Ung i demokratin Skolverkets rapport 210

Transkript

1 Ung i demokratin Skolverkets rapport 210

2 Innehåll Förord 5 Inledning 6 Bakgrund 6 Det svenska deltagandet 6 Undersökningens genomförande 7 Rapportens disposition 7 Sammanfattning 9 Resultat och kommentarer 9 Ungdomarnas kunskaper och värderingar 9 Dagens unga goda demokrater? 9 Ungdomar är olika 10 Elevernas erfarenhet av demokrati 10 Hur förstå resultaten? 11 I: STUDIENS UTGÅNGSPUNKT Demokrati, värdegrund och skola 13 Inledning 13 Motivet för studien 13 Den ljusa och den mörka bilden av demokratin 13 Demokrati och medborgarskap 14 Hur undersöka demokrati och demokratisk kompetens? 14 Demokratiteoretiska perspektiv 14 Demokratiteorier och medborgarroll 15 Hurudan är en god medborgare och hur fostras man till en sådan? 15 Vem skall fostra till demokrati? 16 Två läroplaner två olika sätt att styra skolan 17 Lgr 80 ger anvisningar om undervisningens utformning 17 Lpo 94 karakteriseras av värdestyrning 18 Kursplanerna utgör egna dokument 18 De två läroplanernas demokratisyn 19 Demokratiuppdraget till skolan en sammanfattning 20 Studiens utformning 20 II: UNGDOMARS DEMOKRATISKA KOMPETENS Demokratiska kunskaper och färdigheter 23 Inledning 23 Kunskapsområdet samhälle och demokrati 23 Demokratins grundläggande innebörd 23 Demokratiska rättigheter och friheter 23 Den representativa demokratin 23 Organisationer, särintressen och allmänintresse 24 Demokratins problem 24 Medias roll 24 Jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter 24 Demokrati och ekonomi 25 Kunskapstestet två exempel 25 Exempel 1: Faktafråga Möjligheten att kritisera regeringen Exempel 2: Tolkningsfråga Att tolka en valaffisch Resultatredovisning och analys 25 Elevernas resultat på olika kunskapsområden 25 Skillnader mellan flickor och pojkar 25 Hembakgrundens betydelse 26 De svenska elevernas resultat i jämförelse med elever i andra länder 26 Avslutande reflektioner och analyser 26 Att acceptera andras rättigheter 31 Inledning 31 Medborgares rättigheter och skyldigheter 31 Toleransbegreppet 31 Skolan och tolerans 32 Den internationella undersökningens resultat 32 Resultatredovisning 33 Attityder till kvinnors rättigheter 33 Attityder till invandrare 36 Tolerans mot personer med extrema åsikter och mot rasister 40 Avslutande reflektioner och analyser 41 Bilder av demokrati 43 Inledning 43 Den internationella undersökningens resultat 43 Resultatredovisning 45 Synen på demokrati 45 Att tyda tabellen 46 Synen på det goda medborgarskapet 47 Synen på statens ansvar 49 Avslutande reflektioner och analyser 50 Att höra hemma någonstans 53 Inledning 53 Definitioner, avgränsningar och tillvägagångssätt 54 Beskrivning av grupperna 54 Det politiska och civila deltagandet 55 Framtida politiskt engagemang 55 Politiska diskussioner 55 2 UNG I DEMOKRATIN

3 Deltagande i föreningslivet 56 Attityder till samhället 57 Förtroende för samhällets institutioner 57 Attityder till det politiska systemet 58 Avslutande reflexioner och analyser 58 III: ARENOR FÖR ELEVERS INFLYTANDE Skolans demokratiska vardag 61 Inledning 61 Vill du, kan du? 61 Att vilja påverka 61 Att kunna påverka 63 Elevers handlingsvägar 63 Demokrati som dialog 64 Avslutande reflexioner och analyser 66 Engagemang och deltagande 69 Inledning 69 Tre olika livsstilar i ungdomsgruppen 69 Ungdomar i vår studie 70 Politiskt engagemang och deltagande 70 Samtal om politik 71 Intresse för politik 71 Vilken typ av politisk aktivitet tilltalar de unga? 72 Alternativa politiska handlingar 73 Miljö och fattigdom, attityder till stora globala problem 74 Unga och medier 76 Kunskaper om demokratin 76 Avslutande reflexioner och analyser 77 Det formella elevinflytandet 88 Det informella elevinflytandet 88 Pajala kommun 89 Kommentar 89 Skolan i Lidingö 89 Det formella elevinflytandet 90 Det informella elevinflytandet 90 Lidingö kommun 90 Kommentar 91 Avslutande reflexioner och analyser 91 SAMMANFATTANDE DISKUSSION: Skolan som demokratiskt projekt 95 IV: HUR KAN MAN FÖRSTÅ OCH FÖRKLARA DE SKILLNADER SOM FINNS? Demokratins olika ansikten 81 Inledning 81 Skolan som demokratisk miljö 82 Lokalsamhällets normer och värden 82 Skolan i Ale 83 Det formella elevinflytandet 83 Det informella elevinflytandet 84 Ale kommun 85 Kommentar 85 Skolan i Ragunda 86 Det formella elevinflytandet 86 Det informella elevinflytandet 86 Ragunda kommun 87 Kommentar 87 Skolan i Pajala 88 UNG I DEMOKRATIN 3

4 Ung i demokratin Förord Ung i demokratin är en svensk undersökning, som syftar till att kartlägga och analysera ungdomars kunskaper, attityder, värderingar och engagemang inom området demokrati- och samhällsfrågor. Syftet är också att få kunskaper om skolans roll att fostra elever i demokratins anda. Undersökningen ingår i en större, internationell studie, The IEA Civic Education Study, där 28 länder deltagit. Rapporten bygger på information från enkäter och intervjuer. Elever, lärare och skolledare på 138 grundskolor har besvarat olika slag av enkäter. Totalt deltog i enkätundersökningen ca och 15-åringar, 410 lärare och 140 skolledare. Utöver enkätmaterialet har Skolverket genomfört ett antal fallstudier. Syftet med dessa är att fördjupa och nyansera kunskapen om skolans demokratifostrande roll och att bidra till förståelsen för variationerna i enkätundersökningens resultat. Demokrati är ett mångtydigt begrepp. Det finns egentligen ingen enighet om dess exakta betydelse. Vad som är ett demokratiskt samhälle varierar över tid och mellan länder. Rapporten ger en lägesbild av svenska 14- och 15-åringars kunskaper, attityder och deltagande när det gäller demokrati- och samhällsfrågor. Rapporten beskriver också hur resultaten kan förstås och förklaras utifrån svenska förhållanden samt hur de svenska eleverna förhåller sig i internationell jämförelse. I undersökningen ingår också en motsvarande studie av 18-åringar. Det som redovisas i denna rapport är således en delrapportering. En slutrapport från undersökningen, inkluderande både grundskole- och gymnasienivån, kommer att publiceras under Många olika miljöer påverkar hur barn och ungdomar fostras till demokratiska medborgare. Eftersom det här är en studie som handlar om demokratifrågor sträcker den sig också utanför skolans ansvarsområde och berör flera olika politikområden. Målgruppen för rapporten är i första hand politiker, men vår förhoppning är att denna rapport också ska vara av intresse för andra som arbetar med, eller är intresserade av, demokratifrågor. Skolverket har haft huvudansvaret för att genomföra undersökningen, men har samarbetat med Statskontoret och Ungdomsstyrelsen. I projektgruppen har ingått medarbetare från dessa myndigheter. I arbetet med denna rapport har Ellen Almgren, Eva Arnek, Kersti Blidberg (projektledare), Tiina Ekman, Johanna Freed, Sverker Härd (projektledare t.o.m ) Annika Jonsson, Margareta Linnell och Jenny Soukkan deltagit. Under både datainsamling, analysfas och rapportskrivande har projektgruppen haft stor hjälp av en rad experter och forskare. Samtliga har bidragit med värdefulla perspektiv och kunskaper. Ett tack till Er alla! Slutligen, och framförallt, vill vi rikta ett stort och hjärtligt tack till alla de elever, lärare och skolledare, samt förvaltningschefer och lokala skolpolitiker, som besvarat enkäter och ställt upp på intervjuer. Mats Ekholm Generaldirektör Kersti Blidberg Projektledare UNG I DEMOKRATIN 5

