Former för inflytande för ungdomar - Betänkande

Transkript

1 1 (9) Slutversion Former för inflytande för ungdomar - Betänkande Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett demokratiberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till former för inflytande för ungdomar. Demokratiberedningen föreslår att man inledningsvis söker former för inflytandet inom ramen för skolans verksamhet. I ett senare skede, med erfarenheter från skolans värld, bör man utveckla fler former utanför skolan. Fritidsgårdarna kommer redan från hösten 2011 att lägga upp en grupp på Facebook som riktar sig till alla ungdomar med intresse för samhällsfrågor. Uppdraget Kommunfullmäktige har gett demokratiberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till former för inflytande för ungdomar med hänvisning till uppdraget att främja underrepresenterade gruppers deltagande och att genomföra medborgardialoger för att öka ungdomars medverkan i kommunens utveckling. Former för inflytande Det finns en rad olika former för inflytande som används i kommuner. En vanlig form är ungdomsråd och ungdomsforum. Men man använder även andra former som ungdomsfullmäktige, tematiska arbetsgrupper och dialogforum. Det vanligaste målet med olika inflytandeforum är att öka ungas inflytande och delaktighet, tillvarata ungas åsikter, intressen och idéer, påverka kommunala frågor och beslut och att ordna aktiviteter och arrangemang. Men det finns inte tillräcklig kunskap om dessa inflytandeforum verkligen stärker ungas känsla av delaktighet i samhället i stort. Det tycks inte finnas någon självklar väg från viljan att vara delaktig till att faktiskt ha möjlighet att delta och påverka. Demokrati Medborgare i Sverige, inkl ungdomar, har i jämförelse med resten av världen, ett stort politiskt intresse och engagemang. Det är lägre valdeltagande bland unga än bland äldre, men vid senaste valet var valdeltagandet något högre bland unga väljare. Av åtta olika områden, som bostad, utbildning, egen ekonomi, yrke, bostadsområde, skola/arbete och livet som helhet, är det området politiska beslut som unga upplever sig ha minst inflytande över. I mindre kommuner är 3,3 % av unga i åldern år medlemmar i ett politiskt parti, medan antalet medlemmar i åldern år är 7,1 %. Det är i kommunfullmäktige som det största antalet unga folkvalda finns. Ungas representation i kommunfullmäktige är något bättre än i riksdag och landstingfullmäktige.

2 2 (9) Ungas inflytande i Mörbylånga Kommunens politiker har vid flera tillfällen deltagit vid lektioner i år 8 för att informera om politiskt arbete och tillsammans med eleverna diskutera frågor som eleverna anser angelägna. Erfarenheterna från dessa möten har varit mycket goda. Vid förra valet genomfördes ett skolval och alla partier deltog i en valdebatt arrangerad av skolan i samband med skolvalet. I läroplanen framgår att eleverna ska ha kunskap om demokratins principer och att de ska utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Läraren ska förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Enligt läroplanen ska eleverna på högstadiet få kunskap och insikt i olika politiska ideologier och Sveriges politiska system. De ska veta var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort och individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. Enligt läroplanen ska elever i årskurs 4-6 få kunskap om vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. De ska få kunskap om politiska val och partier i Sverige. Veta vilka uppdrag riksdag och regering har och i frågor som berör dem själva också förstå vad som skiljer de olika partierna åt. Enkätresultatet från Lupp 2009 visade att elevernas intresse för möten med politiker är stort och jämförelsevis större än i andra kommuner. Demokratiberedningen bjöd in representanter från skola och fritidsverksamhet för att de skulle ge beredningen en bild av nuläget i kommunen och få deras uppfattning om hur man fångar ungdomars uppmärksamhet i demokratifrågor. Beredningen ville veta hur intresserade ungdomar är av samhällsfrågor, om de har en vilja att påverka? Hur arbetar högstadierna för att ge kunskap om demokrati och väcka intresse för att kunna påverka? Hur bemöter fritidsverksamheten ungdomars frågor om påverkan/samhällsfrågor. Under vilka former möter man ungdomar, med vilka frågor, med vilket förhållningssätt? Beredningen bjöd även in en representant från Regionförbundet som föreläste om Demokrati och ungas inflytande. Presentationen visade att ungas inflytande inte bara är till för de unga själva utan att ungas delaktighet är viktigt för lokalsamhällets utveckling och fortlevnad. Unga är en resurs för kommunens och regionens utveckling. Genomförande Befolkningsutveckling/demografi Det är ett känt faktum att Mörbylånga kommun har stor utflyttning bland unga vuxna. I jämförelse med riket har Mörbylånga kommun betydligt färre invånare i åldern år. Anledningen är studier och arbete på annan ort. Däremot följer Mörbylånga kommun förhållandevis väl befolkningsutvecklingen i riket i åldrarna yngre än 20 år. Mörbylånga kommun är en tillväxtkommun med en ökande befolkning.

