Årsanalys av Skolenkäten 2014

Transkript

1 Enheten för statistik Pontus Bäckström RAPPORT 1 (13) Årsanalys av Skolenkäten 2014 Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 Skolan intressant Studiero Trygghet 2 (13) Skolenkäten 2014 Elever som upplever att vuxna reagerar mot kränkningar känner sig tryggare och elever som upplever att lärarna hjälper dem och får dem att tro på sig själva har mer studiero och tycker skolarbetet är mer intressant. Det visar Skolenkäten, som gjordes av sammanlagt elever och lärare på över grund- och gymnasieskolor under Elever som upplever att lärare reagerar mot kränkningar känner sig tryggare Elever som svarar att de vuxna på skolan reagerar mot kränkningar svarar i större utsträckning att de känner sig trygga. Detta illustreras i diagrammet intill. Var tionde elev i årskurs 9 som har svarat på Skolenkäten uppger att de inte känner sig trygga i skolan. I årskurs 5 och i år 2 i gymnasieskolan är det en något mindre andel som inte känner sig trygga, 7 procent i vardera årskurs. Elever som får mindre hjälp av sina lärare upplever sämre studiero % helt/ganska bra Vuxna reagerar 68% ganska dåligt/inte alls Elever som svarar att inte de kan få hjälp av sina lärare svarar i lägre utsträckning att de har studiero på lektionerna. Detta illustreras i diagrammet intill. Eleverna i årskurs 9 tycker att det är sämst ställt med studieron, 35 procent uppger att det inte råder studiero på lektionerna. Detta ska jämföras med 24 procent i årskurs 5 och 29 procent i år 2 i gymnasiet. 63% helt/ganska bra 32% ganska dåligt/inte alls Får lärarhjälp Elever vars lärare får dem att tro på sig själva tycker skolarbetet är mer intressant 10 86% Elever som svarar att lärarna får dem att tro på sig själva svarar i större utsträckning att skolarbetet är intressant. Detta illustreras i diagrammet intill. 88 procent av elever i årskurs 5 svarar att skolan är intressant. Det ska jämföras med 68 procent i årskurs 9 och 78 procent i år 2 på gymnasiet. 53% helt/ganska bra ganska dåligt/inte alls Får mig att tro

3 Hjälpa elever SKOLINSPEKTIONEN 3 (13) Lärare som får pedagogisk ledning av rektor kan ge eleverna mer hjälp 10 84% Skolenkäten visar att lärare som uppfattar att rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet i högre grad svarar att de kan stödja och hjälpa eleverna. Detta illustreras i diagrammet intill. Var sjätte lärare i grundskolan anser inte att deras rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet på skolan. helt/ganska bra 63% ganska dåligt/inte alls Pedagogiskt ledarskap

4 4 (13) Om statistiken Skolenkäten är en totalundersökning som går ut till samtliga skolor som ingår i den regelbundna tillsynen. Inför varje termin görs ett urval av skolor som ska ingå i tillsynen och dessa får besvara enkäten. Det sammantagna totala enkätresultatet för alla skolenheter i varje enkätomgång baseras därför inte på ett slumpmässigt, nationellt representativt urval och bör därför inte jämställas med ett riksgenomsnitt. Resultaten baseras dock på ett mycket stort underlag, vilket borgar för att resultaten ändå ger en god indikation på nationell nivå. Statistiken i dessa analyser avser båda enkätomgångarna under 2014, det vill säga vårterminen och höstterminen Totalt har elever i årskurs 5 och 9 i grundskolan samt i år 2 i gymnasieskolan vid 1069 skolenheter och pedagogisk personal vid 1189 skolenheter besvarat enkäterna under Sammantaget har skolor i 82 kommuner ingått samt skolor bland ett flertal olika fristående huvudmän.

