Likvärdighet och valfrihet

Transkript

1 Linnéuniversitetet Institutionen för statsvetenskap Likvärdighet och valfrihet Är oron för en sänkt likvärdighet sedan det fria skolvalets införande befogad? Kandidatuppsats i statsvetenskap HT 2014 Cajsa Linderos Bergsten Handledare: Stefan Höjelid

2 Abstract The purpose of this essay is to investigate the term equableness in the Swedish elementary school with a take-off point in the free school reform from This essay starts with the political background of the terms equableness and freedom of choice and the official governmental guidelines. Research from Bo Malmberg and Gabriel Sahlgren act as a framework for the whole essay as their theories are tested. The main problem is presented as the question: is the debated concern regarding a lowered equableness since 1992 justifiable? Both researchers define equableness as a difference in grades but undertake a collective versus a more individual approach. Their ways of measuring equableness together with the two factors segregation and grades makes the theoretical part of this essay. In conclusion the main problem is answered with a yes, the concern of a lowered equableness is justifiable. Not because it is proven lowered but as a result of the vague and wide definition of the term. This can be traced back to the political arena where opposite sides of the political ideologies gave equableness its own definition. Since the 1980s the term has been broadened and defined in many directions. This essay requests a narrower definition of the term equableness. Not until that is done evaluations can be carried out regarding what impact reforms has had on schools and students, one of them being the free school reform. Nyckelord: likvärdighet, valfrihet, skolval, betygsskillnader, segregation. 1

3 Innehållsförteckning Sida Abstract 1 I. Introduktion 4 Syfte och frågeställningar 5 II. Metod och material 6 III. Bakgrund 9 Begreppet valfrihet och vägen till det fria skolvalet 9 Moderaterna till makten 1991 och användandet av begreppet likvärdighet 11 Socialdemokraterna till makten Sammanfattning 13 Likvärdighet i skollagen 14 IV. Tidigare forskning och teorier om likvärdighet 16 Bo Malmberg, den svenska skolans nya geografi: rörlighet, attityder och resultat 16 Definition 16 Mätning 16 Resultat 17 Gabriel Sahlgren, skolval, segregation och likvärdighet vad säger forskningen? 18 Definition 18 Mätning 18 Resultat 19 Sammanfattning och svar på frågeställning 20 V. PISA 21 Skolverkets kommentarer om PISA och det fria skolvalet 23 VI. Andra berörda faktorer 24 Segregation 24 Bo Malmberg om segregation 25 2

4 Gabriel Sahlgren om segregation 26 Betyg 28 IFAU, effekter av 1992 års skolvalsreform 28 Mätning 28 Resultat 29 Sammanfattning och svar på frågeställning 29 VII. Analys 31 VIII. Slutsats 35 Källförteckning 36 3

5 I. Introduktion Ett ämne som är på tapeten vid såväl riksdagsval, politiska debatter som runt middagsbordet hemma är den svenska grundskolan. Skolan berör, upprör och engagerar en stor del av det svenska folket. Förändringar som görs inom grundskolan får ofta stor uppmärksamhet, inte minst medialt. En förändring som det varit stor uppståndelse kring är det fria skolvalet som infördes 1992 av en borgerlig regering. När reformen kom var åsikterna blandade och diskussionerna heta, vad skulle detta komma att innebära för svensk skola? Mellan partierna i riksdagen har åsikterna om det fria skolvalet generellt varit negativa på den röda sidan och positiva på den blå. En av de mest omdiskuterade effekterna av reformens införande är en sänkt likvärdighet. Många befarar större klyftor mellan skolor, olika kvalitet på utbildning och känner en rädsla för ett ökande antal elever som inte får den hjälp de behöver för att klara grundskolan sedan reformens införande. Moderaterna ser på det fria valet av skola som något som ger en högre likvärdighet då det uppstår en valmöjlighet och eleven själv tillsammans med sin familj kan besluta om skolgången (Moderaterna, 2014). Socialdemokraterna å andra sidan hävdar att likvärdigheten påverkas positivt av en klar styrning från stat och kommun som garanterar samma kvalitet över hela landet (Skolverket 2003, 31-32). De båda partierna talar om det fria skolvalets införande och vikten av en hög likvärdighet, men på två olika sätt och med skilda uppfattningar. Intressant här är partiernas skilda syn på inte bara friskolereformen och den ökande valfriheten men också på likvärdighet och relationen mellan de två. De olika uppfattningarna om likvärdighet skapar frågetecken och då friskolereformen infördes så sent som 1992 så har de långsiktiga effekterna inte kunnat kartläggas förrän på senare tid. Definitioner, mätningar och slutsatser presenteras av flertalet forskare angående det fria skolvalet och likvärdighet. Trots att de i grunden undersöker samma begrepp ser studier såväl som resultat olika ut, precis som de två partiernas olika syn. Det faktum att grundskoleutbildningen och allt runt omkring den idag utvärderas utifrån ett begrepp som inte har en klar definition är grundfrågan som gav upphov till problemställningen i denna uppsats. Begreppet likvärdighet har visat sig svårdefinierat och öppet för bred tolkning. Detta i kombination med ämnet utbildning som i sig väcker många känslor och ständigt är omdebatterat visar sig här ett problem. Vad är egentligen likvärdighet, hur definieras det och hur ska den mätas i relation till genomförda reformer som det fria skolvalet? 4

6 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att utreda begreppet likvärdighet med grund i det fria skolvalets införande. Trots den stora mediala uppmärksamheten och populariteten som forskningsämne är diskussionen om en sänkt likvärdighet efter det fria skolvalets införande fortfarande väldigt öppen. Denna uppsats sammanfattar därför på vilka olika sätt likvärdighet kan definieras och mätas med utgångspunkt i det fria skolvalets införande Den stora debatt som kretsat kring likvärdighet de senaste åren handlar till stor del om en rädsla rörande att valfrihet inom skolan lett till en sänkt likvärdighet. Med hjälp av olika studier gällande likvärdighet och valfrihet ämnar denna uppsats utreda begreppet och om denna rädsla för en sänkt likvärdighet är befogad. I detta grundas uppsatsens huvudfrågeställning: Sedan det fria skolvalets införande år 1992 har en oro målats upp medialt för en sänkt likvärdighet. Hur definieras och mäts egentligen det omtalade begreppet likvärdighet och är den omdebatterade oron för en sänkt likvärdighet befogad? Ytterligare två frågeställningar kommer att besvaras och fungera som grundstommar för teoridelen av uppsatsen: På vilka sätt skiljer sig definitioner, mätningar och resultat sig åt i den här uppsatsens två valda studier? Vilka faktorer är enligt uppsatsens valda studier viktiga att nämna och varför vid studiet av likvärdighet sedan det fria skolvalets införande? Tillsammans kommer frågorna fungera som den ledande röda tråden genom uppsatsen. Uppsatsen kommer att fortlöpa enligt de tre frågeställningarna där de två mindre får varsin del och besvaras i teoriavsnittet medan huvudfrågeställningen besvaras först i analys- samt slutsatsavsnittet. Detta för att den bakgrundsinformation som de mindre frågeställningarna ger bidrar stort till besvarandet av huvudfrågeställningen. 5

