UNG I DEMOKRATIN. Ungdomsstyrelsens sammanfattning av åringars demokratiska värderingar Dnr /99

Transkript

1 UNG I DEMOKRATIN Ungdomsstyrelsens sammanfattning av åringars demokratiska värderingar Dnr /99

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 ENGAGEMANG OCH POLITISKT INTRESSE...4 Samtal om politik... 4 Framtida politiska aktiviteter... 5 Konventionella politiska handlingar... 5 Illegala politiska handlingar... 6 Intresse för politik... 7 Inställning till två stora globala frågor, miljö och fattigdom... 7 SKOLANS VARDAG...8 Synen på elevinflytande och skoldemokrati... 8 Kan elever påverka sin skola?... 9 Är elever nöjda med sin skola? Initiativ till att förbättra något? Till vem vänder sig eleverna? DEMOKRATISKA VÄRDERINGAR...12 Attityder till jämställdhet Attityder till invandrares rättigheter Synen på demokrati och medborgarskap Synen på det goda medborgarskapet Synen på statens ansvar UNGAS DEMOKRATISYN FRAMTIDENS NORM?...18 BILAGOR...20 Bilaga Bilaga Bilaga 3 14-åringars intresse i och attityder om samhällsfrågor och politik 1999 i ett antal europeiska länder... 24

3 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1. Politiska samtal. Andel åringar 1999 som diskuterar vad som händer i svensk politik... 4 Tabell åringars attityder 1999 till konventionella politiska handlingar (i procent)... 5 Tabell åringars attityd 1999 till att rösta (i procent) Tabell åringars attityder 1999 till illegala okonventionella politiska handlingar (i procent) Tabell åringars svar på påståendet Jag är intresserad av politik 1999 (i procent)... 7 Tabell åringars attityder 1999 till globala miljö- och fattigdomsproblem (i procent)... 8 Tabell åringars inställning 1999 till inflytande i skolan (i procent)... 9 Tabell 8. Eleven har tagit initiativ till att förbättra något på skolan åringar 1999 (i procent) Tabell åringars attityder 1999 till kvinnors rättigheter (i procent) Tabell åringars attityder 1999 till invandrares rättigheter (i procent).. 13 Tabell åringars åsikter 1999 om vad som är bra respektive dåligt för demokratin (i procent) Tabell åringars åsikter 1999 om vad som är viktigt för att vara en god medborgare som vuxen (i procent) Tabell åringars åsikter 1999 om vilket ansvar staten borde ha (i procent)... 17

4 3 INLEDNING Detta är en sammanfattning av den första delrapporten av projektet Ung i demokratin. Rapporten bygger på resultat och analyser av den svenska datainsamlingen av IEA Civic Education Study 1. Sammanlagt har 28 länder runt om i världen deltagit i undersökningen med identiska frågor om 14-åringars demokratiska kunskaper, aktiviteter och värderingar 2. Den svenska datainsamlingen genomfördes under hösten 1999 och riktades till årskurs 8 och 9 i grundskolan. Antalet åringar som ingår i studien är Datainsamlingen inom Ung i demokratin genomfördes på 138 svenska grundskolor i oktobernovember Urvalet är ett nationellt representativt urval av 150 grundskolor. För varje skola gjordes ett slumpmässigt urval av en klass eller undervisningsgrupp i årskurs 8 respektive 9, som fick besvara enkäten under två timmar en vanlig skoldag. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för eleverna vid de deltagande skolorna är 92 procent. Det totala bortfallet av elever, om de skolor som valde att inte delta räkans in, är 15 procent. Detta innebär att resultatens kvalitet kan betraktas som god i den bemärkelsen att svarsfrekvensen är hög och resultaten därmed generaliserbara. Projektet Ung i demokratin fortsätter under våren 2002 då data om 18-åringar kommer att analyseras. Slutredovisning beräknas till försommaren Ung i demokratin leds av Skolverket. Tiina Ekman är Ungdomsstyrelsens representant i projektarbetet. För denna sammanfattning ansvarar Ungdomsstyrelsen. 1 Delrapporten som denna sammanfattning bygger på heter Ung i demokratin och är utgiven av Skolverket hösten De internationella resultaten redovisas i Torney-Purta, J., R. Lehmann, H. Oswald & W. Schulz (2001). Citizenship and Education in Twenty-eight Countries: Civic Knowledge and Engagement at Age Fourteen. Amsterdam, IEA

5 4 ENGAGEMANG OCH POLITISKT INTRESSE Samtal om politik Ett sätt att närma sig frågan om ungdomars politiska intresse är att undersöka om de brukar diskutera politik med sina närmaste och sina vänner. Ju oftare man talar om politik och olika samhällsfrågor, desto starkare intresset för dessa frågor förmodas att vara. Ungdomar som växer upp i familjer där det är naturligt att barn och föräldrar diskuterar dagsaktuella frågor, oavsett om dessa berör skolan, kollektivtrafiken eller rikspolitiken, har lättare att delta i politiska samtal i andra sammanhang. De får en naturlig träning att delta i politiska diskussioner, en del av det som kallas för politisk socialisation. Förutom familjen kan naturligtvis även lärarna och vännerna medverka i sådan politisk socialisation, även om familjen antagligen fortfarande är den mest betydelsefulla gruppen för ungdomar i högstadieålder. Pratar ungdomarna om politik? Många gör det någon gång, få gör det ofta. Ungdomarna i vår studie fick svara på frågan Hur ofta diskuterar du vad som händer i svensk politik, med människor i din egen ålder, med dina föräldrar/andra vuxna i familjen eller med dina lärare? Resultaten redovisas i tabell 1. Tabell 1. Politiska samtal. Andel åringar 1999 som diskuterar vad som händer i svensk politik. Diskuterar vad som händer i svensk politik Procent med dem i egen ålder 25,3 med föräldrar eller andra vuxna i familjen 42,8 med lärare 36,7 n 5811 Kommentar: Eleverna har fått välja mellan fyra svarsalternativ: Ofta, Ibland, Sällan, Aldrig. I tabellen ovan redovisas andelen som svarat Ofta eller Ibland. Källa: Ung i demokratin. Skolverket och Ungdomsstyrelsen Vanligast är att de unga diskuterar politiska frågor med sina föräldrar, därefter med lärare och mer sällan med dem i sin egen ålder. Drygt 40 procent av de unga diskuterar sådant som händer i svensk politik med sina föräldrar eller andra vuxna i familjen. Av dem är det fem procent som har valt svarsalternativet ofta. Det är inte lika vanligt att ungdomarna pratar politik med sina jämnåriga, 25 procent av ungdomarna har svarat att de gör det ofta eller ibland. Vilka ungdomar diskuterar politik oftare än andra? Elever som inte är födda i Sverige diskuterar oftare politik än de födda i landet, både med sina föräldrar, sina vänner och sina lärare. Elever som växer upp i hem med många böcker, något som mäter det kulturella kapitalet i hemmet, 3 diskuterar oftare politik med sina föräldrar och sina vänner än de med färre antal böcker hemma. 3 Antalet böcker i hemmet anses fungera bra som indikator för kulturellt kapital hemifrån, därför förekommer frågan relativt ofta i internationella skolstudier.