5 Inledning Bakgrund Under efterkrigstiden har ett stort antal internationella kunskapsmätningar genomförts. Många har ägt rum inom organisationen The International Association for Educational Achievement, (IEA) som är ett oberoende forskningsorgan med representation från över 50 länder. Merparten av dessa studier har gjorts inom matematik, naturvetenskap och språk, dvs. inom etablerade skolämnen. I början av 1990-talet beslöt IEA att genomföra en internationell studie av ungdomars demokratiska kompetens, IEA Civic Education Study. 1 Bakgrunden till studien var de senaste decenniernas stora politiska förändringar runtom i världen, vilka aktualiserat frågor kring demokrati som styrelseskick och demokratiska normer och värderingar. IEA såg i och med dessa omvärldsförändringar behov av en jämförande studie av ungdomars demokratiska kompetens i olika länder. 2 Denna gång låg fokus inom ett ämnesområde som i många länder varken är särskilt högt prioriterat eller undervisas i inom det formella utbildningssystemet och IEA ställdes inför utmaningen att utforma ett test utan att använda de sedvanliga modellerna för läroplansanalys. I och med att demokratisk kompetens är något som individer bygger upp både i och utanför skolan krävdes en annan ansats än i de mer traditionella studierna av skolämnen. I stället utarbetades testet genom en för deltagarländerna kollektiv utprovningsprocess och IEA Civic Education Study består därför, förutom av en kunskapsmätning, även av en undersökning av ungdomars attityder till och engagemang i demokrati - och samhällsfrågor. Undersökningen bygger på resultat och analyser av en enkät riktad till 14- och 15-åringar i 28 länder runtom i världen och innehåller kunskaps- bakgrunds, och attitydfrågor inom områdena demokrati- och samhällsfrågor. 3 Avsikten med de olika typerna av frågor är att fånga många olika aspekter av demokratisk kompetens. Frågorna berör, förutom kunskaper om demokrati och samhällsfrågor, sådant som ungdomars syn på samhällsinstitutioner, deras förtroende för politiker och medier, deras acceptans av olika minoriteter och inställning till kvinnors rättigheter i samhället. Undersökningen ger både information om ungdomars skolsituation och deras livssituation generellt. IEA Civic Education Study tar avstamp i en demokratisyn, som kan sägas vara av västerländskt, socialliberalt slag. Det är en demokratisyn som är okontroversiell för de flesta som bor i Sverige, och som handlar om grundläggande fri- och rättigheter som många förväntar sig i ett demokratiskt samhälle. Det är viktigt att redan inledningsvis klargöra att det förutom den demokratisyn som representeras i undersökningen också finns andra, utmanande demokratisyner, som inte företräds i denna undersökning. Det svenska deltagandet I Sverige har diskussionen kring den svenska demokratins hälsotillstånd tagit fart under 1990-talet. 4 Under påverkan av den diskussionen tog Skolverket 1998 beslutet att gå med i IEA Civic Education Study. Det svenska projektet kom att kallas Ung i Demokratin. Generellt sett ger internationella, jämförande studier mellan olika länders skolsystem en värdefull kunskap om både brister och förtjänster i det svenska utbildningssystemet. Mer specifikt fanns ett behov av att göra en större undersökning av svenska ungdomars kunskaper och attityder inom detta område, eftersom det sedan 1960-talet gjorts liknande studier av den vuxna befolkningens attityder och värderingar. 5 Ung i Demokratin har därför utformats både som en del av en internationell jämförande studie och som en nationell undersökning av ungdomars demokratiska kompetens. Internationella studier är ofta av beskrivande snarare än förklarande karaktär och möjligheten att förstå skillnader mellan olika länder är därmed begränsad. I det avseendet utgör inte IEA Civic Education Study något undantag. Ung i demokratin har därför haft ambitionen att använda den internationella undersökningen, och dess möjlighet till internationella jämförelser, som en utgångspunkt för fördjupade analyser av svenska ungdomars demokratiska kompetens. Ung i demokratin har använt olika angreppssätt för att för- 1) Vad som ryms i begreppet demokratisk kompetens beskrivs i avsnitt I 2) I början av 1970-talet genomförde IEA en liknande studie där nio länder, däribland Sverige, deltog. Skillnaderna mellan dessa båda undersökningar är dock så stora att jämförelser mellan dessa inte görs i den aktuella undersökningen. 3) Deltagande länder är Australien, Belgien (franska delen), Bulgarien, Chile, Colombia, Cypern, Danmark, England, Estland, Finland, Grekland, Hongkong, Italien, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Slovenien, Schweiz, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och USA. 4) Se vidare avsnitt I 5) Exempelvis undersökningarna vid SOM institutet vid Göteborgs universitet och Medborgarundersökningarna vid Uppsala universitet. SOM institutet är en forsknings- och utbildningsorganisation som drivs gemensamt av Förvaltningshögskolan, Institutionen för journalistik och masskommunikation samt Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 6 UNG I DEMOKRATIN

