Elevsammansättningens roll och betydelse. -en forskningsöversikt

Transkript

1 Elevsammansättningens roll och betydelse -en forskningsöversikt

2 Problemfält Det finns ett starkt stöd i forskningen för att påstå att klyftorna mellan olika elevgrupper och deras studieresultat ökat under de senaste 10 åren. Även om det förekommer fluktuationer i skillnadernas storlek är tendensen att likvärdigheten i svensk skola inte har stärkts under samma tidsperiod.

3 Skolsegregation villkoras och styrs av flera olika faktorer vilket gör varje analys komplicerad. Ett allt större forskningintresse har dock vänts mot segregationen som fenomen och hur den regenereras i olika ytor av samhället (bla. i skolan). Skolsegregation påverkas av flera olika faktorer, både interna och externa som har interna samband och som skapar en komplex väv av kausala samband och effekter.

4 Utbildningsbakgrund Inkomst Migrationsbakgrund Boendesegregation Lärarkompetens Ledningskompetens Resurser Skolkultur Kamrateffekter Lärmiljö Motivation Mellanskolvariation Skolnivåeffekt Skolsegregation

5 Trots att det inte finns något stöd för ett deterministiskt samband pekar forskningen ut sambandet mellan vissa bakgrundsfaktorer och studieresultat. Både svensk och internationell forskning är överens om att sammansättningen av elever på en viss skola eller en klass har en direkt påverkan på den gruppens framtida möjligheter till en progressiv resultatutveckling. (se Bunar, Jackson, Sykes m.fl) Sambandet mellan elevsammansättning och graden av skolsegregation är sålunda klart men graden påverkas av många olika faktorer.

6 Klass Antal elever Andel pojkar Andel utlandsfödda elever Därav invandrade de senaste 4 åren Andel svenskfödda elever med utländsk bakgrund XXXXA % 0 % 0 % 15 % XXXXB % 0 % 0 % 17,5 % XXXXC % 0 % 0 % 29 % XXXXD % 30,5 % 22 % 30,5 %

7 Klass Antal elever Andel pojkar För-/gymnasial Eftergymnasial XXXXA % 20 % 75 % XXXXB % 30 % 65 % XXXXC % 29 % 67 % XXXXD % 39 % 52 %

8 Boendesegregationens orsak & konsekvenser Som tidigare påpekats är det flera bakgrundsfaktorer som påverkar en elevs studieprestationer. Flera är kopplade till elevens hemmiljö och kan vara saker som migrationsbakgrund, inkomst, föräldrars utbildningsgrad, förvärvsfrekvens, antal syskon etc. Det är också tydligt belagt i forskning att det förekommer en tydlig boendesegregation i Sverige där olika grupper av människor bor i områden med vitt skild socioekonomisk standard.

9 Sociologer har i sin forskning under långt tid studerat och beskrivit hur dessa uppväxtvillkor formar individer och deras möjligheter till att deltaga och avancera i samhällets olika arenor. Den svenska sociologiska forskningen har också studerat hur dessa olika gruppers geografiska disposition har gett upphov till en tydlig socio-geografisk segregation som villkoras av socioekonomiska faktorer. Detta är upphovet till den boendesegregation som har vuxit sig allt djupare under flera årtionden och är idag som tydligast i rikets största städer.

10 Skolforskningen har under de senaste 15 åren börjat ägna mer intresse för sambandet mellan de socioekonomiska uppväxtvillkoren och skolprestationer. Forskningen har kunnat konstatera att den allt starkare boendesegregationen har bidragit till en allt starkare skolsegregation. Det blir tydligt att det förekommer en segregation när man studerar olika skolor i olika boendeområden med skillnader i sin socioekonomiska komposition. (se Kallstenius m.fl)

11 Det kan konstateras att skolor som befinner sig i områden med olika socioekonomisk sammansättning inte kommer att ha samma möjligheter att uppnå de mål som kan knytas till likvärdig utbildning. Flera forskare (bla. Bunar, Holmlund m.fl) har studerat mellanskolvaritaions utveckling sedan början av 2000-talet och kunnat konstatera att boende segregationen har påverkat men man kan inte förklara HELA mellanskolvariationen. Utifrån detta har det lyfts en diskussion om det fria skolvalets påverkan och bidrag till skolsegregationen.

12 Forskningen rörande det fria skolvalet och hur det påverkar mellanskolvariationen är fortfarande relativt begränsad och slutsatserna som ställts har haft reservationer. Det går inte att utesluta att ett fritt skolval kan bidra till en gruppering av olika elever, både utifrån socioekonomisk bakgrund men även motivation och ambition. Det har dock hittills varit omöjligt att mäta effekten av det fria skolvalet på skolsegregationen. Jämför gärna forskning av exempelvis Kornhall med Heller-Sahlgren.

