Ung i demokratin. Särtryck av rapport 210. En sammanfattning

Transkript

1 Ung i demokratin Ung i demokratin - sammanfattning Särtryck av rapport 210 En sammanfattning

2 Förord Detta är en kort presentation av Skolverkets rapport nr 210 Ung i demokratin om svenska grundskoleelevers demokratiska kompetens. Studiens syfte har varit att kartlägga och analysera ungdomars kunskaper, attityder, värderingar och engagemang i demokrati och samhällsfrågor. Studien ingår i en motsvarande internationell studie, The iea Civic Education Study. Under det senaste decenniet har demokratifrågor legat högt på den politiska dagordningen. Sverige utgör inget undantag i det avseendet. Det finns en oro för att intresset hos medborgarna för politiskt deltagande och engagemang sjunker. Därmed finns det också ett intresse för hur ungdomar förhåller sig till dessa frågor. Skolan har de senaste femtio åren haft ett tydligt samhällsuppdrag som medborgarskola och demokratifostrare då det gäller att förmedla demokratiska värderingar till nya generationer. Innebörden av det uppdraget idag är att skolan skall ge alla ungdomar de kunskaper och färdigheter de som vuxna medborgare behöver för att kunna delta i demokratin. Men innebörden är också att skolan skall fungera som en demokratisk miljö. Även om demokratisk kompetens är något som ungdomar bygger upp både i och utanför skolan så är skolan en viktig länk i formandet av det framtida samhället. Det finns därför all anledning att uppmärksamma denna del av skolans uppdrag. Det är också Skolverkets syfte med rapporten Ung i demokratin, som är en första rapportering, av två, om skolans samhällsuppdrag. ISBN Rapporten kan beställas från Liber Distribution, Publikationstjänst, Stockholm. Tfn Fax E-post skolverket.ldi@liber.se Beställningsnummer 01:685 Form och illustration AGoodID. Foto Bildhuset. Tryck Tryckbolaget, 2001

3 En presentation av undersökningen Ung i demokratin Ung i demokratin är en svensk undersökning, som syftar till att kartlägga och analysera ungdomars kunskaper, attityder, värderingar och engagemang inom området demokrati- och samhällsfrågor. Syftet är också att få kunskaper om skolans roll att fostra elever i demokratins anda. Undersökningen ingår i en större, internationell studie, The IEA Civic Education Study. The International Association for Educational Achievement (IEA) är ett oberoende forskningsorgan med över 50 medlemsländer. Undersökningen bygger på resultat och analyser av en enkät riktad till 14- och 15-åringar i 28 länder runtom i världen och innehåller kunskaps- bakgrunds, och attitydfrågor inom områdena demokrati- och samhällsfrågor. Avsikten med de olika typerna av frågor är att fånga många olika aspekter av demokratisk kompetens. Frågorna berör, förutom kunskaper om demokrati och samhällsfrågor, sådant som ungdomars syn på samhällsinstitutioner, deras förtroende för politiker och medier, deras acceptans av olika minoriteter och inställning till kvinnors rättigheter i samhället. Undersökningen ger både information om ungdomars skolsituation och deras livssituation generellt. För studien Ung i demokratin gjordes ett representativt urval av 150 svenska grundskolor. Av dessa valde 138 att delta i undersökningen. För varje skola gjordes sedan ett slumpmässigt urval av en klass eller undervisningsgrupp i år 8 respektive år 9, som fick besvara enkäten under ca två timmar en vanlig skoldag. Dessutom fick rektor och ett urval av lärare besvara en enkät. Resultaten från lärar- och rektorsenkäterna kommer att redovisas i en slutrapport. I slutrapporten kommer också resultaten från ytterligare en enkätundersökning med ett urval av något äldre elever ( åringar) att redovisas. Vill Du veta mer om hur undersökningen är upplagd? I huvudrapporten Ung i demokratin finns i avsnitt I: Studiens utgångspunkter en utförlig redogörelse. Vad kan svenska 14-åringar om demokrati och samhälle? Från statsvetenskaplig forskning vet vi att en viktig förutsättning för ett aktivt medborgarskap är kunskaper om demokrati och förståelse för dess bärande idéer och institutioner. Kunskaper om demokrati är inte bara viktiga i sig, de har dessutom gynnsamma effekter på människors attityder och värderingar. Ett viktigt inslag i undersökningen var därför att ta reda på vad ungdomarna kan om demokratins grundläggande principer och spelregler samt om de förstår syftet med dessa. SÅ HÄR GICK KUNSKAPSTESTET TILL Vi lät elever som läsåret 1999/2000 gick i grundskolans år 8 besvara ett kunskapstest med 38 olika frågor. Kunskapstestet är konstruerat för att mäta två kunskapsdimensioner, faktakunskaper och tolkningsförmåga. Merparten av frågorna, 25 stycken, är avsedda att mäta faktakunskaper, de övriga 13 att mäta tolkningsförmåga. Faktafrågorna är konstruerade som flervalsfrågor medan frågorna som mäter tolkningsförmåga utgår från olika slag av texter eller bilder, som eleverna får ta ställning till. VAD KAN ELEVERNA? Samhälle och demokrati är ett omfattande kunskapsområde. De 