7 II. Metod och material Uppsatsen är utformad som en kvalitativ studie av ett fall med en förklarande ansats. Uppsatsen ämnar undersöka hur det omdebatterade begreppet likvärdighet beroende på hur det mäts kan presenteras som sänkt eller inte efter det fria skolvalets införande år Då ämnet är populärt inom forskning så är fokus här inte att utveckla någon äldre eller forma en ny teori om begreppet likvärdighet. Denna uppsats har istället en ansats till att fylla en forskningslucka och agera teoriprövande genom att samla två skilda definitoner, mätningar och resultat av forskning om likvärdighet med utgångspunkt i den fria skolvalets införande. På så sätt kan det utredas hur ett och samma begrepps olika definitioner och mätningar kan ge vitt skilda resultat och besvara frågan om oron för en sänkt likvärdighet är befogad. Uppsatsen syftar att pröva två forskares teorier för att besvara frågan om rädslan för en sänkt likvärdighet är befogad och är därför teoriprövande. Då två teorier ställs mot varandra som en röd tråd genom hela uppsatsen antas också ett jämförande syfte, där en teori kan ses som vinnande. Även om uppsatsen emellertid ämnar utreda och förklara ett begrepp består analysdelen i uppsatsen av en diskussion om oron för sänkt likvärdighet är befogad eller inte och teorierna ställs då mot varandra. Då de två studierna mäter likvärdighet olika har det bidragit till en uppsats av mer jämförande natur. Dock ska det påpekas att målet inte är att särskilja någon forskning som rätt eller fel utan belysa det faktum att hur ett begrepp tolkas kan leda till skilda resultat. Detta är viktigt då resultatet av mätningar gällande likvärdighet står bakom politiska beslut som tas om något av det mest grundläggande som finns i ett land, nämligen utbildning. En osäkerhet kring hur likvärdighet ska definieras och mätas uppmärksammas här som problematisk och är det som ska utredas (Esaiasson et al 2012, ). Ett urval behövdes göras tidigt då all existerande forskning kring likvärdighet och det fria skolvalet inte kunde behandlas, ämnet är allt för populärt för det. Med popularitet kommer också många åsikter och vid urvalet av material var det ibland svårt att hitta icke-vinklade studier. Till exempel skolors egna undersökningar och partiers publikationer, det sist nämnda är problematiskt då frågan om likvärdighet och valfrihet har en splittrad politisk historia. Därför har uppsatsen en bred bakgrundsdel där den politiska delen av begreppen valfrihet och likvärdighet avhandlas. Med den grunden vinklas inte uppsatsen mot ett eller annat politiskt håll i senare avsnitt. Uppsatsen ämnar vara värderingsfri för att upprätthålla en hög intersubjektivitet för framtida forskare (Esaiasson et al 2012, 25). 6

8 Här finns det också belägg för att inte välja att genomföra en renodlad jämförande studie då det skulle kunna vinklas som att jämföra två partiers åsikter i form av vem som har rätt eller fel. Undersökningar av ett begrepp som kan tolkas på flera vis kan vara problematiskt att arbeta med men det är viktigt att undersöka begreppsdefinitioner för att kunna komma till botten av något som oroar många. För att komma ifrån det politiskt vinklade materialet valdes därför två fristående forskare, närmare bestämt Bo Malmberg samt Gabriel Sahlgren. Dessutom breddas uppsatsens teoridel med Skolverket och IFAU. Det faktum att två forskare har samma utgångspunkt i form av det fria skolvalet samt samma likvärdighetsfokus men får fram vitt skilda resultat bygger stommen i uppsatsen. Då forskares definitioner, mätningar och resultat ställs mot varandra är det ur en validitetssynpunkt viktigt att deras mätningar är jämförbara. För att säkerställa att en jämförelse kunde genomföras undersöktes tre saker initialt: att de endast tittat på grundskolor och elever i Sverige, att de uteslutit privatskolor ur sina mätningar och att de undersökt ungefär samma tidsspektra. Alla dessa kriterier uppfylldes av båda forskarna. Att de sedan skiljer sig åt på flera punkter är en styrka då skillnaderna i definitionen och mätningen av likvärdighet är i fokus. Andra liknande studier har uteslutits då de tagit in variabler som privatskolor eller helt enkelt varit för lika de nämnda studierna. Utländska studier har också valts bort ur en reliabilitetssynpunkt då det är svårt att garantera att begreppet likvärdighet innebär exakt samma sak i ett land både språkligt, politiskt och utbildningsmässigt (Esaiasson et al 2012, 61-63). En teoriprövande ansats innebär ofta en högre grad av generaliserbarhet, något som gäller även här. Förhoppningen är att en förklarande uppsats som utreder det diffusa begreppet likvärdighet ska kunna vägleda andra undersökningar av tolkningsbara begrepp. Trots att samma forskning, bakgrund och exakta teori kanske inte kan återanvändas finns det många medialt populära begrepp som kan behöva belysas utifrån olika definitoner och mätningar. Grunden i frågeställningen, hur olika definitoner och mätningar av samma begrepp kan ge olika resultat om en politisk reform, kan appliceras på många andra teorier (Esaiasson et al 2012, 88-89). Det är enkelt att falla mer åt en teori när två forskare går sida vid sida genom uppsatsen men för att upprätthålla en god reliabilitet har utredningen av begreppsdefinitonen och huvudfrågeställningen alltid varit viktigast. 7

