Skolval. Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet
|
|
- Axel Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skolval Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet
2 Hur bör effekterna av skolval utvärderas? Levin (2002) menar ag fyra uiallsvariabler är relevanta: l Effek1vitet l Jämlikhet (diskuteras här som likvärdighet & segrega1on) l Social sammanhållning/sociala värderingar l Valfrihet
3 Ökar skolval kvaliteten/effek1viteten? Svensk forskning l De mest välgjorda studierna (Böhlmark och Lindahl 2013; Wondratschek, Edmark och Frölich 2013): l Små posi1va effekter av friskolekonkurrens (kortsik1gt och långsik1gt) l Små posi1va effekter av generellt skolval kortsik1gt, men inga långsik1ga effekter. l Medelstora effekter på TIMSS- resultat av friskolekonkurrens. l Inga effekter på kostnader. l Inga skillnader mellan effekterna av vinstdrivande och icke- vinstdrivande friskolor Slutsats: små/medelstora posi1va effekter av skolval i Sverige
4 Ökar skolval kvaliteten/effek1viteten? Interna0onella provresultat l Den mest övertygande akademiska forskningen = friskolekonkurrens ökar resultaten i PISA & minskar kostnaderna (West och Woessmann 2010). l Notera skillnaden med Pisarapporten som konstaterar ag det inte finns någon rela1on mellan andelen elever i friskolor och länders presta1oner! Använder dock extremt enkel metodologi som inte kan analysera orsakssamband bör inte basera poli1k på dega. Slutsats: större möjligheter ag välja fristående alterna1v höjer effek1viteten i PISA Forskning från andra länder l Bok baserad på cirka 800 studier = generellt milt (ibland starka) posi1va effekter av skolval och konkurrens systemets uiormning är vik1gt (Heller Sahlgren 2013a). Slutsats: generellt har skolval världen över posi1va effekter, men effektstorleken beror på vilket system som analyseras.
5 Vad händer med likvärdigheten? Mäts som spridningen i resultat mellan elever & effekten av bakgrund på resultaten l Skolverket skriver ag det fria skolvalet sannolikt har leg 1ll minskad likvärdighet. Forskningen är dock blandad på denna punkt. l Ingen effekt av högre andel elever i friskolor eller större valmöjligheter på spridningen i resultat mellan elever (Böhlmark och Holmlund 2011; Fredriksson och Vlachos 2011) l Inga systema1ska skillnader mellan effekterna av friskolekonkurrens på olika elever från mer eller mindre bemedlade hem (Böhlmark och Lindahl 2007). l Lika stora posi1va effekter av skolvalet, om något större effekter bland elever med låg socioekonomisk bakgrund & elever i områden med hög kriminalitet (Niepel 2012) Slutsats: inga större skillnader i likvärdigheten med svenskt skolval
6 Vad händer med likvärdigheten? Interna0onella provresultat l Större andel elever i skagefinansierade friskolor = effekten av elevers bakgrund i PISA och TIMSS sjunker (Schütz, Ursprung och Woessmann 2008; Schütz, West och Woessmann 2007). Forskning från andra länder l Upptagningsområden & närhetsprincip = betydelsen av elevers bakgrund för resultaten ökar jämfört med skolval med betygsintagning i Korea (Song 2012) Slutsats: om något förbägrar skolval och konkurrens likvärdigheten (se Heller Sahlgren 2013b för längre diskussion)
