Politisk information i skolan

Transkript

1 STÖDMATERIAL Politisk information i skolan Reviderad i juni 2012

2 Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-postadress: Beställningsnummer: 12:1293 ISBN: Grafisk produktion: AB Typoform Foto omslag: Pixland Tryck: Elanders Sverige AB Stockholm 2012

3 Innehåll 1. Förord Förord till den reviderade upplagan 3 2. Sammanfattning 4 3. Demokrati förutsätter möten och dialog Skolförfattningarna utgår från grundlagens bestämmelser ett öppet och strukturerat diskussionsklimat som uppmuntrar att skilda uppfattningar förs fram politisk opinionsbildning i skolan 7 4. Utgångspunkter för skolan Alla partier ska behandlas lika begränsat tillträde begränsa spridningen av tryckta skrifter Särskilt om fristående skolor Hur kan skolan förbereda sig och vad kan skolan göra om något går fel? Förbered och ha beredskap Samarbeta med polisen För samtal eller ingrip på annat sätt Vilka bestämmelser gäller? Grundlagarna Europakonventionen Skolförfattningarna och andra relevanta lagar 22 För dig som vill veta mer 24

4 1. Förord Det råder idag osäkerhet bland huvudmän och på skolor kring förutsättningarna för skolans politiska omvärldskontakter, hur sådan verksamhet kan organiseras samt hur skolan ska förhålla sig till antidemokratiska organisationer och strömningar. Detta medför att politiska partiers möjligheter att få tillträde till skolan varierar stort mellan olika huvudmän. Osäkerheten resulterar också ofta i passivitet i fråga om initiativ till samverkan med företrädare för politiska partier. Partier som inte är representerade i riksdagen eller i kommunfullmäktige har ofta svårt att få komma in i skolorna samtidigt som skolor ibland väljer att neka samtliga partier tillträde till skolan. Det är bekymmersamt att skolors politiska omvärldskontakter är så begränsade. Många skolor och elever går miste om de vinster som samverkan med politiska partier kan medföra. Det är huvudmannen och den enskilda skolan som avgör hur verksamheten i skolan ska utformas och organiseras för att eleverna ska nå målen i läroplaner och kursplaner. Beslut om i vilken utsträckning och i vilka sammanhang olika organisationer eller politiska partier ska bjudas in eller få tillträde till skolan tas ofta av huvudmannen eller av skolan. Innehållet i stödmaterialet är avsett att vara både klargörande och ge praktisk vägledning i svåra situationer. Materialet klargör vilka spelregler som gäller för skolor men kan naturligtvis inte vara heltäckande eller besvara samtliga frågor som kan uppstå när skolor har kontakt med politiska partier. Det kan dock vara ett stöd för skolorna i det långsiktiga arbetet med att forma det lokala arbetet där samverkan med partier ska byggas upp. Materialet kan även ge vägledning i olika konkreta situationer. Skolan har en unik roll när det gäller att olika uppfattningar ska få komma till tals. Ofta ställs rektorer och skolpersonal inför den svåra uppgiften att göra de rätta bedömningarna i olika situationer som uppstår. Det kan i sådana lägen vara lockande att ge efter för påtryckningar. Just av detta skäl understryker Skolverket med skärpa att skolan bör ta tillfället i akt och företräda yttrande- och tryckfriheten. Lagar och förordningar ger i många fall inte direkta svar på hur en skola ska handla i en given situation. Därför måste rektorn alltid själv göra bedömningar utifrån lagstiftningen och utifrån rådande läge. Det föreligger en risk att mycket av undervisningen om politiska partier och deras ståndpunkter koncentreras till valperioder. Därför är det av stor vikt att även uppmärksamma politiska frågor mellan valåren. 2 politisk information i skolan

5 Uppdraget har genomförts efter samråd med Skolinspektionen och Sveriges Kommuner och Landsting. Projektgruppen har bestått av Peter Östlund, undervisningsråd och projektledare, Ulrika Lindmark, jurist, Gunilla Larsson, expert och Hanako Sato, undervisningsråd. Stödmaterialet utgår från och ger vägledning rörande skolors kontakter med politiska partier 1. Per Thullberg Generaldirektör Peter Östlund Undervisningsråd 1.1 Förord till den reviderade upplagan Stödmaterialet Politisk information i skolan togs fram våren Därefter har Skolverket på regeringens uppdrag genomfört en uppföljning av hur stöd materialet tagits emot och hanterats av rektorer. 2 Resultatet av denna uppföljning är en ut gångspunkt för de förtydliganden som återfinns i den reviderade upp lagan. Dessutom har en bestämmelse i regeringsformen ändrats som har betydelse för hur fri stående skolor kan agera vid kontakter med politiska partier. Även skolförfattningarna har ändrats. Stödmaterialet har därför reviderats under våren Med politiska partier avses här partier som låtit registrera sin partibeteckning hos Valmyndigheten. 2. Skolverket (2012), Uppföljning av Skolverkets stödmaterial Politisk information i skolan. Redovisning av regeringsuppdrag U2011/4140/S politisk information i skolan 3