6 Båda dessa skillnader är statistiskt signifikanta. 5 Framtida politiska aktiviteter Kommer dagens ungdomar att bli aktiva medborgare som vuxna? Om ja, vilken typ av aktiviteter tror de att de kommer att ta del i? I Ung i demokratin har ungdomarna fått ta ställning till 12 politiska aktiviteter av skiftande karaktär. I den internationella analysen av datamaterialet indelas frågorna i fyra kategorier. I det konventionella deltagandet räknas följande aktiviteter in; att rösta, skaffa information innan man röstar, bli partimedlem, skriva insändare samt att ställa upp i val. I det okonventionella deltagandet ingår att samla in namnunderskrifter och att demonstrera. I frivilligarbete för sociala eller välgörenhetsändamål inräknas att samla in pengar för välgörenhet samt att arbeta frivilligt för att hjälpa gamla och fattiga. Slutligen, i okonventionella illegala handlingar ingår att spraymåla slagord, blockera trafiken samt att ockupera offentliga byggnader i protestsyfte. Konventionella politiska handlingar Ungdomarna tillfrågades om de tror att de som vuxna kommer att gå med i ett politiskt parti, ställa upp som kandidat i kommunalval eller skriva insändare om samhällsfrågor. Svaren presenteras i tabell 2. Tabell åringars attityder 1999 till konventionella politiska handlingar (i procent). Andel som tror att han eller hon som vuxen kommer att Procent n...bli medlem i ett politiskt parti 14, skriva insändare till tidningar om samhällsfrågor eller politiska frågor 15, ställa upp som kandidat i val i kommunen 9, Kommentar: Eleverna har fått välja mellan fyra svarsalternativ; Det gör jag säkert, Det gör jag nog, Det gör jag nog inte, Det gör jag säkert inte. I tabellen ovan redovisas andelen som svarat Det gör jag säkert eller Det gör jag nog. Källa: Ung i demokratin. Skolverket och Ungdomsstyrelsen Sammantaget är intrycket att intresset för konventionella politiska handlingar är lågt för ungdomar som går i högstadiets sista klasser. Det finns dock ett undantag, och det är att i framtiden rösta i nationella val. I Ung i demokratin ställdes frågan om framtida röstande i riksdagsval, om man lärt sig i skolan hur viktigt det är att rösta och om man anser att en god medborgare röstar när det är val. De två sista frågorna kan vara intressanta att studera. Hur starkt är sambandet mellan den värdering man har, som här uttrycks genom frågan om en god medborgare ska rösta, och det egna beteendet? Det andra sambandet handlar om det man lärt i skolan att man bör göra och det egna beteendet. Svaren presenteras i tabell 3. Tabell åringars attityd 1999 till att rösta (i procent). Påstående Procent n Som vuxen kommer jag att rösta i nationella val 76, Andel som lärt sig i skolan hur viktigt det är att rösta i val 60, Andel som anser att en god medborgare röstar när det är val 78, Kommentar: I tabellen presenteras procentandelen som har angett svarsalternativen Det gör jag nog eller Det gör jag säkert till påståendet Som vuxen kommer jag att rösta i nationella val, och Håller med eller Håller absolut med till påståendet Jag har lärt i skolan hur viktigt det är att rösta i val samt andelen som angett svarsalternativen Ganska viktigt, Mycket viktigt till påståendet En vuxen som är en god medborgare röstar när det är val. Källa: Ung i demokratin. Skolverket och Ungdomsstyrelsen 2001.

7 6 Att rösta i nationella val är den av de tillfrågade politiska handlingar som flesta av ungdomarna, 77 procent, tror att han eller hon kommer att utföra i framtiden. Något flera, 79 procent, anser också att en god medborgare bör rösta när det är val. Däremot är det endast 60 procent som angett att de i skolan lärt sig hur viktigt det är att rösta när det är val. Illegala politiska handlingar De medborgerliga handlingsvägarna utvecklas och förnyas i takt av övrig utveckling i samhället. Det finns olika sätt att påverka inom vårt representativa demokratisystem. Som traditionella politiska handlingar betraktas att rösta, gå med i ett parti eller att kandidera i val. Det finns också många etablerade sätt att visa sitt missnöje, till exempel genom att skriva insändare, kontakta politiker och tjänstemän, samla in namnunderskrifter eller att delta i demonstrationer. Dessutom uppkommer det nya sätt att skapa opinion och visa sitt missnöje, som till exempel att mailbomba politiker i syfte att påverka ett kommande beslut, bilda nätverk och skapa opinion kring olika sakfrågor på Internet eller att klättra i träd och därigenom hindra ett vägbygge. Ett kontroversiellt sätt att påverka är att genomföra illegala protestaktioner. Ung i demokratin har mätt de ungas attityder till illegala politiska handlingar. Ungdomarna fick tre handlingar att ta ställning till. Dessa var att spraymåla slagord på väggar, blockera trafiken som en form av protest eller att ockupera en offentlig byggnad. Attityderna till dessa protestaktioner redovisas i tabell 4. Tabell åringars attityder 1999 till illegala okonventionella politiska handlingar (i procent). Andel som tror att hon eller han om några år kommer att... Procent n...spraymåla slagord i protest på väggar 12, blockera trafiken som en form av protest 9, ockupera offentliga byggnader som en form av protest 9, Kommentar: Eleverna har fått välja mellan fyra svarsalternativ; Det gör jag säkert, Det gör jag nog, Det gör jag nog inte, Det gör jag säkert inte. I tabellen ovan redovisas andelen som svarat Det gör jag säkert eller Det gör jag nog. Källa: Ung i demokratin. Skolverket och Ungdomsstyrelsen Det är få ungdomar som visar intresse för den illegala typen av politiska handlingar. Ungdomarna väljer hellre traditionella politiska handlingar för att uttrycka sin mening. Det är fler ungdomar som kan tänka sig att bli partimedlem än spraymåla slagord på väggarna, även om den stora majoriteten varken tror på det ena eller det andra alternativet. Den sammantagna bilden av åringars syn på framtida politiska aktiviteter är: Att rösta i nationella val är den politiska handling som de flesta ungdomar, 77 procent, tror att han eller hon kommer att utföra i framtiden. 14 procent kan tänka sig att bli partimedlem och 10 procent kan tänka sig att kandidera i kommunalval. Relativt många kan tänka sig att delta i frivilligarbete för sociala eller välgörenhetsändamål, att hjälpa gamla och fattiga eller att samla in pengar till välgörenhet procent av ungdomarna tror att de själva kommer att utföra sådana handlingar. Cirka procent tror att de kommer att delta i demonstrationer eller att samla in namnunderskrifter i framtiden.

