Skolans resultatutveckling

Transkript

1 1 Skolans resultatutveckling Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor på telefon eller via InfoMentor arbetar med skolutveckling och är specialister på processerna kring skolans läroplaner, kommunikation och kvalitetsarbete planering, undervisning och bedömning samt analys av elevernas resultat. Vi erbjuder fortbildning och en webbaserad lärplattform för skolor i Sverige och Europa.

2 2 Varför denna sammanställning och rapport? Detta är en sammanställning av Skolverkets offentliga och allmänt tillgängliga statistik över skolans resultat på skol- och kommunnivå. Syftet med sammanställningen är att visa att det finns kommuner som bryter mot trenden med elevers fallande kunskapsresultat. Kommuner som istället lyckats förbättra resultaten under läsåren Syftet med rapporten är också att ge en inblick i hur de tänker och gör med avseende på skolans styrning och förbättringsarbete samt att relatera det till forskningen kring framgångsrika skolor. Detta är del 1 av rapporten som inkluderar en inblick i en kommun, Filipstad, som utifrån statistiken har förbättrat sina resultat systematiskt under åren De har också nått över 90 procents andel gymnasiebehöriga elever trots att man i kommunen tagit emot nyanlända elever varje år och trots att man inte tillhör de kommuner som satsar mest resurser på skolan. Inblicken handlar om hur de tänker och gör när de arbetar systematiskt, exempelvis: rektorer som fått avlastning för att kunna fokusera på skolans huvuduppdrag rektorer som gjort två lektionsobservationer per vecka under sex läsår och på så sätt tillsammans med stimulerade lärare systematiskt utvecklat undervisningen uppföljning för full koll på alla elevers resultat i alla ämnen fyra gånger per läsår struktur för att som en (1) organisation analysera elevernas resultat i detalj för att kunna arbeta med HUR undervisningen kan/ska förbättras Del 2 kommer senare under 2016 och innehåller fler inblickar i hur andra kommuner och enskilda skolor som förbättrat resultaten systematiskt tänker och gör.

3 3 En summering av vad som blir synligt i statistiken Andelen gymnasiebehöriga elever kommuner (11 procent) har lyckats förbättra skolresultaten, andelen elever med gymnasiebehörighet, från För flera av dessa kommuner har resultaten succesivt gått uppåt under tre av fyra år istället för att pendla upp och ner från år till år. 125 kommuner (43 procent) har haft en gymnasiebehörighet som legat stabilt på +/- 3 procentenheter under perioden kommuner av dessa befinner sig stabilt på en nivå under 90 procents andel gymnasiebehöriga elever varav 8 kommuner befinner sig stabilt på en nivå under 80 procent. 134 kommuner (46 procent) befinner sig i en negativ resultatutveckling med fallande kunskapsresultat under perioden

4 4 Kommentarer till vad som blir synligt i statistiken Skolans styrning. Bland kommunerna med positiv resultatutveckling finns kommuner som arbetat mycket medvetet med systematiskt förbättringsarbete och skolans styrning i enlighet med det som enligt svensk och internationell forskning karaktäriserar framgångsrika skolor. Skolans resurser. Denna statistiksammanställning pekar på att en positiv resultatutveckling inte enbart har att göra med hur mycket resurser som satsas på skolan. Flera av de kommuner som lyckats förbättra resultaten rankas lägre än 100 och till och med lägre än 200 i Lärarförbundets ranking Bästa Skolkommun en ranking som baseras på både skolkommunernas resultat och de resurser de satsar på skolan. Nyanlända elever. Sammanställningen pekar också på att den fallande kunskapsutvecklingen inte enbart kan kopplas till antalet nyanlända elever under de senaste åren. Det finns kommuner som har förbättrat sina resultat trots att de enligt Migrationsverkets statistik fått många nyanlända elever under perioden fram till och med läsåret 2014/2015. Det finns också kommuner som haft en mycket negativ resultatutveckling trots att de tagit emot få eller i princip inga nyanlända elever.