6 2. Sammanfattning I detta stödmaterial väver Skolverket samman grundläggande fri- och rättigheter i grundlagarna med skolans demokratiska uppdrag enligt skolförfattningarna. Utgångspunkten för materialet är de ställningstaganden som gjorts i Regeringsrätten 3, av Riksdagens ombudsmän (JO) och av Justitiekanslern (JK). Skolverkets mening är att skolan bör uppmuntra att politiska partier kommer till skolan och att skolan bör ta tillvara de möjligheter som denna samverkan med politiska partier kan medföra. Det är bra om rektorn tar initiativ och bjuder in politiska partier. På så sätt kan skolan vara mer förberedd och styra upp hur partierna ska få verka i skolan. De utgångspunkter skolan har att verka inom kan sammanfattas enligt följande. Skolan är ingen allmän plats utan det är rektorn som bestämmer vem som får vistas i skolan. Det är också rektorn som ansvarar för ordningen på skolan. Om rektorn beslutar att politiska partier ska få komma till skolan och bedriva opinionsbildning måste skolan behandla alla partier lika. Rektorn kan inte neka ett parti tillträde enbart på grund av partiets politiska åsikter. Urvalet av partier som bjuds in till skolan måste göras objektivt. Det anses som objektivt om skolan bjuder in alla partier som är representerade i riksdagen eller i kommunens fullmäktige. Alla partier behöver inte bjudas in samtidigt. Det är då viktigt att också de partier som inte bjuds in får komma till skolan vid ett annat tillfälle under likvärdiga förutsättningar, om de framför sådana önskemål. Ett parti som inte vill delta i samma sammanhang som ett annat parti har inte rätt att kräva att skolan anordnar ett särskilt tillfälle för det partiet. Även om kommunfullmäktige eller skolstyrelsen har tagit fram riktlinjer för hur skolorna i kommunen ska förhålla sig till politiska partier så måste rektorn ändå fatta sina beslut utifrån tillämpliga bestämmelser. Kommunen kan inte genom riktlinjer eller på något annat sätt besluta om avsteg från författningarna. Rektorn har möjlighet att begränsa politiska partiers tillträde till skolan om det är motiverat av ordningsskäl och de negativa konsekvenserna för ordningens upprätthållande är klart påvisbara. Samtidigt får skälen inte ha något samband med partiets åsikter då det skulle strida mot kravet på saklighet och opartiskhet. Om eleverna på skolan hotar med att orsaka störningar och bråk om ett visst parti kommer till skolan, så utgör inte heller det ett acceptabelt skäl för skolan att neka ett 3. Högsta förvaltningsdomstolen sedan den 1 januari politisk information i skolan

7 parti tillträde. Skolan får inte heller anföra den allmänna ordningen, praktiska skäl eller liknande skäl som ett svepskäl för att inte släppa in ett politiskt parti. Lagstiftningen om förbud mot kränkande behandling eller diskriminering kan inte åberopas som skäl för beslut som strider mot grundlagarna. En tillåten lösning är att alla partier nekas tillträde. En sådan lösning är dock svår att förena med skolans demokratiska uppdrag och är därför, enligt Skolverkets bedömning, en mindre lyckad lösning. politisk information i skolan 5

8 3. Demokrati förutsätter möten och dialog 3.1 Skolförfattningarna utgår från grundlagens bestämmelser Skollagen och läroplanerna fastställer skolans uppdrag att sörja för elevernas kunskapsutveckling och att i samarbete med hemmen främja deras harmoniska utveckling till ansvarsfulla samhällsmedborgare. Skollagen och skolans övriga styrdokument utgår från grundlagens bestämmelser om demokrati och medborgerliga fri- och rättigheter. 4 Skollagen slår fast att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 5 I läroplanerna definieras skolans värdegrund ytterligare. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. I kurs- och ämnesplanerna konkretiseras skolans värdegrund och demokratiska uppdrag. Styrdokumenten vävs på detta sätt samman till en helhet. 6 Demokratiuppdragets tre delar Skolans demokratiska uppdrag framgår av läroplanerna och består av tre olika delar. Den första delen handlar om att eleverna ska utveckla kunskaper om demokrati samt mänskliga fri- och rättigheter genom undervisningen. Eleverna ska bli förtrogna med det demokratiska systemet och den representativa ordningen. Genom historiskt och internationellt perspektiv ger detta eleverna inblick i det politiska arbetet i samhället. Den andra delen innebär att skolan ska verka i demokratiska arbetsformer, där såväl elever som personal har reellt inflytande över och 4. 2 kap.1 regeringsformen (2011:109) 5. 1 kap. 5 skollagen (2010:800) 6. Läroplanerna, se SKOLFS 2010:37, 2010:255, 2010:250, 2010:251 och 2011:144 6 politisk information i skolan

9 delaktighet i skolarbetet och lärmiljön. Med demokratisk ledning och utformning av verksamheten skapas en grogrund för eleverna att utveckla demokratisk kompetens och handlingsförmåga. Den tredje delen av uppdraget handlar om att skolor genom att gestalta och levandegöra skolans värdegrund ska fostra demokratiska samhällsmedborgare. Detta sker när skolans anda, aktiviteter och lärmiljö genomsyras av grundläggande demokratiska värderingar och respekten för mänskliga rättigheter. 3.2 Ett öppet och strukturerat diskussionsklimat som uppmuntrar att skilda uppfattningar förs fram För att nå målen att främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare ska skolan samverka med omvärlden. Läroplanerna betonar att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Läraren ska också öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem. För att kunna spegla olika uppfattningar och värderingar i det samhällspolitiska arbetet, behöver skolan på olika sätt och i olika sammanhang samverka med politiska partier och organisationer. I ett öppet diskussionsklimat på skolan där olika åsikter får mötas finns också svåra avvägningar att göra. Det är rektorns ansvar att möta krav som i många fall är svåra att förena. Grundlagsrättigheterna ska värnas liksom skolans värdegrund med respekten för allas lika värde och utveckling. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att skolan inte är en allmän plats och att det därför inte heller råder mötesfrihet där. Skolans förmåga att hantera sitt demokratiuppdrag kan därmed komma att sättas på prov. 3.3 Politisk opinionsbildning i skolan I undervisningen I undervisningen har läraren ett ansvar för att frågor blir allsidigt belysta och att argument möts med motargument. Läraren får här en kompensatorisk uppgift att redovisa argument och uppfattningar som kanske inte kommer fram vid exempelvis en debatt. I förberedande och uppföljande arbete är det viktigt att partiernas budskap granskas och diskuteras under lektionstid. Har det förekommit kränk- politisk information i skolan 7