3 3 (9) Med hänvisning till den stora utflyttningen av unga vuxna är det angeläget att analysera vilka faktorer som kan påverka deras beslut att i framtiden flytta tillbaka till sin uppväxtkommun. Respekt för barn och ungas behov är en viktig faktor där ett reellt inflytande förmodligen är av stor betydelse. Att verka för att öka barn och ungas inflytande över den kommunala verksamheten kan vara ett verksamt sätt att öka sannolikheten till återflytt till uppväxtkommunen. Kända omvärldsförändringar Internet, sociala medier och demokratiska utmaningar Internet och sociala medier har på många sätt skapat nya förutsättningar för samhällsengagemang och politiskt deltagande. Unga är digitala infödingar medan äldre än digitala invandrare. Omkring 95 % av de nordiska ungdomarna har tillgång till Internet i hemmet och flertalet använder Internet dagligen. Nybörjaråldern har på nio år sjunkit från 13 år till 4 år. Facebook startade 2004 och har på sex år fått 500 miljoner medlemmar. Var femte flicka i 13-års-åldern skriver på en blogg och majoriteten skriver åtminstone någon gång i veckan. Socialt samhällsengagemang på nätet Internet och sociala medier har blivit en viktig källa för att bygga och utveckla resurser och sociala nätverk. Skiljelinjen mellan det virtuella och det reella, mellan det privata och det offentliga och mellan vardag och politik har blivit allt mer diffus. Deltagandekulturen växer sig allt starkare i takt med att Internet mer och mer utvecklas till en arena för sociala aktiviteter. Med tillgång till nätets resurser kan alla fungera som massmediala politiska aktörer. organisationssverige individen som redskap för organisationen eller organisationen som redskap för individen... Hela idén om att organisera inflytande går stick i stäv med samhällets utveckling för närvarande. Där sker möten mellan individer och inte mellan organisationer. Många uppfattar att det är alltför tungt att försöka påverka den traditionella föreningsformen. Föreningar och organisationer är mer sällan beredda att förändra arbetssätt, innehåll eller arbeta med frågor som intresserar unga. Istället använder unga sig av andra sätt för att driva sina frågor och påverka direkt. För att en ung människa ska involvera sig i en organisation krävs att individen upplever att de får ett personligt utbyte av deltagandet. Man deltar inte för organisationens skull, för att bevara organisationen, utan för att man upplever sig kunna dra nytta av något som man kan få via organisationer som erfarenheter, nätverk, referenser osv. Visioner och övergripande mål Vision 2020 Enligt Vision 2020 ska barns och ungdomars behov av en trygg uppväxtmiljö och utvecklingsmöjligheter vara väl tillgodosett och kommunen ska präglas av social och etnisk integration samt demokrati och jämlikhet. Förslaget att utveckla former för ungdomsinflytande går helt i linje med visionen.

