Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det?"

Transkript

1 Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det?

2 Per Kornhall Författare och debattör FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts in Education and Training.

3 Per Kornhall Författare och debattör FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts in Education and Training.

4 Per Kornhall Författare och debattör FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts in Education and Training.

5 Per Kornhall Författare och debattör FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts in Education and Training. Per Kornhall Skolutveckling på evidensbaserad grund. En handbok.

6 PISA

7 PISA

8 PISA

9 PISA Orsakerna bör därför i första hand sökas på systemnivå.

10 PISA

11 PISA

12 PISA De enda OECD-länder som presterar signifikant sämre än Sverige i samtliga kunskapsområden är Chile och Mexiko.

13

14

15

16

17

18

19

20

21 Allodi, Mara (2013) Simple-minded Accountability measures Create Failing Schools in Disadvantaged Contexts: a cas study of a Swedish junior high school. Policy futures in Education. Vol. 11 No Andersson et al. (2010) Ethnic segregation and performance inequality in the Swedish school system: a regional perspective.environment and Planning A 2010, volume 42, pages ; Bifulco & Ladd (2007) School choice, racial segregation, and test-score gaps: Evidence from North Carolina's charter school program. Journal of Policy Analysis and Management. Vol. 26:1. onary Tale. Brookings Institution Press. Washington D.C. Frankenberg et al. (2011). Choice without equity: Charter school segregation. Education Policy Analysis Archives Vol 19 No1 2 Hattie, J (2014) Synligt lärande - en syntes. Natur & Kultur. Hinnerich & Vlachos (2013) Systematiska skillnader mellan interna och externa bedömningar av nationella prov en uppföljningsrapport. I: Skolinspektionen (2013) Olikheterna är för stora. Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan, Resultatbilaga ss Kallstenius, J De mångkulturella innerstadsskolorna Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm. Acta Universitatis Stockholiensis. Stockholm Studies in Sociology New series 49. Karsten, S mfl. (2003) School Choice and Ethnic Segregation. Educational Policy : 452 Lundahl & Olson Democracy lessons in market-oriented schools: The case of Swedish upper secondary education. Education, Citizenship and Social Justice. 8: Lankford & Wyckoff (2006) The Effect of School Choice and Residential Location on the Racial Segregation of Students. Improving School Accountability. Vol.14, Advances in Applied Microeconomics pp Musset, P. (2012), School Choice and Equity: Current Policies in OECD Countries and a Literature Review, OECD Education Working Papers, No. 66, OECD Publishing. OECD (2013) PISA2012 Results in Focus: What 15-year-olds know and what they can do with what they know. OECD Publishing. Paris. Skolverket (2012a) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Rapport 374. *Skolverket (2012b) En bild av skolmarknaden Syntes av Skolverkets skolmarknadsprojekt. Skolverkets aktuella analyser Thullberg, Per (2014) Utvärdera för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer. Statens offentliga utredningar. SOU 2014:12. Trumberg Anders (2011): Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet [Divided schools. Processes of segregation in the Swedish school system], Örebro studies in Human Geography 6, 325pp.