5 SKOLINSPEKTIONEN 5 (13) Elever som upplever att lärare agerar mot kränkningar känner sig tryggare Skolenkäten visar att många elever inte känner sig trygga i skolan. Resultaten visar också att elever som svarar att de vuxna reagerar mot kränkningar känner sig tryggare i skolan än de som inte svarar så. Största andelen elever som inte känner sig trygga återfinns i årskurs 9 där var tionde elev inte känner sig trygg. Resultaten har varit mycket likartade sedan Skolenkäten inleddes år Var tionde elev i årskurs 9 känner sig inte trygg Andelen elever som inte känner sig trygga är fortsatt störst i årskurs 9. Var tionde elev känner sig inte trygg. Det motsvarar tre elever i en klass om 30, vilket illustreras i grafiken intill. Resultaten har varit likartade sedan Skolenkäten inleddes år Skillnaderna är stora mellan skolorna. På den tiondel grundskolor där eleverna känner sig mest otrygga svarar mellan var femte och var tredje elev i årskurs 9 att de inte känner sig helt trygga. Detta ska jämföras med den tiondel grundskolor där eleverna känner sig mest trygga, där inga elever känner sig otrygga. Det finns också elever som uppger att det finns andra elever som de är rädda för. I årskurs 5 svarar exempelvis 14 procent av eleverna att det finns andra elever på skolan som de är rädda för. Jag känner mig trygg i skolan ( helt/ganskabra) Jag känner mig trygg i skolan ( ganska dåligt/inte alls) Elever som anser att personalen reagerar mot kränkningar känner sig tryggare En faktor som framstår som viktig för att skapa trygghet hos eleverna tycks vara att de vuxna reagerar när de får reda på att en elev varit elak mot en annan elev. Av de elever i årskurs 9 som svarar att de vuxna på skolan reagerar mot kränkningar svarar 94 procent att de känner sig trygga i skolan. Detta ska jämföras med 68 procent bland de elever som inte anser att de vuxna reagerar Andel elever i årskurs 9 som känner sig trygga i skolan, fördelade på om de vuxna reagerar mot kränkningar 94% De vuxna på skolan reagerar mot kränkningar ( 68% De vuxna på skolan reagerar mot kränkningar ( ganska dåligt/inte alls)

6 6 (13) Elever som anser att det råder respekt mellan lärare och elever känner sig tryggare I analyserna kan man också se att i vilken grad eleverna svarar att elever och lärare på skolan respekterar varandra, och i vilken grad de känner sig trygga, följer varandra. 96 procent av de elever i år 2 i gymnasiet som anser att lärare och elever respekterar varandra svarar också att de känner sig trygga i skolan, att jämföra med 74 procent bland de som anser att lärare och elever inte respekterar varandra. Skolinspektionens analyser visar också att det tycks vara viktigt hur eleverna uppfattar skolans arbete med att förhindra kränkningar. Av de elever i årskurs 9 som uppfattar att deras skola arbetar aktivt med att förhindra kränkningar svarar också 95 procent av eleverna att de känner sig trygga i skolan. Detta ska jämföras med 71 procent av eleverna bland de som anser att skolan inte arbetar aktivt med att förhindra kränkningar. Andel elever i år 2 i gymnasiet som känner sig trygga i skolan, fördelade på om de anser att lärare och elever respekterar varandra 96% % I min skola respekterar I min skola respekterar lärare och elever lärare och elever varandra ( varandra ( Andel elever helt/ganska i årskurs bra) 9 som känner ganska sig dåligt/inte trygga alls) i skolan, fördelade på om de anser att skolan arbetar aktivt med att förhindra kränkningar 95% Min skola arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling ( helt/ ganska bra) 71% Min skola arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling ( ganska dåligt/inte alls)

7 SKOLINSPEKTIONEN 7 (13) Elever med mindre lärarstöd upplever lägre studiero I resultaten av Skolenkäten syns tydligt att i vilken grad eleverna uppfattar att de har studiero på lektionerna, och om eleverna upplever att de kan få hjälp av sina lärare när de behöver det, följer varandra. Studiero är ett av de områden där eleverna genom Skolenkäten visar att det finns brister i deras skolmiljö. En tredjedel av alla elever som besvarat Skolenkäten under 2014 uppger att de inte har tillräcklig studiero på lektionerna. Störst är problemen i årskurs 9. Mer än var tredje elev i årskurs 9 har inte studiero på lektionerna Skolenkäten visar att studieron är sämst i årskurs 9 där 35 procent av eleverna svarar att de inte har studiero på lektionerna. Detta illustreras i diagrammet intill. Det ska jämföras med att 24 procent i årskurs 5 och 29 procent i år 2 på gymnasiet inte har studiero. Resultaten visar också att det är stora skillnader mellan skolorna. På den tiondel grundskolor med sämst studiero uppger varannan elev eller mer att de inte har studiero på lektionerna. Detta ska jämföras med den tiondel grundskolor med bäst studiero, där var sjätte elev eller färre uppger att de inte har studiero. En vanlig orsak till brister i studieron tycks vara att andra elever stör på lektionerna. Av de elever i årskurs 9 som upplever att andra elever stör ordningen i klassrummet svarar 50 procent att de inte har studiero. Detta ska jämföras med 17 procent bland de elever som inte upplever att andra elever stör på lektionerna. Andel elever i årskurs 9 som inte har studiero på lektionerna 35% 10 procent skolor med sämst studiero enligt elever i årskurs % helt/ganska bra ganska dåligt/inte alls 10 procent skolor med bäst studiero enligt elever i årskurs 9 Andel elever i årskurs 9 som har studiero på lektionerna, fördelade på om de anser att andra elever stör på lektionerna På lektionerna stör andra elever ordningen ( 17% På lektionerna stör andra elever ordningen ( ganska dåligt/inte alls)