7 Hur påverkas segrega1onen? Mäts som skillnader i elevsammansä=ning/resultat mellan skolor Svensk forskning l Senaste studierna: skolvalet ökar skolsegrega1onen (Böhlmark och Holmlund 2011; Östh, Andersson och Malmberg 2012) l Notera ag vinstdrivande friskolor tenderar ag utbilda elever med lägre socioekonomisk bakgrund jämfört med icke- vinstdrivande friskolor. Vinstdrivande gymnasieskolor har samma elevsammansägning som kommunala gymnasieskolor (Vlachos 2012) Interna0onell forskning l Amerikansk och engelsk forskning: skolsegrega1onen ökar med skolval (Allen 2007; Bifulco, Ladd och Ross 2009; Burgess m.fl. 2007; Koedel m.fl. 2009) l Inga effekter i Tyskland eller Nederländerna (De Haan, Leuven och Oosterbeek 2011; Makles och Schneider 2011)
8 Hur påverkas segrega1onen? Vad säger egentligen studierna? l I USA finner forskare ag 30 % av familjerna som har barn i offentliga skolor flygar enbart för ag välja skola (Caetano och Macartney 2013). l Husprisstudier indikerar ag högre skolresultat leder 1ll högre huspriser när närhetsprincipen är vik1g för antagning (Nguyen- Hoang och Yinger 2011). l Skolval minskar rela1onen mellan huspriser och skolresultat och därmed bostadssegrega1onen (se tex Brunner, Cho och Reback 2012; Machin och Salvanes 2010) Slutsats: negoeffekterna av skolval på skolsegrega1onen är osäkra epersom bostadssegrega1onen verkar minska (se Heller Sahlgren 2013b för längre diskussion)
9 Social sammanhållning/sociala värderingar l Svensk forskning: inga effekter på aqtyder om etniska minoriteter ska ha samma räqgheter som etniska svenskar l Elever i friskolor tycker ag etniska minoriteter ska ha samma räqgheter i högre utsträckning, även när man kontrollerar för familjebakgrund och kamrateffekter, men inga förändringar i denna korrela1on över 1d. Totalt seg högre tolerans bland elever 2009 jämfört med 1999 (Shafiq och Myers 2013). l Metodologin är inte 1llräcklig för ag visa kausala effekter l Amerikansk forskning: inga eller posi1va effekter l En ligeraturanalys visar ag skolval an1ngen leder 1ll mer demokra1ska värderingar, socialt kapital, större sannolikhet ag göra volontärarbete etc., eller har ingen effekt alls. YGerst lite stöd för nega1va effekter (Wolf 2007). Slutsats: inget stöd för ag skolval leder 1ll sämre social sammanhållning/sociala värderingar, om något tvärtom.
10 Valfrihet Skolval ökar valfriheten, men regleringar avgör hur mycket och för vem. l Närhetsprincipen används i många skolor när de är översökta = fördel 1ll föräldrar som har råd ag flyga närmare bra skolor. Kö1d gynnar mo1verade föräldrar. LoGerier mer neutrala. l Brist på info = minskar valfriheten i prak1ken (svårt ag utöva ra1onellt val) l Hur mycket valfriheten ökar beror också på antalet nya skolor och var de startar (vinstdrivande skolor dominerar av en anledning: större 1llgång 1ll kapital och incitament ag expandera) l Valfriheten beror också på regleringar är alla skolor likadana minskar valfriheten l Skolvalet populärt, men föräldrar anser ag informa1onen är o1llräcklig & ag närhetsprincipen är eg hinder för eg meningsfullt val (Malmberg, Andersson och Bergsten 2013). Slutsats: skolval, allt annat lika, ökar föräldrars och elevers valfrihet, men systemets uiormning spelar roll för hur mycket och för vem.
11 Slutsatser l Skolval har generellt posi1va effekter på kvalitet/effek1vitet l Skolval har generellt posi1va eller inga effekter på likvärdigheten l Svårt ag tolka effekterna på skolsegrega1on epersom skolval verkar minska bostadssegrega1onen. l Skolval har an1ngen posi1va eller inga effekter på social sammanhållning/ sociala värderingar. l Skolval har generellt posi1va effekter på valfriheten, men hur mycket och för vem beror på systemets uiormning.