4 4 (9) Övergripande mål Det politiska arbetet ska kännetecknas av helhetssyn, samverkan och samordning samt ha fokus på medborgarnas behov. Ledord är ärlighet, lojalitet, integritet och tydlighet. Det kommunala arbetet ska kännetecknas av en ständigt pågående dialog med medborgarna, visa god lyhördhet för omvärldsförändringar och erbjuda korta handläggningstider och snabba beslut. Genom att utveckla ungdomsinflytande uppfyller man målet att ha fokus på medborgarna och att arbetet ska kännetecknas av en levande dialog. Visioner och strategier 2025 Kommunfullmäktige har nyligen antagit en ny version av Visioner och strategier Dokumentet är tydligt på vikten av ungdomars möjligheter till inflytande. En av strategierna är Utveckla särskilt ungdomars möjligheter till inflytande. Ytterligare en strategi har fokus på ungdomar Arbeta för en trygg och inspirerande uppväxtmiljö för ungdomar och ett tryggt samhälle och god service för alla. SWOT-analys Ungas inflytande inom ramen för skolans verksamhet In terna fak torer Ex terna fak torer Positiva faktorer Styrkor Via skolan når man alla barn och unga Många beslut rör barn och unga Unga har respekt för det politiska systemet Stort intresse enligt Lupp 2009 Unga som resurs Fungerar även som remissorgan Organiserat tillfälle för dialog Bekant form för dialog, enkelt Läroplanen stödjer träning i arbeta i demokratiska former Möjligheter Ungdomar visar generellt ett stort intresse för samhällsfrågor Kunskap om ungas syn på kommunala beslut Demokratisk fostran Ungdomar är intresserade av sin närmiljö Ansvarstagande Unga är underrepresenterade Unga har andra intressen än vuxna Negativa faktorer Svagheter Deltagande i elevråd intresserar inte alla ungdomar Endast inflytande för år Deltagande elever kan sakna förankring Dialogen styrs av vuxna Fokus på skolfrågor Hot De politiska partierna har färre medlemmar bland unga människor Lägre valdeltagande bland unga väljare Minskat engagemang för den representativa demokratin Kommunala ungdomsråd får inga bidrag från Ungdomsstyrelsen Ungas och vuxnas förväntningar och förhoppningar kolliderar

5 5 (9) Demokratiberedningens förslag Med utgångspunkt från de kunskaper och erfarenheter som demokratiberedningen har fått under sitt arbete har beredningen utformat sitt förslag till inflytandeformer. Demokratiberedningen föreslår två olika former för inflytande inom ramen för skolans verksamhet, en som vänder sig till åldern år i form av ett kommunalt ungdomsråd och en som vänder sig till åldern år i form av en barnpanel. Det är viktigt att tidigt fånga barn och ungas intresse för samhälleliga frågor och att få deras delaktighet. Demokratiberedningens förslag är att högstadierna vid Skansenskolan och vid Friskolan, med utgångspunkt från sina respektive elevråd och andra inflytandeformer, utformar ett gemensamt Kommunalt Ungdomsråd. Beredningen föreslår att det Kommunala Ungdomsrådet har tre möten per år, en gång på hösten och två gånger på våren. Dessutom föreslår beredningen att Barnpanelen bildas av två representanter från resp. mellanstadieskola, dvs. 12 elever som väljs av elevråden. Precis som med det Kommunala Ungdomsrådet föreslår beredningen att Barnpanelen träffas tre gånger per år, en gång på hösten och två gånger på våren. En instruktion för det Kommunala Ungdomsrådet respektive Barnpanelen anger formerna för arbetet, se bilagor. Mötena i Barnpanelen och i det Kommunala Ungdomsrådet sker på skoltid. Dagordningarna utformas ömsesidigt från elevernas sida och från politikernas sida. Ärenden i det Kommunala Ungdomsrådet kan vara av mer principiell karaktär och behandla frågor om demokrati. Eventuellt kan de kopplas till politikernas besök vid lektioner i år 8. Ärenden i Barnpanelen får med naturlighet en mer konkret karaktär och knyter an till elevernas egen erfarenhet. Där utgör barnkonventionen en vägledning. Konventionen om barnets rättigheter är ett strategiskt