10 ningar eller annat som skolan behöver åtgärda är det angeläget att göra det i anslutning till händelsen. Bokbord och temadagar Skolan kan även anordna en heldag med temat politik. Partier och organisationer ges då möjlighet att komma till skolan, ha bokbord och diskutera med eleverna. Fördelen med att koncentrera politiken till en dag är att skolor som befarar problem med ordningen kan avsätta extra personal för att hjälpa till att upprätthålla ordningen under dagen. Skolan kan samla bokborden vid speciella tillfällen för att undvika att ett parti ensamt får allt utrymme att sprida sitt politiska budskap. Genom att flera partier finns på plats samtidigt kan eleverna få en mer allsidig information. Politisk debatt Genom att anordna en debatt kommer olika partiers åsikter fram och åsikterna får inte stå oemotsagda. Det kan vara bra att utse en moderator som får till uppgift att se till att samtliga deltagare får komma till tals och att debatten blir allsidig och nyanserad. Ett bra sätt att få alla att komma till tals är att bereda eleverna möjlighet att komma in med skriftliga frågor i förväg. I följande avsnitt redogörs för de utgångspunkter som utgör ramarna för skolans arbete med politisk opinionsbildning i skolan. 8 politisk information i skolan

11 4. Utgångspunkter för skolan Regeringsrätten, Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern (JK) har prövat frågor om opinionsbildande verksamhet i skolan vid ett flertal tillfällen. I avsnitt 7 redogörs för de bestämmelser som ligger till grund för ställningstagandena. Ställningstagande har gjorts beträffande skolor i det offentliga skolväsendet. I avsnitt 5 redogörs närmare för vad som gäller för fristående skolor. 4.1 Alla partier ska behandlas lika Skolan är ingen allmän plats En skola är inte en allmän plats. Yttrandefriheten innebär inte någon rätt för en enskild eller en grupp personer att få tillträde till en skola för att där sprida ett budskap. Det är skolan som bestämmer vem som får vistas i skolan. En rektor kan besluta att politiska partier inte ska få vistas på skolan eller sprida tryckta skrifter Skolan måste behandla alla lika Om skolan beslutar att partier ska få tillträde till skolan för att sprida ett politiskt budskap så måste det gälla alla partier. Alla partier ska behandlas lika. 8 Skolledningen måste följa objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 regeringsformen som säger att bland annat skolor i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet Ett parti kan inte förvänta sig särbehandling Ett parti som inte vill delta i en debatt därför att det inte vill delta i samma sammanhang som ett annat parti har enligt Skolverkets bedömning ingen rätt att kräva att skolan ska anordna ett särskilt tillfälle för det. Skolan måste behandla alla partier lika men behöver inte visa särskild hänsyn till ett parti som inte vill delta i en debatt eller vistas i en lokal samtidigt som ett annat parti. 7. JO:s ämbetsberättelse 2008/09 s JO:s beslut den 25 juni 2007, dnr och politisk information i skolan 9

12 4.1.4 Rektorn måste göra en egen bedömning Även om kommunfullmäktige eller styrelsen för skolan har tagit fram riktlinjer för skolornas hantering av politisk opinionsbildning i skolorna så måste skolledningen och rektor ändå fatta egna beslut utifrån tillämpliga bestämmelser. Kommunen kan inte genom riktlinjer eller på något annat sätt besluta om avsteg från grundlagarnas reglering Inbjudan får begränsas till partier i riksdagen eller fullmäktige En skola kan av praktiska skäl behöva begränsa antalet politiska partier som bjuds in för att lämna politisk information. Urvalet måste göras objektivt och får inte innebära att övriga partier utesluts från att i en eller annan form delta i verksamheten. Det har bedömts som objektivt att av praktiska skäl begränsa inbjudan till partier som representeras i riksdagen eller kommunens fullmäktige eller de större och mer kända partierna Även andra partier än de som bjuds in måste få komma till skolan om de vill Det är viktigt att även andra partier än de som bjuds in får komma till skolan under liknande förhållanden vid ett annat tillfälle om de uttrycker sådana önskemål. 11 Skolan behöver inte på eget initiativ erbjuda partier som inte blivit inbjudna att komma till skolan. Det är dock viktigt att de partier som erbjuds möjlighet att komma till skolan vid ett senare tillfälle får likvärdiga förutsättningar som de inbjudna partierna. Objektivitetsprincipen gäller och skolan måste behandla alla partier lika även om de kommer till skolan vid olika tillfällen Alla måste ges lika förutsättningar Om skolan tillåter att politiska partier får komma till skolan för att t.ex. arrangera bokbord eller sätta upp affischer, måste alla partier behandlas på samma sätt och få delta under samma villkor. Skolan får inte besluta att enbart vissa partier tillåts att få komma till skolan och inte heller att partierna får olika förutsättningar när de är i skolan. Ett partis politiska åsikter får aldrig medföra att partiet behandlas sämre än andra partier, inte ens om dess åsikter strider mot skolans värdegrund JK:s beslut den 24 april 2008; dnr RÅ 1981 ref. 2:26 nr I och II 11. Regeringsrättens årsbok 1981 ref. 2:26 nr I och II 12. JO:s ämbetsberättelse 2008/09 s. 400, dnr och politisk information i skolan