12 Mer informa1on Sammanställd av Gabriel Heller Sahlgren, forskningschef vid Centre for Market Reform of Educa1on i London och affilierad forskare vid Ins1tutet för Näringslivsforskning (IFN) (gsahlgren@cmre.org.uk) För mer informa1on: kontakta karin.svanborg.sjovall@1mbro.se
Skolval, segregation och likvärdighet vad säger forskningen? Gabriel H. Sahlgren
Skolval, segregation och likvärdighet vad säger forskningen? Gabriel H. Sahlgren Skolval, segregation och likvärdighet vad säger forskningen? Stockholm 2013-03-25 Gabriel H. Sahlgren Forskningschef Centre
Läs merFriskolereformens långsiktiga
Friskolereformens långsiktiga effekter på utbildningsresultat Anders Böhlmark och Mikael Lindahl SNS 2012 12 04 Bakgrund Innan 1990 talsreformerna: mycket begränsade valmöjligheter, statligt styrd skola
Läs merSocial Bakgrund, Invandring, Segregering och Utbildningskarriär
Social Bakgrund, Invandring, Segregering och Utbildningskarriär Data Samtliga individer som avslutade grundskolan i Sverige under perioden 1990-1995 (c:a 600 tusen individer) Deras högsta utbildningsnivå
Läs merSkolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se
Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Per Kornhall FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network
Läs merSyftet med rapporten. Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer. Diskutera orsaker till utvecklingen
Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten Datakällor Figur 2.1 Total variation i meritvärde,
Läs merKapitel 6 Likvärdighet
Kapitel 6 Likvärdighet Milton Friedman: The role of government in education, 1955 The role of government in education, 1955. Grundidé: frihet grundläggande -- viktigare än jämlikhet. Under such a system
Läs merMiljongapet. Lön för mödan. - om skolan och samhällsekonomin. Stefan Fölster
Miljongapet Lön för mödan - om skolan och samhällsekonomin Stefan Fölster 2014-11-05 1 www.reforminstitutet.se info@reforminstitutet.se 070-30 43 160 Box 3037, 103 61, Stockholm Skolans kvalitet spelar
Läs merSkolframgång och social bakgrund. Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad
Skolframgång och social bakgrund Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk
Läs merUpphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)
Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome) Sammanfattning Upphandling av äldreboende ger signifikant lägre dödlighet, samt
Läs merMotion till riksdagen 2016/17:1988 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)
Partimotion V500 Motion till riksdagen 2016/17:1988 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) För en likvärdig skola Innehåll Förslag till riksdagsbeslut 1 För en likvärdig skola 2 Vinstdrivande friskolor 3 Förändra
Läs merLikvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad
Likvärdig förskola 12 februari 2018 Johannes Lunneblad Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska
Läs merUpphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)
Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome) Sammanfattning Upphandling av äldreboende ger signifikant lägre dödlighet, samt
Läs merDecentralisering, skolval och friskolor:
Decentralisering, skolval och friskolor: resultat och likvärdighet i svensk skola av Helena Holmlund, Josefin Hägglund, Erika Lindahl, Sara Martinson, Anna Sjögren, Ulrika Vikman och Björn Öckert Stockholm
Läs merDet fria skolvalet varken mirakelmedicin eller undergångsrecept
Det fria skolvalet varken mirakelmedicin eller undergångsrecept Karin Edmark, Markus Frölich och Verena Wondratschek Karin Edmark är docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och
Läs merGod elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg
God elevhälsa +goda resultat = sant Per Kornhall och Johan Hallberg SKOLA + FOLKHÄLSA = SANT per@kornhall.se Skolstrateg Skolstrateg Författare till Barnexperimentet Skolstrateg Författare till Barnexperimentet
Läs merSlänger vi pengarna i sjön? Resurser, reformer och utbildningspolitiska slutsatser
IFN Policy Paper nr 68, 2014 Slänger vi pengarna i sjön? Resurser, reformer och utbildningspolitiska slutsatser Gabriel Heller Sahlgren Institutet för Näringslivsforskning Box 55665 102 15 Stockholm info@ifn.se
Läs merLikvärdighet och valfrihet
Linnéuniversitetet Institutionen för statsvetenskap Likvärdighet och valfrihet Är oron för en sänkt likvärdighet sedan det fria skolvalets införande befogad? Kandidatuppsats i statsvetenskap HT 2014 Cajsa
Läs merRegeringens skrivelse 2018/19:57
Regeringens skrivelse 2018/19:57 Riksrevisionens rapport om långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan Skr. 2018/19:57 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm
Läs merLikvärdighets- agendan
Likvärdighetsagendan Agenda för en likvärdig skola Svensk skola ska ge alla elever samma chans att lyckas oavsett bakgrund, förutsättningar, bostadsort eller skolform. Det står i skollagen, och om detta
Läs merOm författaren. Författaren och Timbro 2014 Omslagsfoto: Lars Pehrson / SCANPIX isbn: 978-91-87709-45-6 www.timbro.se info@timbro.