dokument för all kommunal verksamhet och särskilt när kommunen vill utveckla former för inflytande för barn och unga. I Barnkonventionen poängteras tre artiklar som viktigare än andra. Det är artiklarna 2, 3, 6 och 12. Sammantaget påminner artiklarna om att reglerna i konventionen gäller för alla barn utan undantag, att reglerna handlar om vad som är bäst för barnen, att barnen har rätt till liv och utveckling och att vuxna ska lyssna på barnen. Konventionen gäller alla upp till 18 år och gäller därmed även det Kommunala Ungdomsrådet. Elever i högstadiet har förmodligen lite bättre förutsättningar att föra sin talan än elever i mellanstadiet. I en Barnpanel blir därför barnkonventionen viktig som en påminnelse om hur man bör bedriva arbetet. Mötesformer För både Barnpanelen och det Kommunala Ungdomsrådet är det viktigt att förstå att barnen och ungdomarna måste tas emot med stor omsorg. Det är viktigt att mötet sker på ett sådant sätt att barnen/ungdomarna känner sig bekväma och

6 6 (9) trygga. Det är en förutsättning för att de ska delge vuxna sina synpunkter. Det är också viktigt att man följer upp frågor som diskuterats. Inför möten i Barnpanelen/Kommunala Ungdomsrådet bör barnen/ungdomarna förberedas och göras delaktiga i planeringen. De bör medverka vid utformning av mötets dagordning. Det är bra om både politiker, elever, lärare och samordnare har jobbat med dagordningen och vet hur man vill presentera eventuella förslag eller vet hur man kan svara på eventuella frågor tex. Möten kan förläggas till skolmiljön men den kan också förläggas till kommunkontor för att ge eleverna inblick i den miljön. Det är viktigt att tänka på att man pratar så att alla som är med på mötet förstår vad som sägs. Det är viktigt att man ger tydlig information om vad som händer med frågor som diskuteras i Barnpanelen/Kommunala Ungdomsrådet, att visa hur barnen/ungdomarna respektive ledamöterna jobbat vidare med de frågor som diskuterats. Om en fråga har lett till beslut i kommunstyrelse eller kommunfullmäktige måste man informera om det. Om en fråga inte har lett till några beslut är det också viktigt att informera om varför ett eventuellt förslag inte gick att genomföra. Ett självständigt Ungdomsråd Även om det Kommunala Ungdomsrådet vänder sig till elever i högstadiet ska det inte behöva innebära att elever inte är välkomna i Kommunala Ungdomsrådet när de börjar gymnasiet. Det är viktigt att komma ihåg att de elever som deltar i Kommunala Ungdomsrådet inte representerar sin skola utan representerar alla ungdomar i kommunen. Det är demokratiberedningens ambition att medverka till att ungdomar kan bilda ett självständigt Ungdomsråd som inte är knutet till den kommunala organisationen. Möjligheten till detta kan öka om gymnasieungdomar får sin demokratiska skolning via det Kommunala Ungdomsrådet. Därför är det värdefullt att det finns möjlighet även för gymnasieelever att delta i Kommunala Ungdomsrådet. Villkoren för detta avgörs i Kommunala Ungdomsrådet. Dessutom föreslår demokratiberedningen att fritidsgårdarna öppnar en grupp på facebook som vänder sig till samhällsintresserade ungdomar. Från gruppen kan man tex få synpunkter på hur en kommunal hemsida kan utformas som leder till intresse bland barn och unga. Kanske bästa lösningen är att ungdomarna själva utformar sidor på nätet som engagerar dem? Genom en grupp på facebook får politiker möjlighet att ställa konkreta frågor, att använda gruppen som en referensgrupp. Det är det inte möjligt för fritidsledare att debattera politiska frågor i gruppen, men deltagare i gruppen kan däremot inom sig föra en politisk diskussion. Mål och medel Förslagen i betänkandet är realistiska eftersom de genomförs i befintlig, kommunal organisation. De former för inflytande som föreslås är en utveckling av befintliga former för inflytande via elevråden. Kostnaderna kan totalt för ett Kommunalt Ungdomsråd och en Barnpanel bli mellan kronor till