13 4.1.8 Skolan får inte utesluta partier på grund av partiets åsikter eller innehållet i dess budskap oavsett åsikter och budskap Ett avslag på en ansökan från ett politiskt parti att komma till skolan för att sprida sitt budskap eller sprida flygblad vid ett bokbord får inte grundas på innehållet i budskapet eller skriften, inte ens om partiets åsikter eller budskap strider mot skolans värdegrund Begränsat tillträde Begränsat tillträde kan vara motiverat av allmänna ordningsskäl Skolledningen har ett ansvar för att upprätthålla ordningen i skolan. Under särskilda förhållanden kan allmänna ordningsskäl motivera att politiska partier nekas tillträde till en skola. Möjligheten att lämna information i skolan kan också begränsas. För detta krävs dock att de negativa konsekvenserna som tillträdet kan antas få för ordningen är klart påvisbara. Ordningsskäl får inte användas som svepskäl för att utesluta ett parti på grundval av de åsikter som partiet förväntas föra fram. 14 Det kan vara möjligt för rektorn att neka ett parti tillträde om man kan anta att närvaron kan leda till oroligheter och bråk så att ordningen inte kan upprätthållas. Det är viktigt att i sådana fall dokumentera de skäl som rektorn grundar sitt beslut på. Skälen får inte ha något samband med partiets åsikter. Eftersom frågan om ordning ofta kan ha samband med ett partis åsikter kan det bli en svår avvägningsfråga för rektorn Allmänna ordningsskäl kan motivera att skolan bestämmer tid, rum och form Det är skolledningen som bestämmer om politiska partier ska få komma till skolan eller inte och det är skolan som bestämmer tid, rum och form. 15 Vill skolan bjuda in många partier, eller om det är många partier som vill komma till skolan, kan det av allmänna ordningsskäl vara motiverat att dela upp tillfällena och begränsa den tid de politiska partierna får vara i skolan. Det kan också finnas skäl för skolledningen att överväga för- och nackdelar med de olika sätt som partier kan verka i skolan. Skolförfattningarnas krav på en utbildning som bygger på saklighet och allsidighet måste också beaktas. Det kan vara frågan om att sprida 13. JO:s ämbetsberättelse 2007/08 s. 464, dnr och JO:s ämbetsberättelse 2008/09 s. 396, dnr JO:s ämbetsberättelse 2008/09 s. 396, dnr politisk information i skolan 11

14 information om partiets ideologi på lektionstid, att anordna allmänna debatter mellan olika partier och att arrangera bokbord där partiet får tillfälle att prata enskilt med eleverna. Vilken form skolan än väljer måste objektivitetsprincipen tillämpas och alla partier behandlas lika. En politisk representant kan vara inbjuden till skolan i annat syfte än opinionsbildning, exempelvis för att berätta om hur arbetet i fullmäktige går till eller vad det innebär att vara politiker. Vid sådan medverkan, då det inte handlar om politisk opionsbildning, behöver skolan inte bjuda in fler politiker Eleverna kan inte bestämma vilka partier som bjuds in till skolan Elever har rätt till inflytande i skolan men det är kommunen och den enskilda skolan som avgör hur verksamheten i skolan ska utformas och organiseras. Ett parti kan alltså inte nekas tillträde eller särbehandlas för att eleverna i en skola anser att det ska vara så. Alla partier måste behandlas lika. 16 Som framgår av skollagen och läroplanen är det angeläget för skolorna att få eleverna att förstå värdet av att yttrandefriheten och tryckfriheten respekteras. Det är just när elever inte delar eller till och med tar starkt avstånd från den uppfattning som ett politiskt parti förväntas föra fram som grundlagens bestämmelser om yttrandefrihet och tryckfrihet gör sig gällande med särskild styrka Befarade störningar från skolans egna elever är inte skäl för att säga nej till ett parti Det är inte ett acceptabelt skäl att utestänga ett parti från att sprida sitt budskap enbart för att skolledningen befarar att skolans egna elever kan orsaka störningar. I sådana fall måste rektorn framhålla för eleverna att allvarligt störande aktiviteter av det slag som eleverna aviserat inte är förenliga med skolans demokratiska värdegrund och inte tolereras av skolledningen Lagstiftning om förbud mot kränkande behandling kan inte åberopas som stöd för beslut som strider mot grundlagarna En kommun motiverade sitt beslut att avslå ett partis ansökan om att få besöka skolan och dela ut flygblad, bland annat med att lagen 18 om förbud mot diskriminering 16. JO:s ämbetsberättelse 2008/09 s. 396, dnr JO:s ämbetsberättelse 2008/09 s. 396, dnr Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever 12 politisk information i skolan

