Yttrande över betänkandet Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget, SOU 2016:4

Transkript

1 Yttrande Dnr U2016/00155/S Utbildningsdepartementet Skolenheten STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget, SOU 2016:4 har fått möjlighet att yttra sig till Utbildningsdepartementet angående betänkandet Politisk information i skolan ett led i demokratiuppdraget, SOU 2016:4. Sammanfattning av s synpunkter tillstyrker utredningens förslag. anser dock att det i skollagen tydligt ska anges att det är rektorn som har att fatta beslut om vilka partier som bjuds in till skolan. Beslutet bör inte kunna delegeras. Det finns ett stort antal partier som kan tänka sig att vilja informera om sina åsikter och verksamhet i skolan. Det finns tyvärr också exempel på situationer där olika partiers närvaro och/eller agerande har lett till oroligheter och att elever eller lärare har upplevt att informationsmötet eller debatten varit obehagligt eller att ordningen inte kunnat upprätthållas. Det kan också finnas partier som inte delar de grundläggande demokratiska värderingar som ska råda i skolan. Den föreslagna regeln löser inte ordningssituationen. Förslaget tydliggör dock att partiernas närvaro i skolan är en del av utbildningen och syftar till att elever ska utveckla förmågor att analysera och kritiskt granska information för att kunna delta i samhällslivet. De som besöker skolan måste därför medvetandegöras om att det är skolan som bjuder in besökare och att politisk information inte är en fristående verksamhet frikopplad från skolans uppdrag. Istället är politisk information en del i utbildningen. Även om förslaget inte löser alla de frågor som kan uppstå när politiska partier är på besök, anser, att den föreslagna regleringen klargör regelverket och fungerar som stöd i skolans arbete. Det är också bra att det tydliggörs att politiska partier ska bjudas in på skolans initiativ, även om partier själva anmält intresse. På så sätt kan skolans möjligheter att planera utbildningen på ett bra sätt utökas.

2 Yttrande 2 [5] Det ska också understrykas att enligt skollagen och arbetsmiljölagen är det ytterst skolhuvudmannens ansvar att elever och anställda skyddas mot kränkningar och brott och att rektorer har en nyckelroll i detta arbete. Utredaren anför att skolan bör ställa upp debattregler och yttre förhållningsregler inför en debatt/skolbesök, vilket enligt är en god ordning. anser dock, att det med hänsyn till barnens bästa, borde undersökas vidare om det i skollagen kan anges att skolan har rätt att utestänga partier från utbildningen om deras företrädare i förväg vägrar godkänna dessa regler eller om partiets företrädare tidigare påtagligt stört ordningen. Förslaget i korthet Utredningen föreslår att en ny bestämmelse införs i skollagen. Bestämmelsen tar sin utgångspunkt i den objektivitetsprincip som slås fast i 1 kap. 9 RF. I den nya bestämmelsen tydliggörs att det är skolan, som bestämmer vilka partier som bjuds in och att de politiska partiernas närvaro i skolan ingår som en del i utbildningen. I den föreslagna regeln anges att skolan har rätt att begränsa antalet inbjudna politiska partier utifrån objektiva grunder. Begränsning kan ske till de partier som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i kommun eller Europaparlamentet. Med vald församling i kommun avses kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Om skolan tillämpar denna grund för att begränsa antalet partier som bjuds in, gäller inte ett fritt urval av partier utan samtliga representerade partier måste bjudas in. Regeln är dock fakultativ, vilket innebär att skolan kan bjuda in politiska partier utifrån andra urvalskriterium men urvalet måste även då ske på objektiva grunder. Som exempel på sådana andra objektiva grunder anges i utredningen de politiska partier som är berättigade till statligt partistöd enligt 3 lagen om statligt stöd till politiska partier eller kommunalt partistöd enligt 2 kap. 9 kommunallagen, de politiska partier som är berättigade till valsedlar enligt 6 kap. 8 vallagen och det anges att urval beroende på situationen kan styras efter ämnet. En skola får dock inte välja urvalskriterier i syfte att undvika ett särskilt politiskt parti. Vidare står det i den föreslagna regeln att om ett parti som har anmält intresse av att delta inte bjuds in, ska eleverna som ett led i utbildningen ges möjlighet att på lämpligt sätt få ta del av information från det partiet. I utredningen ges ett flertal exempel på vad som menas med lämpligt sätt. s synpunkter tillstyrker utredningens förslag att det i skollagen tydliggörs att politiska partier bjuds in till skolan som en led i utbildningen. tillstyrker vidare att det i skollagen klargörs att det är möjligt att begränsa det antal politiska partier som bjuds in och att begränsning kan ske utifrån de i förslaget