5 5 Sammanställning av statistiken mer i detalj andelen gymnasiebehöriga elever procent av landets skolkommuner har haft en positiv resultutveckling Det är i absoluta tal 31 kommuner. 15 av dessa kommuner hade vårterminen 2015 över 90 procent andel gymnasiebehöriga elever. För flera av dessa kommuner har resultaten succesivt gått uppåt under tre av fyra år istället för att pendla upp och ner från år till år. Totalt nådde 24 procent av landets skolkommuner 90 procents eller högre gymnasiebehörighet vårterminen procent av landets skolkommuner har haft en stabil resultatutveckling plus/minus 3 procentenheter Det är i absoluta tal 125 kommuner. Av dessa låg (vårterminen 2015) 43 kommuner mellan 90 och 100 procent, 82 kommuner under 90 procent varav 8 under 80 procent. 46 procent av landets skolkommuner har haft en negativ resultatutveckling Det är i absoluta tal 134 kommuner. Gemensamt för de flesta av de kommuner som både har utvecklat sina elevresultat mest respektive haft mest negativ resultatutveckling är att de är små så kallade landsortskommuner. Flera av dem är kommuner där möjligheten att välja skola är obefintlig. Man har bara en högstadieskola och därmed kommer statistiken för flera av dessa kommuner egentligen från en enskild skola dit alla kommunens barn kommer efter att ha gått på olika skolor under de tidigare årskurserna. Det är alltså många likartade kommuner både bland de med mest positiv resultatutveckling och mest negativ resultatutveckling. Det är landsortskommuner ofta med en historia som bruks- och industrisamhälle med ungefär lika många elever samt med en relativt sett låg andel föräldrar med akademisk utbildning. Kommunerna har antingen många eller få nyanlända elever. Flera av kommunerna tycks på pappret ha väldigt likartade förutsättningar, men ändå skiljer sig både elevresultaten och resultatutvecklingen mycket. Detta innebär att i kommunerna med positiv resultatutveckling överpresterar skolorna i förhållande till deras framräknade värde enligt SALSA, det vill säga Skolverkets förklaringsmodell för betygsresultat. Av de 31 kommunerna med positiv resultatutveckling finns det kommuner som har tagit emot många nyanlända elever. Om man istället tittar på de 31 kommunerna med mest negativ resultatutveckling finns det kommuner som inte fått några nyanlända elever alls. Se Tabeller statistiksammanställning på sidan 14 nedan. Denna sammanställning har inte haft ambitionen att sammanställa alla Sveriges enskilda skolors resultat för sig. För att ge lite perspektiv på enskilda skolors resultatutveckling har vi också tittat på alla skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det kan observeras att i Stockholms Stad har 16 skolor haft en positiv

6 6 resultatutveckling. Det finns 24 skolor som når 100 procents gymnasiebehörighet varje läsår. I Göteborg är samma siffror: 5 skolor har haft en positiv resultatutveckling. 17 skolor når 100 procents gymnasiebehörighet varje läsår. I Malmö är siffrorna: 2 skolor har haft en positiv resultatutveckling. 10 skolor når 100 procents gymnasiebehörighet varje läsår. Siffrorna för Stockholm, Göteborg och Malmö baseras på data för de skolor som har haft en komplett serie med data för alla läsåren

