Uppföljning av resursfördelningsmodellen i Ale grundskolor

Transkript

1 Uppföljning av resursfördelningsmodellen i Ale grundskolor Februari 2019

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Modellens utformning... 3 Bakgrund... 4 Processen... 4 Metod & material... 4 Metodologiska problem... 4 Resursanvändning... 5 Ale kommun... 6 Sociogeografisk kartläggning... 6 Resultatutvecklingen... 6 Årskurs Årskurs Årskurs Resultatutveckling - Sammanfattning Diskussion Resultat Kompensatoriska insatser Fördelningsmodellens tillämpning Slutsatser Källor Bilaga 1 Samtalsfrågor runt socioekonomiska insatser Bilaga 2 Mall för åtgärdsbeskrivning

3 Inledning Skollagen fastslår tydligt att alla barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så lång som möjligt enligt utbildningens mål (SFS 2018:1098, 3 kap. 2 ). Vidare föreskriver skollagen att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika behov (SFS 2018:608 2 kap. 8b ). Sålunda står kommunens kompensatoriska uppdrag klart. Trots detta är det viktigt att påpeka att det utifrån skollagen inte går att slå fast någon specifik nivå för när utbildningen har uppnått en god eller tillräcklig kompensatorisk förmåga. Det ska vara just en strävan hos de ansvariga för utbildningen. Att socioekonomiska bakgrundsfaktorer har en påverkan på elevers olika möjligheter att nå framgång i sina studieresultat är tillika väl belagt i aktuell forskning. Bland annat sammanfattar skolverket att; "...betydelsen av socioekonomisk bakgrund för betygen har ökat , framför allt från slutet av 00- talet. En del av den ökade betydelsen kan förklaras av att gruppen utlandsfödda elever har vuxit och att betydelsen av socioekonomisk bakgrund för denna grupp har ökat kraftigt. Men även för elever födda i Sverige, med svensk respektive utländsk bakgrund har betydelsen ökat, även om ökningen är betydligt mindre. Föräldrarnas utbildningsnivå är den bakgrundsfaktor som kan förklara den största delen av betygsresultaten, men betydelsen av utbildningsnivå har inte ökat över tid. Det är framför allt föräldrarnas inkomster som har fått en ökad betydelse för elevernas betygsresultat." 1 Modellens utformning Ale kommuns modell för socioekonomisk strukturersättning baseras på bakgrundsfaktorerna föräldrars utbildningsbakgrund samt migrationsbakgrund. Det ekonomiska beloppet är sålunda viktat utifrån dessa faktorer. Ett relativt stort belopp har avsatts för socioekonomisk fördelning i syfte att det ska finnas möjlighet att göra en reell skillnad där 7-10 procent av den totala ersättningen till grundskolorna de senaste åren har utgjorts av strukturersättningen. Underlaget utgörs av avidentifierade uppgifter på gruppnivå som beställs från Statistiska centralbyrån. Det ekonomiska beloppet är sålunda viktat utifrån dessa faktorer. Skälet till områdesindelningen återfinns i sociala kartläggningen som gav en tydlig bild av skillnaderna i kommunen med avseende på bland annat ohälsotal, inkomst, bidragstagande etc. Skolornas årliga ersättningsnivå påverkas dock främst av den årliga förändringen i elevsammansättning i förhållande till varandra. Det betyder att det kan uppstå stora skillnader i ersättningsnivå mellan åren till en och samma skola. Det innebär i sin tur att det är svårt att planera för långsiktiga åtgärder samt därmed också att följa effekter. Nedan följer ett exempel från årskurs 9 mellan åren Skola Aroseniusskolan 7086 kr / elev 7118 kr / elev 5024 kr / elev 5183 kr / elev Bohusskolan 5908 kr / elev 6406 kr / elev 6981 kr / elev 9936 kr / elev Da Vinciskolan kr / elev kr / elev kr / elev kr / elev Interna uppgifter, Ale kommun 4/ Skolverket,