8 7 Att spraymåla slagord, ockupera offentliga byggnader eller att blockera trafiken ligger längst ner på ungdomars lista över möjliga framtida politiska handlingar, om man betraktar varje handling för sig. 20 procent av pojkarna och 10 procent av flickorna har svarat att de kan tänka sig att delta i någon av dessa illegala protestformer. Intresse för politik Att mäta intresset för politik genom en enda fråga är inte särskilt tillförlitligt som mätmetod. I den internationella studien ingår därför en frågeskala som mäter individens intresse för politik och tilltron på den egna förmågan att påverka politiska beslut. I den internationella rapporten har man dock valt att redovisa svaret på endast en av frågorna, påståendet Jag är intresserad av politik. Därför väljer Ung i demokratin också att redovisa svaret på samma fråga, men med vissa reservationer. Resultatet redovisas i tabell 5. Tabell åringars svar på påståendet Jag är intresserad av politik 1999 (i procent). Svarsalternativ Procent Håller absolut inte med 46 Håller inte med 30 Håller med 18 Håller absolut med 6 Total 100 n=5444 Källa: Ung i demokratin. Skolverket och Ungdomsstyrelsen procent av åringarna håller med om påståendet Jag är intresserad av politik. Av dessa har sex procent har valt svarsalternativet Håller absolut med. Nästan hälften av ungdomarna har svarat Håller absolut inte med. I den internationella studien är det 39 procent av 14-åringarna som håller med/håller absolut med om påståendet. Av de deltagande länderna är det enbart i Tjeckien (28 procent), England (25 procent), Sverige (23 procent) och Finland (21 procent) som andelen som är intresserad av politik ligger under 30 procent. 4 Det svenska resultatet, 23 procent som är intresserade av politik, är intressant ur den aspekten att andelen ligger långt ifrån resultatet för samtal om politik. 62 procent av åringarna diskuterar politik med någon antingen jämnåriga, föräldrar eller lärare vilket också påvisar ett intresse för politiska frågor. Vad kan ha påverkat resultatet för frågan om intresse för politik? Ordet politik kan uppfattas som negativt värdeladdat. Det finns gott om politiska frågor som berör många ungdomar, till exempel minskade resurser till skolan, nedläggning av fritidsgårdar och dåliga allmänna kommunikationer på kvällar och helger, men det är inte alltid ungdomar kopplar ihop den sortens frågor med politik. Politik associeras snarare med rikspolitik, kända namn, käbbel och maktmissbruk, det vill säga negativa företeelser som skapar rubriker och tar stort utrymme i medier. Det är möjligt att begreppet politik kan ha en delvis annan emotionell laddning i andra länder. Inställning till två stora globala frågor, miljö och fattigdom Även om ungdomars uttryckliga intresse för politik är relativt svalt finns det politiska frågor som fångar intresset hos de unga. Ofta lyfts detta engagemang för enfrågerörelser fram som 4 Torney-Purta at all 2001.

9 8 ett bevis för att det finns ett genuint samhällsengagemang hos den yngre befolkningen, trots att deltagandet i traditionella politiska aktiviteter sjunker. Här granskas två politiska sakområden, globala problem med miljö och fattigdom, utifrån ungdomars engagemang för dessa frågor och hur de ser på den framtida utvecklingen. I Ung i demokratin har ungdomarna fått svara på om de är bekymrade över fattigdom eller miljöproblem i världen, om de tror att dessa problem kan lösas och om de kommer att lösas. Dessutom har de fått ange om de tror att de åtgärder som Sverige vidtar är av betydelse. I tabell 6 redovisas svaren på frågorna. Tabell åringars attityder 1999 till globala miljö- och fattigdomsproblem (i procent) Andel som... Procent...är bekymrad över världens miljöproblem 76,3...är bekymrad över fattigdomen i världen 80,8...tror att flertalet miljöproblem i världen kan lösas 91,5 tror att flertalet miljöproblem i världen kommer att lösas 72,7 tror att flertalet problem med fattigdom i världen kan lösas 80,7...tror att flertalet problem med fattigdom i världen kommer att lösas 61...tror att de åtgärder som Sverige vidtar är av betydelse 71,9 n 6020 Kommentar: I tabellen ovan redovisas andelen som svarat Ofta eller Då och då i de två första frågorna samt Ja eller Delvis i de övriga frågorna. Källa: Ung i demokratin. Skolverket och Ungdomsstyrelsen Drygt 80 procent av samtliga åringar uppger att de är bekymrade över fattigdomen i världen. Motsvarande siffra för miljöproblem är 76 procent. Vad gäller den framtida utvecklingen är ungdomarna mest hoppfulla beträffande miljöproblem. 91 procent tror att miljöproblem kan lösas, delvis eller helt, och 73 procent tror också att de kommer att lösas. Något färre ungdomar (81 procent) tror att problem med fattigdom i världen kan lösas och 61 procent tror att de kommer att lösas. De allra flesta har tillit till Sveriges agerande på båda dessa politikområden, 72 procent tror att de åtgärder som Sverige vidtar är av betydelse. Det som ställer till problem vid tolkningen av tabellen ovan är ordet bekymrad. Ger det en indikation om att eleven är engagerad i frågan? Eller är det enbart så att eleven insåg när hon eller han svarade på frågan att tillståndet i världen är bekymmersamt vad gäller miljöfrågor och fattigdom, utan att beröras av frågan på djupet? SKOLANS VARDAG Synen på elevinflytande och skoldemokrati Blir skolan en bättre miljö för eleverna om de själva är delaktiga i skolans verksamhet? Det tror de svenska eleverna. I den internationella rapporten kan man läsa att Sverige är bland de nio länder som ligger signifikant över det internationella medelvärdet i frågeskalan om delaktighet i skolan 5. Ungdomarna har fått ta ställning till frågor som tar upp samtalsdemokratiska dimensioner, det vill säga om de är intresserade av att diskutera skolans problem och om de brukar ha något att säga i sådana diskussioner. 5 Torney-Purta at all 2001