7 7 (9) kronor och inkludera samtliga kostnader förknippade med arvoden, resor, ev föreläsare, deltagande i olika sammanhang och mindre omkostnader. Förslaget bygger på att skolans personal deltar inom ramen för sina tjänster och att skolan ställer lokaler till förfogande. Dessutom finns Drömfångarprojektet som syftar till att stimulera ungas egna arrangemang om elever, inom ramen för det Kommunala Ungdomsrådet, skulle vilja genomföra arrangemang. Slutsatser och överväganden Förslagets utformning Betänkandet föreslår inledningsvis begränsade former för inflytande. Avsikten är att genom den första insatsen få erfarenheter att ta vara på vid utvecklingen av fler former för inflytande. Det är demokratiberedningens vilja att det ska ske en utveckling av ungdomars möjlighet till inflytande över det kommunala arbetet. I framtiden bör man utforma ett kommunalt ungdomsråd för ungdomar mellan år. Under 2010 genomfördes en enkät bland gymnasieungdomar för att få reda på deras intresse för inflytande i kommunala frågor. Genom lupp-enkäten vet vi att 45 % av eleverna i år 8 vill vara med och påverka i frågor som rör Mörbylånga kommun. Intresset sjunker under gymnasietiden. I årskurs 1 är fortfarande 30 % intresserade, i årskurs 2 är 22 % intresserade men i årskurs 3 är endast 16 % fortfarande intresserade. I samband med enkäten fick ungdomarna en inbjudan till ett möte för att gemensamt diskutera vilka former för inflytande som de själva föredrar. Av 374 elever som fick enkäten svarade 55 % på enkäten, men endast 11 personer visade intresse för att komma till mötet. Vid själva mötet deltog två flickor och vanligtvis visar flickor större intresse och engagemang än pojkar. En slutsats kan bli att det inte är självklart att de ungdomar som går gymnasiet i en annan kommun är tillräckligt intresserade för att själva bilda ett ungdomsråd i Mörbylånga kommun. Därför väljer demokratiberedningen att påbörja arbetet med att utveckla former för inflytande för ungdomar med att starta processen i grundskolan. Erfarenheterna från möten mellan elever i år 8 och politiker visar att mötena är uppskattade och meningsfulla. Därför är det en bra grund att utgå från. Om dessutom elever har möjlighet att delta i Kommunala Ungdomsrådet även när de börjar gymnasiet, finns förutsättningar för en självständig organisation i framtiden. I detta betänkandet föreslår demokratiberedningen att kommunen utvecklar två former för inflytande. Dels ett kommunalt ungdomsråd med högstadieelever, där elever från både Skansenskolan och Friskolan deltar, dels en barnpanel med elever från år 4-6 från alla skolor i kommunen. Utöver det finns det möjlighet att utveckla former för inflytande via fritidsgårdarnas grupp på facebook. Betydelsen av sociala medier Engagemang som bygger på virtuell organisering tycks inte tas på allvar av vuxna, samhället och olika föreningar. Ungdomar har omfattande egna nätverk via sociala medier. Det som kännetecknar aktiviteter på nätet är att de är gemensamma. Det finns ingen som styr händelserna på nätet. Det är användarna

8 8 (9) själva som utformar Internet. Internetgenerationen beskrivs ofta som mer distanserad från det politiska engagemanget än tidigare generationer. Ungdomsdialog på nätet Internet, mobiltelefoner och de sociala medierna har blivit en självklar del i ungas liv. Det som i första hand avgör hur man använder Internet är vad man vill uppnå. Vill man öka ungdomars deltagande i det befintliga politiska arbetet eller vill man tillsammans med ungdomarna leta sig fram till nya former för deltagande? Sker dialogen på de vuxnas villkor eller på ungdomarnas villkor? Kommuners användning av sociala medier för att stärka demokratin Några kommuner har särskilda sidor för Unga där man samlat info som rör unga. Vissa sidor är interaktiva genom att man kan ställa frågor och lämna uppgifter i ett formulär på sidan. Men det är fortfarande en