38 frågorna i kunskapstestet har därför sammanförts till åtta olika områden, som alla kan betraktas som viktig kunskap om demokrati. Några exempel på sådana områden är Demokratins grundläggande innebörd, Jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter och Demokrati och ekonomi. När man ser hur svaren fördelar sig på de åtta områdena framträder en kunskapsprofil för eleverna. Det visar sig då att Demokratins grundläggande innebörd är det område som eleverna behärskar bäst. Andelen elever som besvarat frågorna korrekt inom detta område varierar mellan 82 procent som kan ange rätt svarsalternativ då det gäller att ange krav på en lag till nästan två elever av tre (61 procent), som ur fyra angivna kriterier kan ange vad som utgör en nödvändig förutsättning för demokrati. Området Jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter är ett annat kunskapsområde som många elever behärskar. Då det gäller de övriga delområdena är andelen rätt svar på de olika frågorna mycket varierande. Som illustration kan områdena Demokratiska frioch rättigheter och Kunskaper om den representativa demokratin nämnas, där andelen rätt svar på frågorna inom dessa två områden varierar från 78 till 42 procent. Den stora variationen av rätt svar tyder på att eleverna ännu inte har en enhetlig föreställning om sammanhangen inom dessa områden. Ett likartat resultat erhåller man när man analyserar faktafrågorna i testet. Det visar sig att dessa är av olika karaktär. Några frågor kan karakteriseras

4 som rena faktafrågor, andra kräver mer av förståelse eller bedömning av en företeelse. En analys av elevernas svar på de olika frågorna visar att eleverna i större utsträckning svarar rätt på rena faktafrågor än på sådana som kräver bedömning eller djupare förståelse. Resultatet av kunskapstestet kan alltså tolkas så att eleverna kan en hel del fakta, däremot är deras insikter eller förståelse för demokratifrågor i djupare mening mindre utvecklat. Jämför man elevernas svar på de frågor som mäter faktakunskap resp. tolkningsförmåga lyckas eleverna bättre på sådana uppgifter där det gäller att tolka texter och bilder än de gör på faktafrågor. Förklaringen är troligen att tolkningsuppgifterna bättre förmår fånga fenomen som eleverna har en egen erfarenhet av och därmed är mer bekanta med. Hur står sig de svenska elevernas resultat vid en internationell jämförelse? Resultatet av en sådan jämförelse visar att eleverna i de deltagande länderna har grundläggande kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet och att skillnaden mellan merparten av länderna är liten. De svenska elevernas resultat sammanfaller med det internationella genomsnittet. En jämförelse mellan de nordiska grannländerna visar också att elevernas resultat på testet ligger ungefär lika. Endast eleverna i Finland presterar bättre än övriga nordiska länder. INDIVIDUELLA VARIATIONER Inom denna generella bild av ungdomars kunskaper finns naturligtvis individuella variationer. Ungdomar är ingen enhetlig grupp och skillnaderna beror på såväl kön som ålder och hembakgrund. Flickor har t.ex. bättre resultat på kunskapstestet än pojkar. Flickor har också något bättre resultat än pojkar på frågor som har med jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter att göra medan pojkarna klarar frågor om ekonomi bättre. Elevernas resultat på testet är också direkt relaterat till antalet böcker som de uppger finns i hemmet. Därav kan man dra slutsatsen att elever till högutbildade föräldrar presterar signifikant bättre på kunskapstestet än de vars föräldrar har en låg utbildning. En annan aspekt av hembakgrund är förmågan att behärska språket. Ämnesområdet Samhälle och demokrati behandlar många företeelser och resonemang av principiellt slag och rör sig ofta med ett abstrakt språk. Språkförståelse kan således vara av betydelse för prestationen på kunskapstestet. En fördelning av eleverna i grupper av svenskfödda resp. utlandsfödda visar att elever födda i Sverige har signifikant bättre resultat på testet än elever födda i ett annat land. Vill Du veta mer om kunskapsprovet och resultaten? I huvudrapporten Ung i demokratin finns i avsnitt II: Ungdomars demokratiska kompetens en utförlig redogörelse för kunskapsprovet samt en analys och diskussion av resultaten. Vad har ungdomar för attityder till andras rättigheter? En grundbult i en demokrati är principen om alla människors lika värde. I studien har vi därför valt att undersöka i vilken utsträckning svenska ungdomar accepterar andras rättigheter. Vi har undersökt inställningen till kvinnors rättigheter, deras attityder till invandrare samt deras inställning till rasister och personer med extrema åsikter. INSTÄLLNINGEN TILL KVINNORS RÄTTIGHETER I undersökningen ställdes ett flertal frågor till ungdomarna som rörde deras uppfattning om kvinnors rättigheter. Ungdomarna fick ta ställning till om kvinnor på alla sätt borde ha samma rättigheter som män, om kvinnor borde ställa upp i val och vara