22 Allodi, Mara (2013) Simple-minded Accountability measures Create Failing Schools in Disadvantaged Contexts: a cas study of a Swedish junior high school. Policy futures in Education. Vol. 11 No Andersson et al. (2010) Ethnic segregation and performance inequality in the Swedish school system: a regional perspective.environment and Planning A 2010, volume 42, pages ; Exempel på svensk Bifulco & Ladd (2007) School choice, racial segregation, and test-score gaps: Evidence from North Carolina's charter school program. Journal of Policy Analysis and Management. Vol. 26:1. onary Tale. Brookings Institution Press. Washington D.C. och internationell Frankenberg et al. (2011). Choice without equity: Charter school segregation. Education Policy Analysis Archives Vol 19 No1 2 Hattie, J (2014) Synligt lärande - en syntes. Natur & Kultur. forskning som visar Hinnerich & Vlachos (2013) Systematiska skillnader mellan interna och externa bedömningar av nationella prov en uppföljningsrapport. I: Skolinspektionen (2013) Olikheterna är för stora. Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan, Resultatbilaga ss Kallstenius, J De mångkulturella innerstadsskolorna Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm. Acta Universitatis Stockholiensis. Stockholm Studies att in Sociology skolval New series 49. leder till Karsten, S mfl. (2003) School Choice and Ethnic Segregation. Educational Policy : 452 Lundahl & Olson Democracy lessons in market-oriented schools: The case of Swedish upper secondary education. Education, Citizenship and Social Justice. 8: segregation, Lankford & Wyckoff (2006) The Effect of School Choice and Residential Location the Racial Segregation of Students. Improving School Accountability. Vol.14, Advances in Applied Microeconomics pp Musset, P. (2012), School Choice framförallt and Equity: Current Policies in OECD Countries and a etnisk Literature Review, OECD Education Working Papers, No. 66, OECD Publishing. OECD (2013) PISA2012 Results in Focus: What 15-year-olds know and what they can do with what they know. OECD Publishing. Paris. Skolverket (2012a) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? sådan. En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Rapport 374. *Skolverket (2012b) En bild av skolmarknaden Syntes av Skolverkets skolmarknadsprojekt. Skolverkets aktuella analyser Thullberg, Per (2014) Utvärdera för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer. Statens offentliga utredningar. SOU 2014:12. Trumberg Anders (2011): Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet [Divided schools. Processes of segregation in the Swedish school system], Örebro studies in Human Geography 6, 325pp.

23

24 Rektor Nämnd/styrelse

25 !! Förtroendeklyftan Nämnd/styrelse Rektor

26 Skola och demokrati

27 Mer skola ger bättre medborgare

28 Mer skola ger bättre medborgare OECD har visat att högre utbildningsnivå ger ökat deltagande i allmänna val, och mer positiv attityd till lika rättigheter för etniska minoriteter.

29 Vad ger då dålig skola?

30 Vad ger då dålig skola?

31 Vad ger då dålig skola? Militärstyre: Bra

32 Vad ger då dålig skola? Leva i en demokrati (ej viktigt) Militärstyre: Bra

33 Vad ger då dålig skola? Sälja sin röst Leva i en demokrati (ej viktigt) Militärstyre: Bra

34 Diktatur: Bra Vad ger då dålig skola? Sälja sin röst Leva i en demokrati (ej viktigt) Militärstyre: Bra

35 Skola och hälsa

36 Mer skola ger mer hälsa

37 Mer skola ger mer hälsa Amerikanska forskare har till exempel visat att ett års skolgång ger ungefär en inkomsthöjning på tio till fjorton procent och minskar risken att dö inom tio år med 3,6 procent.

38 Mer skola ger mer hälsa Amerikanska forskare har till exempel visat att ett års skolgång ger ungefär en inkomsthöjning på tio till fjorton procent och minskar risken att dö inom tio år med 3,6 procent. Källa: Ben Levin How to Change 5000 Schools.

39 Vad ger då dålig skola? Socialstyrelsen, Social rapport 2010

40 Vad ger då dålig skola? Betygen i grundskolans årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare, oavsett barnens socioekonomiska uppväxtbakgrund. När barnen väl har grupperats genom grundskolebetyget minskar betydelsen av socioekonomisk bakgrund för benägenheten att studera vidare. De grupper som har låga eller ofullständiga De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem, exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. De grupper som inte går vidare till gymnasiet eller hoppar av en gymnasieutbildning tidigt har svårare än andra för framtida psykosociala problem, exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. att etablera sig på arbetsmarknaden. Socialstyrelsen, Social rapport 2010 Socialstyrelsen, Social rapport 2010

41 Hjulsta 29 % Rinkeby 38 % Akalla 33 % Rågsved 32 %

42 Hjulsta 29 % Rinkeby 38 % Akalla 33 % Rågsved 32 % Andelen behöriga till gymnasiet från årskurs

43 Orsaker Kommunalisering - decentralisering Mål- och resultatstyrning - regellöshet Pedagogik - ensamarbete och brist på ledning Skolmarknaden - segregation, resursfördelning och korruption

44 Sverige saknar vidare en tradition att utvärdera reformer på skolans område Så långt bakåt i tiden vi har kunnat överblicka saknas i Sverige exempel på ordentliga reformutvärderingar på skolans område som genomförts på initiativ av regering eller riksdag. Thullberg, Per (2014) Utvärdera för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer. Statens offentliga utredningar. SOU 2014:12.

