Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- 1 (4) NÄMNDEN p 7 Handläggare: Lena Johnsson Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper SOU 2011:30 Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen har begärt att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (SOU 2011:30). Betänkandet innehåller ett förslag över hur en flexibel utbildning ska utformas och införas för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande, Sammanfattning av betänkandet Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att överlämna förvaltningens förslag till yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp SOU 2011:30 till Utbildningsdepartementet. omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSNf) är positiv till de förslag som förs fram i betänkandet Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Förvaltningen anser att utred-

2 2 (4) ningens förslag stödjer att fler barn med dövhet eller hörselnedsättning får en bra utbildning i en trygg miljö och att dessa barn ges större möjlighet att välja skolform precis som andra barn. Bakgrund Barn med dövhet eller hörselnedsättning måste i dag välja att gå i statlig specialskola om de vill ha undervisning av teckenspråkkunnig personal och själva få undervisning i teckenspråk. Allt fler barn med dövhet/grav hörselnedsättning får med ny teknik andra möjligheter att lära och utvecklas. Elever som är döva eller har en hörselnedsättning väljer därför allt oftare en skola nära hemmet. Det har lett till att antalet elever i de statliga specialskolorna har minskat. Utredningens uppdrag är att utreda och föreslå hur en flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp ska utformas och när den ska införas. Utredningens förslag För att hemkommunen ska ta ett ökat ansvar för elever med dövhet/hörselnedsättning föreslår utredningen förändringar i nuvarande ersättningssystem för specialskolan så att det blir kostnadsneutralt för en kommun om elever som är döva eller har en hörselnedsättning väljer specialskola eller hemskola. Samtliga skolhuvudmän ska ges bättre förutsättningar att kunna erbjuda en likvärdig utbildning för berörda elevgrupper och därför föreslås en satsning på kvalitetshöjande åtgärder för utbildningen för elever med dövhet/hörselnedsättning. En nationell samordnare föreslås som under en begränsad tid ska leda satsningen som består av tre delar: statsbidrag för kvalitetshöjande insatser, fortbildning i teckenspråk och stimulansbidrag för att få fler huvudmän att erbjuda anpassad undervisningsmiljö. Tillgången till undervisning i teckenspråk och en tvåspråkig miljö ska öka genom att utredaren vill jämställa teckenspråk med de nationella minoritetsspråken i skollagen och skolförordningen så att elever med behov av teckenspråk ska få rätt till undervisning i ämnet både i specialskola och i grundskola/grundsärskola. Utredningen föreslår att specialskolan blir nioårig och med samma mål som grundskolan så att den blir mer likvärdig för elever som väljer mellan kommunal, fristående och statliga skolor.

3 3 (4) Valfriheten för elever som tillhör specialskolans målgrupp ska öka genom att en elev i grundskolan eller grundsärskolan som tillhör specialskolans målgrupp ska ha rätt att få sin utbildning delvis inom specialskolan. En elev i specialskolan ska också ha rätt att få sin utbildning delvis i grundskola eller grundsärskolan. Ett syfte med deltidsutbildningen är att eleven ska kunna välja att inte flytta från sina föräldrar på heltid. Ekonomiska konsekvenser Cirka barn har en löpande kontakt med Hörselhabiliteringen i Stockholms läns landsting och av dem hade drygt en kontakt med Hörselhabiliteringen under Under läsåret 2010/11 hade 164 elever med dövhet/hörselnedsättning från Stockholms län som valt att gå integrerat i kommunal skola eller friskola (grundskola och gymnasium) också fått skolhjälpmedel förskrivna under de två senaste åren. Till den uppgiften ska ställas att det under läsåret 2010/11 fanns 229 grundskoleelever med dövhet/hörselnedsättning i specialskola från Stockholms län. När förändringar som förslås i utredningen är genomförda förvänts fler elever med dövhet/hörselnedsättning välja hel- eller deltidsutbildning i hemskolan. Det får till följd att fler elever och deras föräldrar kommer efterfråga råd, stöd och information från hörselhabiliteringen inom landstinget och att fler skolor kommer efterfråga hörselhabiliteringens kunskapsstöd i hantering av hörselteknisk utrustning, bekosta och underhålla hörselslingor, akustisk rådgivning samt personalkonsultation i enskilda elevärenden. Sammantaget medför detta en kostnadsökning för Stockholms läns landsting. Konsekvenser för patientsäkerhet Förslagen i utredningen medför ingen förändring av patientsäkerheten. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Utredningens förslag påverkar inte barnens förutsättningar för jämställd och jämlik vård.