4 Bakgrund Processen Föreliggande rapport avseende kartläggningen av strukturersättningens praktiska implementering bör ses som ett första steg i en uppbyggnad av en tydlig och förankrad process runt den etablerade modell som Ale kommun valt att tillämpa. I denna process är rektorerna avgörande aktörer. Det är de som känner till de lokala behoven och tydligt kan koppla dessa behov till hur resurserna ska fördelas. En viktig del i processen är analysarbetet där sambandet mellan insatser och resultat undersöks. Detta ska följas upp och där föregående analys ska ligga till grund för planeringen inför kommande insatser. Under hösten 2018 har det påbörjats ett arbete med att skapa en övergripande bild av hur strukturstödet används på de olika enheterna samt vilka eventuella effekter det har haft. Metod & material Som underlag till denna rapport genomfördes det under hösten 2018 en övergripande genomlysning av elevers socioekonomiska bakgrund samt deras studieresultat har genomförts utifrån publicerad statistik från skolverket och SCB. Resultatredovisningen som rör de nationella proven i årskurs 3 och årskurs 6 kommer från kommunens egen verksamhetsstatistik. Som en första avgränsning i detta arbete valde sektorledningen att endast välja ut kommunens grundskolor (F-3, 4-6 och 7-9). Gymnasieskolan i kommunen bedrivs i begränsade former med få elever och valet gjordes att lämna ute dem i detta första steg av en nyetablerad rapporteringsprocess. En avgränsning i omfattning är också gjord för förskolan, där arbetet påbörjas under Mycket forskning pekar på att tidiga insatser med syftet att jämna ut effekterna av olika socioekonomisk bakgrund ger störst och mest långvariga effekter. 2 Det är förvaltningens avsikt att bredda uppföljningsarbetet runt strukturstödet och därmed inkorporera förskola i nästa steg då även de erhåller ett ekonomiskt stöd enligt en liknande modell. En avgörande insats i denna kartläggning var att bjuda in grundskolerektorer för gruppintervjuer runt hur de använder och följer upp strukturstödet. Bortsett från att detta är en avgörande informationskälla finns det även ett syfte i att öka delaktigheten i uppföljningsarbetet och skapa grunderna för en ny uppföljningsform där enhetschefer och förvaltning arbetar gemensamt med dessa frågor. Dessa gruppintervjuer genomfördes gruppvis i så kallade "barnvägar" alltså i geografiska grupperingar utifrån upptagningsområde. Enhetscheferna delades därför upp i två grupper, norr och söder. Totalt omfattas 11 grundskolor av denna första kartläggning. Rektorerna hade innan intervjutillfället få tagit del av frågorna som intervjun skulle utgå ifrån (se bilaga 1). Frågorna som är öppet formulerade berör enhetschefernas uppfattning om den rådande modellen, deras uppfattning om dess effektivitet, hur de valt att använda pengarna samt ett antal framåtsyftande frågor. Formen för intervjun bestod i att frågorna berördes en i taget och alla deltagare fick möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser. Metodologiska problem En studie av en ekonomisk satsnings effekt på exempelvis studieresultat ger upphov till flera metodologiska problem som påverkar validiteten i resultat och slutsatser. Att effektstudier runt vad som påverkar elevers studieresultat och hur mycket en viss insats påverkar är svåra är ett känt fenomen inom skolforskningen. 3 2 Skolverket Gustafsson m.fl,

5 Desto svårare blir det när man ska bedöma kvalitativa insatsers effekt i ett kvantitativt mått. Vidare är det också ett faktum inom skolforskningen att orsakssammanhanget är komplext och svåranalyserat. Antalet faktorer som kan påverka en elevs studieresultat är många och deras interna samband ofta svåra att fastställa. 4 Att undersöka hur en viss ekonomisk satsning har gett effekter i förbättrade studieresultat för vissa elever är sålunda komplext och ska beaktas med viss försiktighet när det kommer till sambandsanalyser. Vidare är den valda metoden i detta rapportunderlag en form som inte heller ger ett tydligt kausal bild. De kvalitativa uttrycken är ofta varierande och uppfattningar om funktioner och samband subjektiva. Resursanvändning I Intervjuerna med enhetscheferna framkommer det tydligt att en stor del av strukturstödet går till något som övergripande kan betecknas som "personalförstärkning". Att de flesta insatser som genomförs i skola kräver personalresurser är inte förvånande då pedagogiken huvudsakligen är relationell till sin karaktär. Det faktum att strukturstödet använts till personalförstärkning har sin huvudsakliga förklaring i att det har utgjort en kompensation för den generellt låga personaltäthet som tilldelad budget medger. Man har inte uppfattat ett tydligt uppdrag från förvaltningen att använda medlen riktat för att kompensera för elevernas skilda förutsättningar utifrån den sammansättning av skolans elevgrupper som är grunden för de tilldelade medlen. Däremot beskriver rektorerna naturligtvis hur de inom ramen för sitt uppdrag fördelar resurser efter behov. Förstärkning av det specialpedagogiska stödet i form av speciallärare och specialpedagog, mindre studiegrupp för elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd är några av de vanligaste insatserna. Flera av rektorerna vittnade om att de medvetet valt att minska antalet obehöriga eller outbildade elevassistenter i sina verksamheter och snarare valt att använda de pengarna till fler lärartimmar eller specialundervisning. Andra exempel på insatser som genomförs är bland annat studiestödverksamhet i grupp, lärarhandledning och anpassad timplan för nyanlända elever Ytterligare exempel som inte direkt är kopplade till personaltäthet är bland annat att servera frukost till eleverna, att ha utökad och mer flexibel fritidshemsverksamhet, insatser för att öka arbetsron i klassrummet, språkutvecklande arbete samt tät kontakt skola-hem. Det bör understrykas att det är nytt för rektorerna att försöka uttrycka vad de använt strukturersättningen till specifikt och att de utifrån den ledning som erhållits i frågan har svårt att särskilja strukturersättningen från den budgeten i sin helhet. Flera av rektorerna uttrycker att det är svårt att isolera vilka insatser som genomförts finansierade av strukturersättningen. Det visade sig också svårt att särskilja på direkta och indirekta insatser som oberoende variabler på studieresultat. De redovisade satsningarna är ofta av generell art och rektorerna pekar ut insatser som syftar till att generellt förbättra studieresultaten i högre grad än specifika insatser som syftar till at jämna ut skillnader genererade ur en viss socioekonomisk bakgrund. Det saknas även specifika mål för det avgränsade arbetet med kompensation för socioekonomisk bakgrund vilket leder mät- och utvärderingsproblematik. 4 Skolverket