45 5 + 1 frågor

46 Segregationen? frågor

47 5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov?

48 5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov? Tidiga insatser?

49 5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov? Tidiga insatser? Lärares löner, arbetsförhållanden och kompetensutveckling?

50 5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov? Tidiga insatser? Lärares löner, arbetsförhållanden och kompetensutveckling? Förtroendeklyftan?

51 5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov? Tidiga insatser? Lärares löner, arbetsförhållanden och kompetensutveckling? Förtroendeklyftan? Förändringsteori och logik i de förslag du/ni har

God elevhälsa + goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg

God elevhälsa + goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg God elevhälsa + goda resultat = sant Per Kornhall och Johan Hallberg SKOLA + FOLKHÄLSA = SANT SKOLA = FOLKHÄLSA Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins

Läs mer

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Per Kornhall FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network

Läs mer

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

Varför det är livsavgörande att kunna läsa Varför det är livsavgörande att kunna läsa Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network

Läs mer

God elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg

God elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg God elevhälsa +goda resultat = sant Per Kornhall och Johan Hallberg SKOLA + FOLKHÄLSA = SANT per@kornhall.se Skolstrateg Skolstrateg Författare till Barnexperimentet Skolstrateg Författare till Barnexperimentet

Läs mer

Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall

Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network

Läs mer

Att motverka skolmisslyckanden

Att motverka skolmisslyckanden Att motverka skolmisslyckanden Konsten att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt Hur ser det ut i Västra Götaland? Vad beror det på? Förklaringsmodeller Vad bör göras? www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter

Läs mer

Per Kornhall. FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert

Per Kornhall. FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Per Kornhall FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts in Education and Training Per

Läs mer

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop? Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop? Borås 12 oktober 2018 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen Hur relationer mellan befolkningsgrupper utvecklas + +

Läs mer

DET FRIA SKOLVALET ÖKAR KLYFTOR MELLAN SKOLOR

DET FRIA SKOLVALET ÖKAR KLYFTOR MELLAN SKOLOR DET FRIA SKOLVALET ÖKAR KLYFTOR MELLAN SKOLOR Den svenska skolans nya geografi Bo Malmberg, projektledare, Stockholms universitet Eva Andersson, Stockholms universitet Zara Bergsten, Uppsala universitet

Läs mer

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har

Läs mer

Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor

Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S Utbildningsdepartementet Vissa timplanefrågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Författningsförslag... 4 1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)...

Läs mer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Juho Härkönen Sociologiska institutionen Stockholms universitet juho.harkonen@sociology.su.se 1 Innehåll Utgångspunkt för denna presentation:

Läs mer

Bättre skola till varje pris

Bättre skola till varje pris Bättre skola till varje pris Hur skolan använder sina resurser är i allmänhet viktigare än hur stora de är. Genom att använda resurser effektivt kan ofta utbildningsresultaten förbättras utan att kostnaderna

Läs mer

Vad säger forskningen om betygen, det fria skolvalet och lärarprofessionen?

Vad säger forskningen om betygen, det fria skolvalet och lärarprofessionen? RAPPORT FRÅN KOMMITTÉN FÖR SKOLFRÅGOR SEPTEMBER 2014 Vad säger forskningen om betygen, det fria skolvalet och lärarprofessionen? Detta dokument har producerats av Kommittén för skolfrågor som tillhör Kungl.

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Kommittédirektiv Förbättrade resultat i grundskolan Dir. 2012:53 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007

Läs mer

Miljongapet. Lön för mödan. - om skolan och samhällsekonomin. Stefan Fölster

Miljongapet. Lön för mödan. - om skolan och samhällsekonomin. Stefan Fölster Miljongapet Lön för mödan - om skolan och samhällsekonomin Stefan Fölster 2014-11-05 1 www.reforminstitutet.se info@reforminstitutet.se 070-30 43 160 Box 3037, 103 61, Stockholm Skolans kvalitet spelar

Läs mer

Syftet med rapporten. Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer. Diskutera orsaker till utvecklingen

Syftet med rapporten. Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer. Diskutera orsaker till utvecklingen Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten Datakällor Figur 2.1 Total variation i meritvärde,

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning

Läs mer

Evidens i praktiken. Hur man kan arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan

Evidens i praktiken. Hur man kan arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan Evidens i praktiken. Hur man kan arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan Countries need an increasingly educated and skilled workforce to succeed in today s knowledge economy Education

Läs mer

Elevsammansättningens roll och betydelse. -en forskningsöversikt

Elevsammansättningens roll och betydelse. -en forskningsöversikt Elevsammansättningens roll och betydelse -en forskningsöversikt Problemfält Det finns ett starkt stöd i forskningen för att påstå att klyftorna mellan olika elevgrupper och deras studieresultat ökat under

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lokala prioriteringar och nationella intressen En rapport om skillnader i svensk skola Lokala prioriteringar och nationella intressen En rapport om skillnader i svensk

Läs mer

SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?

SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet? SKOLAN Hur stärker vi kvalitetsarbetet? Per Kornhall PhD, Teacher s diploma. Author and consultant in school development Member of the Royal Swedish Academy s School Committee. per@kornhall.se KVALITET

Läs mer

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Erik Nilsson Statssekreterare Utbildningsdepartementet 1 Visst är det viktigt att må bra för att kunna lära sig men minst lika viktigt att lära sig för

Läs mer

U2015/3357/S. Statens skolverk Stockholm

U2015/3357/S. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:3 2015-06-04 U2015/3357/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om samverkan för bästa skola Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Statens skolverk att

Läs mer

Hur får vi till det vi borde göra?

Hur får vi till det vi borde göra? Hur får vi till det vi borde göra? Per Kornhall FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts

Läs mer

Motverka studieavbrott. En sammanfattande kunskapsöversikt

Motverka studieavbrott. En sammanfattande kunskapsöversikt Motverka studieavbrott En sammanfattande kunskapsöversikt Forskning om studieavbrott 2014:1 Motverka studieavbrott - En sammanfattande kunskapsöversikt Översättning och sammanfattning: Anna Liljeström

Läs mer

I SKUGGAN AV PISA. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

I SKUGGAN AV PISA. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning I SKUGGAN AV PISA Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Innehåll Vad säger PISA-resultaten? Ska vi tro på PISA-resultaten? Vad tycker OECD att vi ska göra? Vad kan och bör vi göra?

Läs mer

Påverkar bostadssegregationen flyktingbarns skolresultat?

Påverkar bostadssegregationen flyktingbarns skolresultat? Søkelys på Norden Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Hans Grönqvist och Olof Åslund Påverkar bostadssegregationen flyktingbarns skolresultat? Artikeln presenterar en ny studie av hur bostadssegregation

Läs mer

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Stockholm den 19 oktober Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Utbildningsdepartementet 1 Kunskaperna vänder åt rätt håll Sveriges resultat i PISA Sveriges matematikresultat i TIMSS 520 550 Åk 8 510

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella

Läs mer

SVENSK UTBILDNING I ETT UTIFRÅNPERSPEKTIV ANALYS AV OECD-GRANSKNINGAR

SVENSK UTBILDNING I ETT UTIFRÅNPERSPEKTIV ANALYS AV OECD-GRANSKNINGAR SVENSK UTBILDNING I ETT UTIFRÅNPERSPEKTIV ANALYS AV OECD-GRANSKNINGAR Jan Hylén 1 BAKGRUND Många OECD-projekt jämför och analyserar svensk utbildning. Om man lägger alla studier bredvid varandra går det

Läs mer

Till Mor (1947 2008), far, farfar och familjen

Till Mor (1947 2008), far, farfar och familjen Den delade skolan Till Mor (1947 2008), far, farfar och familjen Örebro Studies in Human Geography 6 Anders Trumberg Den delade skolan Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet Anders Trumberg,

Läs mer

Vad fungerar? Riktade program mot skolk och studieavbrott för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet

Vad fungerar? Riktade program mot skolk och studieavbrott för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet Vad fungerar? Riktade program mot skolk och studieavbrott för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet Forskning om studieavbrott 2014:7 Svensk titel: Vad fungerar? Riktade program mot skolk och studieavbrott

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017 Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Skollagen, 1 kap. Likvärdig utbildning 9 Utbildningen inom skolväsendet

Läs mer

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs

Läs mer

2. Svenska barn har... från 7 till 16 års ålder. 3. I skolan läser man flera..., som t.ex. svenska, samhällskunskap,... och trä- och textil-...