4 4 (4) Miljökonsekvenser Förslagen kan ge miljökonsekvenser på grund av ökat resande mellan specialskola, hemmet och hemskola. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Olle Olofsson Avdelningschef

5 Avdelningen för närsjukvård Rehab- Habilitering och Hjälpmedel Handläggare Lena Johnsson YTTRANDE (2) Diarienummer HSN Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm Betänkande SOU 2011:30 Med rätt att välja -- flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper (HSN ) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdnämnden i Stockholms läns landsting är positiv till de förslag som förs fram i delbetänkandet Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (SOU 2011:30). Nämnden anser att utredningens förslag stödjer att fler barn med dövhet eller hörselnedsättning får en bra utbildning i en trygg miljö och att dessa barn ges större möjlighet att välja skolform och skola precis som andra barn. Omständigheter som föreligger i Stockholms län och som försvårar implementering av utredningens förslag I Stockholms län saknar i dag nästan hälften av länets 26 kommuner hörselpedagog som kan bistå skolans personal i frågor relaterade till elever med dövhet eller hörselnedsättning. Hörselhabiliteringen i Stockholms läns landsting har erfarenhet av att rektorer och pedagoger i grundskolan saknar kunskap och kompetens kring de behov elever med dövhet/hörselnedsättning har. En fullgod teckenspråkmiljö måste erbjudas på specialskolan för de barn som behöver det, eftersom det inte är tillräckligt att pedagogerna i hemskolan utbildas i teckenspråk för att eleverna ska få en fullgod kunskap i teckenspråket. De problem som redovisas ovan understryker att det finns behov av en särskild satsning från staten för att kunna genomföra reformen om en flexibel specialskola och att det är av stor vikt att det förslag till satsning som beskrivs i betänkandet i form av statsbidrag för kvalitetshöjande insatser, Stockholms läns landsting Box Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.hsn@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Hantverkargatan 11 B. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, buss 3, 40, 62 och 69

6 2 (2) YTTRANDE Diarienummer HSN fortbildning i teckenspråk och stimulansbidrag för att få fler huvudmän att erbjuda anpassade undervisningsmiljöer genomförs. Utredningens konsekvenser för landstinget Cirka barn har en löpande kontakt med Hörselhabiliteringen i Stockholms läns landsting och av dem hade drygt en kontakt med Hörselhabiliteringen under Under läsåret 2010/11 hade 164 elever med dövhet/hörselnedsättning från Stockholms län som valt att gå integrerat i kommunal skola eller friskola (grundskola och gymnasium) också fått skolhjälpmedel förskrivna under de två senaste åren. Till den uppgiften ska ställas att det under läsåret 2010/11 fanns 229 grundskoleelever med dövhet/hörselnedsättning i specialskola från Stockholms län. När förändringar som förslås i utredningen är genomförda förvänts fler elever med dövhet/hörselnedsättning välja hel- eller deltidsutbildning i hemskolan. Det får till följd att fler elever och deras föräldrar kommer efterfråga råd, stöd och information från hörselhabiliteringen inom landstinget och att fler skolor kommer efterfråga hörselhabiliteringens kunskapsstöd i hantering av hörselteknisk utrustning, bekosta och underhålla hörselslingor, akustisk rådgivning samt personalkonsultation i enskilda elevärenden. Sammantaget medför detta en kostnadsökning för Stockholms läns landsting.