10 De har också fått ta ställning till frågor som tar upp kollektiva och elevrepresentativa handlingar. Till sist har de fått ta ställning till frågan om de skulle följa med en klasskamrat som kände sig orättvist behandlad för att prata med läraren. I tabell 7 redovisas svaren på frågorna. 9 Tabell åringars inställning 1999 till inflytande i skolan (i procent) Påstående Procent När eleverna samarbetar blir skolan bättre 93,4 Skolan blir bättre om man väljer elevrepresentanter som föreslår förändringar i hur skolan ska skötas 88,8 Elever som försöker påverka i grupp kan ha större inflytande än de som gör det på egen hand 88,8 Skolans problem blir lättare att lösa om eleverna organiserar sig i grupper 82,8 Om någon klasskamrat kände sig orättvist behandlad skulle jag följa med och prata med läraren 80,5 Jag är intresserad av att delta i diskussioner om skolans problem 54,8 Jag har oftast något att säga när skolans problem diskuteras 54,4 Kommentar: Eleverna har fått välja mellan fyra svarsalternativ; Håller absolut med, Håller med, Håller inte med, Håller absolut inte med. I tabellen ovan redovisas andelen som svarat Håller absolut med eller Håller med. Källa: Ung i demokratin. Skolverket och Ungdomsstyrelsen Det mest slående i resultaten är att eleverna i stort sätt är överens om att den kollektiva och elevrepresentativa formen av elevinflytande i skolan är positivt. Frågor som nio av tio håller med om är När eleverna samarbetar blir skolan bättre, Skolan blir bättre om man väljer elevrepresentanter som föreslår förändringar i hur skolan ska skötas och Elever som försöker påverka i grupp kan ha större inflytande än de som gör det på egen hand. Däremot är de mer oense om det personliga deltagandet i diskussioner om skolans problem. Bara drygt hälften anser att de själva har något att säga om eller är intresserade av att delta i diskussioner om skolans problem. Vilka ungdomar är mer positiva till elevinflytande? 6 Flickor är mer positivt inställda än pojkar till elevinflytande. Elever som planerar att studera vidare minst tre år efter avslutat gymnasium är mer positivt inställda till elevinflytande än de som planerar för kortare framtida utbildning. Kan elever påverka sin skola? Enligt den gällande läroplanen för grundskolan ska skoldemokratin omfatta alla elever och leda till ett reellt inflytande över centrala områden som det egna arbetet, skolmiljön och utbildningens utformning. För att undersöka om verkligheten motsvarar läroplanens intentioner har Ung i demokratin frågat eleverna vilka möjligheter de bedömer sig ha att påverka inom skolans olika områden. Eleverna har fått ta ställning till i vilken mån som de kan påverka följande; byta skola, klass eller grupp, val av läromedel, schemaläggning, skolans normer och regler eller undervisningens innehåll och utformning. Detta gav följande resultat: Majoriteten av eleverna bedömer att de har medelgoda eller stora möjligheter att byta skola, klass eller grupp samt att påverka undervisningens innehåll och utformning. Det som de flesta bedömt som svårare att påverka är skolans normer och regler, schema samt val av läromedel. 6 Båda avvikelserna är statistiskt signifikanta.

11 10 Vilka ungdomar bedömer sig ha bättre möjligheter att påverka i skolan än andra? 7 Flickor upplever i högre grad än pojkar att de kan påverka skolans normer och regler, samt direkt påverka sin egen situation genom att byta klass eller grupp eller genom att byta skola. Pojkar upplever i högre grad att de kan påverka val av läromedel. Elever som inte är födda i Sverige upplever i högre grad än elever födda i Sverige att de kan påverka undervisningens innehåll och utformning, val av läromedel, schema samt skolans normer och regler. En möjlig förklaring till detta är att elever som har erfarenheter av skolmiljö i andra länder ser elevernas möjligheter till delaktighet i den svenska skolan som bättre vid den jämförelsen. Elever som går i en fristående skola upplever i högre grad än elever som går i en kommunal skola att de kan påverka undervisningens innehåll, undervisningens utformning och val av läromedel samt påverka sin egen situation genom att byta skola. Många av friskoleeleverna har erfarenhet av att byta skola och upplever möjligtvis att detta i sig givit reell möjlighet att påverka sin egen situation. Däremot är det svårare att utifrån dessa resultat resonera kring varför friskoleeleverna i större utsträckning upplever att de kan påverka undervisningens innehåll och utformning. Är elever nöjda med sin skola? I den föregående frågan ombads eleverna att bedöma vilka möjligheter de har att påverka inom skolans olika arbetsfält. Det är naturligtvis intressant att ta reda på om eleven faktiskt har haft skäl att vilja förändra något i sin skolvardag eller inte. Eleverna fick av den anledningen besvara frågan om hon eller han är nöjd med sin situation i skolan. Frågan eleverna fick ta ställning till lyder I vilken utsträckning tycker du att du haft anledning att vara missnöjd med hur det är på din skola? Svaren var övervägande positiva: 39 procent av eleverna var nöjda, 41 procent varken nöjda eller missnöjda och 20 procent missnöjda med hur det är i den egna skolan. 20 procent av eleverna i undersökningen uttrycker missnöje med hur det är i den egna skolan. Vad missnöjet består i går däremot inte att få svar på utifrån de frågor som ställts. Initiativ till att förbättra något? Ofta väcks viljan att agera och förändra utifrån en upplevd brist eller orättvisa. Man kan anta att det framför allt är elever som är missnöjda med hur det är i den egna skolan som kommer med egna förslag och initiativ till förändringar. I Ung i demokratin fick eleverna svara på frågan om de har tagit någon form av initiativ till förändring. Samtliga elever ombads att svara på frågan, både de som var nöjda och de som var mindre nöjda. Resultatet redovisas i tabell 8. Tabell 8. Eleven har tagit initiativ till att förbättra något på skolan åringar 1999 (i procent). Har tagit initiativ till att förbättra något i skolan Procent Ja 44 Nej 56 n=5913 Källa: Ung i demokratin. Skolverket och Ungdomsstyrelsen Samtliga skillnader är statistiskt signifikanta.