med och styra landet på samma sätt som män, om kvinnor borde hålla sig borta från politiken, om män har större rätt till jobb än kvinnor, om män och kvinnor borde få samma lön för samma arbete och slutligen om män är bättre kvalificerade än kvinnor för att bli politiska ledare. De allra flesta ungdomarna är positivt inställda till kvinnors rättigheter. Mest stöd finner vi för att kvinnor på alla sätt borde ha samma rättigheter som män, nio av tio ungdomar är av den åsikten. Svagast stöd ger ungdomarna för påståendet att kvinnor har lika stor rätt till arbete som män om det är ont om arbete. Varannan elev instämmer visserligen i detta påstående, men var fjärde gör det inte. INSTÄLLNINGEN TILL INVANDRARES RÄTTIGHETER På samma sätt ställdes ett antal frågor till ungdomarna om deras uppfattning om invandrares rättigheter i Sverige. Frågorna handlar om invandrares möjlighet att behålla sitt språk, om deras barns möjlighet till utbildning, om deras röstande i val, om deras traditioner och livsstil och mer generellt om deras rättigheter. Överlag kan de svenska ungdomarna karakteriseras som positivt inställda till invandrares rättigheter och instämmer i alla påståenden som nämnts ovan. Nio av tio ungdomar instämmer i

5 att invandrarnas barn borde ha samma möjlighet till utbildning som andra barn. Starkt stöd finns alltså för att invandrare borde ha samma rättigheter som alla andra i Sverige och för att invandrare borde få rösta i val. Något färre, närmare bestämt tre av fyra ungdomar, alltså en klar majoritet, instämmer i att invandrare borde ha möjlighet att behålla sina traditioner och sin livsstil samt ha möjlighet att behålla sitt eget språk. INDIVIDUELLA VARIATIONER Ungdomarnas attityder till invandrares och kvinnors rättigheter generellt är således positiva. Störst stöd får åsikten att alla skall ha samma politiska och sociala rättigheter, mindre stöd uttalar de för sociokulturella rättigheter såsom rätten till ett eget språk eller en egen livsstil. Trots att resultaten överlag är positiva finns det variationer mellan ungdomarna. Att föräldrarnas utbildning har stor betydelse för ungas uppfattning i frågor av detta slag är känt sedan länge. Så är exempelvis ungdomar från hem med högutbildade föräldrar mer positivt inställda till kvinnors och invandrares rättigheter. Det är också stor skillnad mellan pojkars och flickors inställning i dessa frågor. Flickor är mycket mer positivt inställda till kvinnors och invandrares rättigheter än vad pojkar är. Det finns också en skillnad i attityder till invandrare hos ungdomar födda i Sverige och ungdomar födda i andra länder. De utlandsfödda ungdomarna är mycket mer positivt inställda till invandrares rättigheter än vad de svenskfödda ungdomarna är. Även om resultatet kanske inte är så förvånande, är det inte desto mindre nedslående att det tycks vara så mycket svårare att acceptera rättigheter för andra grupper än för sin egen. SKOLANS BETYDELSE FÖR UNGDOMARS INSTÄLLNING Skolan visar sig spela en viktig roll för ungdomarnas inställning. Undersökningen visar nämligen att elevernas kunskaper om demokrati och elevernas uppfattning om klassrumsklimatet har betydelse för acceptansen av kvinnors och invandrares rättigheter. Ju bättre eleverna presterat på kunskapstestet om demokrati, desto mer positiva är de till både kvinnors och invandrares rättigheter. Detta samband gäller oavsett elevernas sociala bakgrund. På samma sätt inverkar elevernas bedömning av klassrumsklimatet på inställningen till kvinnors och invandrares rättigheter. Ju mer öppet eleverna upplever klimatet i klassrummet, desto mer toleranta är de. Även detta samband gäller oavsett elevernas sociala bakgrund. Resultaten visar att de kunskaper eleverna har om demokrati liksom hur eleverna bedömer öppenheten i klassrummet dvs. hur lärares och elevers förhållningssätt till varandra är, spelar en viktig roll för vilka grundläggande demokratiska värderingar eleverna omfattar. Hur skolan fungerar som demokratisk institution är således betydelsefullt för den demokratiska kompetens eleverna tillägnar sig. INSTÄLLNINGEN TILL RASISTER OCH PERSONER MED EXTREMA ÅSIKTER Undersökningen innehåller också frågor som berör de grundlagsstadgade fri- och rättigheterna för avvikande grupper. I undersökningen ställdes frågor om personer med extrema åsikter/rasister bör få lov att hålla offentliga möten för att värva nya medlemmar, vara lärare i grundskolan, göra militärtjänst, sprida sitt budskap genom böcker, rösta i de allmänna valen och bilda politiska partier. I Sverige är åsiktsfriheten grundlagsstadgad eftersom den rör demokratins kärna. Det har dock förts en livlig debatt under senare år om rättigheterna för vissa extrema grupper. I undersökningar av vuxna medborgares stöd för fri- och rättigheterna visar det sig att toleransen är minst gentemot personer med extrema eller rasistiska åsikter. Även hos svenska ungdomar tycks toleransen mot personer med extrema åsikter och mot rasister inte vara särskilt