6 stå resultaten. Dels analyseras resultaten med hjälp av en teoretisk ram, dels används olika bakgrundsvariabler. För att ytterligare öka förståelsen för variationerna i enkätundersökningen och för att fördjupa kunskapen om skolans roll som demokratifostrare, har fallstudier genomförts. Fortsättningsvis görs en distinktion mellan IEA Civic Education Study och Ung i demokratin. När det talas om Ung i demokratin är det den svenska undersökningen och dess resultat som avses. I de fall där internationella jämförelser förekommer framgår detta tydligt. 6 Undersökningens genomförande För studien Ung i demokratin gjordes ett representativt urval av 150 grundskolor. Av dessa valde 138 att delta i undersökningen. För varje skola gjordes sedan ett slumpmässigt urval av en klass eller undervisningsgrupp i år 8 respektive år 9, som fick besvara enkäten under ca två timmar en vanlig skoldag. Dessutom fick ett urval av lärare och rektor besvara en enkät. Resultaten från lärar- och rektorsenkäterna kommer att redovisas i den slutrapport som publiceras under Undersökningen genomfördes med hjälp av kontaktpersoner på respektive skola. De hade till uppgift att se till att eleverna fick en utförlig information om undersökningen och att de därmed insåg betydelsen av att besvara enkätfrågorna på ett seriöst sätt. Kontaktpersonerna hade dessutom till uppgift att informera om eventuella händelser som skulle kunna tänkas påverka elevernas svar. Slutligen hade kontaktpersonerna ansvar för att rapportera elevernas närvaro samt återsända de besvarade enkäterna till Skolverket. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för eleverna vid de deltagande skolorna är 92 procent. Om man räknar in de skolor som valde att inte delta, är det totala bortfallet 15 procent. Rapportens disposition Resultatredovisningen är indelad i fyra avdelningar. Den första avdelningen beskriver studiens utgångspunkter, dess bakgrund och teoretiska ansatser. Den andra avdelningen belyser 14- och 15-åringars demokratiska kompetens från olika infallsvinklar. Den tredje avdelningen beskriver olika arenor för ungdomars inflytande, och i den fjärde avdelningen behandlas hur man kan förstå och förklara de skillnader som finns. AVDELNING 1: STUDIENS UTGÅNGSPUNKTER I Demokrati, värdegrund och skola beskrivs bakgrunden till och motiven för studien. I avsnittet behandlas också studiens utgångspunkter i dels ett demokratiteoretiskt, dels ett läroplansteoretisk perspektiv. AVDELNING 2: UNGDOMARS DEMOKRATISKA KOMPETENS I avsnittet Demokratiska kunskaper och färdigheter beskrivs 14- och 15-åringarnas kunskaper och färdigheter inom demokratiområdet. Analysen motiveras av det enkla antagandet att en demokrati fungerar bäst när medborgarna förstår grundläggande spelregler, principer samt syftet med dessa. Här studeras ungdomarnas kunskapsbas och en redovisning av funna mönster och variationer mellan individer och grupper av individer görs. De svenska elevernas kunskaper och färdigheter jämförs med elever i andra länder. Avsnittet Att acceptera andras rättigheter, handlar om hur väl grundläggande demokratiska värderingar är förankrade hos 14- och 15-åringar. Accepterandet av andras rättigheter anses vara centralt för en demokrati. Här redovisas ungdomarnas inställning till kvinnors och invandrares rättigheter respektive rättigheter för personer med rasistiska och extrema åsikter. Bilder av demokrati, belyser vad demokrati betyder för de svenska ungdomarna och hur de förhåller sig till olika värden i demokratin. Här beskrivs vad ungdomarna tycker är bra respektive dåligt för demokratin, vad de anser krävs för att vara en god demokratisk medborgare, och vilken syn de har på statens ansvar. I avsnittet Att höra hemma någonstans läggs ett etniskt perspektiv på politisk aktivitet och engagemang. Vilka skillnader finns mellan de utlandsfödda och svenskfödda ungdomarna när det gäller synen på inflytande, deltagande och engagemang? Här beskrivs också vilket förtroende de båda grupperna har för de statliga institutionerna och det politiska systemet. AVDELNING 3: ARENOR FÖR UNGDOMARS INFLYTANDE Avsnittet Skolans demokratiska vardag är uppdelat i två delar. I den första delen presenteras ungdomarnas inställning till att på olika sätt påverka sin vardag. Den andra delen handlar om samtalet som en form för inflytande. Klassrummet är en arena där ett mer kontinuerligt samtal kan föras mellan jämlika ungdomar och lärare. Genom att studera det upplevda klassrumsklimatet ges en bild av det demokratiska samtalet i skolan. I avsnittet Engagemang och deltagande redovisas ungdomarnas intresse för politik, deras engagemang och aktiviteter. Här behandlas också i vad mån de ungas fritidsaktiviteter och samhällsengagemang samvarierar med deras medievanor och kunskaper om samhället och demokratin. Avsnittet är ett bidrag till en större teoretiskt övergripande frågeställning, nämligen varför vissa människor blir engagerade och aktiva i samhällslivet. AVDELNING 4: HUR KAN MAN FÖRSTÅ OCH FÖRKLARA DE SKILLNADER SOM FINNS? Demokratins olika ansikten redovisar hur fallstudieskolorna hanterar skolans demokratiuppdrag och hur detta kan förstås bl.a. utifrån det lokala och kommunala sammanhanget. I en sammanfattande diskussion diskuteras skolan som demokratiskt projekt. 6) För redovisning av de internationella resultaten se: Torney-Purta, J., Lehmann, R., Oswald, H. and Schulz, W. (2001): Citizenship and Education in Twenty-Eight Countries: Civic Knowledge and Engagement at Age Fourteen. Amsterdam: IEA 2001 UNG I DEMOKRATIN 7

7 Sammanfattning Resultat och kommentarer Dagens unga engagerar sig inte i demokratin sägs det. Bland politiker och samhällsdebattörer finns en allmän oro över att de unga sviker föreningslivet och de politiska partierna. Är en sådan oro berättigad? Vänder dagens unga politiken och samhällsfrågorna ryggen? Det är några frågor som ligger bakom denna undersökning. Ung i demokratin är en undersökning av svenska grundskoleelevers demokratiska kompetens. Studiens syfte har varit att kartlägga och analysera ungdomars kunskaper, värderingar och engagemang i samhälls- och demokratifrågor. Studien ingår i en motsvarande internationell IEA- undersökning. Den svenska undersökningen har utgått från ett brett och förutsättningslöst perspektiv på begreppet demokratisk kompetens. Med hjälp av de dominerande tankeskolorna i demokratisk teori har ett teoretiskt ramverk byggts upp för att analysera begrepp som demokrati och demokratisk kompetens. Demokratisk kompetens har i undersökningen fått betyda kunskaper, attityder och engagemang som på ett eller annat sätt kan uppfattas som gynnsamma för demokratin. Begreppet demokratisk kompetens har alltså givits en öppen definition och inbegriper kunskaper om demokrati och samhälle, det innefattar olika