12 11 Nästan häften av eleverna i år 8 och 9 har tagit något initiativ för att få det bättre i sin skola. Av de 44 procent som tagit initiativ för att förbättra skolan var: 33 procent nöjda med resultatet, 36 procent hade ännu inte sett något resultat av sina initiativ, 28 procent var missnöjda med resultatet. Med andra ord, en tredjedel har fått ett positivt resultat av sitt initiativtagande, och därmed också en positiv erfarenhet att ha med sig vidare i livet. Vad de resultaten står för på ett djupare plan går inte att säga något om här, eftersom det inte går att säga någonting om innehållet eller rimligheten i individens önskemål om förbättring. Här finns en viktig distinktion att göra mellan individens vilja och kollektivets vilja. Även om individen vill någonting måste hon kanske ge vika för majoriteten. De instrument som använts i undersökningen blottlägger inte om eleven handlat ensam eller i grupp, eller av vilken anledning han/hon är missnöjd. Till vem vänder sig eleverna? Hur går elever till väga när de vill få en förändring? Vem är det de i första hand tar kontakt med? Frågan eleverna fick besvara lyder Vad gjorde du för att påverka hur det är på din skola? Eleven fick välja ett eller flera alternativ bland följande: Vände mig till lärare, rektor eller skolans ledning, skolsköterska, annan vuxen på skolan, klass eller klassråd, elevråd, kommunen, Skolverket, politiker eller politiskt parti, familj eller släkt, kamrater. Mer än 30 procent av dem som tagit initiativ för att förbättra skolan anger att de vänt sig till kamrater för att åstadkomma förändring och nästan lika många svarar att de har tagit kontakt med lärare på skolan. Elevrådet kommer på tredje plats, drygt 20 procent av eleverna har angett att de sökt kontakt med elevrådet och knappt 20 procent svarar att de försökt påverka med hjälp av klassrådet. Dessa mer formella delar av skoldemokratin fyller med andra ord en viss funktion för eleverna då det gäller att få stöd i frågor där de är missnöjda. Betydligt färre har varit i kontakt med någon i kommunen (3 procent) eller någon politiker eller ett politiskt parti (2 procent). Vad visar frågorna om elevernas möjligheter och vilja att påverka den egna skolan? För det första är de flesta eleverna, 80 procent, huvudsakligen nöjda med sin skolvardag. Trots det är det många, nästan hälften, som har tagit initiativ för att göra skolsituationen bättre. Eleverna har främst handlat genom att söka kontakt med dem som finns i den egna skolan, det vill säga klasskamrater, lärare, elevråd eller skolledare.

13 12 DEMOKRATISKA VÄRDERINGAR Attityder till jämställdhet Ett flertal frågor har ställts till ungdomarna om deras uppfattning om kvinnors rättigheter. I tabell 9 redogörs för fördelningarna av svaren på dessa frågor. Tabell åringars attityder 1999 till kvinnors rättigheter (i procent). Påstående Kvinnor borde på alla sätt ha samma rättigheter som män 91 Män och kvinnor borde få samma lön för samma arbete 90 Kvinnor borde ställa upp i val och vara med och styra landet på samma 88 sätt som män När det är ont om jobb har män större rätt att få ett jobb än kvinnor 25 Män är bättre kvalificerade än kvinnor för att bli politiska ledare 17 Kvinnor borde hålla sig borta från politiken 7 Håller med Procent Kommentar: Eleverna har fått välja mellan fyra svarsalternativ, Håller absolut med, Håller med, Håller inte med, Håller absolut inte med. I tabellen ovan redovisas andelen som svarat Håller absolut med eller Håller med. Källa: Ung i demokratin. Skolverket och Ungdomsstyrelsen De allra flesta är positivt inställda till kvinnors rättigheter. Det finns dock vissa skillnader mellan olika frågor. Störst stöd finns för att kvinnor på alla sätt borde ha samma rättigheter som män. Mycket starkt stöd finns också för att män och kvinnor borde få samma lön för samma arbete, för kvinnors rätt att ställa upp i val och vara med och styra landet och för att kvinnor inte borde hålla sig borta från politiken. Ungdomarna stöder också påståendet att kvinnor är lika kvalificerade som män för att bli politiska ledare. Frågan om kvinnors och mäns lika rätt till arbete i tider då det är ont om jobb är den av frågorna som ungdomarna är mest tveksamma till, men även i den frågan anser en majoritet att kvinnor och män ska vara jämställda. Vilka ungdomar är mer respektive mindre positiva till kvinnors rättigheter? 8 Det finns en relativt stor skillnad mellan flickors och pojkars attityder till kvinnors rättigheter. Flickor är mycket mer positivt inställda till kvinnors rättigheter än vad pojkar är. Det finns en skillnad mellan svenskföddas och utlandsföddas attityder till kvinnors rättigheter. De svenskfödda ungdomarna är något mer positivt inställda till kvinnors rättigheter än vad de utlandsfödda ungdomarna är. Vad en sådan skillnad beror på, och hur den bäst ska tolkas, är omöjligt att avgöra här. Olika länders kulturer kan självklart spela en roll, men eftersom vi inte vet vilka länder de utlandsfödda ungdomarna kommer ifrån, går det inte att dra några sådana slutsatser. Social bakgrund (i form av föräldrars utbildning) spelar också roll för attityder till kvinnors rättigheter. Ungdomar med högutbildade föräldrar är mer positivt inställda till kvinnors rättigheter än ungdomar med lågutbildade föräldrar. 8 Alla skillnader som redovisas här är statistiskt signifikanta.