15 och kränkande behandling av barn och elever hade skärpt skolans skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. JK framför i sin bedömning i ärendet att den lagen inte får åberopas till stöd för beslut eller handlande som står i strid med grundlagarnas reglering. 19 Den lagen har numera ersatts av 6 kap. skollagen och diskrimineringslagen. 20 Inte heller 6 kap. skollagen eller diskrimineringslagen kan åberopas till stöd för beslut eller handlande som strider mot grundlagarna En tillåten lösning är att alla partier nekas tillträde De avvägningar som en skolledning ställs inför kan vara svåra att hantera. Ett möjligt sätt att undkomma problematiken är enligt JK att konsekvent och oberoende av till exempel störningar av ordningen neka alla politiska partier tillträde till en skola. En sådan lösning skulle ur ett grundlagsperspektiv vara principiellt godtagbart. 21 Samtidigt är JK medveten om de krav som ställs på skolan att samverka med omvärlden och uppmuntra att olika åsikter, problem och värderingar lyfts fram. JO säger beträffande samma fråga följande: Jag har förståelse för att verkligheten ibland kan vara besvärlig att hantera för den rektor som på en och samma gång måste ta hänsyn till olika lagar och regler som, kortsiktigt och i ett snävt perspektiv, kan synas svårförenliga. Det kan då finnas en frestelse att välja den enklaste vägen och ge efter för påtryckningar eller till och med hot från olika håll. Det ska dock med skärpa framhållas att det, inte minst i sådana situationer, gäller att hävda den övergripande princip som kommer till uttryck i regeringsformen vad gäller myndigheters skyldighet att i sin verksamhet iaktta saklighet och opartiskhet. JO understyrker också vikten av att ett en skolledning inte faller undan för sådana invändningar från elevernas sida som ytterst kan leda till en urholkning av de grundlagsfästa principerna om yttrandefrihet och tryckfrihet. En tillåten lösning är således att alla partier nekas tillträde. Enligt Skolverkets bedömning är en sådan lösning svår att förena med skolans demokratiska uppdrag och därför mindre lyckad. 19. JK:s beslut den 24 april 2008, dnr Diskrimineringslagen (2008:567) 21. JK:s beslut den 24 april 2008, dnr politisk information i skolan 13

16 4.3 Begränsa spridningen av tryckta skrifter Det kan finnas skäl att hindra spridningen av en tryckt skrift på skolan av hänsyn till ordningen men aldrig på grund av skriftens innehåll Att sprida en tryckt skrift eller sätta upp en affisch på en skola ses som spridning bland allmänheten. Därför får inte begränsningar i spridningsrätten på grund av innehållet göras utan stöd i tryckfrihetsförordningen. Däremot är det tillåtet att stoppa och hindra spridning av ordningsskäl. Ledningen på en skola får alltså hindra att tryckta skrifter sprids eller anslås där, men bara av ordningsskäl och endast om det sker enligt kriterier som inte har något samband med det tryckta materialets innehåll. 22 Enligt JK har begreppet ordning ett något vidare innehåll inom skolor än i allmänhet och att spridningsförbud därför kan vara tillåtna i större utsträckning än som vanligen är fallet JO:s ämbetsberättelse 2004/05 s. 401, dnr JK:s beslut den 27 november 1967, se även JO:s ämbetsberättelse 1991/92 s politisk information i skolan

17 5. Särskilt om fristående skolor Grundlagsbestämmelserna om yttrandefrihet och tryckfrihet reglerar de enskildas rättigheter mot det allmänna, dvs. mot stat och kommun. De fristående skolorna är inte en del av det allmänna, vilket innebär att dessa regler inte gäller direkt för dessa skolor. Däremot gäller den värdegrund som slås fast i 1 kap. 5 skollagen också för de fristående skolorna. Fristående skolor står inte under JO: s och JK:s tillsyn. Skolinspektionen är den enda myndighet som granskar skolverksamheten. Den 1 januari 2011 trädde ändringar i regeringsformen i kraft. Bland annat ändrades 1 kap. 9 regeringsformen som innehåller den grundläggande bestämmelsen om kravet på objektivitet och opartiskhet. I paragrafen har uttrycket fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ersatts med fullgör offentliga förvaltningsuppgifter. Genom ändringen klargörs att objektivitetskravet gäller även för fristående skolor. Det här innebär att även fristående skolor måste behandla politiska partier lika. De utgångspunkter för skolan som redogörs för i avsnitt 4 härrör från praxis avseende skolor inom det offentliga skolväsendet. I avsnitt 4.1 (Alla partier ska behandlas lika) är det efter ändringen i regeringsformen nu tydligt att objektivitetsprincipen i tillämpliga delar gäller även för fristående skolor. Slutsatserna under avsnitt 4.2 (Begränsat tillträde) kan sägas gälla, nu liksom tidigare, på motsvarande sätt för fristående skolor som för skolor inom det offentliga skolväsendet. Avsnitt 4.3 (Begränsa spridningen av tryckta skrifter) som innehåller den sista utgångspunkten kan också den sägas gälla både för fristående skolor som för skolor inom det offentliga skolväsendet på så sätt att också spridningen av en skrift på en fristående skola anses som spridning bland allmänheten. Däremot är det inte prövat om förbudet mot begränsningar i spridningsrätten på grund av innehållet utan stöd i TF skulle bedömas gälla även för en fristående skola. Det finns som framgått ovan inte något formellt hinder för någon skola oavsett huvudman att säga nej till all medverkan från de politiska partierna. Detta är dock mindre lämpligt med hänsyn till att skolan (oavsett huvudman) förutsätts ha en öppen inställning till det omgivande samhället, och att medverkan från utomstående är ett naturligt inslag i en skolas verksamhet. Befarade ordningsstörningar på grund av negativa reaktioner från elevernas sida är i regel inte tillräcklig orsak att säga nej till ett parti. Undantag kan dock göras om det finns farhågor för att det kan uppstå så våldsamma reaktioner från elever och föräldrar att skolan riskerar att tappa kontrollen över situationen. politisk information i skolan 15