6 Ale kommun Sociogeografisk kartläggning Då det finns uppenbara skillnader mellan de geografiska områdena norr, center och söder i avseende på studieresultat och måluppfyllelse samt att dessa skillnader även kan bekräftas i den sociala kartläggningen med avseende på socioekonomisk sammansättning finns det goda skäl att studera dessa tre områden separat och att studera samtliga årskurser. Genom att studera områden kan vissa socioekonomiska mönster kartläggas och följas upp av en strukturersättningsanalys. Den sociala kartläggningen "Att leva i Ale" (2016) konstaterar att det föreligger stora skillnader mellan de olika områdena i Ale kommun med avseende på inkomst, utbildningsgrad, hälsotal, arbetslöshet etc. Speciellt är område center med Nödinge och Nol signifikant där ett övergripande sämre socioekonomiskt klimat kan konstateras. Kartläggningen konstaterar att det finns tydliga indikationer på socioekonomisk segregation i Ale kommun (Ale kommun, 2016). Geografiska områden och skolenheter Område norr (Älvängen och Skepplanda) består av: Garnvindeskolan, Kronaskolan, Alboskolan, samt Aroseniusskolan. Område center (Ahlafors, Nödinge, Nol) består av: Nolskolan, Himlaskolan, Nödingeskolan, Kyrkbyskolan samt Da Vinciskolan. Område söder (Bohus och Surte) består av: Bohusskolan och Surteskolan Resultatutvecklingen Strukturersättningen syfte är att kompensera för elevers olika behov baserat på deras socioekonomiska bakgrund. Vidare syftar detta också till att möta den mellanskolsvariation som finns i Ale kommun och som delvis är en effekt av boendesegregationen. 5 Som det påpekats tidigare är det svårt att isolera sambandet mellan strukturersättning och skolresultat men statistiken ger ändå en bild av de enskilda skolornas framgång i sitt kompensatoriska arbete samt ger en tydligare bild av mellanskolvariationen i kommunen. Som tidigare berörts kommer endast grundskolan att omfattas av resultatredovisningen i denna rapport. Förvaltningen saknar i nuläget en lämplig modell för att kunna utvärdera förskolans insatser och arbete i kvantitativa uttryck. Som tidigare nämnts väljs även gymnasieskolan bort i denna kartläggning. Resultatredovisningen kommer att avgränsas till att röra resultaten i årskurserna 3, 6 och 9. För årskurs 3 kommer resultaten på de nationella proven i svenska och matematik att utgöra det enda resultatunderlaget. Resultaten kommer att redovisas områdes- och enhetsvis. För årskurs 6 kommer resultaten på de nationella proven i svenska, matematik och engelska jämföras med betygen i samma ämnen. Resultaten kommer att redovisas områdes- och enhetsvis. För årskurs 9 kommer betygen i svenska, matematik och engelska samt genomsnittligt meritvärde och andel elever som är godkända i samtliga ämnen ligga till grund för analysen. 5 Skolverket