stor. Svaren visar att färre ungdomar tolererar rättigheter för rasister än för personer med extrema åsikter, detta svarsmönster gäller oavsett vilka rättigheter det handlar om. Att rösta i de allmänna valen är det som flest ungdomar tolererar för dessa personer. En majoritet av ungdomarna svarar att de tycker att grupperna bör få rösta. Ganska stor tolerans finns också för dessa gruppers rätt att göra militärtjänst. Få ungdomar stödjer gruppernas rätt att bilda politiska partier och gruppernas rätt att hålla offentliga möten för att värva nya medlemmar. Allra svårast att tolerera tycks vara det som ligger ungdomarna själva närmast, nämligen rätten för personer med extrema åsikter eller rasister att vara lärare i grundskolan. Bara 15 respektive 12 procent tycker att dessa grupper bör få undervisa i grundskolan. Vill Du veta mer om ungdomarnas inställning till människors lika värde? I huvudrapporten Ung i demokratin finns i avsnitt II under rubriken Att acceptera andras rättigheter en utförlig redovisning av undersökningsresultaten

6 Vad betyder demokrati för svenska 14- och 15-åringar? Detta avsnitt handlar om 14- och 15-åringarnas egna bilder av demokrati. I undersökningen har frågor ställts om vad ungdomarna tycker är bra respektive dåligt för demokratin, om vad ungdomarna tycker att en god medborgare är och om vad ungdomarna tycker att staten har för ansvar. Dessa frågeområden säger något om hur man ser på demokratin och vilken bild man har av ett gott samhälle. SYNEN PÅ DEMOKRATI Resultaten visar en relativt hög överensstämmelse i uppfattningen om vad som är bra och dåligt för demokratin. Särskilt när det gäller frågor om olika friheter och om jämlikhet, makt, rättvisa och människors lika värde finns en stor överensstämmelse i attityder till demokrati. Ungdomarna tycker att det är bra för demokratin med åsiktsfrihet, fria val, organisationsfrihet och demonstrationsfrihet till exempel. På motsvarande sätt tycker de att det är dåligt för demokratin att vissa grupper skulle få mer makt än andra, till exempel att politikers släktingar skulle gynnas, att rika företagsledare skulle påverka regeringen mer än andra, att ett enda företag skulle äga alla tidningar. Mindre överensstämmelse finns det kring frågor som handlar om ekonomisk jämlikhet, till exempel att alla skulle vara garanterade en minimal levnadsstandard och att skillnaderna skulle vara små i inkomst och förmögenhet mellan fattiga och rika och om statens kontroll över tidningar. Inte heller är ungdomarna överens om ungas skyldigheter att delta i aktiviteter som är bra för samhället eller om det är bra att människor vägrar lyda en lag som bryter mot mänskliga rättigheter. Resultaten kan sammanfattas med att ungdomarna uppvisar en relativt god förståelse för flera av de grundläggande demokratiska värdena, såsom frihet, rättvisa och jämlikhet. Sådana ganska okontroversiella värden är också ungdomarna i hög grad överens om att de är bra för demokratin. Mindre överensstämmelse finns kring mer ideologiskt färgade påståenden om till exempel statens kontroll, ekonomisk jämlikhet och civil olydnad. I frågor där den svenska politiska vänster-högerdimensionen lyser igenom är enigheten, föga förvånande, mycket mindre mellan ungdomarna. SYNEN PÅ DET GODA MEDBORGARSKAPET Den svåra frågan om vad demokrati innebär är också starkt kopplad till vad medborgarna antas ha för roll. I Ung i demokratin har ett antal frågor ställts om vad som är en god medborgare Det finns en mycket stor enighet kring påståendet att en god medborgare följer lagar. Det finns fortfarande en relativt stor enighet bland ungdomarna kring vikten av olika aktiviteter i medborgarskapet. En ganska stor majoritet av ungdomarna tycker att det är viktigt att en god medborgare röstar när det är val, deltar i aktiviteter som hjälper människor i samhället, deltar i aktiviteter som skyddar miljön, deltar i aktiviteter för mänskliga rättigheter och deltar i en fredlig protest mot en lag som hon eller han tycker är orättvis. Relativt stor enighet råder också kring påståendet att det är viktigt att en god medborgare arbetar hårt. Ungdomarna tycker inte heller att det är viktigt att en god medborgare är medlem i ett politiskt parti. Kring påståenden om patriotism och respekt för politiska ledare är ungdomarna mindre överens. Detta gäller även påståenden om man är beredd att överträda en lag som bryter mot mänskliga rättigheter eller hur viktigt det är att följa den politiska debatten i media och att delta i politiska diskussioner. Återigen speglar ungdomarnas uppfattningar relativt konventionella uppfattningar om vad som är mer eller mindre viktigt i ett gott medborgarskap. Ungdomarna är överens om beteenden och aktiviteter som vi skulle förvänta oss att många medborgare överlag är överens om, såsom vikten av att följa lagar, att rösta och att aktivera sig för miljö och mänskliga rättigheter. Mindre överens är de när det gäller mer ideologiskt laddade innehåll i medborgarbegreppet, såsom