Om författaren Gabriel Heller Sahlgren är forskningschef vid Centre for Market Reform of Education i London och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Författaren och Timbro
Läs merLedarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi
Ledarskap, medarbetarskap och kommunika4on- förutsä9ningar för goda rela4oner på jobbet Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Denna föreläsning Hälsopromo4on Goda rela4oner Individen Organisa4onen Hur
Läs merAPRIL Skolpolitiskt relevanta faktorer bakom Sveriges resultat i Pisa 2015
APRIL 2017 Skolpolitiskt relevanta faktorer bakom Sveriges resultat i Pisa 2015 Gabriel Heller Sahlgren London School of Economics, Institutet för Näringslivsforskning och tankesmedjan ECEPR Författaren
Läs merIntervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: st.
@Ungdomsb Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Online-undersökning i telefonrekryterad panel 21/03/14 14/04/14 Ungdomar i Sverige, 15-24 år 1.115 st. Kvoturvalssystem samt viktning
Läs merHur väl informerar Sveriges 25 folkrikaste kommuner om det fria skolvalet?
PM Sida 1 (5) 2018-12-21 Hur väl informerar Sveriges 25 folkrikaste kommuner om det fria skolvalet? Det fria skolvalet har funnits sedan 1992, vilket innebär att föräldrar med barn i skolåldern kan, och
Läs merAcadeMedias. Frågor om samhällsuppdrag
Lektion 13 AcadeMedias Frågor om samhällsuppdrag allt möjligt 2 LEKTION 3 FRÅGOR OM ALLT MÖJLIGT Välkända argument Många har åsikter om friskolor. En del påståenden är rena myter, andra bygger på gammal
Läs merAtt skapa en fungerande skolmarknad
Att skapa en fungerande skolmarknad Gabriel H Sahlgren timbro Juni 2013 Om författaren Gabriel H Sahlgren är forskningschef på Centre for Market Reform of Education vid Institute of Economic Affairs Författaren
Läs merReformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse?
Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse? Peter Fredriksson and Jonas Vlachos Resultatförsämringar sedan början/mitten av 90-talet Tabell 1.1 Resultat från IEA-undersökningarna
Läs merDET FRIA SKOLVALET ÖKAR KLYFTOR MELLAN SKOLOR
DET FRIA SKOLVALET ÖKAR KLYFTOR MELLAN SKOLOR Den svenska skolans nya geografi Bo Malmberg, projektledare, Stockholms universitet Eva Andersson, Stockholms universitet Zara Bergsten, Uppsala universitet
Läs merAnalyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor
RAPPORT 467 2018 Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan Analyser av familjebakgrundens
Läs merGod elevhälsa + goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg
God elevhälsa + goda resultat = sant Per Kornhall och Johan Hallberg SKOLA + FOLKHÄLSA = SANT SKOLA = FOLKHÄLSA Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins
Läs merSocialt företagande utveckling och strömningar
Socialt företagande utveckling och strömningar Sociala insatser av olika slag (ideella, offentliga och numer även kopplat 9ll begrepp som socialt entreprenörskap och socialt företagande E> ökat intresse
Läs merVarför det är livsavgörande att kunna läsa
Varför det är livsavgörande att kunna läsa Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins
Läs merLångsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan
TILL RIKSDAGEN BESLUTAD: 2018-10-18 DNR: 3.1.1-2017-0725 RIR 2018:28 Härmed överlämnas enligt 9 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. följande granskningsrapport: Långsiktiga effekter
Läs merSKOLSEGREGATION PÅ GYMNASIESKOLOR I SVENSKA MELLANSTORA KOMMUNER
SKOLSEGREGATION PÅ GYMNASIESKOLOR I SVENSKA MELLANSTORA KOMMUNER En jämförande analys med grundskolan Samhällskunskap D Höstterminen 2018 Simon Carlsson Handledare Jonas Larsson Taghizadeh Antal ord 12
Läs merNa#onell konferens för matema#kutvecklare. 27 januari 2010
Na#onell konferens för matema#kutvecklare 27 januari 2010 Regeringens målsä=ning 2003 (Direk#v #ll Matema#kdelega#onen) Eleverna i den svenska skolan uppvisar rela#vt goda resultat i interna#onella undersökningar.