14 13 Skillnaden i attityder till kvinnors rättigheter är stor mellan elever som fått högre respektive lägre poäng på kunskapstestet 9. De som klarat testet bättre är betydligt mer positivt inställda till kvinnors rättigheter än de som klarat testet sämre. Elevens kunskaper om demokrati spelar en roll för attityder oavsett om föräldrarna har låg eller hög utbildning. Attityder till invandrares rättigheter I aktuell samhällsdebatt är frågan om främlingsfientlighet och diskriminering av invandrare ständigt återkommande. Ett flertal frågor har ställts till ungdomarna om deras uppfattning om invandrares rättigheter i Sverige. Fördelningen av svaren på dessa frågor redovisas i tabell 10. Tabell åringars attityder 1999 till invandrares rättigheter (i procent). Påstående Invandrarnas barn borde ha samma möjlighet till utbildning som andra barn i Sverige Invandrare borde ha samma rättigheter som alla andra i Sverige 83 Invandrare som har bott i Sverige i flera år borde få rösta i val 81 Invandrare borde ha möjlighet att behålla sina traditioner och sin livsstil 77 Invandrare borde ha möjlighet att behålla sitt eget språk 76 Håller med Procent Kommentar: Eleverna har fått välja mellan fyra svarsalternativ, Håller absolut med, Håller med, Håller inte med, Håller absolut inte med. I tabellen ovan redovisas andelen som svarat Håller absolut med eller Håller med. Källa: Ung i demokratin. Skolverket och Ungdomsstyrelsen Överlag får de svenska ungdomarna karakteriseras som positivt inställda till invandrares rättigheter. En majoritet av åringarna stöder invandrares rättigheter och instämmer i alla de fem påståendena som redovisas ovan. Allra flest instämmer i att invandrarnas barn borde ha samma möjlighet till utbildning som andra barn. Starkt stöd finns också för att invandrare borde ha samma rättigheter som alla andra i Sverige och för att invandrare borde få rösta i val. Lite färre, men fortfarande en klar majoritet, instämmer i att invandrare borde ha möjlighet att behålla sina traditioner och sin livsstil och i att invandrare borde ha möjlighet att behålla sitt eget språk. Trots att resultaten överlag är positiva så finns det variationer mellan de svenska åringarna vad gäller deras attityder till invandrare. 10 Det är stor skillnad mellan pojkarnas och flickornas attityder till invandrare. Flickorna är mycket mer positivt inställda än vad pojkar är. Det finns en markant skillnad i attityder till invandrare hos ungdomar födda i Sverige och ungdomar födda i andra länder. De utlandsfödda ungdomarna är mycket mer positivt inställda till invandrares rättigheter än vad de svenskfödda ungdomarna är. Det finns en effekt av föräldrarnas utbildning på ungdomarnas attityder till invandrare. Ungdomar med högutbildade föräldrar är något mer positivt inställda till invandrares rättigheter än ungdomar med lågutbildade föräldrar. Eleverna i skolor som har 50 procent eller fler hemspråksberättigade elever är betydligt mer positivt inställda till invandrares rättigheter än elever i skolor med färre in Elevernas kunskaper om samhälle och demokrati undersöktes med hjälp av ett enkättest. Kunskapstestet är konstruerat för att mäta två kunskapsdimensioner, faktakunskaper och tolkningsförmåga. Av testets 38 olika frågor är 25 avsedda att mäta faktakunskaper, de övriga 13 att mäta tolkningsförmåga. 10 Alla skillnader som redovisas här är statistiskt signifikanta.

15 14 vandrare. Att det finns mycket invandrare i ungdomarnas närmaste miljö har alltså en positiv effekt på deras attityder till invandrare vare sig de är födda utomlands eller i Sverige. Ungdomar som klarat kunskapstestet 11 bättre är mer positivt inställda till invandrares rättigheter än de ungdomar som klarat testet sämre. Även efter kontroll för bakomliggande variabler (kön, födelseland, föräldrarnas utbildning och skolans invandrartäthet), kvarstår effekten av kunskap. Synen på demokrati och medborgarskap I Ung i demokratin ställs en serie av frågor om vad ungdomarna anser är bra respektive dåligt för demokratin. Finns det några värden som prioriteras av unga människor? I tabell 11 redovisas ungdomarnas åsikter om vad som är bra eller dåligt för demokratin. Påståendena har rangordnats efter hur gångbara de är bland ungdomarna. De påståenden som anses som bäst för demokratin återfinns överst i tabellen och de som anses som sämst återfinns nederst i tabellen. Tabell åringars åsikter 1999 om vad som är bra respektive dåligt för demokratin (i procent). Påstående Alla har rätt att fritt uttrycka sin åsikt 92 Människor har rätt att välja politiska ledare i fria val 88 Det finns många olika organisationer som människor kan vara med i 85 Människor deltar i politiska partier för att påverka hur landet styrs 81 Människor demonstrerar fredligt mot de lagar de tycker är orättvisa 78 Människor ställer krav på politiska och sociala rättigheter 76 Politiska partier har olika åsikter om viktiga frågor 76 Politiska partier har regler som hjälper kvinnor att bli politiska ledare 75 Man ändrar lagar som kvinnor tycker är orättvisa mot kvinnor 64 Kyrkan och staten är skilda åt 62 Tidningar förbjuds trycka artiklar som kan förolämpa grupper av invandrare 58 och etniska grupper Privata företag inte regleras av staten 57 Tidningar inte kontrolleras av staten 57 Alla är garanterade en minimal levnadsstandard 53 Skillnaderna är små i inkomst och förmögenhet mellan fattiga och rika 46 Unga är skyldiga att delta i aktiviteter som är bra för samhället 45 Människor vägrar lyda en lag som bryter mot mänskliga rättigheter 33 Invandrare förväntas sluta prata sitt eget språk och överge sina traditioner 23 Man litar på politiska ledare utan att ifrågasätta 22 Domstolar och domare påverkas av politiker 21 Alla TV-kanaler har samma politiska åsikter 17 Människor som kritiserar regeringen förbjuds att tala på allmänna möten 16 Ett enda företag äger alla tidningar 14 Rika företagsledare påverkar regeringen mer än andra 12 Politiker med makt ger sina släktingar viktiga arbeten i den offentliga sektorn 10 Bra för demokratin Procent 11 Se not 9 om kunskapstestet.