8 8 (13) Elever som uppger att lärarna upprätthåller ordningsreglerna upplever högre grad av studiero Att andra elever stör ordningen i klassrummet bidrar för många elever till bristande studiero. Resultaten i Skolenkäten visar att elever som uppger att lärarna ser till att ordningsreglerna följs upplever en högre grad av studiero. I diagrammet visas att 67 procent av de elever i årskurs 9 som anser att lärarna ser till att ordningsreglerna följs också högre grad svarar att de har studiero på lektionerna. Det ska jämföras med 39 procent bland de elever som anser att lärarna inte ser till att ordningsreglerna följs Andel elever i årskurs 9 som har studiero på lektionerna, fördelade på om de anser att lärarna ser till att ordningsreglerna följs 67% Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs ( 39% Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs ( ganska dåligt/inte alls) Elever med mindre lärarstöd upplever lägre studiero Resultaten visar också att elever som upplever att de kan få hjälp av sina lärare när de behöver det i större utsträckning också svarar att de har studiero på lektionerna. 63 procent av de elever i årskurs 9 som anser att de kan få hjälp av sina lärare svarar också att de har studiero. Det ska jämföras med 32 procent av de elever som anser att de inte kan få hjälp. Det är viktigt att påpeka att dessa analyser inte påvisar sambandets riktning elever kan uppleva bristande studiero för att lärarna inte lyckas hjälpa eleverna, eller så lyckas inte lärarna hjälpa eleverna för att det inte råder studiero. En analys av grundskollärarnas svar visar exempelvis att de lärare som uppger att de måste lägga mycket undervisningstid på att upprätthålla ordningen på lektionerna i lägre utsträckning svarar att de har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av hjälp. 68 procent av de lärare som måste lägga tid på att upprätthålla ordningen svarar att Andel elever i årskurs 9 som har studiero på lektionerna, fördelade på om de anser att de kan få hjälp av sina lärare 63% Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det ( Andel lärare i grundskolan med förutsättningar att hjälpa elever i behov, fördelade på om mycket tid måste läggas på att upprätthålla ordningen 68% 32% Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det ( ganska dåligt/inte alls) 84% 2 Att upprätthålla ordningen tar mycket undervisningstid ( helt/ganska bra) Att upprätthålla ordningen tar mycket undervisningstid ( ganska dåligt/inte alls)

9 SKOLINSPEKTIONEN 9 (13) de har förutsättningar att hjälpa eleverna, jämfört med 84 procent av de som inte behöver lägga tid på att upprätthålla ordningen.

10 10 (13) Skolan mer intressant hos elever som känner lärares tilltro Elever som upplever att lärarna får dem att tro på sig själv i skolarbetet svarar i högre grad att de tycker att skolarbetet är intressant. Skolenkäten visar på många liknande förhållanden. Till exempel uppger också de elever som upplever att deras lärare förklarar vad som ska göras i skolarbetet i högre grad att skolarbetet är intressant. Eleverna i årskurs 5 tycker att skolarbetet är mer intressant än de äldre eleverna I årskurs 5 tycker 9 av 10 elever att skolarbetet är intressant. I årskurs 9 är det 7 av 10 och i gymnasiets år 2 tycker 8 av 10 så. Att intresset minskar ju äldre eleverna blir tycks alltså vända något i gymnasieskolans år 2 då en högre andel av eleverna där tycker att skolan är intressant i jämförelse med årskurs 9. Resultaten har varit likartade sedan frågan introducerades i Skolenkäten år Åk 5 Åk 9 År 2 Skolarbetet är intressant ( Skolarbetet är intressant ( ganska dåligt/inte alls) Elever som känner lärarnas tilltro tycker att skolarbetet är mer intressant Skolenkäten visar att de elever som uppger att lärarna får dem att tro på sig själva i sitt skolarbete och som förväntar sig att de ska göra sitt bästa, i större utsträckning också uppger att de tycker att skolarbetet är intressant. Det framgår av diagrammet intill där 86 procent av de elever i år 2 på gymnasiet som anser att deras lärare får dem att tro på sig själva i skolarbetet svarar att de tycker att skolarbetet är intressant, i jämförelse med 53 procent bland de som anser att deras lärare inte får dem att tro på sig själva. Resultaten visar också att elevernas intresse för skolan följer hur väl de anser att lärarna lyckas förklara vad som ska göras i skolarbetet. 74 procent av eleverna i årskurs 9 som anser att deras lärare förklarar vad som ska göras i skolarbetet så att de förstår svarar också att skolarbetet är Andel elever i år 2 i gymnasiet som tycker att skolarbetet är intressant, fördelade på om de anser att lärarna får dem att tro på sig själva 86% Lärarna får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete ( 74% 53% Lärarna får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete ( ganska dåligt/inte alls) Andel elever i årskurs 9 som tycker att skolarbetet är intressant, fördelade på i vilken grad de anser att lärarna lyckas förklara vad som ska göras i skolarbetet Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår ( 39% Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår ( ganska dåligt/inte alls)