Läs merLika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestationer 1988 2010
Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestationer 1988 2010 Anders Böhlmark Helena Holmlund RAPPORT 2012:14 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut
Läs merSkolvalet till hösten 2016
2016-04-05 (Korrigerad 2016-04-12) 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2016/109 Utbildningsnämnden Skolvalet till hösten 2016 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2.
Läs merDelak&ghet för lärande
Na#onell LHU-konferens Gävle 5-6 okt 2016 Delak&ghet för lärande Ulrika Bergmark, biträdande professor Pedagogik, Ins8tu8onen för konst, kommunika8on och lärande Alla foton i presenta#oner är privata,
Läs merGabriel Heller Sahlgren & Henrik Jordahl. Information. ett verktyg för bättre skolsystem. SNS Förlag
Gabriel Heller Sahlgren & Henrik Jordahl Information ett verktyg för bättre skolsystem SNS Förlag Information ett verktyg för bättre skolsystem Gabriel Heller Sahlgren Henrik Jordahl sns förlag SNS Förlag
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15138 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) En skola att lita på
Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15138 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) En skola att lita på 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Läs merExamina'onsformer. IPKL/Utbildningsrådet 7 juni När behöver examina/oner förändras? Och om de ska ändras, på vilka grunder?
Examina'onsformer När behöver examina/oner förändras? Och om de ska ändras, på vilka grunder? IPKL/Utbildningsrådet 7 juni 2016 Vilka examina/onsformer är vanligast hos oss? NSHU (2010) Vanliga examina'onsformer
Läs merLika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor
Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Erik Nilsson Statssekreterare Utbildningsdepartementet 1 Visst är det viktigt att må bra för att kunna lära sig men minst lika viktigt att lära sig för
Läs merAktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i grundskolan
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3070 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i
Läs merMARS Förädlingsvärdets värde att mäta skolors och lärares effektivitet
MARS 2019 Förädlingsvärdets värde att mäta skolors och lärares effektivitet Författare: Gabriel Heller-Sahlgren London School of Economics Institutet för Näringslivsforskning Sammanfattning Ett effektivt
Läs merPedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering vad betyder det och vem bedömer detta?
Pedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering vad betyder det och vem bedömer detta? Elinor Edvardsson S-wne IBL/CUL E6 rundabordsamtal om vad pedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering betyder
Läs merTillgänglighet! Mångfald!
Trygghet! Hållbarhet! Tillgänglighet! Mångfald! Trygghet! Konkretisering Trygghet är en grundförutsättning för utveckling och lärande. Förskolan och skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap
Läs merSamling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35
1(5) Utbildningsdepartementet 2017-08-31 YTTRANDE TCO German Bender Tel: 070-202 31 11 german.bender@tco.se Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35 Referensnummer:
Läs merAtt välja skola på webben
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 09-050-3085 SID 1 (6) 2009-09-09 Handläggare: Catharina Holmberg Tel 508 33 718 Till Utbildningsnämnden 2009-09-17 Förslag till beslut
Läs merVad har hänt med skolresultaten i kommuner utan valmöjlighet?