16 15 Kommentar: Eleverna har fått välja mellan fyra svarsalternativ, Mycket bra för demokratin, Ganska bra för demokratin, Ganska dåligt för demokratin, Mycket dåligt för demokratin. I tabellen ovan redovisas andelen som svarat Mycket bra för demokratin eller Ganska bra för demokratin. Källa: Ung i demokratin. Skolverket och Ungdomsstyrelsen Tabellen ovan visar en relativt hög överensstämmelse om vad som är bra och dåligt för demokratin. Särskilt i frågor om olika friheter och om jämlikhet, makt, rättvisa och människors lika värde finns en stor överensstämmelse i attityder till demokrati. Påståenden om friheter återfinns överst i tabellen. Ungdomarna tycker att det är bra för demokratin med åsiktsfrihet, fria val, att det finns många organisationer och demonstrationsfrihet till exempel. I botten av tabellen finns de frågor där ungdomarna varit överens om sådant som inte är positivt för demokratin. Där återfinns påståenden om makt och rättvisa och alla människors lika värde. Ungdomarna har t.ex. angett att det är dåligt för demokratin om vissa grupper skulle få mer makt än andra. Mindre överensstämmelse finns det kring frågor som återfinns i mitten av tabellen och som handlar om ekonomisk jämlikhet, till exempel att alla skulle vara garanterade en minimal levnadsstandard och att skillnaderna skulle vara små i inkomst och förmögenhet mellan fattiga och rika och om statens kontroll över tidningar. Inte heller är ungdomarna överens om ungas skyldigheter att delta i aktiviteter som är bra för samhället eller om det är bra att människor vägrar lyda en lag som bryter mot mänskliga rättigheter. Resultaten kan sammanfattas med att de svenska ungdomarna uppvisar en relativt god förståelse för flera av de grundläggande demokratiska värdena, såsom frihet, rättvisa och jämlikhet. Sådana ganska okontroversiella värden är också ungdomarna i hög grad överens om att de är bra för demokratin. Mindre överensstämmelse finns kring mer ideologiskt färgade påståenden om till exempel statens kontroll, ekonomisk jämlikhet och civil olydnad. I frågor där den svenska vänster-högerdimensionen lyser igenom är överensstämmelsen, föga förvånande, mycket mindre hos ungdomarna. Synen på det goda medborgarskapet Den svåra frågan om vad demokrati innebär är också starkt kopplad till vad medborgarna antas ha för roll. Vilka rättigheter och skyldigheter medborgarna antas ha beror på vilken demokratimodell individen ansluter sig till. Inte heller demokratiteoretiker, samhällsdebattörer och folk från olika politiska kulturer har en klar och entydig ståndpunkt. Därför finns det inga självklara rätta eller felaktiga svar på dessa frågor. Enligt vissa demokratimodeller och politiska ideologier betonas medborgarnas rättigheter starkare, enligt andra ligger tonvikten på medborgarnas skyldigheter. I Ung i demokratin har femton frågor ställts om vad som är en god medborgare. Vilka egenskaper sätter ungdomarna i studien främst i ett gott medborgarskap?

17 16 Tabell åringars åsikter 1999 om vad som är viktigt för att vara en god medborgare som vuxen (i procent). Påstående Följer lagar 94 Deltar i aktiviteter som hjälper människor i samhället 77 Röstar när det är val 77 Deltar i aktiviteter som skyddar miljön 76 Arbetar hårt 75 Deltar i aktiviteter för mänskliga rättigheter 74 Är patriotisk och vill ställa upp för sitt land 67 Deltar i en fredlig protest mot en lag som hon eller han tycker är orättvis 62 Är villig att delta i det militära försvaret av sitt land 61 Respekterar politiska ledare 59 Känner sitt lands historia 59 Följer den politiska debatten i tidningar, radio eller TV 54 Är beredd att strunta i en lag som bryter mot mänskliga rättigheter 48 Deltar i politiska diskussioner 36 Är medlem i ett politiskt parti 18 Procent Kommentar: Resultaten bygger på svaren på påståendet En vuxen som är en god medborgare Eleverna har fått välja mellan fyra svarsalternativ, Mycket viktigt, Ganska viktigt, Inte särskilt viktigt, Inte alls viktigt. I tabellen ovan redovisas andelen som svarat Mycket viktigt eller Ganska viktigt. Källa: Ung i demokratin. Skolverket och Ungdomsstyrelsen Det finns en mycket stor överensstämmelse kring påståendet att en god medborgare följer lagar. 94 procent av åringarna tycker att det är viktigt. En ganska stor majoritet av ungdomarna tycker att det är viktigt att en god medborgare röstar när det är val, deltar i aktiviteter som hjälper människor i samhället, deltar i aktiviteter som skyddar miljön, deltar i aktiviteter för mänskliga rättigheter, arbetar hår och deltar i en fredlig protest mot en lag som hon eller han tycker är orättvis. Relativt stor överensstämmelse finns också kring påståendet att det inte är viktigt att en god medborgare är medlem i ett politiskt parti. Ungdomarna har med andra ord en relativt konventionell uppfattning om vad som är mer eller mindre viktigt i ett gott medborgarskap. De är överens om beteenden och aktiviteter som många människor förväntas dela, som vikten av att följa lagar, att rösta och att aktivera sig för miljö och mänskliga rättigheter. Mindre överens är de när det gäller mer ideologiskt laddat innehåll i medborgarbegreppet, som patriotism. Det mest iögonfallande är att två traditionellt sett mycket viktiga delar av det demokratiska medborgarskapet, nämligen att delta i politiska diskussioner och att vara medlem i ett politiskt parti, inte bedöms som särskilt viktigt. Det tycks finnas ett mönster bland ungdomarna där mycket av det som traditionellt förknippas med ett demokratiskt medborgarskap bedöms som mindre viktigt och där aktiviteter i så kallade nya sociala rörelser bedöms som mycket mer viktiga (här till exempel ställningstagande till frågorna om att delta i aktiviteter för mänskliga rättigheter, aktiviteter som hjälper människor i samhället eller skyddar miljön).

18 17 Synen på statens ansvar Hur man ser på demokrati och det goda samhället påverkar hur man uppfattar statens ansvar. Vad ska staten göra för medborgarna och vad ligger utanför statens ansvar? I Ung i demokratin har ungdomarna fått svara på vilket ansvar de anser att staten har på tolv olika områden. I tabell 13 redovisas ungdomarnas åsikter om dessa påståenden. Tabell åringars åsikter 1999 om vilket ansvar staten borde ha (i procent). Påstående Ge alla grundläggande sjukvård 91 Ge alla gamla en rimlig levnadsstandard 89 Ge alla arbetslösa en rimlig levnadsstandard 87 Garantera arbete till alla som vill arbeta 86 Ge alla gratis grundutbildning 84 Hålla priserna under kontroll 83 Garantera fred och stabilitet inom landet 81 Se till att män och kvinnor har lika möjligheter i politiken 81 Kontrollera föroreningen av miljön 76 Minska skillnader i inkomst och förmögenhet mellan människor 66 Ge företag det stöd som de behöver för att växa 68 Uppmuntra människors ärlighet och moraliska handlande 58 Procent Kommentar: Resultaten bygger på svaren på frågan Vilket ansvar borde staten ha? Eleverna har fått välja mellan fyra svarsalternativ Absolut statens ansvar, Kanske statens ansvar, Kanske inte statens ansvar, Absolut inte statens ansvar. I tabellen ovan redovisas andelen som svarat Absolut statens ansvar eller Kanske statens ansvar. Källa: Ung i demokratin. Skolverket och Ungdomsstyrelsen Det finns hög grad av överensstämmelse om vad staten borde ha för ansvar. På de flesta påståendena i tabellen ovan är det en stor majoritet som anser att respektive område ligger inom statens ansvar. Många av de ovan nämnda ansvarsområdena är också relativt okontroversiella påståenden ur en svensk synvinkel. Lite mindre överensstämmelse finns när det gäller mer ideologiskt laddade påståenden. I svensk politik, och följaktligen även hos de svenska ungdomarna, existerar mer oenighet kring vilket ansvar staten borde ha över områden som jämställdhet, miljö, inkomstutjämning och företagsstöd. Det påstående som ungdomarna ger minst stöd handlar om vilket ansvar staten borde ha för att uppmuntra människors ärlighet och moraliska handlande.