7 7 Så här har vi tänkt och gjort Vi gått igenom alla skolkommuners resultat under perioden i Skolverkets offentliga databas SIRIS. Statistiken innehåller alla skolors resultat i respektive kommun, både kommunala skolor och fristående skolor. Det resultat vi har valt att titta på är gymnasiebehörighet som vi anser vara det resultat som summerar skolans uppdrag bäst. Meritvärdet för en skola kan vara missvisande om det är enskilda elever eller grupper med elever som antingen har väldigt höga eller låga meritvärden. Med andra ord kan en skola ha ett högt meritvärde men ändå en stor andel elever som inte når gymnasiebehörighet. Definition stabil resultatutveckling. Olika elevgruppers, skolors och kommuners resultat varierar över tiden. I denna statistiksammanställning har vi varit ute efter att se om det finns kommuner som tydligt bryter Sveriges skolors och kommuners mönster med generellt fallande elevresultat och åstadkommer tydligt förbättrade resultat. Plus/minus 3 procentenheter kan anses vara stabilt och förändringar utöver det kan vara mer eller mindre tydliga tecken på förändringar åt det bättre eller sämre hållet. Vi har gått igenom alla skolkommuners resultat enligt ovan och: tittat på vilka, hur många och andelen kommuner som har en stabil resultatutveckling, plus/minus 3 procentenheter tittat på vilka, hur många och andelen kommuner med positiv resultatutveckling, mer än plus 3 procentenheter tittat på vilka, hur många och andelen kommuner med negativ resultatutveckling, mer än minus 3 procentenheter tittat efter kommuner där resultaten gått succesivt och stadigt uppåt som ett möjligt tecken på systematiskt förbättringsarbete under minst tre av fyra år istället för att pendla upp och ner från år till år. jämfört kommunernas skolresultat med Migrationsverkets statistik för: - Antalet asylsökande barn (barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem) som varit bosatta i respektive kommun vid utgången av åren i åldersgrupperna 6-9, och Totalt antal asylsökande barn och nyanlända barn med uppehållstillstånd (barn som efter beviljat uppehållstillstånd tagits emot i en kommun under de senaste 24 månaderna) som var bosatta i respektive kommun vid utgången av året 2014 i betygsålder, det vill säga åldersgrupperna och Genom att summera antalet asylsökande och antalet nyanlända barn med uppehållstillstånd som bott i kommunerna får vi fram en bild av belastningen på respektive kommun eftersom detta visar hur många asylsökande och nyanlända barn i skolålder som varje kommun har haft ansvar för. jämfört kommunernas resultat med: Lärarförbundets skolkommunranking Bästa Skolkommun tittat på varje enskild skolas resultatutveckling i Stockholm, Göteborg och Malmö under

8 8 Tre aktuella frågor skolans styrning, skolans resurser och nyanlända elever 1. Hur är resultatutvecklingen kopplad till forskningen kring framgångsrika skolor med goda resultat? Flera olika aktörer har i skoldebatten pekat på skolans styrning som en grundläggande förbättringsåtgärd för att vända resultatutvecklingen. Här kan nämnas Skolinspektionen, OECD:s expertrapport samt Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Med skolans styrning menas hur kommuner och rektorer styr sin egen verksamhet, sin organisation och hur de använder resurserna för att förbättra resultaten. Skolans styrning handlar också om det som alla huvudmän och rektorer har ansvar för enligt skollagen: att systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Det senare omfattar därmed också specifikt hur lärarna kan förbättra undervisningen. Det finns både svensk och internationell forskning kring vad som är best practice när det gäller skolans styrning, dvs. vad som karaktäriserar framgångsrika skolor med goda resultat. Enligt Skollagen ska skolor dessutom grunda sin verksamhet på evidensbaserad vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Därför blir frågorna kring hur kommuner som förbättrar sina skolresultat tänker och gör extra intressanta. Hur stämmer detta överens med forskningen kring framgångsrika skolor och arbetet med systematiskt förbättringsarbete. Det finns exempel på kommuner i denna statistiksammanställning som pekar på att det finns en koppling mellan en positiv resultatutveckling, resultatstyrning och forskningen kring framgångsrika skolor med goda resultat. Det finns kommuner som har arbetat mycket medvetet med skolans styrning och tät resultatuppföljning flera gånger per läsår. Kommuner som har arbetat med lektionsobservationer och systematiskt förbättringsarbete utifrån resultaten har tydligt förbättrat sina resultat. Se exempel nedan. 2. Hur är resultatutvecklingen kopplad till resurserna som kommuner lägger på skolan? Det finns skolkommunsrankingar med kriterier som både handlar om resultat och resurser. En av dessa är Lärarförbundets Bästa skolkommun. De sätter fokus på att det är viktigt att satsa resurser som ger lärare och elever goda förutsättningar att lyckas. Samtidigt visar sammanställningen att många av de kommuner som har haft en positiv resultatutveckling hamnar långt ner i Lärarförbundets ranking. Detta pekar med andra ord på att det inte enbart handlar om mängden resurser som finns tillgängliga utan också om hur resurserna används. Den här statistiksammanställningen visar dock även att många av de kommuner som har en mycket negativ resultatutveckling generellt sett satsar mindre resurser på skolan.