9 På så sätt följer syftet med hela vägen och slutsatsen av uppsatsen fokuserar på detta för att knyta ihop säcken och visa att uppsatsen undersökt det den hade som mål att undersöka från början. Detta bidrar till såväl trovärdighet och giltighet som ett enklare fokus att följa för läsaren. Detsamma gäller för framtida forskare som eventuellt ämnar göra en liknande studie eller generalisera resultatet och bruka upplägget på en annan teoretisk grund (Esaiasson et al 2012, 57). 8

10 III. Bakgrund För att kunna analysera de olika definitionerna och mätningarna av likvärdighet och dess relation till det fria skolvalets införande krävs en historisk politisk tillbakablick på användandet av de båda begreppen. Som tidigare nämndes är synen på det fria skolvalet och likvärdighet något som skiljer de två största partierna i Sverige åt. Begreppet valfrihet och vägen till det fria skolvalet Redan på 1980-talet kunde fristående grundskolor ansöka om statsbidrag för sin verksamhet så länge den hade alternativ pedagogik och alternativ inriktning på sin verksamhet. Det var alltså redan under Socialdemokratiskt styre möjligt att etablera friskolor så länge dessa hade en inriktning som skiljde sig från den kommunala grundskolan. Denna förändring innebar alltså en större möjlighet till valfrihet, men Skolverket påpekar att ingenstans i denna proposition nämns ordet valfrihet (Skolverket 2003, 26). Då det innan denna reform var svårt att få statsbidrag som fristående skola var detta ett första steg till att underlätta för ett fritt skolval. Värt att understryka är att det under 80-talet till största delen var Moderaterna samt Folkpartiet som hade på sin agenda att fler friskolor borde etableras. Trots mer öppenhet för valmöjlighet från Socialdemokraternas sida användes ordet valfrihet desto flitigare hos Moderaterna. De tre valfriheterna presenterade man som valfrihet mellan offentliga och fristående skolor, valfrihet mellan offentliga skolor samt valfrihet mellan olika tillvalsalternativ i en skola.. Med detta lade man grunden för sin skolpolitik som senare skulle leda till det fria skolvalet cirka 20 år senare. Valfrihet var under 80-talet fortfarande ett nytt begrepp inom skolpolitik, men blev snabbt förknippat med Moderaterna (Skolverket 2003, 27). Redan 1986 lämnade Moderaterna in den motion som la grunden för dagens skolpengssystem: För att rätten att välja skola skall bli praktiskt möjlig fordras att statens och kommunens skolbidrag alltid följer eleven till den skola han/hon väljer (Riksdagstryck 1986, Ub812). Moderaterna ville både bredda statsbidraget för att underlätta etableringen av friskolor samt öppna för en valfrihet mellan kommunala skolor med skolpengssystemet. Man talade därför om de nämnda tre typerna av valfrihet, de första två inom det kommunala samt mellan det privata och kommunala (Skolverket 2003, 28). 9

11 Den tredje valfriheten ämnar olika tillvalsalternativ i en skola och syftade då på att individualisera högstadieskolan mer för att tillgodose varje individs behov. Man skulle genom att gå ifrån en hårt hållen styrning få en mer likvärdig skola där varje individ klarade sig bättre betygsmässigt om var persons personlighet möttes i ett tillvalsprogram. De tre nämnda valfriheterna lade grunden för Moderaternas skolpolitik och då detta skedde under en Socialdemokratisk regeringstid spådde många ett systemskifte i skolan vid ett eventuellt regeringsskifte längre fram (Skolverket 2003, 28-29). Socialdemokraterna genomförde under denna tid vissa förändringar och följde till viss del Moderaternas tredje del av valfrihet, då man försökte göra skolan mer hjälpsam för individens speciella behov. Man ville tillgodose valfrihet vid val av skola så långt detta var möjligt och det var nu som närhetsprincipen skrevs in i skollagen. Val av skolan skulle sålunda tillgodoses så långt det var praktiskt och ekonomiskt möjligt och inom ramen för närhetsprincipen skriver Skolverket om närhetsprincipen. Man utvecklade en mål- och resultatstyrning för skolan där kommunerna fick mer frihet och ansvar för sina skolor. Målet var att detta till stor del skulle mätta behovet av fristående skolor sade dåvarande skolminister Göran Persson. Detta då varje kommun nu själv kunde ta beslutet att använda sig av t.ex. en alternativ pedagogik (Skolverket 2003, 31-32). Socialdemokraternas pressades under sin sista tid vid makten runt år att utveckla valfriheten inom skolan. Genom den resultat- och målstyrda inriktningen som skolan fick år 1990 talade man om önskemål om att gå i en annan skola och hur de skulle tillgodoses. Kanske fanns där en tanke bakom att aldrig nämna valfrihet då det sedan tidigare var ett begrepp förknippat med Moderaterna. Socialdemokraterna tillgodosåg alltså behovet av valfrihet på ett plan där man fortfarande kunde föra sin sorts skolpolitik och likvärdigheten garanterades då styrningen kom uppifrån (Skolverket 2003, 33). Om staten efterföljer sin skyldighet att ge alla individer, oavsett vilka behov de har, samma kvalitet på utbildning över hela landet kommer inget behov av valfrihet och fler friskolor att uppstå och en likvärdighet att säkras på en hög nivå. Det finns därför inga skäl att tro att kvalitetskillnader mellan skolor kommer uppstå så länge staten ansvarar för att detta följs, sade dåvarande skolminister Göran Persson (Skolverket 2003, 31-32). Det tål att förtydligas att Socialdemokraterna under hela denna tid aldrig kopplar samman valfrihet i skolan med likvärdighet. 10