värderingar som antas gynna demokratin samt engagemang för och i demokrati. Ungdomarnas kunskaper och värderingar Resultaten i denna studie ger en splittrad bild då det gäller om ungdomar idag är okunniga och oengagerade i samhälls- och demokratifrågor. Då det gäller kunskaper visar sig de svenska eleverna i år 8 ha goda men förhållandevis ytliga kunskaper inom området demokrati och samhällsfrågor och kunskaperna är i nivå med andra länders jämnåriga elever. De svenska eleverna skiljer sig dock i ett avseende från merparten elever i länder som deltog i undersökningen. De presterar bättre på uppgifter som innebär att tolka ett budskap eller en bild med politisk innebörd än de gör på rena faktafrågor. En grundbult i en demokrati är principen om alla människors lika värde. I studien har vi därför valt att undersöka i vilken utsträckning svenska ungdomar accepterar andras rättigheter. Vi har även undersökt inställningen till kvinnors rättigheter, deras attityder till invandrare samt deras inställning till rasister och personer med extrema åsikter. Vi har också undersökt ungdomarnas attityder och värderingar på tre olika områden; vad de anser är bra eller dåligt för demokratin, vad de tycker utmärker en god medborgare och vilket ansvar de tycker att staten bör ha. Dessa områden har valts för att de säger något om ungdomarnas syn på demokratin generellt och det samhälle de lever i. De svenska ungdomarnas attityder till invandrares och kvinnors rättigheter generellt är positiva. Mest stöd ger de till åsikten att alla skall ha samma politiska och sociala rättigheter, mindre stöd uttalar de för sociokulturella rättigheter såsom rätten till ett eget språk eller en egen livsstil. De svenska grundskoleeleverna i år 8 visar sig ha ganska god förståelse för demokratins grundläggande värden. De är överlag mycket positiva till frihet, rättvisa och jämlikhet. Däremot är de inte lika överens kring mer ideologiskt färgade värderingar såsom statlig kontroll, ekonomisk jämlikhet och civil olydnad. En likartad bild ges frågor om det goda medborgarskapet. Ungdomarna är positiva till att medborgare följer lagar, röstar och aktiverar sig för olika frågor, dvs. relativt grundläggande och konventionella värden. Mindre samstämmighet visar de kring mer ideologiskt laddade värden som patriotism. När det gäller statens ansvar är de svenska ungdomarna mycket positivt inställda till ett statligt ansvar på många områden. Mest överens är de om att staten borde ha ett ansvar för grundläggande sjukvård, rimlig levnadsstandard och gratis grundutbildning. Ungdomarna tycks i detta avseende ha anammat ganska mycket av den svenska välfärdsstatens grundprinciper. Även här visar ungdomarna mindre överensstämmelse kring ideologiskt laddade påståenden om exempelvis jämställdhet, miljö, inkomstutjämning och företagsstöd. Dagens unga goda demokrater? De svenska ungdomarna omfattar grundläggande och relativt oomstridda värden och visar god förståelse för många av de värden som anses vara grundläggande i moderna demokratier. Så länge ställningstagandet rör sig på ett principiellt plan är samstämmigheten stor. När principerna konkretiseras till enskilda sakfrågor blir dessa tydligen ideologiskt laddade och samstämmigheten mindre. Överlag kan konstateras att 14- och 15- åringarna uppvisar logiska och konsekventa tankemönster kring demokrati, medborgarskap och statens ansvar. När det däremot gäller specifika frågor som exempelvis patriotism eller statens ansvar tycks ungdomarnas uppfattning i hög grad vara påverkade av den svenska politiska kulturen. Deras uppfattning är i dessa frågor inte UNG I DEMOKRATIN 9

8 olik vuxna medborgares och bär tydliga spår av att de lever i Sverige. Undersökningen innehåller också frågor som berör de grundlagsstadgade fri- och rättigheterna för avvikande grupper. Ungdomarnas tolerans mot personer med extrema åsikter och rasister är inte stor, men stödet för dessa personers rättigheter varierar kraftigt beroende på vilka rättigheter det handlar om. En majoritet av ungdomarna accepterar främst att personer med extrema åsikter eller rasister har rätt att rösta i de allmänna valen, svårast har de att tolerera att dessa personer skall få vara lärare i grundskolan. Då det gäller rättigheter för personer med sådana åsikter får den totala tolerans som uttrycks i den svenska grundlagen inte stöd av ungdomarna. Ungdomarna har också fått ange sin inställning till vad som bör ingå i ett gott medborgarskap. Att man som medborgare deltar i politiska diskussioner eller är medlem i ett politiskt parti anser de inte vara viktigt. Denna inställning är förmodligen avhängig ungdomarnas låga förtroende för politiska institutioner. Då det gäller synen på olika samhällsinstitutioner har de svenska 14- och 15- åringarna lägst förtroende för de politiska partierna och för politiker på kommunal nivå. Denna inställning avspeglar sig också i ett lågt intresse för politik och politiska frågor. Endast var fjärde uppger att de anser sig veta mer om politik än de flesta andra jämnåriga och endast en femtedel anger att de är intresserade av politik. Ungdomar är olika Inom denna generella bild av ungdomars kunskaper och åsikter finns naturligtvis individuella variationer. Ungdomar är ingen enhetlig grupp och skillnader i uppfattningar beror på såväl kön och ålder som hembakgrund. Flickor har t.ex. bättre resultat på kunskapstestet än pojkar. Flickor är också något bättre än pojkar på frågor som har med jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter att göra medan pojkarna klarar frågor om ekonomi bättre. Flickor är mer positivt inställda till kvinnors rättigheter och invandrare än vad pojkar är. Att föräldrarnas utbildningsbakgrund har stor betydelse för ungas uppfattning i frågor av detta slag är känt sedan länge. I denna studie visar sig detta på så sätt att ungdomar med högutbildade föräldrar presterar bättre på kunskapstestet än ungdomar med lågutbildade föräldrar. Likaså är ungdomar från hem med högutbildade föräldrar mer positivt inställda till kvinnors och invandrares rättigheter. Att vara född utomlands påverkar också åsikter och värderingar. De utlandsfödda ungdomarna är till exempel mindre positiva till kvinnors rättigheter men är däremot mer positivt inställda till invandrares rättigheter än svenskfödda ungdomar. Även om ovanstående resultat inte är förvånande är de dock problematiska ur ett demokratiskt perspektiv det tycks vara enklare