Ungdomars förhållande till demokratin Mikael Persson

Transkript

1 Ungdomars förhållande till demokratin Mikael Persson

2 EN FORSKARÖVERSIKT, INVENTERING AV BEFINTLIGA DATA OCH ANALYS Ungdomars förhållande till demokratin FÖRFATTAD AV: STAFFAN I. LINDBERG OCH MIKAEL PERSSON Ungdomars förhållande till demokratin 1

3 TRE HUVUDFRÅGOR 1. Hur ser unga svenskars stöd för demokratin ut? 2. Hur har stödet för demokratin bland unga förändrats över tid? 3. Vilka skillnader kan vi se inom gruppen ungdomar?

4 TRE OLIKA SÄTT ATT MÄTA 1. Demokratiska värden 2. Beteenden i en representativ demokrati (valdeltagande, annat) 3. Hur det demokratiska systemet fungerar ( nöjdhet )

5 DATA / MATERIAL 1. The IEA International Civic and Citizenship Education Study (ICCS) De svenska valundersökningarna (VU) 3. SOM-undersökningarna 4. World Values Survey (WVS)

6 TRE HYPOTESER 1. Allt lägre stöd för demokratin 2. Inte alls är mindre engagerade bara nya former. 3. Unga är mindre engagerade än äldre men livscykeleffekt!

7 Del 1: Värderingar

8 Byta par3 för.? (feb- april 2011) Figur 1.1 Byta par. och "sälja" sin röst för... 28% 20% 18-29år 18-29år 12% 8% 5% 2% en Mindre mindre summa summa pengar/annan pengar gåva Ordna ordna jobb er åt jobb någon åt i någon din närhet i din närhet 18-29år 30-59år 60+ år

9 Svenskar år (2011) Figur 2.1 Stöd för demokra. och diktatur bland 18-29åringar 30% 23% Stark ledare som inte behöver bry sig om Riksdagen och allmänna val (Bra/Mkt Bra) Inte viktigt att leva I en demokrati 15% 14% Försvarsmakten styrde (Bra/Mkt bra) 6% 6% 9% Demokrati Dåligt/ Mkt Dåligt) 4% Demokra3 (Ganska/Mycket dåligt) Militärstyre (Ganska/Mycket bra) Diktatur (Ganska/Mycket bra) Leva i en demokra3 (Inte vik3gt)

10 Ungas demokra3ska värderingar (ICCS) Håller med % Håller inte med % Alla människor ska alltid ha rätt att fritt uttrycka sina åsikter ,864 Alla människors sociala och politiska rättigheter ska respekteras ,833 Alla medborgare ska ha rätt att fritt välja sina ledare ,819 Människor ska kunna protestera om de anser att en lag är orättvis ,832 N

11 Högre stöd för demokratiska värderingar bland: Flickor Ungdomar med högutbildade föräldrar Ungdomar med många böcker i hemmet

12 Del 2: Demokra3n i prak3ken

13 Figur 3.1 Politiskt intresse bland unga medborgare och samtliga medborgare.6 Politiskt intresse År Samtliga medborgare Under trettio

14 Figur 3.2 Politiskt intresse inom fem generationer vid olika åldrar ( ).6 Politiskt intresse Ålder Det innebär att vi jämför följande generationer. För det första individer födda för

15 POLITISKT FÖRTROENDE

16 Figur 3.3 Politiskt förtroende bland unga medborgare och samtliga medborgare (baserat på valundersökningarna).7 Politiskt förtroende År Samtliga väljare Under trettio

17 Figur 3.5 Förtroende för riksdagen bland unga medborgare och äldre medborgare (baserat på SOM-undersökningarna) 5 Förtroende för Riksdagen Över trettio Under trettio

18 Figur 3.7 Förtroende för riksdagen bland unga och äldre, andel med högt förtroende (baserat på WVS-undersökningarna) Förtroende för Riksdagen. % Högt förtroende WVS Över trettio Under trettio Figur 3.8 Förtroende för riksdagen bland unga och äldre, andel med högt förtroende (baserat

19 Figur 3.8 Förtroende för riksdagen bland unga och äldre, andel med högt förtroende (baserat på SOM-undersökningarna) Förtroende för Riksdagen. % Högt förtroende SOM Över trettio Under trettio

20 Figur 3.9 Förtroende för riksdagen bland ungdomar med olika utbildningsnivå 5 Förtroende för Riksdagen Lägre än universitet/högskola Universitet/högskola

21 POLITISKA PARTIER

22 Figur 3.10 Andel partianhängare bland unga medborgare och samtliga medborgare (baserat på valundersökningarna) Partianhängare År Samtliga medborgare Under trettio

23 Figur 3.11 Andel partianhängare inom fyra generationer vid olika åldrar medborgare (baserat på valundersökningarna) 75 Partianhängare Ålder Figur 3.12 Andel partianhängare bland ungdomar (under 30)

24 Figur 3.12 Andel partianhängare bland ungdomar (under 30) med olika utbildningsnivå Partianhängare År Lägre än universitet/högskola Universitet/Högskola Sker denna minskning särskilt inom någon grupp av ungdomar? För att svara på d

25 NÖJDHET MED DEMOKRATIN

26 Figur 3.13 Nöjdhet med demokratin bland ungdomar och befolkningen i sin helhet (SOM-undersökningarna) 4 Nöjdhet med demokratin, Sverige Samtliga medborgare Under trettio

27 Figur 3.14 Nöjdhet med demokratin bland ungdomar (under 30) med olika utbildningsnivå 4 Nöjdhet med demokratin Lägre än universitet/högskola Universitet/högskola

28 Del 3: Demokra3skt deltagande

29 UNGDOMARS SYN PÅ FRAMTIDA DELTAGANDE

30 Figur 4.1 Deltagande i politiska diskussioner bland unga medborgare och samtliga medborgar Politiska diskussioner År Samtliga medborgare Under 30

31 Figur 4.2. Deltagande inom politiska diskussioner inom fem generationer vid olika åldrar ( ) Ålder

32 Figur 4.3. Deltagande i politiska diskussioner bland unga medborgare med olika utbildningsnivå 1 Politiska diskussioner År Lägre än universitet/högskola Universitet/högskola

33 VALDELTAGANDE

34 Figur 4.6. Valdeltagande bland unga medborgare och samtliga medborgare. Valdeltagande År Samtliga medborgare Under trettio

35 Figur 4.7. Valdeltagande inom fem generationer vid olika åldrar ( ) 100 Valdeltagande Ålder Figuren visar att valdeltagandet i de flesta generationer ökar mellan 20 och 40 fö

36 Figur 4.8. Valdeltagande bland unga under 30 med högskole-/universitetsutbildning eller lägre utbildningsnivå Valdeltagande År Lägre än universitet/högskola Universitet/högskola

37 SLUTSATSER - VARKEN ENTYDIGT NEGATIV ELLER POSITIV BILD

38 SLUTSATSER - VARKEN ENTYDIGT NEGATIV ELLER POSITIV BILD - RESULTATEN PRÄGLAS AV STOR STABILITET I DE LÅNGA TIDSSERIERNA

39 SLUTSATSER - Högt stöd för demokratin på flera indikatorer, de är minst lika intresserade av politik som tidigare generationer och har höga värden på flera viktiga indikatorer i internationella jämförelser så som politiskt förtroende och valdeltagande.

40 SLUTSATSER - Oklart vad som driver motstridiga processer. Hur kan vi till exempel förklara att politiskt förtroende ökar men partiengagemang minskat? - Mer forskning behövs!