3 Yttrande 3 [5] angivna objektiva grunder samt att elever kan ges information från andra politiska partier som har anmält intresse av att besöka skolan, på ett annat lämpligt sätt. anser dock att den föreslagna regeln bör kompletteras med att det i skollagen tydligt anges att det är rektorn som har att fatta beslut om vilka partier som bjuds in till skolan. Beslutet bör inte kunna delegeras. Medverkan i utbildningen Ett av skolans uppdrag är att lära elever grundläggande demokratiska värderingar och respekten för mänskliga rättigheter för att kunna verka aktivt i demokratin. Som en naturlig del i den demokratiska fostran kan skolorna bjuda in politiska partier för att informera om sin verksamhet och för att debattera i olika sakfrågor. Som utredaren påpekar ska politisk information i skolan vara en integrerad del av utbildningen, och inte en fristående verksamhet frikopplad från skolans demokratiuppdrag. Det finns ett stort antal partier som kan tänka sig att vilja informera om sina åsikter och verksamhet i skolan. Det finns tyvärr också exempel på situationer där olika partiers närvaro och/eller agerande har lett till oroligheter och att elever eller lärare har upplevt att informationsmötet eller debatten varit obehagligt eller att ordningen inte kunnat upprätthållas. Det kan också finnas partier som inte delar de grundläggande demokratiska värderingar som ska råda i skolan. Den föreslagna regeln löser inte ordningssituationen. Förslaget tydliggör dock att partiernas närvaro i skolan är en del av utbildningen och syftar till att elever ska utveckla förmågor att analysera och kritiskt granska information för att kunna delta i samhällslivet. De som besöker skolan måste därför medvetandegöras om att det är skolan som bjuder in besökare och att politisk information inte är en fristående verksamhet frikopplad från skolans uppdrag. Istället är politisk information en del i utbildningen. Även om förslaget inte löser alla de frågor som kan uppstå när politiska partier är på besök, anser, att den föreslagna regleringen klargör regelverket och fungerar som stöd i skolans arbete. Det är också bra att det tydliggörs att politiska partier ska bjudas in på skolans initiativ, även om partier själva anmält intresse. På så sätt kan skolans möjligheter att planera utbildningen på ett bra sätt utökas. Det ska också understrykas att enligt skollagen och arbetsmiljölagen är det ytterst skolhuvudmannens ansvar att elever och anställda skyddas mot kränkningar och brott och att rektorer har en nyckelroll i detta arbete.

4 Yttrande 4 [5] Utredaren anför att skolan bör ställa upp debattregler och yttre förhållningsregler inför en debatt/skolbesök, vilket enligt är en god ordning. anser dock, att det med hänsyn till barnens bästa, borde undersökas vidare om det i skollagen kan anges att skolan har rätt att utestänga partier från utbildningen om deras företrädare i förväg vägrar godkänna dessa regler eller om partiets företrädare tidigare påtagligt stört ordningen. Rektorns mandat ska framgå i skollagen Skolan är ingen allmän plats och det framgår av tidigare praxis att det är rektorn som har att bestämma om ett politiskt parti ska få besöka skolan eller inte. Om den nya regeln införs i skollagen är det viktigt att det inte ska uppstå tveksamhet om vem som har att fatta beslut i frågan. Därför bör det anges direkt i skollagen att det är rektorn som bestämmer vilka partier som bjuds in. Beslutet bör inte kunna delegeras. Objektiva urvalskriterier När skolan bjuder in partier till skolan, har skolan rätt att begränsa antalet politiska partier som bjuds in. Skolans möjligheter att neka ett parti att besöka skolan begränsas dock av objektivitetsprincipen som regleras i 1 kap. 9 RF. Objektivitetsprincipen innebär att skolan ska iaktta saklighet och opartiskhet. På senare år har det dock uppstått viss juridisk osäkerhet kring hur objektivitetsprincipen ska tillämpas i praktiken. I den föreslagna bestämmelsen tydliggörs att en rektor får begränsa antalet partier som bjuds in på objektiva grunder. I den föreslagna regeln anges att det är möjligt att bjuda in endast partier som är representerade i riksdag. Det är också möjligt att endast bjuda in partier som är representerade i Europaparlamentet eller som är representerade i kommunfullmäktige. Bestämmelsen är fakultativ dvs. skolan får använda sig av helt andra objektiva grunder än de ovan nämnda, så länge skolan följer objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 RF. Slutligen tydliggörs det i regeln att elever ska alltid, som en led i utbildningen, ges möjlighet att på lämpligt sätt få ta del av information från politiska partier som inte blivit inbjudna av skolan men som i förväg anmält intresse av att delta. Denna regel gäller oavsett vilken av de objektiva grunderna skolan tillämpat när den har beslutat att avgränsa antalet partier som bjuds att medverka i undervisningen i skolan. Enligt kommer det underlätta rektorernas beslutsfattande att det i skollagen anges att det på objektiva grunder ska gå att begränsa det antal partier som bjuds in och hur information från de övriga partier som i förväg har anmält intresse att besöka skolan ska hanteras.

5 Yttrande 5 [5] Johanna Jaara Åstrand Ordförande Kirsi Piispanen Förbundsjurist