2. Svenska barn har... från 7 till 16 års ålder. 3. I skolan läser man flera..., som t.ex. svenska, samhällskunskap,... och trä- och textil-... Lektion 13 SCIC 13/12/2013 TEMA: KULTUR, UTBILDNING OCH UNGDOMSFRÅGOR A. Den svenska skolan: ordförråd och bakgrund 1. Först går man i... i nio år och sedan i... i tre år. 2. Svenska barn har... från 7

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

Gymnasiebehörighet 2018

Gymnasiebehörighet 2018 Gymnasiebehörighet 2018 Statistisk analys för Askersunds kommun och rikets resultat årskurs 9 2019-01-16 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund...3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2018...3 2.1

Läs mer

Skolval. Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet

Skolval. Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet Skolval Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet Hur bör effekterna av skolval utvärderas? Levin (2002) menar ag fyra uiallsvariabler är relevanta: l Effek1vitet

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande Utveckling, risker och skydd i en överblick från utbildningspolicy till skolans vardag

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande Utveckling, risker och skydd i en överblick från utbildningspolicy till skolans vardag Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande Utveckling, risker och skydd i en överblick från utbildningspolicy till skolans vardag Mara Westling Allodi Specialpedagogikens dag 14 mars 2018 Specialpedagogik

Läs mer

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna

Läs mer

Gymnasiebehörighet 2017

Gymnasiebehörighet 2017 Gymnasiebehörighet 2017 Statistisk analys för Sjöängsskolans och rikets resultat årskurs 9 2018-02-21 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2017... 3 2.1 Gymnasiebehörighet...

Läs mer

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och

Läs mer

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Bo Burström, professor/överläkare i socialmedicin Karolinska institutet/centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Varför är det viktigt att utvärdera?

Läs mer

Svensk utbildning och lärarnas villkor måste förbättras

Svensk utbildning och lärarnas villkor måste förbättras Svensk utbildning och lärarnas villkor måste förbättras Professor Dr Peter Lohmander Ledamot i SULFs förbundsstyrelse Ledamot i Professorsföreningens styrelse i Umeå SLU, Sweden, http://www.lohmander.com

Läs mer

B-uppsats. Leo Pedersen Irfan Kozica Skolsegregationen i Sverige en studie om Vivallaskolan

B-uppsats. Leo Pedersen Irfan Kozica Skolsegregationen i Sverige en studie om Vivallaskolan B-uppsats Skolsegregationen i Sverige en studie om Vivallaskolan Leo Pedersen 19950922-0134 Irfan Kozica 19910911-6773 Samhällsplanerarprogrammet Kurs: KGBB53 Samhällsvetenskaplig metod och uppsats Examinator:

Läs mer

AlLA skolor ska vara bra skolor

AlLA skolor ska vara bra skolor AlLA skolor ska vara bra skolor Gustav Fridolin Språkrör och utbildningsminister Lina Axelsson Kihlblom Central grundskolechef, Haninge kommun Ledamot regeringens Skolkommission Karin Pleijel Skolkommunalråd

Läs mer

Litteraturlista för Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 975G04, 2011

Litteraturlista för Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 975G04, 2011 1(5) Litteraturlista för Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 975G04, 2011 Litteraturlistan är preliminär. LITTERATUR Ur kursbok U.P. Lundgren,

Läs mer

GYMNASIELÄRARES ARBETSVILLKOR I RELATION TILL MARKNADISERING, PRIVATISERING OCH KONKURRENS

GYMNASIELÄRARES ARBETSVILLKOR I RELATION TILL MARKNADISERING, PRIVATISERING OCH KONKURRENS GYMNASIELÄRARES ARBETSVILLKOR I RELATION TILL MARKNADISERING, PRIVATISERING OCH KONKURRENS Mot ett A-lag och B-lag? Lärares arbetsvillkor i en tid av marknadisering och privatisering (FORTE, 2014-2017)

Läs mer

Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i grundskolan

Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i grundskolan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3070 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i

Läs mer

Introduktion till Englands utbildningssystem Grundskola (primary and secondary education)

Introduktion till Englands utbildningssystem Grundskola (primary and secondary education) Introduktion till Englands utbildningssystem Utbildningssystemet i England ligger under utbildningsdepartementet och departementet för näringsliv, innovation och färdigheter. På lokal nivå har kommunala