patriotism. Det mest iögonfallande är att två traditionellt sett mycket viktiga delar av det demokratiska medborgarskapet, nämligen att delta i politiska diskussioner och att vara medlem i ett politiskt parti, inte bedöms som särskilt viktigt. Det tycks finnas ett mönster bland ungdomarna, där mycket av det vi traditionellt förknippar med ett demokratiskt medborgarskap bedöms som mindre viktigt och där aktiviteter av ett så kallat nypolitiskt slag, eller aktiviteter i så kallade nya sociala rörelser, bedöms som mycket mer viktiga. SYNEN PÅ STATENS ANSVAR Hur man ser på demokratin och det goda samhället påverkar också hur man uppfattar statens ansvar. Vad skall staten göra för medborgarna och vad ligger utanför statens ansvar? I undersökningen har man frågat ungdomarna om vilket ansvar de anser att staten har på tolv olika områden. Det finns en hög grad av enighet om vad sta-

7 ten borde ha för ansvar. På de flesta påståendena är det en mycket stor majoritet som anser att respektive område ligger inom statens ansvar. Påståendena har dels med ett ekonomiskt ansvar att göra och rör materiell välfärd, dels med vad vi i undersökningen kallat ett humanistiskt ansvar, som bl.a. rör sådana frågor som fred, jämställdhet och miljö. Många av de ovan nämnda ansvarsområdena är också relativt okontroversiella påståenden ur en svensk synvinkel. Lite mindre överensstämmelse finner vi när det gäller mer ideologiskt laddade påståenden. I svensk politik, och följaktligen även hos ungdomarna, existerar mer oenighet kring vilket ansvar staten bär över områden såsom jämställdhet, miljö, inkomstutjämning och företagsstöd. Den fråga som ungdomarna är minst överens om handlar om vilket ansvar staten borde ha då det gäller att uppmuntra människors ärlighet och moraliska handlande. Överlag kan sägas att 14- och 15-åringarna uppvisar logiska och konsekventa mönster i sina tankar kring demokrati, medborgarskap och statens ansvar. De visar en god förståelse för många av de värden som anses vara grundläggande i moderna demokratier. Deras uppfattningar på området är inte olika vuxna medborgares och de tycks också redan vara färgade av den existerande politiska kulturen INDIVIDUELLA VARIATIONER Det finns också individuella variationer i ungdomarnas syn på vad som gynnar respektive missgynnar demokratin. Här spelar faktorer som kön, ålder och hemmiljö en roll, särskilt när attityderna är uttryck för en förmåga att förstå demokratins principer snarare än rena värderingar och ideologier. Genomgående spelar också mer skolrelaterade faktorer, elevernas kunskap om demokrati och deras uppfattning om sitt klassrumsklimat, en roll. I den mån skolan förmår påverka hur mycket kunskaper eleverna har om demokrati och hur eleverna bedömer öppenheten i sitt klassrum, så spelar skolan en roll även för detta slag av grundläggande värderingar. I undersökningen har vi också ställt frågor om ungdomarnas vardag präglas av demokrati och om de uppfattar att skolan är demokratisk. Utgångspunkten för denna del av undersökningen har varit läroplanen för grundskolan, Lpo 94, där det heter: De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. VAD TYCKER ELEVERNA? Blir skolan en bättre miljö om eleverna är delaktiga i skolans verksamhet? Det tror de svenska eleverna. I den internationella studien är Sverige bland de nio länder som ligger signifikant över det internationella medelvärdet när det gäller att bedöma delaktighet i skolan. Det mest slående i resultatet är att eleverna i stort sett är mycket positivt inställda till elevinflytande i skolan. Frågor som nio av tio elever håller med om är När eleverna samarbetar blir skolan bättre, Skolan blir bättre om man väljer elevrepresentanter som föreslår förändringar i hur skolan ska skötas och Elever som försöker påverka i grupp kan ha större inflytande än de som gör det på egen hand. Svarsmönstret ger således en klar indikation på att eleverna värdesätter möjligheterna till delaktighet i skolan högt. KAN ELEVERNA PÅVERKA? Studerar man däremot elevernas bedömning av vilka möjligheter de har att påverka inom olika områden blir bilden något annorlunda. I diagrammet nedan redovisas resultatet av elevernas bedömning av vilka faktiska möjligheter de har att påverka och förändra sin situation inom ett flertal centrala områden i skolan. ELEVENS BEDÖMNING AV EGNA MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA I SKOLAN (I PROCENT). Byta skola Byta klass eller grupp Undervisningens utformning Undervisningens innehåll 32,0 39,7 32,0 28,3 40,6 Inga eller små 40,0 Medel 31,7 35,4 19,4 Stora 48,6 36,2 15,2 Vill Du veta mer om ungdomars syn på demokrati? I huvudrapporten Ung i demokratin finns i avsnitt II under rubriken Bilder av demokrati en utförlig redogörelse Normer och regler Schema Läromedel 57,4 28,8 13,8 68,5 19,8 11,7 71,8 20,3 7,9 Skolans demokratiska vardag 0% 20% 40% 60% 80% 100% Eleverna bedömer som synes påverkansmöjligheterna olika beroende på vad frågan gäller. Förhållanden som gäller undervisningens innehåll och utformning samt vilka regler och normer