12 För Moderaterna har valfrihet alltid varit en rättighet och något som innebär likvärdighet och lika för alla. För Socialdemokraterna är detta aldrig fallet, då deras föreställning om en skola utifrån likvärdighetsprincipen kolliderar med idén om valfrihet (Skolverket 2003, 32). Moderaterna till makten 1991 och användandet av begreppet likvärdighet Vid maktskiftet 1991 var Moderaternas nybildade regering tydlig, nu blir det ett systemskifte i skolan. Valfrihet var ledordet och man såg den som en självklar möjlighet för föräldrar och elever att välja den utbildning som passar deras behov bäst. Med skolpengssystemets intåg kunde man nu välja fritt över såväl kommungränser som mellan friskolor och kommunala skolor, alla tre tidigare sorters valfrihet var nu lagstadgade. Man behövde som friskola nu inte längre profilera sig på ett speciellt sätt för att få statligt bidrag utan Moderaterna skapade vad som kallas en allmän fristående skola. Friskolor godkänns så länge deras undervisning fullföljer målen för skolan, mål som preciseras i t.ex. skollagen. Man var under denna tid nära att ta bort Socialdemokraternas närhetsprincip men man ansåg att de flesta föräldrar skulle göra ett aktivt val och att närhetsprincipen endast skulle behövas i ett mindre antal fall (Skolverket 2003, 34-35). Skolpengssystemet lagbinder likvärdighet mellan alla skolor och ska se till att alla skolor spelar enligt samma regler. Moderaterna ansåg att denna reform i sig likställer kommunala skolor med fristående i alla avseenden (Skolverket 2003, 39). Liksom Socialdemokraterna byggde sin skola på närhetsprincipen så bygger Moderaterna nu sin på valfrihet. Man hänvisar till FN-stadgar om föräldrar och elevers rätt till att välja sin skolgång. Precis som Socialdemokraterna var sparsamma med ordet valfrihet var Moderaterna det med likvärdighet till en början (Skolverket 2003, 38). I en något senare proposition än den som låg till grund för friskolereformen skrev man för första gången ut sina idéer om likvärdighet. Moderaterna höll med Socialdemokraterna i att likvärdighet inte innebär en likformad och strömlinjeformad skola. Dock utvecklade man två egna förklaringar, varav den första presenterades av Carl Bildt 1987 (Skolverket 2003, 38): 11

13 Likvärdigheten kan dels ses som en miniminivå vad gäller utbildningsresultaten. Likvärdigheten kan även avse allas möjlighet till optimal utveckling. I detta ligger en motsättning. Respekten för den enskilde individen kräver enligt vår mening att likvärdighet innebär att var och ens resurser utvecklas och tas till vara på bästa sätt. (Riksdagstryck 1987, Ub806). Skolan ska alltså optimalt utbilda alla elever, och varje elev kan bäst utvecklas när denne får göra sitt fria val av skolgång menar Moderaterna. Man såg Socialdemokraternas jämlikhet i form av lika möjligheter för alla som en låtsas likhet och myntade sitt eget uttryck allas möjlighet till optimal utveckling. En särskiljning sker här, där samma begrepp kopplas till två olika politiska filosofier och två olika skolsystem. Likvärdighet som lika möjligheter samt likvärdighet i form av allas möjlighet till optimal utveckling, den första ser statlig styrning som likvärdighetshöjande och den andra ett fritt skolval (Skolverket 2003, 38-39). Socialdemokraterna till makten 1994 När Socialdemokraterna återigen tog makten 1994 lät det lite annorlunda. Man erkände friskolor som en självklar del i den svenska skolan och såg inte längre mångfalden som något negativt ur ett likvärdighetsperspektiv. Man fortsatte enligt Moderaternas uppbanade väg med valfrihet som ledord, dock med en uttalad skepsis mot sammanförandet av begreppen valfrihet och likvärdighet. Socialdemokraterna valde vid denna tid att fokusera på ekonomisk likvärdighet och där skilde sig åsikterna återigen från Moderaterna. Socialdemokraterna ville med grund i den mål- och resultatstyrda skolan ha lika resultat på en viss nivå medan Moderaterna hävdade lika tillgång. Socialdemokraterna menade att verklig valfrihet är när alla skolor, kommunala och fristående, har samma ekonomiska villkor. De ville utjämna ekonomiska skillnader först och främst för att sedan på en viss nivå kunna se samma resultat för alla skolor. Exempelvis skulle en skola med många elever med speciella behov erhålla mer stöd än en skola med färre. Moderaterna menade att alla fick lika tillgång till utbildning med skolpengssystemet, ingen skulle kompenseras extra (Skolverket 2003, 42). 12

14 På 2000-talet har nya diskussioner gällande valfrihet och dess innebörd uppkommit, då vissa kommuner riskerat att helt förlora sina kommunala skolor till fördel för de fristående. Socialdemokraterna befäste då 2001 att en balans krävs i valfriheten när det gäller offentliga och fristående skolor inom en och samma kommun. Rätten att välja skola får inte inskränka sig till rätten att endast välja en fristående skola (Skolverket 2003, 43). Socialdemokraterna ställer sig under 2000-talet bakom begreppet valfrihet enligt Moderaternas regler men värnar i högsta grad om den kommunala skolan och tyngden av att valfrihet alltid inräknar denna. Sammanfattning De tre stora förändringarna som skett är först och främst Socialdemokraternas kommunalisering av skolan som genomfördes 1991 där kommunerna fick större ansvar för sina skolor. Detta följdes av valfrihetsreformen 1992 där föräldrar och elever till en större grad kan välja skola och skolpengssystemet under samma år som innebär att friskolor kan erhålla samma offentliga finansiering per elev som en kommunal skola (Rapport , 9). Det fria skolvalet har sedan 1992 fått stanna kvar, trots regeringsskiften och två ledande partier som tycker olika i frågan om hur skolan skall styras för bästa resultat. Det finns fortfarande skillnader mellan socialdemokraterna och moderaterna avseende hur de använder begreppet valfrihet men själva begreppet i bemärkelsen val av skola är idag helt etablerat i skolsystemet, detta skriver Skolverket i sin rapport och förtydligar skillnaden mellan val av skola och valfrihet. Val av skola som begrepp ses som Socialdemokraternas egen version av Moderaternas valfrihet som de båda partierna kan enas om (Skolverket 2003, 10-11) Slutligen är likvärdighet i grunden ett socialdemokratiskt begrepp med innebörden av lika tillgång till utbildning. Man likställer begreppet med jämlikhet. Valfrihet är ett begrepp kopplat till Moderaterna som de kopplar till likvärdighet i form av allas rätt till ett fritt val. De tror på en skola utan en stark statlig styrning, där konkurrensen kommer höja kvalitén på utbildningen och likvärdigheten kommer höjas då alla får göra sitt val. Kanske är det här som den diffusa definitionen av likvärdighet någonstans har grundats. Med den politiska arenans diskussioner och tankar kommer denna uppsats senare behandla forskning gällande likvärdighet med utgångspunkt i valfrihet och det fria skolvalets införande. 13