9 9 3. Hur är skillnaderna i resultatutveckling kopplad till antalet nyanlända elever? Skolverket har kommit fram till att Elever som invandrat efter skolstartsålder har haft en avgörande betydelse för den försämrade gymnasiebehörigheten på nationell nivå under de senaste åren både genom att andelen elever ökat och genom att deras gymnasiebehörighet försämrats kraftigt. Skolminister Gustav Fridolin hävdar i Dagens Nyheter den 10 januari 2016 apropå fallande gymnasiebehörighet att De senaste årens fall och särskilt det senaste har handlat uteslutande om nyanlända elever som kom till Sverige från sexan och uppåt. Denna statistiksammanställning pekar på att den fallande kunskapsutvecklingen inte enbart kan kopplas till antalet nyanlända elever under de senaste åren. Det finns kommuner som har förbättrat sina resultat trots att de fått många nyanlända elever. Det finns också kommuner som haft mycket negativ resultatutveckling trots att de i princip inte tagit emot några nyanlända elever alls. Att säga att de fallande resultaten uteslutande beror på nyanlända elever är att ge alla skolor, rektorer och lärare helt fel signal. Hur kommer resultaten under de kommande åren att påverkas av antalet nyanlända elever? Det är viktigt att följa och diskutera. Det är också viktigt att förstå för alla kommuners, rektorers och alla pedagogers motivation. Göteborgs Stad och andra kommuner har lyft fram denna viktiga fråga och vill kunna särskilja resultaten för olika elevgrupper inklusive nyanlända elever enligt den nya definitionen som innebär att elever räknas som nyanlända till och med det fjärde året efter att de börjat i svensk skola.

10 10 Vad innebär best practice utifrån forskningen om framgångsrika skolor med goda resultat? Framgångsrika skolor med bra resultat har en rektor som: fokuserar på skolans huvuduppdrag både kunskapsmål och sociala mål förmår att samla lärare och personal till en (1) organisation förstår att skapa både struktur och en kultur som samspelar på skolan skapar förutsättningar för undervisning och lärande leder undervisning och lärande på skolan kopplar ihop skolvardagen, klassrummen och undervisningen med elevernas och skolans resultat Framgångsrika skolor med bra resultat har: tydliga mål och planer struktur och rutiner höga förväntningar på både lärare och elever oavsett deras bakgrund engagerade lärare som är delaktiga och får möjlighet att utvecklas fokus på en regelbunden kedja med resultat analys förbättringar genomförande resultat analys förbättringar genomförande Källor: Leithwood & Riehl (2000) What we know about successful school leadership, PA: Laboratory for student success, Temple University Höög & Johansson (2015) Framgångsrika skolor mer om struktur, kultur, ledarskap. Studentlitteratur