8 som skall råda i den egna klassen anser ungefär hälften av eleverna att de har stora eller medelstora möjligheter att påverka. Organisatoriska förhållanden såsom schema och läromedel menar däremot endast tre av tio elever att de kan påverka. Störst möjligheter till förändring bedömer eleverna att de har genom att byta skola eller klass. INDIVIDUELLA VARIATIONER En del skillnader mellan olika grupper av elever framträder när svarsmönstret studeras utifrån bakgrundsfaktorer som kön, etnicitet, studiemotivation, skolform och sociokulturell bakgrund. Flickor säger exempelvis att de kan påverka skolans normer och regler i högre grad, medan pojkar upplever att de främst kan påverka valet av läromedel. Elever som inte är födda i Sverige upplever i högre grad än elever födda i Sverige att de kan påverka undervisningens innehåll och utformning, val av läromedel, schema samt skolans normer och regler. En möjlig förklaring kan vara att elever som har egna erfarenheter av skolmiljön i andra länder ser elevernas möjligheter till delaktighet i den svenska skolan som bättre vid den jämförelsen. VILL ELEVERNA PÅVERKA? Eleverna fick ta ställning till frågan I vilken utsträckning tycker du att du haft anledning att vara missnöjd med hur det är på din skola? Svaren var övervägande positiva, endast var femte elev sade sig vara missnöjd med hur det är i den egna skolan. Med andra ord, två femtedelar är nöjda, en femtedel är missnöjd och resterande två femtedelar är varken nöjda eller missnöjda. Därefter fick eleverna ange om de har tagit något initiativ till förändring. Samtliga elever ombads att svara, både de som var nöjda och de som var mindre nöjda. Resultatet visar att nästan häften av eleverna i år 8 och 9 har tagit initiativ till att få det bättre i sin skola. Av de 43 procent som tagit initiativ till att förbättra skolan var en tredjedel nöjda med resultatet av förbättringen. Något flera, drygt en tredjedel, hade ännu inte sett något resultat av sina initiativ medan den resterande tredjedelen var missnöjda med resultatet. Med andra ord, drygt en tredjedel har erhållit ett resultat av sitt initiativtagande, och därmed också fått en positiv erfarenhet att ha med sig vidare i livet. Hur gick då eleverna tillväga när de försökte få till stånd en förändring? I enkäten ställs också frågor om på vilket sätt de försökt förändra sin situation på skolan. Det visar sig då att merparten av eleverna har, då de försökt påverka eller förändra i en sakfråga, använt sig av en informell väg via rektor eller en lärare medan en minoritet säger sig ha gått via klassråd eller elevråd. ELEVERNAS BEDÖMNING AV KLASSRUMSKLIMATET I undersökningen belyser vi öppenheten i klassrummet genom att ställa ett antal frågor till eleverna om samtalet och diskussionen i klassrummet. Genom frågorna försöker vi på olika sätt få en uppfattning om hur eleverna upplever sina möjligheter att uttrycka sina åsikter och att få dessa respekterade av lärare och klasskamrater. Några frågor handlar om på vilket sätt undervisningen tar sin utgångspunkt i diskussion, samtal och reflektion. Sex av frågorna har sammanförts till en internationellt jämförbar skala med rubriken Klassrumsklimat öppet för diskussioner. I denna internationella jämförelse placerar sig Sverige klart över medelvärdet vad gäller öppet klassrumsklimat. Andra länder som också ligger över medelvärdet på denna skala är Norge, Tyskland, Polen, Schweiz, Italien, Grekland, USA, Colombia och Chile. De svenska elevernas svar har också studerats utifrån olika bakgrundsfaktorer. Vi har valt att redovisa skillnaderna genom att presentera hur många i respektive grupp som har svarat mer eller mindre positivt på de sex frågor som ingår i frågeskalan. Som mer positiva betecknas de vars sammanlagda svarsvärde ligger ovanför medianen, som mindre positiva de vars svarsvärde ligger under. Resultatet visar att flickor och pojkar uppfattar undervisningssituationen i klassrummet olika. 57 procent av flickorna, jämfört med 44 procent av pojkarna, upplever att undervisningssituationen på lektionerna i historia och samhällskunskap tillåter öppenhet och diskussioner. En klar majoritet av de mer studiemotiverade eleverna studiemotivation har i det här fallet angetts som förväntad framtida utbildningsnivå upplever att klimatet i klassrummet är öppet och tillåtande medan drygt en tredjedel av de elever som räknar med att endast studera till gymnasiekompetens upplever det så. Motsvarande mönster gäller vid en jämförelse mellan elever som kommer från sociokulturellt starkare respektive svagare hemmiljöer. Samtalsklimatet i de svenska klassrummen kan beskrivas som gott. De flesta eleverna, omkring fyra femtedelar, upplever att de fritt kan uttrycka sina åsikter i klassrummet, oavsett om dessa avviker från vad läraren eller de andra eleverna tycker och tänker. De känner sig respekterade och uppmuntrade att ha en egen uppfattning i olika frågor. Detta måste betraktas som ett positivt