15 Likvärdighet i skollagen Även om tankarna gällande likvärdighet och dess betydelse är skilda inom politiken preciseras begreppet skriftligen i skollagen. Likvärdighet presenteras som tre krav. För det första lika tillgång till utbildning, för det andra lika kvalitet på utbildningen och för det tredje att utbildningen ska vara kompenserande. Lika tillgång preciseras på följande sätt: Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag (1 kap. 8 Skollagen). Lika kvalitet preciseras på följande sätt: Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 Skollagen). Det slås fast att begreppet likvärdig inte betyder att utbildningen ska vara likformig i benämningen exakt likadan utan att hänsyn skall tas till lokala behov och förutsättningar och det viktiga är att de fastställda målen för utbildningen ska uppnås var i landet utbildningen än äger rum. Att utbildningen ska vara kompenserande preciseras på följande sätt: I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (1 kap. 4 Skollagen). Det ska finnas en strävan att kompensera för skilda förutsättningar och detta ska uppmärksamma att verksamheten behöver styras utifrån elevers skilda behov och förutsättningar. Man har som skola ett särskilt ansvar för de elever som av olika skäl möter svårigheter med att nå målen och därför kan ingen utbildning se exakt likadan ut för alla (Rapport , 11). Likvärdig utbildning är alltså inte lika utbildning för alla, utan att alla ska få samma chans att nå de uppställda målen. Detta kan sedan ske på många olika sätt och med olika sorters hjälp från skolan men detta är inte preciserat närmare i skollagen. Om man väljer att mäta likvärdighet utifrån grunderna, lika tillgång, lika kvalitet och att utbildningen är kompenserande för de som behöver det, kan det vara svårt att få fram klara siffror (Rapport , 12). 14

16 Ifall det exempelvis kommer en rapport om att elever med föräldrar som inte talar det svenska språket inte får lika bra betyg som de med svensktalande föräldrar på samma skola har skolan en låg likvärdighet om man inte lyckats kompensera för bristen av svensktalande läxhjälp hemma. Men hur mycket detta egentligen sänker likvärdigheten, och exakt var gränsen går för för höga skillnader i resultat finns inte dokumenterat i skollagen. Endast en strävan efter att kompensera skrivs ut och det ställs inte som ett absolut krav att kompensera för olika förutsättningar hos eleverna. På grund av detta är det svårt att kunna uttala sig om en höjd eller sänkt likvärdighet inom exakt angivna ramar, även om man ser skillnader i resultat eller betyg (Rapport , 13). Trots detta, eller kanske på grund av den diffusa definitionen av begreppet likvärdighet och dess mätning, har forskare undersökt likvärdighet utifrån de tre benämningarna i skollagen på olika sätt. Både genom att jämföra Sverige med andra länder och genom att titta på Sverige över tid. Det är vid forskning om likvärdighet i Sverige över tid som det fria skolvalet ofta används som tidsavgränsare. Detta på grund av de stora förändringar som skedde på flera plan inom skolväsendet, tidigare nämnda i bakgrundsavsnittet. De forskare som denna uppsats presenterar har alla haft det fria skolvalets införande som sin utgångspunkt för att undersöka likvärdigheten i grundskolan. Idag går ungefär 13 procent av alla grundskoleelever (siffror från 2013) i en friskola. Exakta siffror på hur många elever som valt en skola som inte är den närmast hemmet enligt närhetsprincipen, eller en skola i en annan kommun, finns det tyvärr inte exakta siffror på. Enligt Skolverket var det i början av 2000-talet ungefär lika många som gjorde valet att byta till friskola som bytte till en skola som inte tilldelades eleven enligt närhetsprincipen (IFAU 2013, 3). 15

17 IV. Tidigare forskning och teorier om likvärdighet Nedan presenteras två studier gällande likvärdighet som fokuserar på olika aspekter av fenomenet och att mäta huruvida likvärdigheten sänkts eller höjts sedan det fria skolvalets införande Studierna kommer att delas upp i definition och mätning för att kunna besvara frågeställningen På vilka sätt skiljer sig definitioner, mätningar och resultat sig åt i den här uppsatsens två valda studier? Resultatdelen hos de båda forskarna avser lägga grunden för svaret till uppsatsens grundläggande frågeställning om oro för sänkt likvärdighet efter det fria skolvalets införande är befogad och kommer att diskuteras vidare i analysdelen. Bo Malmberg Den svenska skolans nya geografi: rörlighet, attityder och resultat Definition Malmberg syftar med sin undersökning att undersöka om och hur de förändringar som svenska grundskolan genomgått har bidragit till ökande resultatskillnader mellan skolor. Projektet Den svenska skolans nya geografi: rörlighet, attityder och resultat genomfördes 2013 och forskarna bakom det med Bo Malmberg i spetsen väljer att mäta likvärdighet som skillnader i resultat mellan skolor. Forskarna grundar undersökningen i PISA-resultat där Sveriges skolor visat sig gå mot större skillnader i betygsresultat i vissa ämnen. Större betygsskillnader mellan skolor är enligt undersökningen ett mått på att var man går i skolan spelar roll, att kvalitén i undervisningen inte är den samma överallt och innebär en sänkt likvärdighet enligt Skolverkets definition av lika tillgång. Malmberg presenterar med detta en oro över att kvalitén på en individs utbildning bestäms utifrån var den bor och i vilken skola den går, inte utifrån dennes personliga förutsättningar (Malmberg 2013, ). Mätning Studien utgår ifrån PISA-resultat där man sett att allt större resultatskillnader mellan skolor och undersöker det fria skolvalets införande som bakomliggande faktor till detta. Man valde att titta på spridningen i elevers slutbetyg i nionde klass under år 2000, 2003 och 2006 och hur dessa skiljer sig mellan årgångarna. De tittar då både på hur eleverna faktiskt gått i skolan när de fick sina betyg och hur de hade varit placerade enligt närhetsprincipen om den gällt som enda regel. 16