18 6. Hur kan skolan förbereda sig och vad kan skolan göra om något går fel? Skolan är ingen allmän plats och rektorn har ansvar för ordningen på skolan. Med hänsyn till skolans arbetsformer och fostrande uppgift har begreppet ordning ett något vidare innehåll inom skolan än det har till exempel när det är fråga om en allmän plats. 24 Med detta som utgångspunkt har skolan även när politiska partier medverkar i skolan till uppgift att tydligt visa vilka värderingar som gäller och inte låta budskap som strider mot värdegrunden stå oemotsagda. Skolan ska samtidigt verka för demokratins idéer och uppmuntra att skilda uppfattningar förs fram. 6.1 Förbered och ha beredskap I allmänhet fungerar politiska partiers medverkan i skolan utan problem. Men det är viktigt att skolan har en beredskap för att hantera situationer som kan uppkomma när politiska partier beretts tillträde till skolan. Det kan vara bra att ta fram en strategi för de politiska partiernas deltagande i skolan. Strategin kan ingå i skolan ordningsregler. Det är viktigt att strategin har sin utgångspunkt i gällande författningar. I avsnitt 4 och 7 framgår bl.a. vilka förutsättningar som gäller när skolan vill bjuda in politiska partier eller när politiska partier vill komma till skolan. Exempelvis måste skolan behandla alla lika, men alla partier behöver inte bjudas in samtidigt. I strategin bör även en beredskap för att hantera situationer som kan uppkomma i samband med opinionsbildande verksamhet i skolan ingå. Genom att ta fram strategin tillsammans med eleverna kan skolan bana väg för ett möte med de politiska partierna där alla kommer till tals och man lyssnar på varandra. 24. JK:s beslut den 27 november 1967 och JO:s ämbetsberättelse 1997/98 s politisk information i skolan

19 6.2 Samarbeta med polisen Om skolan befarar att det kommer bli ordningsproblem på skolan bör polisen informeras om att politiska partier kommer till skolan och att skolan befarar eller har fått indikationer på att det kan bli bråk på eller utanför skolan. Skolan kan tillsammans med polisen göra en riskbedömning och utifrån den bestämma vilka förberedelser som kan vara nödvändiga. Det är en angelägen uppgift för skolan att vidta de åtgärder som bedöms som nödvändiga för att inte påverkas av påtryckningar utifrån. Det är över huvud taget bra om skolan samarbetar med polisen i närområdet. I de fall det uppstår oroligheter, aggressiv ordväxling, tumult eller bråk som inte upphör av sig självt behöver skolan ha kännedom om vilka befogenheter rektor och lärare har att ingripa. Skolan har alltid rätt att vidta de disciplinära åtgärder som skolförfattningarna anvisar men de lär inte räcka till för skolan i en akut situation. 6.3 För samtal eller ingrip på annat sätt De åtgärder som i allmänhet tillkommer skolan är att genom uppfostrande eller undervisande insatser försöka lugna situationen. Skolan kan alltså genom samtal och diskussioner verka för att lugna och få stopp på en besvärlig situation. Det är bra om skolans utgångspunkt är att hantera situationen genom samtal och diskussioner med elever, skolpersonal, företrädare för de politiska partierna och andra som kan befinna sig på skolan. I de fall det inte är tillräckligt för att upprätthålla ordningen på skolan måste rektorn och skolan vidta andra åtgärder. Om samtal inte räcker till för att stoppa misshandel av en person eller förstörelse av egendom får läraren eller annan skolpersonal handgripligen sära på personer eller hålla fast en person enligt den så kallade nödvärnsrätten. Den som ingriper på annat sätt utan att en nödvärnssituation föreligger och tar till handgripligheter mot en elev riskerar att göra sig skyldig till ofredande eller misshandel. 25 Skolans personal får aldrig använda mer våld än vad situationen kräver och handgripligheter får inte användas annat än i den akuta situationen. JO har uttalat att en skolledning har både rätt och skyldighet att ingripa mot åsiktsyttringar som inte är förenliga med att ordningen upprätthålls i skolan eller kap. 7 och 3 kap. 5 brottsbalken politisk information i skolan 17

20 om själva åsiktsyttringen är brottslig eller innebär kränkningar eller trakasserier. 26 Skolan har däremot inte rätt att förbjuda åsiktsyttringar i annat fall till exempel enbart på grund av att åsikterna står i strid med de grundläggande demokratiska värderingar som ligger till grund för vår samhällsuppfattning. I fall av det slaget är skolans handlingsfrihet begränsad till undervisande och uppfostrande insatser. Om åsikter förs fram som uttrycker missaktning för andra elever eller personal, exempelvis trakasserier eller andra kränkningar, är skolledningen och skolans personal skyldiga att agera. Skolan är ingen allmän plats men den är inte heller en frizon utan ska spegla de regler som gäller för samhället i övrigt. Den som uttalar sig kränkande om andra riskerar att göra sig skyldig till förtal eller förolämpning. 27 Den som i uttalande eller annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung eller trosbekännelse, gör sig skyldig till hets mot folkgrupp. 28 Det är rättsväsendet som i praxis avgör gränserna för vad som enligt brottsbalken utgör brott. Det saknas bestämmelser som reglerar hur skolans personal ska agera vid misstänkta brottsliga gärningar. Frågan måste bedömas från fall till fall och det måste i många fall anses vara en bedömningsfråga om en polisanmälan ska göras eller inte. Ta gärna kontakt med kommunens jurist eller polisen för hjälp med bedömningen av om en anmälan ska göras eller inte. Uppkommer ändå bråk som de vuxna inte kan få stopp på måste man överväga att tillkalla polis. Likaså måste skolan överväga att tillkalla polis om det förekommer misstanke om olagligheter som till exempel hets mot folkgrupp. Skolan är ingen allmän plats och en person som olovligen vistas i skolan kan uppmanas att lämna skolområdet. En rektor har rätt att avvisa en utomstående som stör ordningen. Göta hovrätt har i en dom den 17 mars 2010 dömt en representant från ett politiskt parti till olaga intrång enligt 4 kap. 6 andra stycket brottsbalken då han trots upprepade uppmaningar från skolans personal stannade kvar på skolans område och delade ut flygblad med politiskt innehåll. 26. JO:s ämbetsberättelse 1997/98 s kap. 1 och 3 brottsbalken kap. 8 brottsbalken 18 politisk information i skolan