9 resultat. Problemet är att en femtedel inte känner ett sådant stöd. Det är framför allt elever som inte är särskilt studiemotiverade som upplever att de sällan eller aldrig bemöts på ett respekterande och uppmuntrande sätt i klassrummet. Pojkar är överrepresenterade i den gruppen. Vill Du veta mer om skolans demokratiska vardag? I huvudrapporten Ung i demokratin under avsnitt III: Skolans demokratiska vardag finns en utförligare redovisning. Hur kan man förstå och förklara de skillnader som finns? Redovisningen hittills har gällt undersökningens resultat av elevernas kunskaper, attityder och värderingar. Detta resultat har tolkats med hjälp av ett antal bakgrundsvariabler som ger förklaringar på individnivå. Variationerna i resultat kan dock inte förstås enbart med dessa data. Även andra förhållanden som påverkar resultaten måste till för att ge en mer fullständig bild av vad som inverkar på det vi i undersökningen kallar ungdomars demokratiska kompetens. För att öka förståelsen av resultaten har Ung i demokratin genomfört ett antal fallstudier som fokuserar såväl det lokala samhällets normer och värderingar som klassrummet och skolan. En utgångspunkt för detta synsätt är att skolan, som en del av det lokala samhället, också hyser det lokala samhällets normer och värderingar. Vad Ung i demokratin velat undersöka genom fallstudierna är frågan om vilka konkreta uttryck demokratiuppdraget tar sig på de olika skolorna och hur dessa uttryck kan förstås. SKOLAN SOM DEMOKRATISK MILJÖ På flertalet fallstudieskolor finns det ett organiserat representativt system för elevernas inflytande och ansvar i form av elevråd för hela eller delar av skolan och klassråd eller motsvarande på klasseller gruppnivå. Både bland lärare och elever finns det tydliga föreställningar om vad elevrådet skall ägna sig åt men utan att detta egentligen har diskuterats. Traditionen, vad elevrådet brukar arbeta med, spelar här en viss roll. Dessa föreställningar handlar om att elevrådet bör ägna sig åt den yttre miljön som skolgården eller trivselskapande inslag i skolan, således frågor som inte direkt har med undervisningen att göra. Vilka befogenheter elevråd och andra representativa fora har och hur elevernas formella inflytande förhåller sig till skolans beslutsstruktur i övrigt är något som aldrig diskuterats. De undervisningsrelaterade frågorna hanteras istället på ett informellt sätt mellan elev och lärare eller elev och rektor. Men oavsett om det formella fungerar eller inte så finns det både hos många elever och hos lärare en uppfattning om att elevrådet inte ger eleverna ett reellt inflytande. Det formella inflytandet handlar således om något mycket mer än om formella strukturer. I hög grad handlar det om elevsyn och kunskapssyn och om de värden som skolans verksamhet präglas av. På de skolor där det saknas gemensamma uppfattningar i dessa avseenden får inte eleverna det stöd som skulle krävas för att inflytandet skall uppfattas som reellt. Frånvaron av ett fungerande elevråd spelar dock för eleverna i vissa fall ingen roll eftersom de inte har några förväntningar på ett elevråd eller har ett nära och ett förtroendefullt förhållande till skolans vuxna och därmed kan framföra sina åsikter informellt. I andra fall blir skillnaden stor mellan förväntat och faktiskt inflytande, speciellt om eleverna också saknar informella kanaler. Även då det gäller elevernas inflytande över sin arbetssituation är det grundläggande i vilken grad det finns någon form av värdegemenskap på skolan och i vilken utsträckning den får genomslag i undervisningen. Vi kan konstatera att undervisningsämnet spelar roll och att det är stora skillnader mellan olika lärargrupper i det avseendet. Vi kan också konstatera att dessa skillnader är relaterade till den enskilde läraren och hans eller hennes föreställningar om innebörden av lärarrollen, föreställningar om hur elever lär, föreställningar om det egna ämnet etc. Förutom det som sagts ovan spelar naturligtvis en rad strukturella faktorer in då det gäller möjligheten till elevinflytande, dit hör elevsammansättning, klass- eller gruppstorlek. Beroende på om dessa faktorer är positiva eller negativa gynnar respektive missgynnar de elevinflytandet. Det finns således vissa likheter och olikheter mellan fallstudieskolorna hur elevinflytandet utformas. Dessa likheter och olikheter har olika karaktär och kan förstås både utifrån skolans inre miljö, bl.a. huruvida det finns en gemensam värdebas på skolan eller inte, och utifrån lokalsamhällets påverkan då det gäller skolans demokratiuppdrag. Den demokratisyn som genomsyrar lokalsamhället och bl.a. uttrycks i den kommunala skolplanen, är också en del av skolmiljön. Och beroende på var tyngdpunkten i demokratisynen ligger får detta konsekvenser för vilken roll värdefrågorna får på skolan. För att göra detta tydligt följer här en kort redovisning av resultaten från två av fallstudierna.