Vad har hänt med skolresultaten i kommuner utan valmöjlighet? En granskning av hur elevresultaten förändrats mellan 1999 och 2012 i Enskolekommuner jämfört med Flerskolekommuner Stefan Fölster 070-304
Läs merLitteraturlista för Skolans samhällsuppdrag och organisation, 9VA202, 2018
1(5) Litteraturlista för Skolans samhällsuppdrag och organisation, 9VA202, 2018 Litteratur tillhörande ämnesdidaktiken tillkommer, se Lisam Berg, Gunnar (2003) Att förstå skolan. En teori om skolan som
Läs merVälkommen *ll din föräldraguide
Välkommen *ll din föräldraguide A# besluta a# di# barn ska studera vid e# universitet i e# annat land är e# stort beslut. Du vill veta a# di# barn får en bra utbildning, a# det studerar vid e# väletablerat
Läs merPISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
Läs merKommittédirektiv. Regler och villkor för fristående skolor m.m. Dir. 2011:68. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juli 2011
Kommittédirektiv Regler och villkor för fristående skolor m.m. Dir. 2011:68 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juli 2011 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ska sammankallas för att
Läs merDepression Hur kan man förstå depression ur e9 inlärningsperspek=v? Ak=vitet som behandling. De press
Depression Hur kan man förstå depression ur e9 inlärningsperspek=v? Ak=vitet som behandling De press Utsläckning - Brist på förstärkare - Svårigheter a9 etablera kontakt med förstärkare Bestraffning -
Läs merSkolan i Sverige?! Hur ska vi ha det?
Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det? Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts
Läs merHar friskolereformen påverkat kunskapsnivån i svenska skolor?
Har friskolereformen påverkat kunskapsnivån i svenska skolor? av Gustav Svärdhagen 2017-05-24 Sammanfattning Den här studien undersöker om friskolereformen påverkat svenska elevers kunskapsnivå. Friskolereformen
Läs merDags att välja skola BARN OCH UTBILDNING
BARN OCH UTBILDNING Dags att välja skola I höst ska ditt barn börja i förskoleklass eller i årskurs 7 och nu är det dags att välja skola. Den här broschyren guidar dig när du ska göra skolvalet. Skolvalsblankett
Läs merAmning & Jämställdhet Av: Mats Berggren
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Jämt Föräldraskap
Läs merKorrelationen mellan kostnad och resultat
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp Korrelationen mellan kostnad och resultat Rickard Dahlin Handledare: Madeleine Michaëlsson
Läs merEN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag
EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll
Läs merInkluderande arbetssätt. Varför då?
Inkluderande arbetssätt Varför då? FN utfärdade 1993 Standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder En deklaration är ett uttryck för en åsikt eller en uppfattning och har
Läs merNär gick det fel för svensk skola?
När gick det fel för svensk skola? 1 Huvuddragen i utvecklingen Dramatisk och internationellt unik resultatförsämring! Större försämring i matematik än i naturvetenskap och läsning Större försämring i
Läs merDECEMBER Mer än bara prov mjuka utfall i kommunala och fristående skolor
DECEMBER 2017 Mer än bara prov mjuka utfall i kommunala och fristående skolor Författare: Gabriel Heller-Sahlgren London School of Economics Institutet för Näringslivsforskning Förord Svenskt Näringsliv
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2943 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Friskolor och friskoleetableringar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
Läs merSammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet
Sammanfattning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur kommunerna arbetar med att fördela
Läs merFÖR EN SVENSK SKOLA I VÄRLDSKLASS
Välkommen till SNS skolpolitiska konferens! 21 22 mars UTMANINGAR FÖR EN SVENSK SKOLA I VÄRLDSKLASS Tid plats Dag 1. Måndag 21 mars kl. 9:00 15:45. Dag 2. Tisdag 22 mars kl. 9:00 12:00. Registrering från
Läs merMatematikundervisning för framtiden
Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade
Läs merDet konstruktiva samrådet
Det konstruktiva samrådet Lars Lindberg Funk/onshinderspoli/k.se Presenta/on Bakgrund Regeringskansliet Dialog mellan regeringen och civila samhället Ak8v i civila samhället www.funk8onshinderspoli8k.se
Läs merSkolsegregation och skolval
Skolsegregation och skolval Anders Böhlmark Helena Holmlund Mikael Lindahl RAPPORT 2015:5 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet
Läs merÄr det lönt att välja tåget?