21 7. Vilka bestämmelser gäller? Det finns inte någon uttrycklig bestämmelse som specifikt reglerar frågan om politisk opinionsbildning i skolan utan det är flera olika bestämmelser som måste beaktas. De bestämmelser som framför allt är av intresse är de medborgerliga fri- och rättigheterna i grundlagarna och Europakonventionen. Bestämmelser som reglerar enskildas rättigheter mot det allmänna, dvs. stat och kommun. Men även bestämmelser i skolförfattningarna och andra lagar kan bli tillämpliga. Här ges en kortfattad redogörelse för bestämmelser i grundlagar, lagar och förordningar som kan komma att aktualiseras när rektorn ska ta ställning till frågor som rör opinionsbildande verksamhet i skolan. I avsnitt 4 Utgångspunkter för skolan finns en redogörelse för de bedömningar som framförallt riksdagens ombudsmän (JO) men också Justitiekanslern (JK) och regeringsrätten har gjort på området. Redogörelsen gäller för både skolor i det offentliga skolväsendet och för fristående skolor. Fristående skolor behandlas särskilt i avsnitt 5 Särskilt om fristående skolor? Grundlagar har högre status än vanliga lagar. Det innebär att om en bestämmelse i vanlig lag står i strid med en bestämmelse i grundlagen så har bestämmelsen i grundlagen alltid företräde. 7.1 Grundlagarna De grundlagsbestämmelser som framförallt blir aktuella när frågan om opinionsbildande verksamhet i skolan prövas är den s.k. objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 regeringsformen (RF), bestämmelsen om yttrandefrihet i 2 kap. 1 RF och bestämmelserna om tryckfrihet i tryckfrihetsförordningen (TF). I 1 kap. 9 RF sägs att domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter alltså även skolor i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen). Lydelsen är ny från den 1 januari 2011 och innebär att även fristående skolor som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska iaktta objektivitetsprincipen. Tidigare gällde objektivitetsprincipen enbart för domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen. Ändringen ska klargöra att normmässighets- och objektivitetskravet även gäller privaträttsliga subjekt politisk information i skolan 19

22 när de fullgör förvaltningsuppgifter som har överlämnats till dem. 29 Därmed gäller principen både för skolor inom det offentliga skolväsendet och för fristående skolor. I 2 kap. 1 regeringsformen tillförsäkras varje medborgare gentemot det allmänna alltså även gentemot skolor yttrandefrihet, det vill säga frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Yttrandefriheten är en av flera grundläggande fri- och rättigheter. Ändamålet med dessa grundläggande fri- och rättigheter är att garantera den fria åsiktsbildningen i politiska, religiösa och kulturella frågor. Det skydd för yttrandefriheten som regeringsformen garanterar innebär att en skola inte får ingripa vare sig formellt eller informellt mot någon för att hon eller han använt sig av sin grundlagsskyddade rätt att ge uttryck för sin uppfattning. Yttrandefriheten får begränsas genom lag och får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Till exempel begränsas yttrandefriheten genom bestämmelserna om förtal, ärekränkning och hets mot folkgrupp i brottsbalken. I 1 kap. 1 tryckfrihetsförordningen tillförsäkras varje medborgare tryckfrihet. Det är inte tillåtet för myndigheter eller andra allmänna organ alltså inte heller skolor att på grund av en skrifts innehåll genom en åtgärd som inte har stöd i tryckfrihetsförordningen, hindra spridning av skriften bland allmänheten. Anordnande av bokbord och utdelande av politiska flygblad på en skola är aktiviteter som typiskt sett omfattas av tryckfrihet. Det skriftliga material som sprids på skolor är föremål för samma grundlagsskydd som annat tryckt material. 30 På en skola får en elev därför inte hindras från att sprida flygblad på grund av flygbladets innehåll. Spridning av en tryckt skrift inom en skola, till exempel genom bokbord eller utdelning av flygblad, anses utgöra spridning bland allmänheten trots att skolan inte anses vara en allmän plats. 31 Enligt JK anses även spridning av en skrift på en fristående skola som spridning bland allmänheten. 32 Begränsning av spridningen med anledning av skriftens innehåll får därför inte ske utan stöd i tryckfrihetsförordningen. Konfiskering eller beslag av en tryckt skrift kan bara genomföras på det sätt och i de fall som anges i tryckfrihetsförordningen. 29. Se prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag s JO:s ämbetsberättelse 1970 s. 294 och JO:s beslut den 30 januari 1996; dnr JK:s beslut den 24 april 2008; dnr Enligt tel. med JKs kansli i maj politisk information i skolan