18 Man tänker sig då att få fram ungefär samma siffror för alla årens spridning om det är boendesegregation som ligger bakom större skillnader runt om i landet. Om det istället är det fria skolvalet som ligger bakom så tänker man sig att man får fram en mindre ökning i skillnader mellan skolorna som elever skulle gått i om de blivit placerade enligt närhetsprincipen. De jämför alltså både över tid och mellan skolor. Med hjälp av uppgifter från avgångselever med betyg, bostad och skola har man kunnat genomföra detta (Malmberg 2013, 121). Resultat Resultaten de fick fram är att de påhittade skolklasserna med elever sammansatta genom närhetsprincipen inte har några ökande resultatskillnader mellan åren. I skolklasserna som eleverna faktiskt går i har spridningen av betyg ökat över åren och man ser därför en påverkan av det fria skolvalet på spridningen i betyg mellan skolor (Malmberg 2013, ). De menar att valfriheten i skolan gör att skillnaderna mellan skolors samlade betyg ökar, och breddar sin undersökning med att titta på vilka det är som använder sig av det fria skolvalet. Man kommer här fram till att det är de resursstarka föräldrarna som är starkaste representerade och den vanligaste orsaken till att de gjort ett aktivt skolval är deras bostadsort. En ökad resultatskillnad i betyg mellan skolor beror alltså inte på en ökad boendesegregation i Sverige utan på att föräldrar väljer att byta skola för sina barn utanför den egna bostadsorten. Enligt studiens mätningar ger en närhetsprincip större likvärdighet än det fria skolvalet (Malmberg 2013, 119). Som slutsats knyter Malmberg an till sitt syfte att analysera hur ändringarna inom svensk grundskola har lett till ökande skillnader mellan skolor. Man ser att det fria skolvalet inte gett de positiva resultat som politikerna som stod bakom det hoppats på. Enligt studiens resultat presenterades reformen som något som skulle ge en ökad konkurrens som i sin tur skulle skapa världens bästa skola. Det man istället skapade är ökande skillnader och sämre resultat i tester såsom PISA (Malmberg 2013, 125). 17

19 Gabriel Sahlgren skolval, segregation och likvärdighet. Vad säger forskningen? Definition Sahlgren ser på likvärdighet i sig som effekten av en elevs bakgrund på dess betyg. Inverkan av familjens inkomst och bostadsort på de betyg en elev får är det som Sahlgren vill undersöka om det höjts eller sänkts sedan det fria skolvalets införande. Om inverkan av bakgrund är låg är likvärdigheten hög. Sahlgren hänvisar till två studier där den första är genomförd av Fredriksson och Vlachos (2011) och den andra av Böhlmark och Holmlund (2011). Utgångspunkten för de båda mätningarna är att man tittar på spridningen i betyg mellan elever, från den högst presterande till den lägst presterande för att se om detta gap minskat eller ökat efter det fria skolvalets införande. Ett ökat gap skulle betyda en sänkt likvärdighet då skillnaderna i betyg ökat. Man tittar alltså på elevers enskilda betyg, inte skolors samlade betyg (Sahlgren 2013, 12). Mätning I Fredriksson och Vlachos studie från 2011 jämför man betygsspridningen och provresultatsspridningen mellan de högst presterande eleverna och de lägsta presterande mellan kommuner med endast en grundskola och kommuner med flera skolor att välja. På så sätt kommer man åt om kommuner där ett fritt skolval kan göras presenterar en större förändring mellan elevers betyg än kommuner där man endast har en skola att välja på. Man tittar även bakåt i tiden för att se om en högre andel elever i friskolor i en kommun ökat sedan 1992 till 2006 och om detta sedan påverkat betygsvariansen mellan elever. De siffrorna jämför man sedan mellan olika kommuner med olika andel elever i fristående grundskolor för att se om procenten elever i friskolor har en effekt på spridningen i betyg mellan elever i kommunen. Fokus ligger här främst på att hitta ett möjligt samband mellan ett större antal friskolor och en förändring i skillnader i betyg mellan elever. Frågan om elever som bytt kommunal skola inom eller utanför sin kommun belyses inte (Sahlgren 2013, 12-13). 18

20 Sahlgren hänvisar även till Böhlmark och Holmlunds undersökning som går lite längre tillbaka i tiden och tittar på om det ökade antalet elever i friskolor haft en inverkan på spridningen i betyg mellan elever. De breddar undersökningen som Fredriksson och Vlachos gjort med betyg och provresultat från fyra år före reformen. Spridningen i betyg från dessa år jämför man med spridningen i betyg och provresultat hos elever i samma årskurs på samma skola åren efter det fria skolvalets införande för att se om spridningen ökat, minskat eller hållits konstant. De båda studierna syftar till att mäta om ett fritt skolval i grundskolan skapar större skillnader i betyg hos de enskilda eleverna. Om dessa skillnader ökar åren efter det fria skolvalets införande indikerar det en större klyfta mellan eleverna i Sveriges grundskolor och att reformen är att beskylla för detta (Sahlgren 2013, 13). Sahlgren presenterar även mätningar från internationella undersökningar där olika länders likvärdighet jämförs. Då dessa studier ofta inte skiljer på privatfinansierade och offentligt finansierade skolor är det svårt att dra paralleller till det svenska skolvalet. Svenska undersökningar fokuserar oftast på de offentligt finansierade skolorna då det fria skolvalet innebar att friskolorna likställdes bidragsmässigt med de kommunala och får t.ex. inte ta betalt av sina elever. Privatskolor som inte mottar statligt bidrag för sin undervisning behöver inte heller följa deras alla exakta direktiv, detta gör att en jämförelse med länder som har andra regler och uppbyggnad av skolväsendet kan ge ett snedvridet resultat (Sahlgren 2013, 14-16). Resultat Fredriksson och Vlachos hittar i sin studie inga bevis för att spridningen av betyg blivit större i kommuner där ett aktivt skolval kan göras under åren De skillnader i betyg man sett kvarstår under alla åren. Möjligheten till ett fritt val har alltså inte förändrat spridningen i betyg vilket visar att skillnaderna mellan elevers betyg inte påverkats. Böhlmark och Holmlund upprepar dessa resultat då de i sin undersökning presenterar att mellan åren 1992 och 2006 har det inte i någon kommun som ökat sin andel av elever i friskolor även ökat i spridning av betyg mellan elever. Forskarna har här även fått tillgång till data från fyra år innan skolvalets införande och inte heller med dessa siffror kan man se en förändring i spridning mellan elevers betyg före och efter införandet. Alltså visar varken en jämförelse mellan kommuner med och utan valmöjligheten till olika grundskolor eller över tid i kommuner där friskolor öppnats att skillnaderna i elevernas betyg ökat (Sahlgren 2013, 13). 19