att acceptera rättigheter för sin egen grupp än för andras. I studien tillfrågades ungdomarna om sin uppfattning om det politiska systemet och även om sitt personliga intresse för politik. I detta avseende skiljer sig de utlandsfödda ungdomarna från de svenskfödda genom att de uppger att de är mer positivt inställda till politiker. De säger sig vara mer intresserade av politik, uppger att de i större utsträckning deltar i politiska diskussioner och påstår sig ha bättre självförtroende när det handlar om politisk kunskap och förståelse av politiska frågor. Denna inställning tycks bero på att de utlandsfödda ungdomarna i större utsträckning växer upp i politiskt aktiva familjer än övriga jämnåriga ungdomar. Det finns således individuella variationer i attityder och värderingar inom ungdomsgruppen vad gäller centrala frågor för demokratin. Faktorer som kön, ålder, hembakgrund och etnisk tillhörighet har betydelse särskilt när attityderna är uttryck för en förmåga att förstå demokratins principer. Men resultaten visar också att ju öppnare eleverna värderar klimatet i sitt klassrum och ju bättre de presterar på kunskapstestet, desto vidsyntare är de. Dessa förhållande gäller oavsett elevernas sociala bakgrund. Skolan har alltså stor betydelse för elevernas demokratiska kompetens och kan i det här avseendet uppväga den sociala bakgrunden. Elevernas erfarenhet av demokrati I studien analyseras även samhällets uppdrag till skolan att fostra eleverna till demokratiska medborgare. Detta uppdrag riktar sig dels till skolan som institution, dels till skolan som organisation. Resultaten visar att de kunskaper eleverna har om demokrati liksom lärares och elevers förhållningssätt till varandra, dvs. hur eleverna bedömer öppenheten i klassrummet spelar en viktig roll för vilka grundläggande demokratiska värderingar eleverna omfattar. Hur skolan fungerar som demokratisk institution är således betydelsefullt för den demokratiska kompetens eleverna tillägnar sig. Då det gäller uppdraget att organisera elevernas och lärarnas inflytande i skolan visar resultaten att de flesta elever vill vara med och påverka verksamheten i skolan men att endast en minoritet i realiteten utnyttjat denna möjlighet. Av dessa elever har 1/3 varit framgångsrika medan 1/3 har misslyckats med att påverka beslutet i sin riktning. Merparten av eleverna har, då de försökt påverka eller förändra i en sakfråga, använt sig av en informell väg via rektor eller en lärare medan en minoritet säger sig ha gått via klassråd eller elevråd. Om förhållandena på skolan svarar var femte att det funnits anledning till missnöje. Övriga elever anger att de är nöjda med eller förhåller sig passiva till förhållandena på skolan. Om detta skall tolkas så att eleverna i stort är nöjda eller finner det lönlöst att försöka påverka sina villkor ger andra frågor en fingervisning om. Eleverna bedömer nämligen möjligheterna till framgång olika beroende på vad frågan gäller. Förhållanden som gäller undervisningens innehåll och utformning samt vilka regler och normer som skall råda i den egna klassen anser hälften av eleverna att de har 10 UNG I DEMOKRATIN

9 stora eller medelstora möjligheter att påverka. Organisatoriska förhållanden såsom schema och läromedel menar däremot endast tre av tio elever att de kan påverka. Störst möjligheter till förändring bedömer eleverna att de har genom att byta skola eller klass. Vilka elever är det då som anser sig kunna påverka och förändra? Resultaten visar att de elever som inte är födda i Sverige i högre grad än övriga elever upplever att de kan påverka undervisningens utformning, läromedel och schema och att det företrädesvis är flickor samt elever som avser att gå en studieförberedande utbildning som har tillit till skolan som en demokratisk organisation. Upplevelsen av inflytande är således beroende av erfarenheter från andra miljöer eller är avhängig den egna självbilden av att vara framgångsrik elev. Då det gäller inflytande för elever finns en diskrepans mellan å ena sidan elevernas önskan att påverka verksamheten i skolan och å andra sidan deras möjligheter att göra det. Om denna skillnad beror på orealistiska förväntningar från elevernas sida eller har sin grund i maktstrukturer i skolan är inte möjligt att uttala sig om utifrån undersökningsmaterialet. I undersökningen fokuserades också ungdomarnas fritidssysselsättningar och vad den betyder för deras demokratiska kompetens. Omkring 40 procent av de undersökta ungdomarna kan indelas i tre avgränsade livsstilsgrupper; den föreningsorienterade, den familjeorienterade och den kamratorienterade. Två av dessa representerar skilda förhållningssätt till politik och demokratiskt handlande. De föreningsorienterade ungdomarna å ena sidan är ungdomar som har stöd från sin hemmiljö och karakteriseras av höga ambitioner för egen del. De har goda kunskaper om samhället och är engagerade på många sätt, både i skolan och på sin fritid. Inom denna grupp finner vi den största andelen med ett klart uttalat intresse för politik. På den andra sidan finns de kamratorienterade ungdomarna. Dessa ungdomar karakteriseras av en avvikande attityd till politik och politiskt deltagande. De säger sig inte vara särskilt intresserade av politik, få tror att de kommer att rösta eller bli partimedlemmar. De läser tidningar eller ser på TVnyheter i mindre utsträckning än övriga ungdomar. Däremot uttrycker de ett stort intresset för att själva agera inom politiken t.ex. kandidera i kommunalval eller skriva insändare. Vad gäller alternativa politiska handlingar är det framför allt de kamratorienterade ungdomarna som visar intresse av att använda aktionsinriktade, illegala metoder för att påverka. Hur förstå resultaten? För att nå en djupare förståelse för variationerna i enkätundersökningens resultat kompletterades denna med fallstudier i fyra kommuner, där nio skolor, som ingått i enkätstudien, studerades mer ingående. I fallstudierna fokuserades på skolan som demokratisk miljö som den kommer till uttryck i klassrum och skola. Till dessa perspektiv lades ytterligare ett, nämligen det lokala samhällets normer och värderingar, för att utröna vilken påverkan dessa har på styrningen av skolan. På praktiskt taget alla skolor finns ett representativt system för elevinflytande i form av elevråd. Allmänt anses elevråden spela en liten roll för elevernas inflytande på verksamheten. Elevernas tilltro till elevrådet är också låg, liksom