13 Kamrateffekter Skolforkningen har under lång tid studerat hur skolkamrater påverkar en elevs prestationer i skolan I svensk litteratur används ofta begreppet prestationsorientering vilket syftar till att beskriva hur elever påverkar varandras motivation, självförtroende och inlärningsstrategier (bla. Mättää, 2006). Forskningen konstaterar att prestationsorienteringen kan verka i båda riktningar och villkoras av både hemmiljö, skolans närmiljö samt skolkamraternas prestationsorientering.

14 Forskningen konstaterar att det karateffekten existerar men det finns olika åsikter om hur stark dess påverkan är. Den svenska forskningen konstaterar enigt att det förekommer relativt små skillnader mellan skolor i prestationsorientering men att det kan förekomma stora skillnader inom skolor och inom klasser (Skolverket 2014, Bunar 2012)

15 En del forskning har fokuserat mer på hur elevers socioekonomiska bakgrund villkorar deras prestationsorientering Det konstateras att elever vars föräldrar har en högre social status har en högre motivation, starkare självförtroende och en mer effektiv inlärningsstrategi jämfört med elever vars föräldrar har en lägre social status Effekten av socioekonomisk bakgrund är dock av mindre betydelse när man jämför den med läsintresse, läsvana och lässtrategi. En hög läsfrekvens i hemmiljö kan jämna ut skillnader i socioekonomisk bakgrund med avseende på prestationsorientering (Swalander 2006)

16 Differentiering Forskningen är tydlig med att peka ut att differentiering av olika grupper av elever sällan ger några långvariga positiva effekter för resultatutvecklingen Fokus för denna forskning är vad som karaktäriserar lärmiljön alltså ambition, kravbild och uppmuntran etc. Lärmiljön konstitueras även av skolkulturen som skapar en normering för eleverna och som villkorar skolans möjligheter att forma en positiv lärmiljö

17 Internationell forskning (bla. Sykes och Jackson) har pekat på att alla elever gynnas i en högpresterande lärmiljö och främst gäller detta elever från en mer missgynnad socioekonomisk bakgrund Differentiering ger mer homogena grupper vilket kan skapa cementerade effekter i elevers självbild och prestationsorientering. Elever som hamnar i differentierade grupper kan snabbt utveckla subkulturer och hindra utvecklingen av en bättre lärmiljö.

18 Få forskare stödjer idag idéen med att gruppera elever efter deras prestationsförmåga De negativa effekterna för lågpresterande elever riskerar att bli allt större vilket kan innebära att likvärdigheten ytterligare försämras.

19 Sammanfattning Det finns ett tydligt samband mellan elevers socioekonomiska uppväxtvillkor och deras prestationer i skolan Dessa uppväxtvillkor kommer att ge en variation i prestationsorientering. Forskningen pekar också ut den socialiseringseffekt som uppkommer genom uppväxten i en viss socioekonomisk miljö (som delas av andra individer i liknande miljö).

20 Detta innebär att boendesegregationen kommer att bidra till socialiseringen av de boende Skolforskningen har pekat ut riskerna med allt för segregerade skolor (som en effekt av boendesegregationen) Segregerade skolor riskerar att cementera skillnaderna mellan elever och bidra till bristen av förståelse mellan olika grupper i samhället.

21 Forskningen pekar även ut segregationen på olika nivåer såsom skolklass, skola och boendesegregation. Om skolan tillåter boendesegregation färga av sig på skolan riskeras en cementering av de negativa effekter som denna segregation ger. Det finns också en överhängande risk att skolor som har en övervägande del elever med missgynnande socioekonomisk bakgrund utvecklar en negativ prestationsorientering bland eleverna vilket leder till sämre skolresultat Detta kan leda till svårigheter att rekrytera kompetent personal till skolan vilket ytterligare försvagar dess position

22 Segregationen i skolan villkoras av det samhälle som skolan verkar i men om det fattas beslut som stärker segregationen på skolnivå eller klassnivå bidrar detta ytterligare till en fördjupad segregation Detta leder till en försämrad likvärdighet och står i direkt motsats till det som stipuleras i skollagen.

23 Slutsatser Det finns idag ett klarlagt samband mellan uppväxtmiljö och skolprestation (boendesegregationen är en bidragande faktor) Det finns även ett tydligt samband mellan skolans lärmiljö och möjligheter till lärande Vidare finns det stöd för påståendet att så kallade kamrateffekter kan vara en reell påverkansfaktor i enskilda elevers agerande och att detta villkorar deras möjligheter till framgångsrikt lärande.