19 18 UNGAS DEMOKRATISYN FRAMTIDENS NORM? Det finns ett utbrett intresse för ungdomars syn på sin samtid. Framför allt vill man utifrån ungdomars värderingar och livssyn kunna avläsa i vilken riktning vårt samhälle kommer att utvecklas de kommande åren. I studier om ungdomars attityder och värderingar kan man i huvudsak välja mellan tre olika förklaringsmodeller. Den första modellen går ut på att våra värderingar och normer ligger i stort sätt fast sedan de tidiga tonåren. Om man då kan visa att ungdomsgenerationen har andra värderingar än den äldre generationen betyder det att en värderingsförskjutning i hela samhället är att vänta. Den andra förklaringsmodellen utgår från att individens ålder förklarar varför det finns skillnader i värderingar. Värderingar förändras kontinuerligt genom livet beroende på vilken livsfas man lever i. Det innebär att ungdomar alltid har en annan syn på viktiga frågor jämfört med den äldre generationen, men att deras livssyn förändras med stigande ålder och blir allt mer lik de tidigare generationernas värderingar. Den tredje modellen har tidsandan som viktig förklaringsfaktor. Enligt den modellen förändras allas värderingar, oberoende av ålder och generation, när de yttre förhållandena i samhället utvecklas och förändras. Enligt det synsättet finns det specifika värderingar som är rådande en viss tid och som delas av det stora flertalet. Det är naturligtvis mycket svårt att avgöra vilken av faktorerna generation, ålder och tidsanda som fungerar som värderingsbärare. Ungdomsstyrelsens tidigare värderingsstudie Ny tid nya tankar? 12 kom fram till att det framför allt är generationen och tidsandan som påverkar våra värderingar. Om man, som ett tankeexperiment, väljer att utgå ifrån antaget att ungdomsgenerationens värderingar kommer att bestå och att de skiljer sig från de äldres värderingar ser framtidsprognosen, baserad på resultaten i Ung i demokratin, ut på följande sätt: Så här kommer Sverige att se ut om trettio år 13 : Staten ansvarar framför allt för den generella välfärden, det vill säga ge alla grundläggande sjukvård, garantera en rimlig levnadsstandard för arbetslösa och gamla, garantera arbete till alla som vill arbeta och ge alla gratis grundutbildning. Staten har kontroll över miljökonsekvenserna av både offentlig och privat verksamhet och befogenhet att sätta stopp för miljöfarlig verksamhet. Regeringen och riksdagen har en jämn könsfördelning. Kvinnor och män har lika lön för lika arbete och deltar i arbetsmarknaden på lika villkor. Sverige är ett land där alla infödda invånare kallas svenskar, oavsett vilket språk de talar hemma eller i vilket land deras föräldrar eller far- och morföräldrar är födda. Alla etniska grupper deltar i arbetsmarknaden och i politiken på lika villkor. 12 Ungdomsstyrelsen (1998): Ny tid nya tankar? Ungdomars värderingar och framtidstro. Stockholm, Ungdomsstyrelsen. 13 Se bilaga 1 för underlag.

20 19 Så här kommer medborgarna att agera om trettio år: 14 Den representativa demokratin lever vidare, det finns fortfarande intresse hos medborgarna att gå med i ett politiskt parti eller att kandidera i kommunalval. Många engagerar sig framför allt i aktiviteter utanför partierna, i olika frivilligverksamheter och volontärarbete. Valdeltagandet ligger runt 75 procent. Legala protester, till exempel demonstrationer och namninsamlingar, lever vidare som ett sätt att visa makthavarna sitt missnöje. Civil olydnad är något vanligare än i dag. De som kan tänka sig att strunta i en lag gör det framför allt i syfte att värna om de mänskliga rättigheterna. Att som protest öppet bryta mot lagar och förordningar genom olika aktiviteter engagerar enbart en minoritet av befolkningen. Det är naturligt för de flesta att själv ta miljöhänsyn i det vardagliga livet. Vad är anmärkningsvärt i denna prognos? Ungas syn på demokrati och engagemang skiljer sig inte dramatiskt från vad som kan sägas vara dagens normer. Den diskussion som förs om den representativa demokratins och partiernas död får inget stöd i denna studie. Det finns en vilja att rösta och en inte obetydlig andel unga är öppna för att gå med i politiska partier, även om det hittills visat sig att en ganska liten del av denna potentiella medlemsgrupp faktiskt blir medlemmar. I detta ligger en stor utmaning för partierna att attrahera nya potentiella medlemmar bland unga. Unga är också ganska traditionella i sin syn på vilka politiska aktiviteter de kan tänka sig. Till skillnad från den bild av unga som ibland ges i media är civil olydnad och att öppet bryta mot lagar och regler något som endast en minoritet kan tänka sig. Andelen åringar som anger att de är intresserade av frivillig- och volontärarbete kan sägas vara förvånansvärt hög och anger en delvis ny trend, då Sverige inte har någon större tradition av denna typ av arbete. Det kan också handla om det fenomen som sociologen Ulrich Beck 15 kallar för individualisering i den senmoderna tiden. Det innebär enligt Beck att medborgarna lägger allt större vikt vid att själva vara delaktiga i och ta ansvar i den egna vardagen. Svenska ungdomar har en positiv grundinställning till jämställdhet mellan könen och på invandrares rättigheter i samhället, även om det här finns tydliga könsskillnader. Sverige utmärker sig här i ett internationellt perspektiv. Den bild som ibland framkommer om hårdnande attityder bland unga mot jämställdhet och invandrare får inget stöd i denna studie. 14 Se bilaga 2 för underlag. 15 Beck U.1995 Att uppfinna det politiska, bidrag till en teori om reflexiv modernisering. Göteborg: Daidalos.