deras kunskap om elevrådets befogenheter och verksamhet. På alla skolorna visade det sig finnas tydliga föreställningar hos såväl lärare som elever om att elevrådets främsta uppgift är att ägna sig åt miljön i uppehållsrummet och på skolgården eller allmänna trivselfrågor som luciafirande eller friluftsaktiviteter, alltså frågor som inte har någon direkt beröring med undervisningen. Den allmänna uppfattningen är att elevrådets verksamhet gäller sådana frågor som ligger vid sidan av skolans huvuduppgifter. Eleverna är i första hand intresserade av att ha inflytande över sin arbetssituation. Även här kan vi iakttaga flera gemensamma drag mellan fallstudieskolorna. Elevernas inflytande över sitt skolarbete varierar men är främst beroende av den enskilde läraren och det ämne denne undervisar i. Lärare i praktiskt/estetiska ämnen tycks mer benägna att ge eleverna inflytande över skolarbetet än vad lärare i teoretiska ämnen är, men inställningen är främst beroende av den enskilde lärarens föreställningar om lärarrollen, om hur elever lär och om det egna ämnet. Då det gäller vad eleverna skall ha inflytande över tycks däremot en gemensam uppfattning finnas mellan de olika lärarkategorierna. Inflytandet handlar främst om hur eleverna skall arbeta och hur arbetet skall redovisas. Innehållsfrågan, dvs. vad eleverna skall arbeta med, tycks inte vara förhandlingsbar. De formella beslutsformerna på klassnivå tycks också ha ändrat karaktär. På några av fallstudieskolorna har mentorstid införts som ersättning för klassråd. Förändringen har främst inneburit möjligheter för lärarna att ha närmare och tätare kontakt med en mindre grupp elever, men förändringen har också medfört konsekvenser för hur demokratiuppdraget utformas på klassnivå. Det kollektiva beslutsfattandet i klassråd har nämligen kommit att ersättas av informella överenskommelser mellan läraren och en enskild elev. Det finns således vissa likheter och olikheter mellan fallstudieskolorna i hur demokratiuppdraget utformats. Dessa likheter och olikheter har olika karaktär och kan förstås utifrån sitt lokala och kommunala sammanhang, dvs. utifrån respektive fallstudieskolas skolkod där både skolans kultur och lokalsamhällets normer och värden ingår. En rad förhållanden i skolans inre miljö spelar således stor roll men det finns även anledning att fokusera lokalsamhällets påverkan då det gäller skolans demokratiuppdrag. Det förefaller nämligen som om lokalsamhällets demokratisyn överförs till skolorna bl.a. genom den kommunala skolplanen. Och beroende på var tyngdpunkten i demokratisynen ligger får detta konsekvenser för vilken roll värdefrågorna får på skolan. UNG I DEMOKRATIN 11

10 I: Studiens utgångspunkter Demokrati, värdegrund och skola Inledning Denna studie behandlar svenska ungdomars demokratiska kompetens. Hur väl är det demokratiska styrelsesättet förankrat bland svenska ungdomar? Vad vet de om demokrati och demokratins problem? Vilka möjligheter har de att utöva demokratiskt beslutsfattande i sin utbildning och ta ansvar för sina beslut? Detta är några frågeställningar som behandlas i denna studie. Att mäta och värdera demokratisk kompetens är något helt annat än att bedöma ungdomars läskunnighet eller färdigheter i matematik. Motivet till studien finns att söka i de förändringar av demokratin i Sverige, som kunnat iakttagas de senaste decennierna. I detta kapitel tecknas först en bild av denna samhällsutveckling. En studie av detta slag måste förhålla sig till begrepp som demokrati och demokratisk kompetens. I kapitlet redovisas den demokratiteoretiska utgångspunkten för studien. Därefter beskrivs det demokratiska uppdraget till skolan såsom det formulerats i läroplaner och kursplaner. Det är mot ambitionerna i dessa dokument som studiens resultat skall värderas. Motivet för studien DEN LJUSA OCH DEN MÖRKA BILDEN AV DEMOKRATIN Många har försökt att måla en bild av den svenska demokratins hälsotillstånd. De senaste decenniernas samhällsutveckling har inneburit förändringar som på olika vis utmanat demokratin. Tillståndet i den svenska demokratin uppvisar både ljusa och mörka sidor. 7 Till de ljusa sidorna hör att demokratiska beslutsprocesser praktiseras inom många samhälleliga områden. Arsenalen av påtryckningsmedel för medborgarna tycks också öka. Vidare förefaller dagens medborgare vara relativt kunniga, vidsynta och toleranta. Demokratins grundidéer är väl förankrade hos de svenska medborgarna. Till den mörkare bilden av den svenska demokratins tillstånd hör bland annat svårigheterna att uppnå ett jämlikt samhälle. Sociala skillnader avseende yrke, klasstillhörighet och utbildning är fortsatt stora och så även skillnader mellan invandrare och infödda svenskar. Resurssvaga medborgare utesluts till viss del ännu ur den svenska demokratin. Dessutom kan man skönja en förändring i medborgarnas politiska deltagande som ger sig till känna på flera olika sätt. I vissa avseenden tycks medborgarnas politiska engagemang minska. Detta gäller särskilt de politiska partierna. Såväl förtroendet för partierna som partiaktiviteten minskar. Politiska förtroendeuppdrag verkar ha förlorat sin attraktion och tendensen pekar på en utveckling i alltmer individualistisk riktning. Medan de resurssvaga inte tillåts att delta i samhällslivet, avböjer de resursstarka politiskt engagemang i traditionell form. Det tycks finnas en allmän oro för att unga människor i allt lägre grad intresserar sig för politik. Politiker, forskare och samhällsdebattörer bekymrar sig över partiernas och folkrörelsernas problem att attrahera unga människor. Men är denna bild verkligen rättvisande? Hur stora är egentligen problemen och hur ungdomsspecifika är dessa problem? Det politiska engagemanget har förändrats, på detta finns ganska tydliga indikationer. Det är dock inte självklart att alla förändringar varit negativa. En förändring som skett under det senaste decenniet är att rörligheten i valmanskåren blivit större. Väljarna röstar inte längre i lika stor utsträckning utifrån sin klasstillhörighet och de identifierar sig inte längre lika starkt med ett särskilt parti. Partierna har också fått svårare att rekrytera nya medlemmar. Däremot tycks den politiska aktiviteten öka på andra arenor. Alltfler svenskar deltar i någon form av politisk aktivitet, kanske ofta av mer individuellt och mindre förpliktigande slag än vad som tidigare varit vanligt. Exempel på sådana aktiviteter är namninsamlingar, bojkotter och demonstrationer. Valdeltagandet har varit relativt stabilt under de senaste tre decennierna i Sverige. En viss minskning av valdeltagandet har skett de senaste tre åren men Sverige har internationellt sett fortfarande ett mycket högt valdeltagande. Bilden över det förändrade politiska engagemanget i Sverige kan knappast karaktäriseras som nattsvart. Men har föreställningen om att demokratins kris står att finna hos de unga svenskarna någon grund? De unga väljarna, förstagångsväljarna, röstar något mindre idag än tidigare. Det är 7) Diskussionen om den svenska demokratins hälsotillstånd bygger på Petersson. O, m.fl. (1998), se särskilt s UNG I DEMOKRATIN 13