21 Sahlgren resultat går emot Malmberg och hävdar att en högre andel elever i fristående skolor är bra för likvärdigheten och att spridningen i betyg mellan elever inte har påverkats av reformerna på 90-talet. Det kan till och med vara så att ett fritt skolval i vissa fall kan bidra till en högre likvärdighet då man inte är bunden till närhetsprincipen och kan välja skola helt fritt utan påverkan från var man är bosatt och inkomst. Att ett skolpengssystem i sig skulle sänka likvärdigheten går Sahlgren emot då valet av skola då kopplas ifrån familjens inkomst och det höjer på så sätt likvärdigheten då alla elever ges samma chans till utbildning oberoende av var de kommer ifrån (Sahlgren 2013, 12-13). Sahlgren vill förtydliga att spridningen i betyg inte ökat efter skolvalets införande eller skiljer sig mellan kommuner med och utan närhet till flertalet skolor. Resultaten visar inte i sig att en elevs bakgrund inte spelar någon som helst roll för dennes betyg även om mätningarna indikerar detta. Sahlgrens sätt att mäta är ett alternativ att se på likvärdighet och hans mätning visar att betygens spridning mellan eleverna inte ökat i kommuner med fler friskolor efter det fria skolvalets införande. Detta visar att skillnaden mellan de som presterar sämst och bäst inte har ökat vilket går emot tesen att det fria skolvalet skapat större klyftor i samhället räknat i betygsspridning. Viktigt att tillägga är att elever som går i skola i en annan kommun inte räknas in här, men enligt Skolverket är denna siffra under fem procent i de flesta kommuner skriver Sahlgren (Sahlgren 2013, 12). Sammanfattning och svar på frågeställning På vilka sätt skiljer sig definitioner, mätningar och resultat sig åt i den här uppsatsens två valda studier?. Här uppmärksammas två läger vilka båda bygger på skillnader i betyg. Skillnaden är att Malmberg mäter skillnader i slutbetyg mellan skolor och Sahlgren slutbetyg mellan elever. De antar ett mer kollektivt samt ett mer individbaserat tänk. De har gemensamt att de operationaliserar likvärdighet genom att försöka få fram hur mycket bakgrund och bostadsort påverkar elevers betyg. Båda har inställningen att ett ökat gap sedan 1992 mellan skolors samlade betyg eller elevers enskilda betyg betyder en sänkt likvärdighet. Detta med grund i skollagens definition av likvärdighet som lika tillgång till undervisning och lika kvalitet var man än bor och går i skola. Med samma inställning kommer forskarna till helt skilda svar, Malmberg hävdar en sänkt likvärdighet och Sahlgren en oförändrad. 20

22 V. PISA De för denna uppsats valda studier väljer att mäta likvärdighet i form av skillnader i betyg. Ett alternativ till betyg är PISA-tester, som bland annat Skolverket använder sig av vid utvärdering av likvärdighet. Även Malmberg väljer att ta det i beräkning i sin forskning. Man väljer att använda sig av PISA-resultat vid forskning då det är lätt att följa förändringar över tid och mellan skolor. En närmare presentation av testet och svenska skolors prestationer följer nedan. PISA är en internationell studie som undersöker niondeklassares förmåga och kunskaper inom tre huvudämnen; matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Testet genomförs vart tredje år i flertalet länder där alla tre ämnen testas varje gång, men ett ämne står i centrum vid varje tillfälle. Det första PISA-testet genomfördes år I PISA ligger stor vikt på elevernas förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang. Eleverna ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. I undersökningen ställs frågan om hur 15- åringar på ett konstruktivt sätt klarar att analysera, resonera och föra fram sina tankar och idéer skriver Skolverket på sin hemsida och förklarar ett syfte med testerna är att tillgodose politiker med ett empiriskt underlag. Testet ger en god överblick över tid och resultaten kan jämföras från år till år för att exempelvis fånga upp en nedåtgående trend i resultaten i ett ämne. Då många länder deltar kan varje land i sig se hur man står sig internationellt och hur placeringarna förändras över tid. Då samma ämnen testas regelbundet kan trender följas och mönster hittas (Skolverket, PISA i korthet). I det allra första PISA-testet som genomfördes år 2000 stod läsförståelse i fokus och sett ur likvärdighetssyn så var resultaten bra, skillnaderna mellan elevernas resultat höll en jämn och låg nivå. Skillnaderna i elevpresentationer delas upp både enligt skola och inom skolor och alla dessa skillnader i resultat i Sverige befann sig i topp tre av alla deltagande OECD-länder. När det gällde elevers prestation och inverkan av bakgrundfaktorer så hängde elevens socioekonomiska status ihop med resultatet. T.ex. så visar sig elever med hög socioekonomisk status prestera bättre än de med låg socioekonomisk status. Även om skillnaden är tydlig i Sverige så är siffrorna jämfört med andra OECD-länder relativt låga och mindre än genomsnittslandet (Skolverket, PISA 2000). 21

23 År 2009 var läsförståelse återigen huvudämne och Sverige hade på nio år tappat en placering från topp tre till att vara ett genomsnittsland när det kommer till likvärdighet. Dels har skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökat och dels har skillnaderna mellan högoch lågpresterande skolor ökat. Dessutom har betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund förstärkts och är nu till och med större än OECD-genomsnittet skriver Skolverket (Skolverket 2010). I det senaste PISA år 2012 var matematik huvudämne. Här presenteras att Sverige i alla tre huvudämnen tappat placeringar resultatmässigt och inom matematiken är resultatnedgången lika hög bland låg- som högpresterande elever. Dock så tappar endast de lågpresterande eleverna i resultat i de andra två ämnena, naturvetenskap och läsförståelse. Skillnaderna i resultat ökar därför här och bidrar till en sänkt likvärdighet. I endast matematik har inte likvärdigheten förändrats sedan 2003 när den senast var huvudämne, men då båda de andra ämnena försämrats och skillnaderna ökat så blir den samlade likvärdigheten sämre (Skolverket, PISA 2012). Trots sina relativt få år i bruk visar PISA en stadig försämring av likvärdigheten sedan införandet år