24 Det finns även ett starkt forskningsstöd för påståendet att kraftigt segregerade skolor bidrar till en försämrad likvärdighet. Lågpresterande elever försvagas ytterligare genom att endast socialisera med andra lågpresterande i en försvagad lärmiljö Högpresterande elever kan gynnas av att befinna sig i en högpresterande, gynnsam lärmiljö. Aktuell forskning pekar dock ut riskerna med differentiering som metod. Att segregera eleverna i lärmiljöer med olika kvalitet leder inte till högre likvärdighet

25 Riskerna med differentiering på enhetsnivå eller klassnivå är en kvalitativ olikhet i lärmiljö vilket vidare skapar olika möjligheter till framgångsrikt lärande. Både Skolverket och OECD pekar på riskerna med denna utveckling då det kan bidra till en snedfördelning av lärarkompetens, rekryteringssvårigheter av personal och ledning som vidare spär på skillnaderna i likvärdighet.

26 Referenser Bunar, N. (2012). Skolan och staden forskningsperspektiv på skolrelaterade klyftor i den moderna staden. Malmö: Malmö stad. Bunar, N. (2015a) (Red.). Nyanlända och lärande mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur. Bunar, N., & Sernhede, O. (2013) (Red.). Skolan och ojämlikhetens urbana geografi. Göteborg: Daidalos. Burgess, S. & L. Platt (2018). Integrating the next generation: how school composition affects inter-ethnic attitudes. LSE British Politics and Policy Butler, T. & Hamnet, C. (2007) The Geography of Education: Introduction. Urban Studies 44. Eklöf, H. (2006). Motivational beliefs in the TIMSS 2003 context: theory, measurement and relation to test performance, Umeå, Department of Educational Measurement, Umeå University. Giota, J. (2006). Why am I in School? Relationships between Adolescents Goal Orientation, Academic Achievement and Self- Evaluation. Scandinavian Journal of Educational Research, 50 Giota, J. (2007). Adolescents Goal Orientations in Society and the Educational Context: A Dutch-Swedish comparative study. Scandinavian Journal of Educational Research, 51 Gustafsson, K. (2006) Vi och Dom i Skola och Stadsdel Barns Identitetsarbete och Sociala Geografier. Uppsala: Uppsala Universitet. Hattie, J. (2009) Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. New York: Routledge. Hoxby, C. (2001 )Rising tide: new evidence on the competition and the public schools. Education Next

27 Kallstenius, J. (2012) De mångkulturella innerstadsskolorna. Stockholm: Stockholms universitet. Kornhal, P. & Bender, P. (2018) Ett söndrat land - Skolval och segragation i Sverige. Stockholm: Arena Idé. Kåräng, G. & Skolverket (1995). Den nationella utvärderingen av grundskolan våren Skolfaktorer och elevutveckling: [fördjupad analys], Stockholm, Määttä, S., Stattin, H. & Nurmi, J. E. (2006). Achievement strategies in peer groups and adolescents school adjustment and normbreaking behavior. Scandinavian Journal of Psychology, 47 OECD (2012) Equity and Quality in Education supporting disadvantaged students and schools. Paris: OECD. Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 2. uppl. Stockholm: Liber Schofield, J. (2010) International evidence on ability grouping with curriculum differentiation and the achievement gap in secondary schools. The Teachers College Record. Skolverket (2004). Att lära för livet: elevers inställningar till lärande resultat från PISA 2000, Stockholm, Skolverket. Skolverket (2006). Vad händer med likvärdigheten i svensk skola?: en kvantitativ analys av variation i måluppfyllelse och likvärdighet över tid, Stockholm, Skolverket. Skolverket (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2015b). Redovisning av plan för genomförande av insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska. Stockholm: Skolverket

28 Skolverket (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. Rapport 467. Stockholm: Skolverket. Skans, O. & Åslund, O. (2010) Etnisk segregation i storstäderna. Uppsala: IFAU Sund, K. (2007) Teachers, family and friends: essays in economics of education. Stockholm: Stockholms universitet Swalander (2006), Reading achievement: Its relation to home literacy, self-regulation, academic self-concept, and goal orientation in children and adolescents. Lund: Lunds Universitet. Sykes, B. & Kuyper, H. (2013) School Segregation and the Secondary-School Achievements of Youth in the Netherlands. Journal of Ethnic and Migration Studies, 39(10). Szulkin, R. & Hällsten, M. (2009) Familjen, förorten och framtiden. I C. Roman & L. Udehn (Red.) Från klass till organisation. Malmö: Liber. Thrupp, M. & Lupton, R. (2006) Taking school contexts more seriously: the social justice challenge. British Journal of Educational Studies, 54(3), Trondman, M. (2012) Låt oss kalla det skolkultur. Locus, 3/12, Willms, J.D. (2010) School composition and contextual effects on student outcomes. The Teachers College Record, 112(4), 3 4.