande har beslutats av kammarrättsrådet Catharina Lindqvist. Föredragande har varit Eva Lidén. Catharina Lindqvist Kopia till Eva Lidén Övriga kammarrätter Hovrätterna Förvaltningsrätterna under Kammarrätten i Stockholm Justitiedepartementet, expeditionschefen och enheten DOM Domstolsverket Kammarrättens intranät Tidningarnas telegrambyrå