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Granskning i medborgarnas tjänst idag och i framtiden

Granskning i medborgarnas tjänst idag och i framtiden Granskning i medborgarnas tjänst idag och i framtiden Föredrag vid SkyRevs årsmöte 28 september 2012 Anders Hanberger För fullmäktige För medborgarna Innehåll 1. Revisionen i granskningssamhället 2. Kommunal

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

SEMINARIUM OM TIMSS OCH PISA PETER NYSTRÖM

SEMINARIUM OM TIMSS OCH PISA PETER NYSTRÖM SEMINARIUM OM TIMSS OCH PISA 20161212 PETER NYSTRÖM Seminarium PISA VARTÅT LUTAR DET? Let others have the higher test scores. I prefer to bet on the creative, can-do spirit of the American people, on its

Läs mer

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen

Läs mer

Education MA, Educational Science III for Primary School Teacher Education Programme, 4-6, 15 Credits

Education MA, Educational Science III for Primary School Teacher Education Programme, 4-6, 15 Credits 1 (5) Course Syllabus: Education MA, Educational Science III for Primary School Teacher Education Programme, 46, 15 Credits General data Code Subject/Main field Cycle Credits Progressive specialisation

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse?

Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse? Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse? Peter Fredriksson and Jonas Vlachos Resultatförsämringar sedan början/mitten av 90-talet Tabell 1.1 Resultat från IEA-undersökningarna

Läs mer

Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå

Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå November 2011 Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå Barn som varit placerade under hela årskurs 9, åren 1998-2009, har klart sämre förutsättningar än jämnåriga att få ett arbete och ett

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Kompetenskalaset 2018

Studie- och yrkesvägledning. Kompetenskalaset 2018 Studie- och yrkesvägledning Kompetenskalaset 2018 Vägledning i aktuella skolutredningar och rapporter Statliga servicekontor mer service på fler platser Planering och dimensionering av gymnasial utbildning

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

4 av 106. Integration och vuxenutbildning Rapport från studieresa till Minnesota 2013

4 av 106. Integration och vuxenutbildning Rapport från studieresa till Minnesota 2013 4 av 106 Integration och vuxenutbildning Rapport från studieresa till Minnesota 2013 5 av 106 Karl-Oskar och Kristina Nilsson 6 av 106 Svenska utvandrare i N.Y. 2013 7 av 106 Mobilitet 1800 och 2000 1800

Läs mer

Vilken fortbildning är r effektiv?

Vilken fortbildning är r effektiv? Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

RUC-råd. Kosta 11 maj

RUC-råd. Kosta 11 maj RUC-råd Kosta 11 maj Annan samverkan: RUC-råd Regionförbund Nationella/regionala RUC Omvärldsbevakning Skolmyndigheter Linnéuniversitete t Fakulteter Institutioner Uppdrag RUC Exempel: Nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Skolan som integrationsarena?

Skolan som integrationsarena? Skolan som integrationsarena? ANDERS EKLUNDH Minnet av en skola Den svenska grundskolan är en institution som nästan alla på något sätt har varit i kontakt med antingen som barn eller som vuxen. Därför

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

: 2( 34# 4 : 4 34# : 4 5# : 4 5# : (

: 2( 34# 4 : 4 34# : 4 5# : 4 5# : ( / / / * / :,...(2001 ),,,. - : / * Backer, ).(2000 :. : : : (, ). (0.05 α). (, ) : ). ( :, -١. -٢., -٣. : : / / :Counseling - ).(2003 :Need - :.( : ) : -.(2002, ) :. :. :.. :.. / : : :(Murray) - ( ) ().(2006,

Läs mer

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid 2017-10-19 2 Programmering i skolan 2017-10-19 3 Lgr 11 (rev. 2017) Arbetssätt för utveckling

Läs mer

FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet

FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet 1 Erfarenhet och forskning har visat att elevernas kunskapsutveckling

Läs mer

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående

Läs mer

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Hur gör vi skolan bättre? Något om 2015 års Skolkommissions arbete Presentation vid Rikskonferensen Bättre Skola Örebro 17 18 januari,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet ulf.lundstrom@edusci.umu.se Disposition Om projektet Syfte