7 Årskurs 3 Resultaten i årskurs 3 är relevanta att redovisa då det blir en grundläggande indikator på eventuell mellanskolvariation och kausala samband till socioekonomiska bakgrundsvariabler. Då resultatunderlaget är begränsat till nationella prov i svenska och matematik kommer dessa att utgöra grunden för analysen. Resultaten redovisas områdesvis och omfattar både resultat i nationella prov i matematik och svenska. Viktigt att notera är att det finnas stora variationer mellan olika årskullar och det, i flera fall är svårt att peka på en generell tendens. Norra Ale Resultaten för norra Ale är något paradoxala. När det gäller matematiken har de två enheterna genomgått stora förändringar och där Garnvindeskolans sänkning av resultaten står ut. På samma sätt är Kronaskolans resultatförbättring anmärkningsvärd. Detta har renderat i en mycket stor skillnad i hur många elever som godkänns i matematik, över 30 procentenheter vilket är högst anmärkningsvärt. När det gäller resultaten i svenska ser situationen något annorlunda ut. Eleverna från Kronaskolan har uppvisat en relativt jämn utveckling de senaste tre åren. Eleverna på Garnvindan har, precis som i matematikresultaten uppvisat en kraftig försämring mellan för att sedan hämtat tillbaka en del av detta. De två enheterna är idag relativt lika i provresultaten för svenska. Centrala Ale Andel godkända i alla delprov, årskurs 3 Norra Ale Garnvindeskolan F-3 Summan av Matematik Maden/Kronaskolan Summan av Svenska Diagram 1 Andelen godkända elever i det nationella provets samtliga delprov. Årskurs 3, Norra Ale. Källa: Ales verksamhetsstatistik Vid en jämförelse av matematikresultaten mellan skolorna i centrala Ale kan det konstateras att de tre enheterna har haft väldigt olika utveckling. Himlaskolan har haft en stadigt uppåtgående trend sedan 2016 och stärkt sina resultat avsevärt. Även Nolskolan har haft en tydligt positiv trend med resultat i sina resultat. Nödingeskolan har haft vissa variationer men har stärkt sina resultat från Det finns idag en klar skillnad i godkännandegraden mellan de tre enheterna men att samtliga tre enheter Andel godkända i alla delprov, årskurs 3 Centrala Ale Himlaskolan F-6 Nolskolan F-6 Nödingeskolan F-3 Summan av Matematik Summan av Svenska har en positiv resultatutveckling är tydligt. Resultaten i svenska för centrala Ale är tillika intressanta. Nol och Nödingeskolan har följt varandra i utveckling med förbättringar sedan Himlaskolan har stått för en signifikant förbättring av sina provresultat och uppvisar idag bland de starkaste resultaten i hela kommunen. Skillnaderna mellan enheterna i centrala Ale är påtaglig. Diagram 2 Andelen godkända elever i det nationella provets samtliga delprov. Årskurs 3, Centrala Ale. Källa: Ales verksamhetsstatistik 7

8 Södra Ale På de två skolenheterna i södra Ale har resultaten i NP matematik förändrats en hel del över tid. Surteskolan såg en kraftig försämring av elevernas resultat mellan åren men har sedan vänt och har idag en godkändgrad på knappt 84 procent. Bohusskolan har haft en svagt negativ tendens sedan 2015 och har idag en godkändgrad på 86 procent. När det gäller NP-resultaten i svenska har Surteskolan haft en liknande utveckling som den hade för matematik, en försämring för åren för att därefter se ett trendbrott och stärkta resultat. Bohusskolan har haft stora variationer i elevernas resultat och har haft en signifikant försämring av resultaten mellan Vid en jämförelse av alla skolenheters resultat i de nationella proven kan det konstateras att det finns stora variationer i godkännandegrad Andel godkända i alla delprov, årskurs 3 Södra Ale Bohusskolan F-9 Surteskolan F-6 Summan av Matematik Summan av Svenska Diagram 3 Andelen godkända elever i det nationella provets samtliga delprov. Årskurs 3, södra Ale. Källa: Ales verksamhetsstatistik Orsakerna till detta kan vara flera och det finns stora skillnader mellan olika årskullar vilket kan ge stora variationer på enhetsnivå. Nedanstående tabell är en sammanfattning av godkännandegraden i nationella prov för svenska och matematik på respektive enhet år Skolenhet Svenska Matematik Garnvindeskolan 79,2 % 60,4 % Kronaskolan 77,9 % 91,2 % Nolskoan 81,6 % 83,7 % Himlaskolan 96,8 % 93,5 % Nödingeskolan 72,8 % 69,6 % Bohusskolan 69,8 % 86,0 % Surtskolan 86,5 % 83,8 % Andel godkända elever i årskurs 3, nationella prov, läsåret 17/18, Källa: Ales verksamhetsstatistik Resultaten i tabellen pekar på förekomsten av en mellanskolvariation när man jämför de olika skolornas resultat. Speciellt intressant är enheter som har relativt likvärdiga resultat mellan de två ämnena. Utifrån de resultaten kan man se att det förekommer stora skillnader mellan enheterna i kommunen. 8