11 11 Så här har de tänkt och gjort i Filipstad som gått från 84 till 93 procents gymnasiebehörighet på 6 år Andel nyanlända elever i snitt per år : 7,2 procent Andel bosatta nyanlända elever i betygsålder vid årsskiftet 2014: 10,0 procent Ranking i Lärarförbundets ranking Bästa skolkommun 2015: 261. Det är givetvis många olika saker som har bidragit till den goda resultatutvecklingen i Filipstad. Här är några viktiga saker som också skiljer sig från hur många andra skolor och kommuner gör. Uppföljning och analys av alla elevers resultat i alla ämnen fyra gånger per läsår Resultaten för alla elever i alla årskurser och alla ämnen sammanställs fyra gånger per år baserat på det arbete som alla lärare i Sverige har i uppdrag att göra. Då går rektorerna tillsammans med lärarna igenom varje klass, grupp och elev för att diskutera VAR och HUR resurserna ska användas för att stötta alla elever på bästa sätt. Rektorerna har genomfört två lektionsobservationer per vecka i sex år Med samma underlag för lektionsobservationer och klassrumsbesök har rektorerna tillsammans med lärarna systematiskt utvecklat undervisningen. Rektorerna har haft i uppdrag av skolchefen i kommunen att genomföra två klassrumsbesök varje vecka. Varje klassrumsbesök har följts av ett samtal med aktuell lärare kring HUR undervisningen kan förbättras. Rektorerna har fått avlastning för att kunna fokusera på sitt huvuduppdrag För att kunna arbeta som pedagogiska/didaktiska ledare har rektorerna fått avlastning med rutinuppgifter kring ekonomiuppföljning. Dessa har istället hanterats av en resurs på skolförvaltningen. Rektorerna har också medvetet delegerat uppgifter kring administration till sina skolassistenter. Rektorerna berättar att de trots detta inte har kunnat genomföra två lektionsobservationer exakt varje vecka men över tiden har detta gjort att det har kunnat fokusera på lektionsobservationer. Matematik- och Svenska-utvecklare Redan innan Förstelärarreformen så har man i Filipstad haft lärare som på halva sin tjänst har haft i uppgift att hjälpa övriga lärare i kommunen med att utveckla undervisningen i dessa ämnen. Med ett tydligt paket för systematiskt kvalitetsarbete med olika diagnostiska prov och andra verktyg för varje årskurs har de: - Hjälpt lärarna att analysera elevernas resultat - Utifrån resultaten arbetat med lärarna kring HUR undervisningen kan och behöver utvecklas Källor: Intervjuer och samtal vid flera tillfällen under : Tage Nordkvist, Grundskolechef/Skolchef i Filipstads kommun Rektorsgrupp och ämnesutvecklare/lärare i Filipstad

12 12 Reflektioner och förutsättningar för denna sammanställning Angående skolans resultat. Det är viktigt att komma ihåg att betygen och alla resultat kring den svenska skolans kunskapsuppdrag grundar sig på läroplanen och kunskapskraven. Andelen gymnasiebehöriga är definierade så här enligt Skolverket/SIRIS: Andel (%) behöriga till yrkesprogram - Andel elever som är behöriga att söka till yrkesprogram. För att en elev ska vara behörig krävs godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i 5 ytterligare ämnen, totalt 8 ämnen. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Elever som ej fått betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet ingår ej. Observera att om antalet EJ behöriga är 1-4, så visas andelen behöriga som ~100. Inför gymnasievalet 2011 infördes fyra olika krav på behörighet till gymnasieskolan. Förutom behörighetskravet till yrkesprogram finns det tre olika krav på att vara behörig till högskoleförberedande program, vilket innebär att ha godkänt betyg i totalt 12 ämnen. Att vara behörig till yrkesprogrammen används som ett sammanfattande mått för behörighet till gymnasieskolan i redovisning över tid då det är detsamma som att vara behörig till något av gymnasieskolans program. På riksnivå är det endast 1 procent som enbart är behörig till yrkesprogrammen. Den officiella statistik och de data som är underlag för denna sammanställning bygger på betygen vårterminen i årskurs 9. Under det första läsåret i tidsserien gällde den förra läroplanen. De följande fyra läsåren i tidsserien är alltså de första fyra läsåren med den nya läroplanen Lgr11 och den nya betygsskalan som infördes samtidigt. Likvärdigheten och säkerheten i skolornas och lärarnas bedömningar och deras betygssättning kan därför antas variera. Vi har valt att titta på den officiella statistiken på det som som beskrivits ovan. Skola, utbildning och lärande är en komplex process med många olika dimensioner. Denna sammanställning har inte ambitionen att förklara alla orsaker till resultaten utan att ge perspektiv på att det finns skolkommuner som lyckas förbättra sina resultat och ställa detta mot forskningen kring framgångsrika skolor. Fem år är generellt sett en kort tidsperiod för att kunna avgöra om något är en stabil trend. Sammanställningen pekar på att det går att åstadkomma positiva och bestående förändringar på relativt kort tid. Det är givetvis viktigt att följa resultatutvecklingen under de kommande åren. Skolverkets databas SIRIS är inte 100 procentigt komplett. Det saknas data för vissa skolor och vissa läsår. Detta har dock en mindre betydelse för denna sammanställning av resultaten. Data som bygger på färre än 10 elever dubbelprickas i tabellerna. Då visas två prickat (**) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (*) istället för utfall.