10 ALE KOMMUN Skolan i Ale, både skolsystemet i sin helhet och fallstudieskolan, är inne i en organisatorisk förändringsfas som syftar till att skapa en tydlig organisation med klara beslutsvägar. För politiker/ förvaltning innebär det att man försöker kombinera en stor självständighet för de olika enheterna med en hög grad av kontroll. För fallstudieskolan är mönstret likartat. Organisationen har byggts upp kring självständiga arbetslag där rektors roll är tänkt att vara visionärens, den som driver verksamheten i en viss riktning och därmed också styr skolan med fast hand. Den organisatoriska strukturen är i båda fallen överordnad frågor som rör verksamhetens innehåll. Trots detta inser man vikten av att även innehållsfrågorna diskuteras för att man skall nå fram till gemensamma synsätt och gemensamma uppfattningar om verksamhetens inriktning och vilka värden den skall vila på. Dessa gemensamma synsätt är för kommunens del formulerade i skolplanen för fallstudieskolans del i den lokala arbetsplanen men omfattas ännu inte i sin helhet av skolans personal. Konsekvensen av det som beskrivits ovan är då det gäller elevernas formella inflytande, via klassråd och elevråd, att den organisatoriska strukturen finns och också till visas delar fungerar men att innehållsfrågorna, över vad eleverna skall ha inflytande, inte diskuterats. Detta blir än tydligare beträffande elevernas informella inflytande där graden av påverkansmöjligheter är beroende av den enskilde lärarens synsätt. LIDINGÖ KOMMUN Den politiska styrningen av skolan i Lidingö kan beskrivas som en icke-styrning. Politikerna ger förutsättningar och ramar för verksamheten och överlämnar sedan åt de professionella att genomföra den. Det är medborgarens sak att ta ställning till tillgängliga alternativ utifrån egna uppfattningar om vad som gynnar den enskilde individen bäst. Politikerna får därmed en tillbakadragen roll och i den ingår inte kommunikation med verksamheten annat än i form av skolplanens politiska budskap. På ett likartat sätt, med stor självständighet för arbetslagen och utan ett ledarskap som driver verksamheten i en bestämd riktning, leds fallstudieskolan. I den styr- och ledningskultur som tillämpas i kommunen saknas en gemensam tolkning och ett enhetligt förhållningssätt till skolans demokratiska uppdrag. Detta överlåtes till lärarna att hantera och elevens inflytande blir i hög grad ett informellt inflytande knutet till den enskilde individen. Att elevinflytandet tar sig detta uttryck ligger i linje med den kunskaps- och resultatinriktade undervisningen, förutsatt att inflytandet påverkar elevernas resultat positivt. Vill Du veta mer om fallstudiernas uppläggning och resultat? I huvudrapporten Ung i demokratin finns i avsnitt IV: Hur kan man förstå och förklara de skillnader som finns? en utförlig redogörelse Skolan som demokratiskt projekt avslutande diskussion Skolan har ett tydligt samhällsuppdrag med innebörden att förbereda ungdomarna för att kunna deltaga i det politiska, kulturella och sociala livet. Skolans demokratiuppdrag, att överföra kompetens på dessa områden till nästa generation, är inte bara brett och omfattande utan också komplext. Utifrån den redovisning som presenterats här är det lätt att fråga sig om skolan löst uppdraget, dvs. är ungdomarna försedda både med den kunskap och de färdigheter som samhället kommer att kräva av dem? Till att börja med finns det anledning att understryka att demokratiuppdraget är framåtsyftande. De kunskaper och färdigheter som ungdomarna får i skolan skall tillämpas i en framtid, som de förmodligen uppfattar som avlägsen. Om det kommer att finnas något samband mellan den demokratiska kompetens som de uppvisat här och deras framtida agerande vet vi inget om. Vad vi däremot vet och som undersökningen visat, är att skolan har en stor betydelse inte bara för ungdomarnas kunskap i demokrati- och samhällsfrågor utan även för deras värderingar och attityder. Mot den bakgrunden finns det all anledning att se positivt på undersökningsresultaten, speciellt med tanke på att ungdomarna i den här undersökningen är 14 och 15 år gamla och att det således återstår flera år av utbildning innan de lämnar skolan och skolans påverkan. Men det finns också anledning att inte bara se till resultaten i sig utan också sätta in dem i ett sammanhang och fokusera uppdragets villkor och de möjligheter skolorna har att lösa detta. Hur tydlig är staten då det gäller vad man vill uppnå med demokratiuppdraget, och vilka möjligheter har skolorna att beakta detta med hänsyn tagen till övriga uppgifter? Vilka förutsättningar ges i den praktiska vardagen att genomföra det demokratiska uppdraget? Om vi börjar med själva uppdraget så kan vi konstatera att uppdraget formulerat i läroplanen är ett politiskt uppdrag riktat till skolans huvudman politiker och förvaltning och till dem som

11 skall genomföra det, rektorer och lärare. Av tradition har det rått relativt bred konsensus mellan de politiska partierna om läroplanen. Det innebär att läroplanens skrivningar är en politisk kompromiss, en minsta gemensam nämnare, som partierna kunnat enas om. Det innebär också att uppdragets formuleringar inte är entydiga och därför ger utrymme för tolkning om uppdragets syfte och innebörd. Det är således inte självklart vad staten vill uppnå med uppdraget. Över tid har också uppdragets innehåll och utformning förändrats allteftersom samhällets värderingar förändrats. Tolkningsföreträdet ligger med nuvarande styrsystem hos kommunen och den enskilda skolan. Om och hur kommunen tolkar uppdraget och därmed vad i detta som prioriteras har att göra med lokalsamhällets demokratisyn och dess normer och värden. Men det har naturligtvis också att göra med hur kommunen ser på samhällsuppdraget i förhållande till skolans övriga uppdrag, inte minst kunskapsuppdraget, som ju både är tydligare formulerat och där staten också ställer tydliga krav på kommunerna då det gäller resultat. Hur läroplanens riktlinjer konkret genomförs i den pedagogiska praktiken är det lärarnas och skolledarnas sak att genomföra. Oavsett om det finns en vägledning i detta genom skolplanen så påverkas resultatet av de villkor som råder i varje enskild skola. Dit hör strukturella faktorer liksom lärarnas föreställningar om vad som är möjligt att göra. Men vad som framförallt har betydelse är om skolans personal utgår från gemensamma synsätt då de tolkar skolans uppdrag och att dessa också präglar verksamhetens innehåll och utformning.