11 SKOLINSPEKTIONEN 11 (13) intressant. Det ska jämföra med 39 procent bland de som tycker att läraren inte förklarar så att de förstår. Elever som upplever att utrymme ges för reflektion tycker att skolarbetet är mer intressant Elevernas svar på Skolenkäten ger en inblick i vad som enligt dem gör skolan mer intressant. Utöver lärarnas förväntningar på eleverna följer också svaren på i vilken grad ele verna uppger att lärarna uppmuntrar dem till reflektion och att det ges utrymme för diskussion och debatt på lektionerna, svaren 4 6 över hur intressant de tycker skolarbetet är. I 2 diagrammet intill illustreras detta med svar från elever i årskurs 9, där 76 procent av de som svarar att deras lärare uppmuntrar till reflektion också svarar att skolarbetet är intressant, jämfört med 45 procent bland de som inte anser att deras lärare uppmuntrar till reflektion. Andel elever i årskurs 9 som tycker att skolarbetet är intressant, fördelade på i vilken grad lärarna uppmuntrar reflektion Samma förhållande gäller för svaren på frågan om utrymme ges för diskussioner och debatt på lektionerna. 76% Mina lärare uppmuntrar oss att reflektera ( helt/ganska bra) 45% Mina lärare uppmuntrar oss att reflektera ( ganska dåligt/inte alls) Elevernas delaktighet och möjlighet till påverkan, till exempel genom att kunna påverka arbetssätten i undervisningen, följer också hur intressant eleverna tycker att skolarbetet är. Detta illustreras i det andra diagrammet intill med svar från elever i år 2 på gymnasiet där 85 procent av de elever som anser att de får påverka arbetssätten också anser att skolarbetet är intressant. Det ska jämföras med att 63 procent av de elever som anser att de inte får påverka arbetssätten tycker att skolarbetet är intressant Andel elever i år 2 i gymnasiet som tycker att skolarbetet är intressant, fördelade på i vilken grad de får påverka arbetssätten 85% 63% Vi elever är med och Vi elever är med och påverkar på vilket sätt vi påverkar på vilket sätt vi ska arbeta ( ska arbeta ( ganska dåligt/inte alls)

12 12 (13) Lärare som upplever pedagogisk ledning från rektor upplever att de kan ge mer stöd till eleverna Skolenkäten visar att de lärare som upplever att rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet på skolan i större utsträckning upplever att de har förutsättningar att hjälpa eleverna. Resultaten visar också att det finns stora skillnader i hur lärarna ser ledarskapet av det pedagogiska arbetet. Ledningen av den pedagogiska verksamheten och utvecklingen av utbildningen Analysen av personalsvaren i Skolenkäten visar att de lärare som anger att rektor på skolan tar ansvar för det pedagogiska arbetet på skolan också i större utsträckning svarar att rektorn ser till utvecklingen av undervisningen utgår från utvärderingar av elevernas kunskaper. Detta illustreras i det första diagrammet intill där 80 procent av lärarna i grundskolan som anser att rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet i skolan också ser till att utvärderingar av elevernas kunskaper ligger till grund 10 för hur utbildningen ska utvecklas. Det ska jämföras med 28 procent av de lärare som anser att rektor inte tar ansvar för det pedagogiska arbetet Andel lärare i grundskolan som anser att rektor ser till att kunskapsutvärdering ligger till grund för utveckling av utbildningen 8 Rektor tar ansvar för pedagogiska arbetet på skolan ( 28% Rektor tar ansvar för pedagogiska arbetet på skolan ( ganska dåligt/inte alls) Ledningen av det pedagogiska arbetet och lärarnas stöd till eleverna Resultaten visar också att lärare som anger att rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet i högre grad känner att de har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av det. Detta illustreras i det andra diagrammet där 84 procent av lärarna i grundskolan som anser att rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet också uppger att de har förutsättningar att hjälpa de elever som behöver det, i jämförelse med 63 procent av de lärare Andel lärare i grundskolan som upplever att de har förutsättningar att hjälpa eleverna 84% Rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet ( helt/ganska bra) 63% Rektor tar inte ansvar för pedagogiskt arbete ( ganska dåligt/inte alls)

13 SKOLINSPEKTIONEN 13 (13) som anser att rektor inte tar ansvar för det pedagogiska arbetet.