Kvalitet Sidan 2

Transkript

1 v Kvalitet Sidan 2 Kvalitetsgranskningen av den svenska skolan fortsätter under I år granskas även förskoleklassen och fritidshemmet. I vissa kommuner kombineras kvalitetsgranskningen med tillsyn. Det innebär att Skolverket tar ställning till om kommunerna uppfyller de krav som ställs i lag och förordningar. Regeringen beslutade 1997 att statliga utbildningsinspektörer ska granska kvaliteten i den svenska skolan. Inspektörerna ska undersöka vilka förutsättningar och svårigheter skolorna har att uppfylla de nationella målen, samt lämna förslag till förändringar. Granskningen ska också stödja den lokala kvalitetsutvecklingen. Skolverket ansvarar för verksamheten, som startade under Här följer en kort presentation av 1999 års kvalitetsgranskning och tillsyn. Efter hand som uppdraget genomförs lämnas mer information på Skolverkets webbplats, (tills vidare under rubrikerna Skolfrågor och Kvalitetsgranskning). UTBILDNING BLIR ALLT VIKTIGARE Tidigare var produktionen inriktad på materiell tillverkning, men i dag säljer allt fler företag tjänster. Kunskap och kompetensutveckling är nya nyckelord i näringslivet, både i Sverige och utomlands, och kunskap betraktas som en tillgång även i rent ekonomiska termer. Med kunskap menas då inte bara vad en person vet inom ett särskilt område, som matematik eller geografi. Det handlar också om att kunna fungera tillsammans med andra människor, i arbetet och på fritiden, som barn och som vuxen. Under 1990-talet har skolan decentraliserats. Kommuner och skolor har fått större frihet att utforma undervisningen utifrån lokala förutsättningar. 2

2 Kvalitet Sidan 3 Den enskilde eleven förväntas i dag ta mer ansvar i skolarbetet och kan i högre grad än tidigare planera sin utbildning. Nya kunskapsområden, nya arbets- och organisationssätt, fler barn, ungdomar och vuxna i mer varierande utbildningsformer ställer högre krav på hur utbildningen planeras och genomförs. Under perioder då utbildningen expanderar och förändras är det särskilt viktigt att uppmärksamma kvaliteten, så att alla barn och elever får en god utbildning oavsett var i landet de bor. Förskoleklassen ingår sedan den 1 januari 1998 som en egen skolform i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Det finns nu läroplaner även för förskoleklassen och fritidshemmet. UTBILDNINGSINSPEKTÖRER MED OLIKA BAKGRUND Kvalitetsarbete är inget nytt och inte heller unikt för barnomsorgens och skolans värld. En verksamhet måste utvärderas regelbundet för att utvecklas. En granskning kan vara extern eller intern. Den interna har fördelen att den är snabb och direkt och kan bygga vidare på tidigare insikter. Den externa kan vara mer självständig och saklig i förhållande till det som granskas. Den ger överblick och tillför ny kunskap. Under 1999 utökas arbetet med kvalitetsgranskningar. Förutom det obligatoriska skolväsendet granskas förskoleklassen, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, men också fristående grund- och gymnasieskolor samt landstingskommunala gymnasieskolor. Omkring 40 utbildningsinspektörer anlitas. Några arbetar i skolan eller barnomsorgen eller forskar om utbildningsfrågor. Andra kommer från annan verksamhet men har goda kunskaper om de sakområden som ska granskas. De kan bidra med nya infallsvinklar. På Skolverket finns en enhet inom avdelningen för kvalitetsgranskning och tillsyn, som planerar och organiserar granskningarna. Inspektörerna får information om de kommuner, förskoleklasser, skolor och fritidshem de ska besöka. De får också tillgång till utvärderingar och liknande. KVALITETSGRANSKNING I KOMBINATION MED TILLSYN I några av kommunerna leder granskningen också fram till ett tillsynsbeslut. Skolverket utövar tillsyn för att pröva om en viss kommun eller annan huvudman uppfyller de bestämmelser som gäller för barnomsorg och skola. aom huvudmannen brustit i sitt ansvar uttalar Skolverket kritik, vilket innebär att Skolverket förutsätter att huvudmannen rättar till bristerna. I skollagen står bland annat att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig över hela landet. En av Skolverkets grundläggande uppgifter är att belysa, bevaka och främja detta 3