9 Skolenhet Elev född utomlands Invandrat de senaste 4 åren Svenskfödd med utlandsfödda föräldrar Föräldrar har för- eller gymnasial utbildning Föräldrar har eftergymnasial utbildning Garnvindeskolan 3,4 % 2,1 % 5,5 % 49,4 % 50,6 % Bohusskolan 4,2 % 2,6 % 27,3 % 47,7 % 52,1 % Himlaskolan 2,5 % 2,0 % 5,1 % 48,0 % 51,5 % Kronaskolan 3,9 % 2,5 % 6,0 % 35,2 % 63,9 % Nolskolan 7,3 % 3,8 % 10,2 % 44,6 % 53,1 % Nödingeskolan 7,3 % 5,0 % 16,3 % 35,3 % 63,8 % Surteskolan 9,0 % 5,5 % 31,6 % 43,1 % 54,9 % Läsåret 17/18, alla elever på skolan. Källa: SCB Det är givetvis relevant att titta på elevsammansättningen utifrån ett socioekonomiskt perspektiv på de olika enheterna. Årskurs 6 Resultaten i årskurs 6 är relevanta att redovisa då det blir en grundläggande indikator på eventuell mellanskolvariation och kausala samband till socioekonomiska bakgrundsvariabler. Redovisningen kommer att fokusera på total måluppfyllelsegrad samt sambandet mellan nationella prov (engelska, svenska och matematik) och de genomsnittliga betygspoängen i dessa ämnen läsåret 17/18. Utifrån en aggregerad statistik över en total godkännandegrad kan tydliga differenser mellan skolorna skönjas. Skolenhet Andel som uppnått godkänt i samtliga ämnen Andel som godkänt i alla ämnen utom 1 Andel som godkänt i alla ämnen utom 2 eller flr Alboskolan 74,4 % 9,3 % 16,3 % Bohusskolan 89,8 % 2,0 % 6,1 % Himlaskolan 89,5 % - 10,5 % Nolskolan 62,5 % 12,5 % 25,0 % Kronaskolan 95,8 % - 4,2 % Kyrkbyskolan 83,8 % 7,1 % 8,1 % Surteskolan 72,4 % 17,2 % 10,3 % Källa: Ales verksamhetsstatistik Det finns tydliga skillnader mellan de olika enheterna och det följer de mönster som kan ses i ämnesbetygen samt resultaten på de nationella proven för motsvarande ämnen. 9

10 Norra Ale Kronaskolan uppvisar en relativt stabil utveckling av resultaten i nationella prov för matematik. Andelen elever som når godkänt på provet är hög och har ökat ytterligare mellan Alboskolan har haft en mer fluktuerande resultatutveckling i matematiken men har också haft en förbättring mellan När det gäller de nationella proven i svenska ser trenden något annorlunda ut för de två enheterna. Kronaskolan har haft en nedåtgående trend från men lyckats vända detta och uppvisar nu ett av kommunens bästa resultat där över 97 procent av eleverna blir godkända på det nationella provets samtliga delar. Alboskolan har lyckats vända ett fallande resultat och stabiliserat en godkännandegrad på 86 procent Andel godkända i alla delprov, årskurs 6 Norra Ale Alboskolan 4-6 Maden/Kronaskolan Summan av Engelska Summan av Matematik Summan av Svenska Gällande de nationella proven i engelska uppvisar Kronaskolan en relativt stabil trend med höga resultat. Alboskolan har tvärtom visat på en negativ trend där en lägre andel elever blir godkända på det nationella provets samtliga delar. Diagram 4 Andelen godkända elever i det nationella provets samtliga delprov. Årskurs 6, Norra Ale. Källa: Ales verksamhetsstatistik När det gäller de två skolornas generella utveckling över tid kan det noteras att de kännetecknas av variationer men i vissa fall trender. Alboskolans resultat i engelska har fallit under de tre senaste åren vilket också kan ses i resultaten från de nationella proven. Betygspoängen i svenska och matematik är mer fluktuerande vilket också bekräftas av resultaten från de nationella proven under samma tidsperiod. När det gäller Maden/Kronan har betygspoängen i engelska ökat medan poängen i matematik och svenska uppvisar en utveckling likt den som uppvisades på Genomsnittligt betygspoäng per ämne, årskurs 6 Norra Ale 2015/ / / / / /18 Alboskolan Maden/Kronanskolan Summan av Engelska Summan av Matematik Summan av Svenska Diagram 5 Genomsnittligt betygspoäng per ämne. Årskurs 6, Norra Ale. Källa: Skolverket Alboskolan. Vid en jämförelse med resultaten av de nationella proven för Maden/Kronan är dessa mer stabila över tid jämfört med betygspoängen. Centrala Ale De tre skolenheterna i centrala Ale uppvisar olika utveckling och har idag större statistisk skillnad i resultat än vad som registrerats de senaste fyra åren. När det gäller resultaten i matematik har resultaten generellt fallit. Exempelvis är det 62,5 procent av Nolskolans elever som godkänns i samtliga delprov medan motsvarande siffra för Kyrkbyskolan är 90,9 procent. 10