Är det lönt att välja tåget? Åsa Hansson, rapportförfattare, docent och lektor i nationalekonomi vid Lunds universitet samt ledamot i Fores styrelse Maria Börjesson, docent vid Centrum för transportstudier
Läs merAUGUSTI Likvärdigheten i PISA förändringar och förklaringar
AUGUSTI 2017 Likvärdigheten i PISA förändringar och förklaringar Författare: Gabriel Heller Sahlgren Institutet för Näringslivsforskning Centre for Economic Performance, London School of Economics Email:
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merFrån något )ll någon. Framgångsfaktorer i Järvalärling
Från något )ll någon Framgångsfaktorer i Järvalärling Förberedelse inför examina)on Nu: kor
Läs merNya idéer för effek.vare mål- och resultatstyrning
Nya idéer för effek.vare mål- och resultatstyrning Stratsys användarkonferens Näringslivets hus, Stockholm 24 maj 2013 Föredragshållare Sven- Mar>n Åkesson Åkesson Managementkonsult AB Innehåll DeCa seminarium
Läs merLekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman
Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Precis som fokus i e5 förstoringsglas samlar ljusstrålarn, så innehåller leken alla utvecklingstendenser i kondenserad form Vygotskij Lev Väljer de strålar
Läs merDags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet. Per Molander
Dags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet Per Molander Syften med arbetet analysera gränsytan mellan offentligt och privat inom en funktionell begreppsram samla erfarenheter från 3-4 decenniers
Läs merSlutsatser och sammanfattning
Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet
Läs merSenast reviderad: Riktlinje. Val av skola och placeringsskola
Beslutsdatum: Dokumentansvarig: Senast reviderad: Fastställd av: Webbansvarig: Riktlinje Val av skola och placeringsskola Syfte Denna riktlinje syftar till att möjliggöra en god organisatorisk, objektiv
Läs mera) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna
Läs merSamråd med fristående grundskolor kring val av skola till förskoleklass/grundskola
Samråd med fristående grundskolor kring val av skola till förskoleklass/grundskola Onsdagen den 31 maj, 2016 kl. 14.00-16.00 Christer Blomkvist Patrik Sätterberg Robert Lundh Sören Bernhardtz The Capital
Läs merOlika barn leka bäst? Kamrateffekter och utbildningspolitiska implikationer för Sverige
IFN Policy Paper nr 72, 2015 Olika barn leka bäst? Kamrateffekter och utbildningspolitiska implikationer för Sverige Gabriel Heller Sahlgren Institutet för Näringslivsforskning Box 55665 102 15 Stockholm
Läs merEn analys av den pedagogiska personalens attityder kring hur kommunala och fristående grundskolor fungerar
FEBRUARI 2018 Vad tycker lärarna? En analys av den pedagogiska personalens attityder kring hur kommunala och fristående grundskolor fungerar Författare: Gabriel Heller Sahlgren London School of Economics,
Läs mer4.12.2014 Harry Lunabba Poli3ces doktor
Framtidsmöjligheter Att utveckla mekanismerna i socialt arbete och välfärdsarbete 4.12.2014 Harry Lunabba Poli3ces doktor Jag som utvecklare? Erfarenheter från utvecklingsarbete A; undervärdera prak3ker
Läs merResursfördelning i Helsingborgs stad
Resursfördelning i Helsingborgs stad År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, globala, gemensamma och balanserade staden för människor och företag Barn- och utbildningsnämndens budget 2015
Läs merSamtalsteknik: Mo#verande samtal
Samtalsteknik: Mo#verande samtal Joachim Eckerström Doktorand, Karolinska Ins0tutet Specialistsjuksköterska i psykiatri Agenda Mo#verande samtal Bakgrund Faser Samtalsstrategier 1 Bakgrund - Det finns
Läs mer5 Sammanfattning och slutsatser