3 Kvalitet Sidan 4 mål. En viktig förutsättning för en likvärdig utbildning är att kommunernas system för styrning och egenkontroll av barnomsorgs- och skolverksamheten fungerar. En annan förutsättning är att kommunen uppfyller kraven om att motverka mobbning och annan kränkande behandling. I de kommuner där tillsyn och kvalitetsgranskning ska kombineras omfattar ltillsynen dessa två områden. TRE OMRÅDEN GRANSKAS Under 1999 står läroplanernas värdegrund i fokus. Värdegrunden beskriver i vilka synsätt och värderingar som ska prägla skolväsendet. Utgångspunkten är att alla människor har lika värde, att ingen ska behandlas på ett kränkande sätt och att alla ska få tillit till sin förmåga att klara sig, både som enskild individ och i samhällslivet. Skolan och barnomsorgen ska se till att alla förstår och tar till sig dessa både grundläggande och övergripande kunskaper. Värdegrunden är allas ansvar och ska bland annat tas upp i de olika skolämnena. Under 1999 granskas tre områden närmare: arbetet mot mobbning, sexoch samlevnadsundervisningen, samt undervisningen om tobak, alkohol och andra droger. Dessa områden kan ses som kontrollpunkter. De ska ge en uppfattning om kvaliteten i stort. Utbildningsinspektörerna ska dels undersöka om förskoleklasser, skolor och fritidshem uppfyller målen för områdena, dels hur de gör det. Dessutom granskas ledningen av verksamheten samt enheternas och kommunernas eget kvalitetsarbete. I regeringsuppdraget till Skolverket anges vad som ska granskas för respektive område. Mobbning Bestämmelserna om mobbning inom skolan har nyligen skärpts. Enligt skollagen är alla som arbetar i skolan skyldiga att aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Alla skolor ska ha ett handlingsprogram för att förebygga och motverka kränkande behandling. Rektorn har ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera handlingsprogrammet. Utbildningsinspektörerna ska granska hur förskoleklasser, skolor och fritidshem lyckas leva upp till de uppsatta målen. Inspektörerna ska uppmärksamma innehållet i handlingsprogrammen mot mobbning och bedöma hur de används i praktiken. Vidare ska inspektörerna granska hur mobbning upptäcks, vem som är ansvarig och hur det förebyggande arbetet ser ut. De ska också undersöka kommunikationen mellan barn, elever, föräldrar, personal och ledning i mobbningssituationer. 4

4 Kvalitet Sidan 5 Sex- och samlevnadsundervisningen Vissa kunskapsområden ska integreras i undervisningen i olika ämnen. På många håll har de svårt att få det utrymme som behövs. Ett sådant område är sex- och samlevnadsundervisningen. Den senaste tiden har oroande signaler kommit om sexuella trakasserier och könsmobbning i form av ett sexistiskt språkbruk. Utbildningsinspektörerna ska undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i förhållande till målen, inte minst utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom ska de göra en kvalitativ bedömning av eventuella skillnader i undervisningen mellan olika skolformer. Undervisningen om tobak, alkohol och andra droger Ett annat kunskapsområde som ska integreras i olika ämnen är undervisningen om tobak, alkohol och andra droger. Liksom när det gäller sex- och samlevnadsundervisningen ska utbildningsinspektörerna granska hur undervisningen bedrivs i förhållande till målen. De ska också undersöka hur drogundervisningen i skolorna har förändrats och utvecklats över tid, samt vilken effekt det har haft på elevernas bruk av och attityder till tobak, alkohol och andra droger. Inspektörerna ska också undersöka vilka kunskaper eleverna har om riskerna med tobak, alkohol och andra droger. CIRKA 100 SKOLOR GRANSKAS Utbildningsinspektörerna har huvudansvaret för rapporteringen till regeringen. De anlitas av Skolverket för ett avgränsat uppdrag. Några av inspektörerna granskar arbetet med mobbning, andra undersöker sex- och samlevnadsundervisningen. En tredje grupp riktar in sig på undervisningen om tobak, alkohol och andra droger. De inspektörer som undersöker samma område bildar en arbetsgrupp. De preciserar frågeställningarna i direktivet från regeringen och planerar upplägget av besöken. Varje enhet som ska granskas får vanligtvis besök av en inspektör för vart och ett av de tre granskningsområdena. I de kommuner där granskningen också utmynnar i ett tillsynsbeslut åtföljs inspektörerna av ytterligare en eller två personer från Skolverket som ansvarar för denna del av arbetet. Under det första året besökte utbildningsinspektörerna cirka 70 skolor. Under 1999 får cirka 100 skolor besök. Urvalet ska ge möjlighet att värdera verksamheter i kommuner, skolor och barnomsorgsenheter av olika karaktär. De förskoleklasser, skolor och fritidshem som ska granskas finns i 20 kommuner i 4 län. Utbildningsinspektörerna följer undervisningen och intervjuar barn, elever, föräldrar, rektor, chef, lärare och annan personal. Inför och 5