13 13 Migrationsverkets statistik över nyanlända elever är inte sammanställd på ett sätt så att det går att veta exakt hur många elever som gick i varje kommun och på varje skola under respektive läsår. Här har vi tillsammans med Migrationsverkets Statistikteam diskuterat och arbetat fram ett sätt att beskriva belastningen på respektive kommun hur många asylsökande och nyanlända barn i skolålder som andel av totalt antal elever varje kommun har haft ansvar för. Läs mer under Så här har vi tänkt och gjort ovan. SALSA är en statistisk modell som jämför skolors resultat av slutbetygen i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen. Det är föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever eller elever som har okänd bakgrund som utgör bakgrundsfaktorerna. OBS. Kommunernas resultat har i denna sammanställning inte jämförts med Skolverkets statistikmodell SALSA för betygsresultat eftersom SALSA bara gäller enskilda skolor och inte finns sammanräknat för hela kommuner. OBS. Den statistik som är underlag för denna sammanställning gäller för tiden fram till vårterminen Många av Sveriges skolkommuner har haft extra utmaningar med nyanlända elever under flera år. Statistiken omfattar inte den extrema period med nyanlända elever som började andra halvåret 2015 och som kommer att påverka svenska skolor och kommuner under de kommande åren.

14 14 Tabeller statistiksammanställning De 31 kommunerna med positiv resultatutveckling Källor: Skolverkets databas SIRIS, Lärarförbundets ranking Bästa skolkommun Migrationsverkets statistik över nyanlända barn (antalet nyinskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem för asylsökande) Kolumn A Kommuner. Fetmarkerade kommuner = kommuner som succesivt förbättrat sina resultat minst tre av fyra år i tidsserien istället för att resultaten åkt upp och ner från år till år. Kolumn B Andelen gymnasiebehöriga elever förbättring eller försämring i procentenheter från 2011 till Kolumn C till G Andelen gymnasiebehöriga elever för respektive läsår från Skolverkets databas SIRIS. Kolumn H Andelen nyanlända elever i snitt per läsår som andel av totalt antal elever i kommunen läsåret 2014/2015. Nyanlända elever i åldersgrupperna 6-9, och under perioden Kolumn H Totalt antal nyanlända asylsökande elever och antal nyanlända elever med beviljat uppehållstillstånd i betygsålder för grundskolan per den som andel av totalt antal elever i kommunen läsåret 2014/2015. Kolumn J Placering i Lärarförbundets ranking Bästa skolkommun Kolumn K Totalt antal elever i grundskolan läsåret 2014/2015 enligt Skolverkets databas SIRIS.

15 15 Alla övriga kommuner

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21