24 Skolverkets kommentarer om PISA och det fria skolvalet Skolverket kommenterar PISA-resultat i sin studie Likvärdig utbildning i svensk grundskola? att i princip kan ökade skillnader i resultat mellan skolor hänföras till två olika typer av förklaringar. Den ena möjligheten är att det kan ha skett en ökad spridning i skolors utbildningskvalitet, att det har blivit större skillnader i hur framgångsrika skolorna är på att undervisa eleverna och därigenom genererat större resultatskillnader mellan skolorna. Den andra möjligheten är att elever i större utsträckning än tidigare sorteras till olika skolor efter sina förutsättningar att prestera goda studieresultat (Rapport , 58). Vidare presenterar Skolverket med hjälp av detaljerad geografisk data och en undersökning likt det Malmberg gjort att en ökad boendesegregation inte står bakom ökande skillnader i resultat i tester som PISA. Genom att jämföra skolors resultat som det ser ut idag med hur resultaten sett ut om eleverna gått i skolor enligt endast närhetsprincipen får man fram att resultatskillnaderna blir mindre och har inte ökat så mycket över tid som de gjort i de riktiga mätningarna. Skillnaderna i resultat blir alltså större i t.ex. PISA-mätningar när elever utnyttjar det fria skolvalet och placeras i skolan närmast deras hem enligt närhetsprincipen (Rapport , 61). Man adderar till detta siffror om att kommuntyper som haft en ökning i fristående skolor också visar en ökning i resultatskillnader i PISA inom kommunen mellan skolorna. Man finner alltså en koppling mellan det fria skolvalets införande och de båda nämnda förklaringarna till ökade skillnader i resultat. Efter PISA 2012 släppte Skolverket en rapport där man sammanfattade resultaten från testet och utvärderade det. Skolverket bedömer att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation och därmed till minskad likvärdighet skriver Skolverket och baserar detta på samtliga PISAtesters resultat sedan införandet år 2000 och skolors niondeklassares samlade slutbetyg (ej enskilda elevers slutbetyg). Man menar att skolsegregationen utifrån både betyg och resultat samt den socioekonomiska sammansättningen har påverkats negativt av det fria skolvalets införande. Detta tillsammans med en ökning i skillnader i resultat mellan skolor ligger bakom den sänkta likvärdigheten (Skolverket 2013). 23

25 VI. Andra berörda faktorer I denna uppsats står likvärdigheten i fokus och en breddning till diskussioner om alla effekter som har eller inte har uppstått sedan reformens införande 1992 finns det tyvärr inte plats för. Det behövs emellertid en överblick över begreppet segregation samt en fristående mätning av slutbetyg som komplement till PISA eftersom de båda begreppen används av tidigare presenterade forskare när de definierar och mäter likvärdighet. Detta avsnitt ämnar besvara frågeställningen: Vilka faktorer är enligt uppsatsens valda studier viktiga att nämna och varför vid studiet av likvärdighet sedan det fria skolvalets införande?. Segregation Att hitta forskning om likvärdighet som inte berör ämnet segregation är svårt då segregation erbjuder forskare ett sätt att mäta skollagens definition av likvärdighet i form av lika tillgång och lika kvalité. En stor påverkan av bakgrund eller bostadsort på en elevs utbildning ger en sänkt likvärdighet och hur forskarna väljer att mäta detta skiljer sig åt. Nedan presenteras Malmbergs och Sahlgrens syn på segregation i relation till det fria skolvalet och hur de tolkat resultat om likvärdighet utifrån siffror om segregation. Skolval kan påverka fördelningen av studenter, vilket i sin tur kan ge olika effekter. Teoretiskt är det oklart hur skolval påverkar sammansättningen av elever i olika skolor: Å ena sidan minskar kopplingen mellan bostadsadress och skola vilket i princip skulle kunna minska segregationen med avseende på föräldrarnas bakgrund (inkomster, invandrarbakgrund etc.) när elever inte längre behöver gå i skolan närmast hemmet. Elever från svagare områden kan få tillgång till skolor i välbeställda områden, trots att de inte har råd att bo där. Å andra sidan kan valfriheten också leda till mer segregation om föräldrar och elever väljer att gå i skolor med kamrater med liknande bakgrund. (IFAU 2013, 4). Precis som IFAU skriver är synen på hur ett fritt skolval kan påverka segregationen delad. Diskussionen kan härledas ner till uppdelningen av närhetsprincipen å ena sidan och skolpengssystemet och valfrihet å andra sidan. Argument för att både närhetsprincipen i sig ökar segregation presenteras och även argument som påpekar att valfrihet bidrar till en ökad segregation. I denna uppsats belyses de två forskarna Malmberg och Sahlgren då de tydligt representerar då två olika sidorna i denna diskussion. 24

26 Det finns flera sorters segregation, men de som används och tas upp i nämnda studier om likvärdighet är tre stycken. För det första boendesegregation, med fokus på om ett fritt skolval skapat klyftor mellan olika stadsdelar eller städer. För det andra socioekonomisk segregation, där man utreder om vissa inkomstgrupper tjänat mer på reformen än andra. För det tredje segregationen inne i klassrummen, kallad skol- eller elevsegregation. Samtliga segregationer ses vid en höjning som en sänkning av likvärdigheten då det visar på inflytande av elevens bakgrund på kvalitén på dess grundskoleutbildning. Ett sådant inflytande går emot skollagens paragrafer om lika tillgång och lika kvalitet. Bo Malmberg om segregation I sin studie fördjupar sig Malmberg i nobelpristagaren Robert Schellings teori om att valfrihet inom skolan bidrar till en ökad segregation. Enligt denna teori är det en närvaro av synliga minoriteter som kan driva på en ökad segregation, ju högre minoritetsandel desto större andel skolbyten inom majoritetsdelen. Skolbyten som inte kunnat ske lika lätt innan det fria skolvalets införande (Malmberg 2013, 120). Genom att jämföra PISA-resultat i olika områden med skillnader i andel synliga minoriteter får man fram att de största skillnaderna mellan skolor sker i regioner där andelen synliga minoriteter är hög. Är siffran i regionen däremot låg, är skillnaderna mellan skolorna också låg i avseendet slutbetyg i nionde klass. Denna studie breddas med siffror om att det i högre utsträckning är elever med höginkomsttagande och svenskfödda föräldrar som utnyttjar det fria skolvalet. I mindre utsträckning använder de icke svenskfödda föräldrarna det fria skolvalet utan väljer skola enligt närhetsprincipen. I bostadsområden där andelen synliga minoriteter är stor väljer fler att sätta sina barn i en skola längre bort från hemmet än i en skola som är närmast hemmet. Beslutet om att göra ett fritt skolval tas alltså med grund i var man är bosatt i många fall (Malmberg 2013, 121). Ett andra exempel är att färre väljer en skola längre bort från hemmet när de bor i ett område med fler högutbildade, medan områden med fler socialbidragstagare har en högre andel barn som går i skolor längre bort från bostadsområdet. Dessa fakta tillsammans visar en sida av det fria skolvalet där det skapar en större socioekonomisk segregation i grundskolan, och detta hänger inte ihop med en boendesegregation. 25