11 I: STUDIENS UTGÅNGSPUNKTER dock främst en följd av en allmän utveckling, alla röstar något mindre idag än tidigare gapet mellan unga och äldre har inte ökat markant. Detsamma gäller partiaktivitet. Både andelen partianhängare och andelen partimedlemmar har sjunkit bland de yngre, men inte mycket mer än bland de äldre. Vad gäller intresse för samhällsfrågor och politiskt intresse tycks det inte heller finnas fog för överdriven oro över ungdomarna. Ungdomarna har ett intresse för ungdomsfrågor och det skiljer sig inte på något påtagligt vis från de vuxnas. Någon märkbar nedgång i politiskt intresse kan inte spåras hos vare sig ungdomar eller äldre. Sammantaget pekar detta på att vi ser förändringar vad gäller det politiska engagemanget och att de unga inte utgör något undantag i det avseendet. Snarare följer unga såväl som gamla samma trender. Motivet till denna studie är därför inte en oro över ungdomarnas uttåg ur demokratin. Istället utgör undersökningen ett försök att förstå ungdomarnas syn på en eventuellt ny typ av demokrati och medborgarroll. DEMOKRATI OCH MEDBORGARSKAP En nödvändig ingrediens i ett demokratiskt samhälle är förstås medborgare. Men vad innebär det egentligen att vara medborgare i en demokrati? Begreppet medborgarskap är, som så många andra begrepp, mångtydigt. Trots varierande uppfattningar om medborgarskapets innebörd finns det dock en gemensam kärna. Medborgarskapet bygger på idén om människors lika värde, att alla individer är fullvärdiga samhällsmedlemmar och att alla medborgare åtnjuter ett antal grundläggande rättigheter och har också vissa skyldigheter gentemot samhället och andra medborgare. Den enskilde medborgarens roll i demokratin har däremot blivit mer sammansatt och svårare att definiera. Sverige har länge framhållits som homogent, jämlikt och med politiskt engagerade medborgare, men denna bild är knappast längre aktuell. Sverige kännetecknas idag av kulturell mångfald, konkurrerande värdeuppfattningar och ökande klyftor mellan olika grupper i samhället. Invanda uppfattningar om det svenska stämmer inte längre när man vill åskådliggöra olika politiska åsikter, värderingar och intressen. Politiken har också globaliserats och delar av den demokratiska beslutprocessen förts över till EU. Medborgarrollen har blivit mer diffus eller åtminstone har det blivit otydligare på vad sätt medborgarna ska utöva sitt medborgarskap. Tidpunkt, tidsanda, kultur och omvärldsförändringar påverkar alltså starkt medborgarrollens innebörd. Men också andra faktorer påverkar hur vi ser på medborgarskapet. Synen på medborgarskapets innebörd och gränser kommer delvis att bestämmas av vilket demokratiideal som man ansluter sig till. Debatten om demokratins innebörd rymmer följaktligen också en debatt om vad det innebär att vara medborgare. Synen på individens rättigheter och skyldigheter hänger nära samman med idealet om det goda styrelseskicket. 11 Hur undersöka demokrati och demokratisk kompetens? DEMOKRATITEORETISKA PERSPEKTIV En studie av ungdomars demokratiska kompetens måste ta sin utgångspunkt i demokratibegreppet. Med demokratisk kompetens menar vi medborgarnas, i detta fall ungdomarnas, kunskap om demokrati och samhälle, deras värderingar och attityder och deras engagemang i samhällsfrågor. Men för att kunna undersöka allt detta krävs att vi klargör vad vi menar med begreppet demokratisk. Demokrati är ett av samhällsdebattens mest värdeladdade ord. Det kan liknas vid en semantisk magnet. Demokrati har en retorisk slagkraft och används för att klä många olika åsikter. Den enorma politiska prestigen i demokratins idé smittar av sig på demokratibegreppet. Demokrati sägs ibland vara ett i grunden omtvistat begrepp, men en grundbetydelse eller minimidefinition kan de flesta ställa upp på. Med demokrati avses i allmänhet folkstyre på jämlika villkor. Olika demokratimodeller eller teorier har dock mycket olika syn på vad folkstyre på jämlika villkor mer exakt innebär och på hur det bäst förverkligas. 12 Ett sätt att undersöka och strukturera studieområdet ungdomar och demokrati är att utgå från just idéer om demokrati och medborgarskap. Ur olika demokratiteorier eller demokratimodeller kan man hämta flera olika föreställningar om önskvärda egenskaper hos goda demokratiska medborgare, som vi kan undersöka huruvida ungdomarna besitter eller ej. Att ge en rättvisande beskrivning av alla olika demokratiuppfattningar är inte möjligt att göra här. Det finns en uppsjö av olika demokratimodeller. Indelningen sker på en mängd olika grunder. Det kan således handla om skillnader i varför man anser att demokrati är värdefullt, om skillnader i synen på människan och människans kapacitet till kollektivt agerande, om skillnader i synen på vad jämlikhet och jämlika villkor innebär m.m. 13 En vanlig beskrivning av demokratiteorier i statsvetenskapliga läroböcker skiljer på två, möjligen tre, dominerande skolbildningar. Under större delen av efterkrigstiden har den deltagardemokratiska och den konkurrensdemokratiska tolkningen stått mot 8) Se SOU 1999:93, s och s.296, SOU 1996:162, Petersson m.fl. (1998), Petersson (1991) och Gilljam & Holmberg (1995). 9) SOU 1999: 93, s och s ) Petersson m.fl. (1998), s ) Petersson m.fl. (1998), s ) SOU 1999:93, s ) Ett sätt att dela in demokratimodeller på står att finna i SOU 1999:93, s.62-67, där Lundström urskiljer tre typer av demokratiteorier baserade på hur de argumenterar för demokratins värde. Ett annat sätt beskrivs i SOU 1999:77, där Lindensjö presenterar inte mindre än åtta olika modeller av demokrati som i hög grad hämtar sin grund i synen på vilka som bör styra, vad de bör styra över och hur de bör styra. I Petersson (1998), s.17-19, SOU 1999:93, s och i SOU 1999:77, s presenteras den relativt konventionella indelningen i två-tre olika modeller delvis baserade på historiska omständigheter men också på skillnader i synen på människa och stat. Mer om dessa skillnader beskrivs i texten ovan. 14 UNG I DEMOKRATIN