33 5 Sammanfattning och slutsatser t har I Syftet med denna studie är att försöka konkretisera vad som är motiven bakom strävandena efter ökad valfrihet på skolans område, och att jämföra dessa motiv med
Läs merAPRIL En välfungerande skolmarknad
APRIL 2019 En välfungerande skolmarknad Författare: Dany Kessel och Elisabet Olme Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet Förord I dagsläget har debatten om vinsterna i välfärden och det
Läs merKommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015
Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som
Läs merF8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k. 2010 11 24 charlo;e.svensson@liu.se
F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k 2010 11 24 charlo;e.svensson@liu.se F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k Utbud och eaerfrågan på arbetskraa Den svenska modellen Lönestruktur och lönebildning
Läs merOm behovet av reformer på utbildningsområdet. Peter Fredriksson Nationalekonomi
Om behovet av reformer på utbildningsområdet Peter Fredriksson Nationalekonomi 1990-talet Ett decennium av genomgripande reformer 1991 Kommunaliseringen (sektorsbidrag till skolan) 1991 Programgymnasiet
Läs merFRISKOLEREFORMEN 1992 innebar
December 2012 SNS ANALYS nr 7 Friskolereformens långsiktiga effekter på utbildningsresultat FRISKOLEREFORMEN 1992 innebar valfrihet för eleverna, etablering av nya skolor och konkurrensutsättning av de
Läs merFem myter om valfrihet
Fem myter om valfrihet Eva Cooper & Håkan Tribell SEPTEMBER 2011 TIMBRO TIMBRO ARGUMENT [VÄLFÄRD] Författaren och Timbro 2011 ISBN 91-7566-841-3 www.timbro.se info@timbro.se 2 INNEHÅLL FÖRORD...4 SAMMANFATTNING...5
Läs merObligatoriskt skolval
Obligatoriskt skolval april 2018 Obligatoriskt skolval Förord... 2 Inledning... 3 Resultat i korthet... 4 Vad är obligatoriskt skolval?... 5 Hur fungerar skolvalen?... 12 Obligatoriskt skolval i svenska
Läs merSvar på motion om obligatoriskt skolval
Kommunstyrelsen 2016-12-22 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:385 Sara Molander 016-710 25 16 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på motion om obligatoriskt skolval Förslag till beslut Förslag
Läs merAnkomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund
Ankomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund Hans Grönqvist Uppsala universitet och IFAU Susan Niknami Stockholms universitet, SOFI Bakgrund En allt större andel av eleverna är födda
Läs merKap 8: Marknadsföring genom rela5oner
Kap 8: Marknadsföring genom rela5oner I takt med a) tjänstenäringarna växt sedan 1990- talet och kvaliteten jämnats ut mellan olika företag har service och goda rela>oner blivit allt vik>gare som konkurrensverktyg.
Läs merKartläggning av huvudmäns arbete med att motverka
1 (10) Kartläggning av huvudmäns arbete med att motverka skolsegregation Sammanfattning Skolverket prioriterar arbetet mot skolsegregation och dess negativa effekter Under 2018 fokuserar Skolverket på
Läs merREGLER OCH INFORMATION FÖR VAL AV SKOLA LÄSÅRET 2010/11. Perioden för skolval är den 12 januari till den 7 februari 2010.
januari 2010 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2 186 21 VALLENTUNA TELEFON VX 08-587 850 00 FAX 08-587 849 10 buf.@vallentuna.se www.vallentuna.se buf@vallentuna.se REGLER OCH INFORMATION FÖR VAL
Läs merOmvärldsutvecklingens utmaningar inom skolväsendet - och olika politiska svar
1 Omvärldsutvecklingens utmaningar inom skolväsendet - och olika politiska svar AnnSofi Persson- Stenborg Utredare och analytiker, tidigare undervisningsråd vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling
Läs mer