Läs mer

Ämne 2012-09-04. Leading student achievment An international odyssey 15-18 August 2011, Toronto

Ämne 2012-09-04. Leading student achievment An international odyssey 15-18 August 2011, Toronto 2012-09-04 Leading student achievment An international odyssey 15-18 August 2011, Toronto 1 13 provinser Ontario störst (13 milj) 225 000 immigranter årligen 40% till Ontario 27% av eleverna i Ontario

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (18) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella proven

Läs mer

AMBLE. Två dilemman. Två tillhyggen. Två visioner. Ola Helenius. måndag 4 november 13

AMBLE. Två dilemman. Två tillhyggen. Två visioner. Ola Helenius. måndag 4 november 13 AMBLE Två dilemman. Två tillhyggen. Två visioner Ola Helenius Två dilemman - om svårigheten att dra pedagogiska slutsatser ur vetenskapliga rön 1. Arbetsminne vs uppmärksamhet 2. Talens plats i den lärande

Läs mer

Skolverkets arbete kring matematik

Skolverkets arbete kring matematik OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Göteborg, 7-8 oktober 2009 Anders Palm 08 527 331 12 anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik

Läs mer

Regional Carbon Budgets

Regional Carbon Budgets Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate

Läs mer

Från vision till verklighet

Från vision till verklighet Stora kliv mot nytt liv Linköping 25-26 september 2017 Från vision till verklighet Ingalill Hägglund Kristina Ansaldo Cecilia Rosengren Politiska mål i Stockholm En sammanhållen stad Förbättra förutsättningarna

Läs mer

Läraryrket har enligt många avprofessionaliserats. Varför bör vi vända på den utvecklingen och hur gör man det i så fall?

Läraryrket har enligt många avprofessionaliserats. Varför bör vi vända på den utvecklingen och hur gör man det i så fall? Läraryrket har enligt många avprofessionaliserats. Varför bör vi vända på den utvecklingen och hur gör man det i så fall? Kan forskning och internationella erfarenheter hjälpa oss? Per Kornhall PER KORNHALL

Läs mer

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies

Läs mer

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1 Tidiga insatser ger goda läsare ett finländskt perspektiv Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa

Läs mer

Skolverkets arbete kring matematik

Skolverkets arbete kring matematik OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Sundsvall, 21-22 september 2009 Anders Palm anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik Inledning

Läs mer

OECD Publications News

OECD Publications News OECD Publications News October / November 2011 No.51 OECD Tokyo Centre 1.... 1 5.... 5 9.... 10 13.... 14 2.... 3 6.... 6 10.... 12 14.... 17 3.... 3 7.... 9 11.... 13 15.... 19 4.... 4 8. 10 12.... 15

Läs mer

Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR

Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR Bakgrund och motivation Den utrikes födda befolkningen har ökat stadigt sedan början av 80-talet Invandrarnas sociala och

Läs mer

We know the problems. www.gu.se

We know the problems. www.gu.se Inclusion How do we reach, attract, maintain and include different groups/categories of society in higher education? How do we make sure higher education is a resource to which there is equal access in

Läs mer

to Education and Labor Market Policy in Sweden av Alan B. Krueger and Mikael Lindahl

to Education and Labor Market Policy in Sweden av Alan B. Krueger and Mikael Lindahl An Evaluation of Selected Reforms to Education and Labor Market Policy in Sweden av Alan B. Krueger and Mikael Lindahl 2009 06 02 06 02 Inledning Denna presentation koncentrerar sig framförallt på de delar

Läs mer

Utbildning går i arv Inställning till högre utbildning bland svenska folket

Utbildning går i arv Inställning till högre utbildning bland svenska folket 2018-11-09 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Utbildning går i arv Inställning till högre utbildning bland svenska folket Frågor som studerades i en attitydundersökning 2017 Vilka är

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Policy Brief Nummer 2017:4

Policy Brief Nummer 2017:4 Policy Brief Nummer 2017:4 Bredband ger sämre betyg Statligt stöd till bredbandsutbyggnad motiveras ofta med positiva effekter på företagande och tillväxt men tillgång till bredband kan också få negativa

Läs mer

Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program?

Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program? Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program? Per Kornhall, utvecklingsavdelningen per.kornhall@skolverket.se

Läs mer