12 I: STUDIENS UTGÅNGSPUNKTER varandra i demokratiteoretisk diskussion. Under de senaste årtiondena har ett tredje synsätt, så kallad deliberativ demokrati, gjort sig gällande. Huruvida denna demokratitolkning skall betraktas som en egen skolbildning eller om den är en utveckling av den deltagardemokratiska skolan råder det alltjämt oenighet om. Den deltagardemokratiska skolan vårdar arvet från Aten och vill hålla fast vid det antika demokratiidealet med direkt folkstyre. De kallas därför ofta för klassiska demokrater. Den konkurrensdemokratiska skolan däremot vill revidera det ursprungliga demokratibegreppet och menar att modern demokrati med nödvändighet måste vara ett elitstyre. Deras demokratidoktrin benämns därför ofta revisionistisk. Den deltagardemokratiska skolan betonar betydelsen av individens egna aktiviteter. Det viktigaste med demokratin anses vara att alla medborgare själva tar del i de politiska besluten. Politiska beslut skall föregås av politiskt deltagande, inte bara godkännas i efterhand. Folkets makt ligger i rätten till medbestämmande och i möjligheter till eget deltagande. Definitionen av politik är relativt vidsträckt hos deltagardemokraterna. Kravet på delaktighet gäller på alla samhällsområden. Det finns också en tanke om orsakssamband hos deltagardemokraterna. För dem är deltagandet inte ett mål i sig, det antas dessutom fostra medborgare till politisk medvetenhet, till kompetens och ansvarskänsla. Den konkurrensdemokratiska skolan menar dock att det viktigaste med demokratin är att flera eliter eller partier konkurrerar i fria val. Ansvarsutkrävande i efterhand är modellens kännetecken, vilket innebär att politikerna agerar och väljarna reagerar. Folkets makt ligger i möjligheten att byta regering. Definitionen av politik är här mycket snävare. Tonvikten läggs på de representativa organens verksamhet. Medborgarna har rätt att välja sina politiker och att utkräva dem på ansvar, men de antas sakna de kunskaper som krävs för att besluta i viktiga frågor. Om statens styre överlämnas åt en elit och medborgarna ägnar sig åt sina privatliv gynnas den sociala, ekonomiska och politiska stabiliteten. Det tredje alternativet, den deliberativa demokratiskolan, betonar samtalet i demokratin. Den centrala tanken är att demokratisk legitimitet härrör ur det politiska samtalet och bara de beslut som tillkommer efter en fri och öppen dialog bör accepteras som demokratiskt fullvärdiga. Deltagarna vidgar, genom det öppna samtalet, sina perspektiv och kan på ett eftertänksamt sätt enas om det gemensamma bästa. Folkets makt ligger i rätten att få vara med och bestämma sig, i att gemensamt finna politiska principer som alla kan acceptera. Skillnaden mellan deltagardemokraterna och deliberativdemokraterna är inte uppenbar, men hos deltagardemokraterna finns en betoning på rätten att få vara med att bestämma (fatta beslut) medan deliberativdemokraterna snarare betonar rätten att få vara med att bestämma sig (inför beslut). Båda rymmer dock tankar om orsakssamband i form av demokratins fostrande funktion. Deltagardemokraterna menar att deltagandet i demokratiska procedurer skapar en demokratisk kompetens och deliberativdemokraterna menar att deltagandet i demokratiska samtal skapar såväl demokratisk kompetens som legitimitet. DEMOKRATITEORIER OCH MEDBORGARROLL Vad lär oss dessa olika demokratitolkningar om medborgarrollen i demokratin? Som synes bygger de olika skolorna sina teser på helt olika föreställningar om människans natur. Deltagar- och deliberativdemokraterna sägs ha en optimistisk syn på människors förmåga och vilja att delta i politiska processer. De betraktar i mångt och mycket demokrati som ett instrument för medborgarna att förverkliga sig själva i en kollektiv gemenskap. För deltagar- och deliberativdemokraterna är deltagande i procedurer eller samtal viktigt i sig. Det stärker varje medborgares kompetens, det ger medborgaren en möjlighet att forma sina preferenser och det ger medborgarna ett direkt inflytande över de politiska besluten. Konkurrensdemokraterna har en mer pessimistisk människosyn. De präglas till viss del av de katastrofer som de anser att stora massrörelser som kommunism och nazism förorsakat. Beroende på medborgarnas bristande kompetens kan ett alltför stort engagemang vara riskabelt. Det är dock viktigt att medborgarna är med och påverkar via val eller genom att influera representanternas val av ståndpunkter. Deltagandet är enligt detta synsätt en instrumentell handling genom vilken medborgarna försöker få det politiska systemet att förverkliga dess vilja. Ur medborgarnas synvinkel är det viktiga här att varje röst väger lika tungt och att preferenserna läggs samman på ett korrekt sätt till kollektiva beslut. HURUDAN ÄR EN GOD MEDBORGARE OCH HUR FOSTRAS MAN TILL EN SÅDAN? De olika demokratiteoretiska skolorna ovan ger olika beskrivning av hurudan den demokratiske medborgaren är. Det deltagardemokratiska synsättet lyfter fram betydelsen av allas delaktighet, jämlika deltagande och inflytande. Deltagandet ska vara meningsfullt på så sätt att det leder till resultat, att det i praktiken också går att påverka och förändra. I förlängningen skapar goda erfarenheter av deltagande i den demokratiska beslutsprocessen legitimitet och förtroende för demokratins idé. Begreppet socialt kapital har blivit ett viktigt begrepp i anslutning till denna tankeriktning. Med socialt kapital menas medborgarnas samlade för- 14) Se till exempel Petersson m.fl. (1998), s.17-19, SOU 1999:93, s och SOU 1999:64, s ) Det finns en mängd olika namn på dessa demokratimodeller. Deltagardemokraterna kallas ibland för participationister eller klassiska demokrater. Konkurrensdemokraterna kallas för elitdemokrater, realister eller ansvarsdemokrater. Se SOU 1999:77, s.11-14, SOU 1999:93, s och Petersson (1998), s ) Även denna relativt nya demokratitolkning har hunnit få en mängd olika namn. Deliberativ demokrati är en direkt översättning från det engelska deliberative democracy. Synsättet har också getts benämningarna samtals-, diskurs- eller diskusssionsdemokrati, se Petersson (1998:s.18). 17) SOU 1999:93, s och Teorell (1999), s ) SOU 1999:93, s och Teorell (1999), s.1-8. UNG I DEMOKRATIN 15