Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn!

Transkript

1 Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn!

2 Per Kornhall FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts in Education and Training Per Kornhall Skolutveckling på evidensbaserad grund. En handbok.

3 Skola och hälsa

4 Mer skola ger mer hälsa

5 Mer skola ger mer hälsa Amerikanska forskare har till exempel visat att ett års skolgång ger ungefär en inkomsthöjning på tio till fjorton procent och minskar risken att dö inom tio år med 3,6 procent.

6 Mer skola ger mer hälsa Amerikanska forskare har till exempel visat att ett års skolgång ger ungefär en inkomsthöjning på tio till fjorton procent och minskar risken att dö inom tio år med 3,6 procent. Man har också visat att 80 % av skillnaden i barnadödlighet i USA kan förklaras med föräldrarnas olika socioekonomiska bakgrund, speciellt vad gäller utbildning. Källa: Ben Levin How to Change 5000 Schools.

7 Vad ger då dålig skola? Socialstyrelsen, Social rapport 2010

8 Vad ger då dålig skola? Betygen i grundskolans årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare, oavsett barnens socioekonomiska uppväxtbakgrund. När barnen väl har grupperats genom grundskolebetyget minskar betydelsen av socioekonomisk bakgrund för benägenheten att studera vidare. De grupper som har låga eller ofullständiga De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem, exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. De grupper som inte går vidare till gymnasiet eller hoppar av en gymnasieutbildning tidigt har svårare än andra för framtida psykosociala problem, exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. att etablera sig på arbetsmarknaden. Socialstyrelsen, Social rapport 2010 Socialstyrelsen, Social rapport 2010

9 Gustafsson mfl. 2010

10 Skola och demokrati

11 Mer skola ger bättre medborgare

12 Mer skola ger bättre medborgare OECD har visat att högre utbildningsnivå ger ökat deltagande i allmänna val, och mer positiv attityd till lika rättigheter för etniska minoriteter.

13 Vad ger då dålig skola?

14 Vad ger då dålig skola?

15 Vad ger då dålig skola? Militärstyre: Bra

16 Vad ger då dålig skola? Leva i en demokrati (ej viktigt) Militärstyre: Bra

17 Vad ger då dålig skola? Sälja sin röst Leva i en demokrati (ej viktigt) Militärstyre: Bra

18 Diktatur: Bra Vad ger då dålig skola? Sälja sin röst Leva i en demokrati (ej viktigt) Militärstyre: Bra

19 De vet att systemet är konstruerat för att gynna de redan starka och slå ut de redan svaga. De vet att våra demokratiskt valda politiker och våra demokratiska institutioner bär den direkta skulden för hur det är. Källa: Lindberg & Svensson (2012) Rösträtt till salu Det nya hotet mot demokratin. Premiss.

20 En lyckas i skolan är helt enkelt ung människas viktigaste skyddsfaktor

21 Jonas Vlachos 12 Kungl. Vlachos, Jonas (2014). Var finns friskolorna? Bloggen: Ekonomistas, Vetenskapsakademien nationalekonomer om friskolorna/

22 Trumberg 13 Kungl. Vetenskapsakademien

23 Trumberg Studien visar vidare att det blir problem när en skolas upptagningsområde är delat, dvs. då eleverna i upptagningsområdet har olika etnisk och social sammansättning, och där skolan ligger i den resurssvaga delen av upptagningsområdet. Ett undvikande beteende kan ses hos familjer med resurser att välja andra skolor, där främst elever med svensk bakgrund väljer andra skolor. 13 Kungl. Vetenskapsakademien

24 Trumberg Studien visar vidare att det blir problem när en skolas upptagningsområde är delat, dvs. då eleverna i upptagningsområdet har olika etnisk och social sammansättning, och där skolan ligger i den resurssvaga delen av upptagningsområdet. Ett undvikande beteende kan ses hos familjer med resurser att välja andra skolor, där främst elever med svensk bakgrund väljer andra skolor. Det finns därför fog för att se det som händer i dessa områden som en»white flight«-problematik. Skolan som mötesplats mellan majoritets- och minoritetsbefolkning har på dessa platser slutat att fungera. Trumberg Anders (2011): Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet [Divided schools. Processes of segregation in the Swedish school system], Örebro studies in Human Geography 6, 325pp. 13 Kungl. Vetenskapsakademien

25 PISA: Sverige sjunker i alla ämnesområden som mäts.

26 Men de lågpresterande sjunker mest

27 Men de lågpresterande sjunker mest

28 Obehöriga till nationellt program Källa Skolverket

29 Andel skolor med > 20 % obehöriga ökar snabbt

30 Andel skolor med > 20 % obehöriga ökar snabbt

31 Ett moraliskt imperativ Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog (2008) Det är bättre att stämma i bäcken än i ån att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga.

32 Ett moraliskt imperativ Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog (2008) Det är bättre att stämma i bäcken än i ån att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga.

33 Skolinspektionen Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.

34 Skolinspektionen Mot bakgrund av huvudmannens tunga ansvar och viktiga roll i skolsystemet är det allvarligt att nio av tio huvudmän brister när det gäller arbetet med att planera, följa upp och utveckla sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt. Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.

35 Skolinspektionen Mot bakgrund av huvudmannens tunga ansvar och viktiga roll i skolsystemet är det allvarligt att nio av tio huvudmän brister när det gäller arbetet med att planera, följa upp och utveckla sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt. Skolinspektionen ser att många huvudmän skapar egna visioner och mål som ligger utanför de nationella uppdraget för skolan och som sänker nationellt satta målnivåer. Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.

36 Skolinspektionen Mot bakgrund av huvudmannens tunga ansvar och viktiga roll i skolsystemet är det allvarligt att nio av tio huvudmän brister när det gäller arbetet med att planera, följa upp och utveckla sina Jag blir tokig verksamheter systematiskt och kontinuerligt. Skolinspektionen ser att många huvudmän skapar egna visioner och mål som ligger utanför de nationella uppdraget för skolan och som sänker nationellt satta målnivåer. Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.

37

38 Skolverket ser det fria skolvalet och skolmarknaden som ett genuint dilemma. De ökade skillnaderna i skolors resultat kräver kraftfulla åtgärder på nationell och kommunal nivå för att upprätthålla likvärdigheten i skolsystemet. Skolverkets lägesbedömning till regeringen 2013

39 Takala & Hausstätter Effects of History and Culture on Attitudes toward Special Education: A Comparison of Finland and Norway. International Scholarly Research Network ISRN Education Volume 2012, Article ID

40 Let s work together