11 När det gäller de nationella proven i Svenska är skillnaderna mellan enheterna mindre. Trots fallande resultat för bland annat Himlaskolan är resultaten relativt lika enheter i andra delar av kommunen Liknande mönster kan skönjas i ämnet engelska där en positiv trend för Himlaskolans elever och en negativ trend för Nolskolans elever har skapat en relativt liten differens mellan de tre enheterna Andel godkända i alla delprov, årskurs 6 Centrala Ale Himlaskolan F-6 Kyrkbyskolan 4-6 Nolskolan F-6 Summan av Engelska Summan av Matematik Summan av Svenska De tre skolorna i centrala Ale uppvisar något olika utveckling sett till den genomsnittliga betygspoängen, något som oftast också kan bekräftas i resultatstatistiken över de nationella proven i samma ämnen. När det gäller Himlaskolan har resultaten i samtliga tre ämnen uppvisat stora variationer de senaste tre åren när det gäller genomsnittliga betygspoäng. Diagram 6 Andelen godkända elever i det nationella provets samtliga delprov. Årskurs 6, centrala Ale. Källa: Ales verksamhetsstatistik Genomsnittligt betygspoäng per ämne, årskurs 6 Centrala Ale 2015/ / / / / / / / /18 Himlaskolan Kyrkbyskolan Nolskolan Summan av Engelska Summan av Matematik Summan av Svenska Diagram 7 Genomsnittligt betygspoäng per ämne. Årskurs 6, Centrala Ale Källa: Skolverket Vid en jämförelse med resultaten från de nationella proven kan man konstatera skillnader i utveckling då resultaten från NP har ökat medan de genomsnittliga betygspoängen har sjunkit. Kyrkbyskolan har visat generellt stärkta betygspoäng under mätperioden medan NP-resultaten varit neutrala eller svagt positiva. Nolskolans resultat uttryckt i genomsnittlig betygspoäng uppvisar en något annorlunda utveckling där resultaten i svenska och engelska varit fluktuerande medan resultaten i matematik varit fallande under mätperioden. Resultaten i de nationella proven har varit svagt fallande för svenska och engelska medan resultaten i matematik uppvisat en kraftigare försämring under samma mätperiod. Södra Ale När det gäller södra Ales två enheter; Bohusskolan och Surteskolan har de haft en liknande utvecklingstrend fram till Mellan uppvisar Bohusskolan en fortsatt förbättring i sina elevers resultat på det nationella provet i matematik och har därför kommunens bästa resultat i matematik årskurs 6 där 95,8 procent av eleverna klarat samtliga delar i det nationella provet i matematik. Surteskolans resultat föll mellan vilket skapat större differens än vad tidigare uppmätts under de senaste fyra åren. 11

12 Även när det gäller resultaten i svenska har de två enheterna följt varandra och har idag endast en liten skillnad i resultat Andel godkända i alla delprov, årskurs 6 Södra Ale Bohusskolan F-9 Surteskolan F-6 Summan av Engelska Summan av Matematik Summan av Svenska Bohusskolan visar en generell förbättring av sina resultat uttryckt i genomsnittlig betygspoäng. Detta bekräftas av resultaten i de nationella proven för samma mätperiod. När det gäller Surteskolan ser utvecklingen något mer varierande ut där det kan skönjas en ökning från läsåret 15/16 till 16/17 endast för att uppvisa en försämring läsåret 17/18. Detta gäller samtliga tre ämnen. Diagram 8 Andelen godkända elever i det nationella provets samtliga delprov. Årskurs 6, södra Ale. Källa: Ales verksamhetsstatistik Genomsnittligt betygspoäng per ämne, årskurs 6 Södra Ale 2015/ / / / / /18 Bohusskolan Surteskolan Summan av Engelska Summan av Matematik Summan av Svenska Vid en jämförelse med resultaten för de nationella proven kan det skönjas en neutral eller svagt positiv förbättring i svenska och engelska medan resultaten i matematik varit mer fluktuerande. Diagram 9 Genomsnittligt betygspoäng per ämne. Årskurs 6, Södra Ale Källa: Skolverket Alla skolor i Ale Skolenhet Svenska Engelska Matematik Alboskolan 86,0 % 76,7 % 86,0 % Bohusskolan 89,6 % 95,8 % 95,8 % Himlaskolan 89,5 % 89,5 % 78,9 % Nolskolan 84,0 % 81,3 % 62,5 % Kronaskolan 97,2 % 94,4 % 95,8 % Kyrkbyskolan 88,9 % 91,9 % 90,9 % Surteskolan 86,2 % 93,1 % 79,3 % Andel godkända elever i årskurs 6, nationella prov, läsåret 17/18, Källa: Ales verksamhetsstatistik 12