5 Kvalitet Sidan 6 SKOLA I UTVECKLING 1991 decentraliserades skolväsendet. Från att ha styrt skolans organisation och innehåll i detalj delar nu staten ansvaret för utbildningen med kommunerna. Staten utformar den nationella utbildningspolitiken och drar upp riktlinjer för barnomsorg och skola. Målen formuleras i lagar, förordningar och läroplaner. Tillsammans med kursplaner och timplaner styr dessa dokument verksamheterna och ska garantera att alla får en likvärdig utbildning. Skolverkets uppgift är att se till att barnomsorg och skola utvecklas så att de nationella målen förverkligas. Verket rapporterar till regering och riksdag. Kommunerna ansvarar för barnomsorg och skola på lokal nivå. De är huvudmän för barnomsorgen och de offentliga skolorna. Kommunerna utformar barnomsorgs- och skolplaner, där de bland annat definierar vilken inriktning verksamheterna ska ha och hur de ska organiseras. Genom uppföljning och utvärdering ska kommunen ta reda på vad som behöver förbättras för att de nationella målen ska uppnås. Kommunen stödjer också det lokala kvalitetsarbete som görs i de olika verksamheterna. Fristående skolor har ett självständigt ansvar för att den utbildning de erbjuder eleverna svarar mot de kommunala skolornas utbildning både vad gäller kunskaper och allmänna mål. Fristående skolor har samma skyldighet beträffande kvalitetsredovisningen som övriga skolor. Skolverket ansvarar för tillsynen av fristående skolor.

6 Kvalitet Sidan 7 under besöken har de tillgång till bland annat skolplaner, lokala arbetsplaner, utvärderingar, scheman, planer för ämnena och prov. I samband med tillsyn intervjuas också politiker och tjänstemän på kommunal nivå. ÅTERKOPPLING TILL HUVUDMÄNNEN Utbildningsinspektörerna sammanställer sina intryck och slutsatser i en rapport för varje skola. I tio kommuner upprättas också ett tillsynsbeslut där Skolverket tar ställning till om huvudmannen uppfyller statens krav i fråga om styrning och egenkontroll, samt ansvar att motverka och förhindra mobbning och annan kränkande behandling. Innan rapporterna färdigställs får huvudmännen och de granskade enheterna tillfälle att kommentera och korrigera eventuella felaktigheter. I samband med att rapporten och eventuellt beslut skickas till huvudmannen gör inspektörerna ett återbesök, då det finns möjlighet att diskutera ytterligare och eventuellt göra förtydliganden. I de fall där kritik har riktats mot huvudmannen inom ramen för Skolverkets tillsyn sker en uppföljning 3 6 månader efter beslutet. RAPPORT TILL REGERINGEN Resultaten av alla besöken sammanställs i en slutrapport, där vart och ett av de tre granskningsområdena redovisas. Rapporten lämnas till regeringen. Vad gäller mobbning och sex- och samlevnadsundervisningen ska rapporten lämnas senast den 15 november Rapporten om undervisningen om tobak, alkohol och andra droger ska redovisas senast den 15 januari år Utbildningsinspektörernas slutsatser kan efter hand till exempel leda till att nationella regler som styr förskoleklassen, skolan eller fritidshemmet ändras. Regeringen eller Skolverket kan också besluta om stöd till utveckling inom områden där det finns brister. Minst lika viktigt som resultatet av granskningen är de processer som startar på förskolor, skolor och fritidshem före, under och efter besöken. e Under 1998 granskades följande områden: rektor som styrfunktion i en decentraliserad skolorganisation, undervisningen av elever i behov av särskilt stöd, samt läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen. Resultatet redovisas i Skolverkets rapport nr 160, Nationella kvalitetsgranskningar Rapporten kan beställas från Liber distribution. Beställningsnumret är 99:427. 7

7 Kvalitet Sidan 8 mera text & form1999 t. Beställningsadress: Liber Distribution, Publikationstjänst, Stockholm tel: , fax: , e-post: skolverket@ldi.se, beställningsnummer: 99:462

8 Kvalitet Sidan 9 mera text & form1999 kvalitetsgranskning och tillsyn 1999