kommunal hemsida och man kan inte chatta med någon på kommunen. En hemsida är inte i första hand interaktiv, den är mer för ensidig info och ger i första hand information om ungdomsaktiviteter och vilka möjligheter som finns för unga att påverka det kommunala arbetet. Vill man ha en dialog, en interaktiv sida på nätet bör man använda facebook, bloggar eller liknande. Många kommuner har ett facebook-konto, men inte så många har sidor som riktar sig enbart till ungdomar. Däremot är det många fritidsgårdar som vänder sig direkt till ungdomar via ett facebook-konto. Mobiltelefonen är också en bra möjlighet för dialog. SMS-paneler används i flera olika sammanhang. Visserligen krävs ganska konkreta frågor vilket begränsar möjligheterna. Men för unga ligger ofta värdet i själva frågeställningen, inte i möjligheten att delta i organisationens långsiktiga och kontinuerliga samtal. Den politiska närvaron på nätet Det är viktigt att klargöra vad som kan vara ett uppdrag för en kommunal organisation och vad som lämpligen sker via partierna. Att föra politiska samtal med medborgare är en fråga för respektive parti. Det kan inte delegeras till en kommunal tjänsteman. Fritidsledare, via facebook, kan fånga upp synpunkter och idéer från unga men däremot kan de inte diskutera politik med unga. De måste varje enskild partimedlem göra själv. Vill man diskutera politiska frågor med unga på Internet är det en politiker som för den diskussionen, antingen inom ett parti eller genom partimedlemmarna själva via exempelvis facebook. Eftersom det är enkelt att använda olika former för dialog på nätet som bloggar, facebook och twitter så finns det inga tekniska svårigheter eller hinder för en enskild människa att interagera med andra människor via Internet. Den kommunala hemsidan Det kvarstår att utreda frågan om ungdomars inflytande via sociala medier. Hur ska man använda fritidsgårdarnas facebook-grupp? Hur kan man utforma en hemsida så den intresserar barn och unga? Vem ska jobba med hemsidan? Är det ungdomarnas eget ansvar? Är det fritidsgården som får i uppdrag att, tillsammans med ungdomarna, utforma en hemsida för unga? Hur kan den

9 9 (9) kommunala organisationen använda sociala medier så att det intresserar unga? Hur kan hemsidan anpassas så att den blir attraktiv för unga? Det finns många synpunkter på att utformningen av den kommunala hemsidan inte attraherar ungdomar. Det finns en diskussion om hur politiker inom ramen för sitt partiarbete och hur den kommunala organisationen ska använda sociala medier i dialogen med medborgarna. Möjligen bör demokratiberedningen få i uppdrag att skriva ett betänkande om kommunens användning av sociala medier. Politisk representation Anledningen till att vi behöver konstruera särskilda mötesformer mellan beslutsfattare och ungdomar är ju att beslutsfattare inte delar samma erfarenheter som ungdomar på grund av den höga genomsnittsåldern i partierna och på att ungdomar inte gärna engagerar sig i politiska organisationer. Det mest självklara sättet att ge ungdomar mer inflytande är att öka antalet medlemmar i de politiska ungdomsförbunden och antalet unga vuxna i moderpartierna. Så länge som ungdomarna inte representerar sig själva i det demokratiska systemet så kommer deras inflytande att vara av konstlad karaktär, dvs någon gör sig till tolk för deras behov. Svaret på hur ungdomar ska få större inflytande ligger i partiernas arbete med medlemsrekrytering. I den representativa demokratin är det att föredra att de politiska ungdomsförbunden växer och får lokalavdelningar som representerar ungdomarna på lokal nivå. Om det inte är möjligt borde politikerna själva ha en egen dialog med ungdomar via facebook, twitter osv och på det viset även kunna representera ungdomarna vid beslut. Reservationer och yrkanden Inga reservationer och yrkanden presenterades. Bilagor Instruktion för Kommunala Ungdomsrådet Instruktion för Barnpanelen