13 Sammantaget kan man se tydliga mönster vid en jämförelse mellan enheter och geografiska områden. Att det föreligger relativt stora skillnader mellan elevernas resultat uttryckt i de nationella proven står relativt klart. För att kunna få en mer nyanserad bild av elevernas resultat blir det aktuellt att undersöka slutbetyg för ämnena svenska, engelska och matematik med resultaten i de nationella proven för samma ämnen. Det framkommer tydligt att resultaten på de nationella proven endast är en del i lärarnas bedömning av elevens totala kunskaper. Andelen elever som får ett godkänt betyg är större än andelen som blir godkända på det nationella provets samtliga delar. Att vissa enheter har en lägre måluppfyllelse är givetvis skäl för vidare uppföljning och analys. Genom att jämföra resultaten för årskurs 6 med de aktuella skolornas elevsammansättning utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. På en aggregerad verksamhetsnivå finns det goda skäl att närmare studera statistiken runt skillnaderna och spannet inom respektive bakgrundsfaktor, föräldrarnas utbildningsbakgrund och migrationsbakgrund. Nedanstående data är således aggregerad från samtliga skolor med elever i årskurs 6 (sju skolenheter) läsåret 17/18. Siffrorna är angivna i andelen elever ur respektive kategori. Skolenhet Elev född utomlands Invandrat de senaste 4 åren Svenskfödd med utlandsfödda föräldrar Föräldrar har för- eller gymnasial utbildning Föräldrar har eftergymnasial utbildning Alboskolan 2,0 % 0,0 % 4,6 % 58,2 % 41,8 % Bohusskolan 4,2 % 2,6 % 27,3 % 47,7 % 52,1 % Himlaskolan 2,5 % 2,0 % 5,1 % 48,0 % 51,5 % Kronaskolan 3,9 % 2,5 % 6,0 % 35,2 % 63,9 % Nolskolan 7,3 % 3,8 % 10,2 % 44,6 % 53,1 % Kyrkbyskolan 7,3 % 5,2 % 21,3 % 37,7 % 60,8 % Surteskolan 9,0 % 5,5 % 31,6 % 43,1 % 54,9 % Läsåret 17/18, alla elever på skolan. Källa: SCB Tabellen ovan visar flera intressanta fakta som, i viss mån, bekräftar det som den sociala kartläggningen från 2016 fastslog. Utbildningsgraden varierar mellan de olika skolorna vilket ligger i linje med kartläggningen. När det gäller migrationsbakgrunden ser vi även samma mönster som kartläggningen tidigare visat och som bekräftar den boendesegregation som kunnat konstateras i Ale kommun. Undantaget är Bohusskolan som har en större andel elever med utländsk bakgrund hemmahörande i Göteborgs kommun. Det är dock tydligt att vissa skolor lyckas att uppnå goda resultat på nationella prov och slutbetyg trots att elevernas socioekonomiska bakgrund är mer missgynnande relativt sett. Orsakerna till detta har inte kunnat klarläggas inom ramen för denna rapport. 13

14 Årskurs 9 Skola Antal elever Engelska Svenska Matematik Godkänt i samtliga ämnen (%) Genomsnittli gtmeri tvärde Arosenius % 97 % 84 % 75 % 226,2 Bohus % 97 % 95,8 % 83,3 % 232,2 Da Vinci ,5 % 94 % 87,5 % 73,5 % 213,4 Resultat årskurs 9, läsåret 2017/18, källa: SCB & Skolverket Tabellen visar att det finns en mellanskolvariation inom Ale kommun i avseende på studieresultat. Skillnaderna har dock varierat över tid och det finns därför skäl att studera de enskilda skolornas resultat i förhållande till deras socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Aroseniusskolan årskurs 9 17/18 16/17 15/16 Elevantal Utländsk bakgrund 9,7 % - - Andel föräldrar med eftergymnasial bakgrund 53,5 % 50,5 % 42,7 % Andel elever godkända i samtliga ämnen Genomsnittligt meritvärde 75 % 73,8 % 70,7 % 226,2 218,3 205,8 Källa: Skolverket Precis som övriga skolor i kartläggningen har elevkullarna varit varierande i storlek under de tre senaste åren. Läsåret 17/18 uppvisar det högsta elevantalet under mätperioden. För Aroseniusskolan har det skett en progressiv förbättring av studieresultat och måluppfyllelse. Antalet elever som är godkända i samtliga ämnen har ökat från dryga 70 procent (läsåret 15/16) till 75 procent (läsåret 17/18). På samma sätt har det genomsnittliga meritvärdet ökat från dryga 205 poäng till 226 poäng. Orsakerna till förbättringarna är flera och ofta komplexa i sina inre samband. De socioekonomiska faktorerna som iakttagits i denna undersökning pekar på att Aroseniusskolans årskurs 9-elever i en allt större utsträckning har föräldrar med en eftergymnasial utbildning. Den generella forskningen på områden pekar enhälligt ut föräldrars utbildningsbakgrund som den viktigaste bakgrundsfaktorn för elevers studieframgångar 6. Rörande faktorn migrationsbakgrund saknar Aroseniusskolan data från tidigare år än 17/18 vilket gör att det är svårare att analyser den faktorns påverkan på studieresultaten. Det kan konstateras att andelen elever med utländsk bakgrund är relativt låg jämfört med kommunens övriga 7-9 skolor och årskurs 9- elever. 6 Skolverket,