23 Bestämmelserna om yttrandefrihet och tryckfrihet innefattar emellertid inte någon rätt för medborgare eller en grupp av medborgare att få tillträde till en plats som inte är allmän för att där sprida sitt budskap eller sina tryckta skrifter. Inte heller råder mötesfrihet i egentlig mening på en skola då skolan inte är en allmän plats. På en skola måste alltså rektor ge tillstånd till utomstående att sprida information, dela ut flygblad eller sätta upp ett bokbord eller affischer. Ledningen måste också behandla alla som vill komma till skolan lika. 7.2 Europakonventionen Sverige har genom att underteckna Europakonventionen 33 förbundit sig att följa konventionen. Konventionen och vissa tilläggsprotokoll gäller sedan den 1 januari 1995 som lag här i landet. 34 Syftet med konventionen är att tillförsäkra enskilda personer rättigheter i förhållande till staten. Konventionen garanterar bland annat att var och en ska äga rätt till yttrandefrihet, innefattande åsiktsfrihet och frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan inblandning av offentlig myndighet (artikel 10). Vissa möjligheter till inskränkningar i dessa friheter finns, till exempel när det behövs för att förebygga oordning och brott samt skydda sedligheten och hälsan. Inskränkningarna ska i så fall ske genom lag. I Sverige skyddas de mänskliga fri- och rättigheterna i Europakonventionen främst genom de tre grundlagarna; regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Men även bestämmelser i lagar och förordningar som berör till exempel skydd mot olika former av kränkningar, trakasserier och diskriminering liksom bestämmelser i skolförfattningarna kan sägas ha ett samband med de rättigheter som skyddas i konventionen. Konventionens ställning kan beskrivas som överordnad svensk lag, men underordnad de svenska grundlagarna. Lagar som tillkommit innan konventionen blev en del av svensk lag ska tolkas i enlighet med konventionen och den praxis som finns. Lagstiftning som tillkommit senare får inte stå i strid mot konventionen eller den praxis som finns att tillgå. I regeringsformen har en bestämmelse införts 33. Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 34. SFS 1994:1219 politisk information i skolan 21

24 som innebär att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. 35 Ansvaret för att de mänskliga rättigheterna inte kränks vilar på regeringen och den statliga och kommunala förvaltningen. Men det är inte bara regeringens arbete som är av betydelse. Flera andra aktörer i samhället, såväl offentliga som enskilda, bidrar i sitt arbete till att de mänskliga rättigheterna främjas och skyddas. 7.3 Skolförfattningarna och andra relevanta lagar Förutom grundlagarna aktualiseras bestämmelser i skolförfattningarna (skollagen, skolförordningarna och läroplanerna) och diskrimineringslagen när rektorn ska ta ställning till opinionsbildande verksamhet i skolan. Det kan också vara bra att ha kunskap om vissa bestämmelser i brottsbalken om det uppstår oroligheter och bråk på skolan. Skollagen slår fast att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Detta förutsätter att skolan samverkar med omvärlden. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Läroplanerna utgår från skollagens skrivningar och slår fast att skolan har en viktig uppgift att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Olika åsikter och värderingar ska få komma till uttryck då skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Skolan ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Det framgår också att läraren öppet ska redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Enligt skollagen har barn och elever 36 rätt till inflytande över utbildningen. I 6 kap. skollagen finns bestämmelser som beskriver skolans skyldigheter att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen ska se till att det kap.19 regeringsformen kap. 9 skollagen 22 politisk information i skolan

25 inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett aktivt arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever samt att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Syftet med diskrimineringslagen är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskrimineringslagen ålägger också den som bedriver utbildning att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna eller för sexuella trakasserier. Om utbildningsanordnaren får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier är anordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Skollagen innehåller även bestämmelser om rektorns ansvar för att ta fram ordningsregler för varje skola. 37 Ordningsreglerna ska utarbetas (under medverkan av eleverna) och följas upp på varje skolenhet. Det är rektorn för skolan som ansvarar för ordningen på skolan. Skolans ordningsregler och det gemensamma framtagandet av dem kan utgöra en del av arbetet i att upprätthålla ordningen på skolan I förordningarna finns även bestämmelser om disciplinära åtgärder i grundskolan och bestämmelser om vilka åtgärder en gymnasieskola kan vidta för elevers tillrättaförande. De disciplinära åtgärderna kan bli aktuella när uppfostrande och undervisande insatser inte är tillräckliga. I brottsbalken finns bestämmelser om när bland annat brotten förtal, förolämpning, ofredande, misshandel och hets mot folkgrupp anses föreligga. Brott som kan komma att uppstå när det blir tumult eller bråk på en skola. Vid misstanke om brott måste skolan överväga om en anmälan till polisen ska göras. Se vidare avsnitt kap. 5 skollagen politisk information i skolan 23

26 För dig som vill veta mer Almgren, Ellen (2006). Att fostra demokrater: Om skolan i demokratin och demokratin i skolan. Demokrati för det nya seklet. Prop. 2001/02:80. DO, BEO & Skolinspektionen (2009). Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling. Ekman, Tiina (2007). Demokratisk kompetens. Om gymnasieskolan som demokratiskola. Jonsson, Britta & Roth, Klas (red.) (2003). Demokrati och lärande: om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle. Oscarsson, Vilgot (2005). Elevers demokratiska kompetens. Rapport från den nationella uppföljningen av grundskolan 2003 (NU03) samhällsorienterande ämnen. Skolverket (2012). Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverket (2012), Uppföljning av Skolverkets stödmaterial Politisk information i skolan. Redovisning av regeringsuppdrag U2011/4140/S. Ungdomsstyrelsen (2008). Demokrati och mänskliga rättigheter. Svenska folkets kunskaper och värderingar. Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken. Tips på webbplatser politisk information i skolan

27 Demokrati förutsätter möten mellan människor. Skolan ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare genom att vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Det är då viktigt att skolan är en fysisk mötesplats där eleverna kan möta olika åsikter och värderingar. Syftet med detta stödmaterial är att minska den osäkerhet som idag finns hos huvudmän, rektorer och lärare om hur skolor ska hantera sina politiska omvärldskontakter. Materialet tar sin utgångspunkt i skolans demokratiska uppdrag, vars mål är att få ett samhälle med demokratiska människor som kan och vill rösta samt arbeta aktivt i den representativa demokratin. Materialet klargör de regler som gäller i samband med politiska partiers närvaro i skolan.