15 Bohusskolan årskurs 9 17/18 16/17 15/16 Elevantal Utländsk bakgrund 34,7 % 43,5 % 32,3 % Andel föräldrar med eftergymnasial bakgrund 45,8 % 45,2 % 47,7 % Andel elever godkända i samtliga ämnen Genomsnittligt meritvärde 83,3 % 66,7 % 81,5 % 232,8 201,7 220,2 Källa: Skolverket Precis som andra 7-9 skolor i Ale kommun har Bohusskolan upplevt kvantitativa förändringar i sina elevkullar de tre senaste åren. Det kan dock konstateras att årskurs 9-kullarna varit relativt jämna. Bohusskolan har haft en ojämn utveckling av elevernas resultat under de tre senaste åren men uppvisar under läsåret 17/18 de högsta siffrorna under mätperioden. Andelen elever som är godkända i samtliga ämnen är drygt 83 procent jämfört med 16/17 då det var dryga 66 procent och läsåret 15/16 då det var 81,5 procent. Det genomsnittliga meritvärdet är drygt 232 poäng jämfört med 16/17 drygt 201 poäng och 15/16 drygt 220 poäng. Orsakerna till den ojämna utvecklingen i resultat är flera. Föräldrarnas utbildningsbakgrund har förhållit sig relativt jämn under mätperioden och bör inte utgöra en avgörande faktor i de förändringar som uppvisats. Andel elever med utländsk bakgrund har förändrats under mätperioden från 32 procent läsåret 15/16 till 43,5 procent 16/17 och 34,7 procent 17/18. Då migrationsbakgrund är en konstaterad påverkansfaktor på elevers studieresultat och måluppfyllelse finns det skäl att peka ut sambandet mellan andel elever med utländsk bakgrund och sammanvägda studieresultat. Variabeln migrationsbakgrund är dock komplex och bör därför analyseras djupare. Da Vinciskolan årskurs 9 17/18 16/17 15/16 Elevantal Utländsk bakgrund 27,4 % 24,5 % 30,9 % Andel föräldrar med eftergymnasial bakgrund 42,9 % 48 % 39,7 % Andel elever godkända i samtliga ämnen Genomsnittligt meritvärde 73,5 % 65,2 % 56,8 % 213,4 201,5 189,6 Källa: Skolverket Da Vinciskolan har, precis som de andra 7-9 skolorna upplevt förändringar i sitt elevantal. Värt att notera är den relativt stora grupp utlandsfödda elever som Da Vinciskolan har, en betydligt större andel än de två andra 7-9-enheterna. 15

16 Måluppfyllelsen har dock progressivt ökat över hela mätperioden och antalet elever som är godkända i samtliga ämnen är nu 73,5 procent jämfört med läsåret 15/16 då motsvarande siffra var knappt 57 procent. Denna utveckling bekräftas även av meritvärdet som ökat från drygt 189 poäng läsåret 15/16 till drygt 213 poäng läsåret 17/18. De utvalda bakgrundsfaktorerna visar på en mer ojämn utveckling där föräldrars utbildningsbakgrund ökade stort mellan 15/16-16/17 men endast för att sjunka till knappt 43 procent under läsåret 17/18. Andelen elever med utländsk bakgrund uppvisar liknande mönster, knappt 31 procent 15/16 till 24,5 procent 16/17. Läsåret 17/18 hade drygt 27 procent av eleverna utländsk bakgrund. På en aggregerad verksamhetsnivå finns det goda skäl att närmare studera statistiken runt skillnaderna och spannet inom respektive bakgrundsfaktor, föräldrarnas utbildningsbakgrund och migrationsbakgrund även för kommunens högstadieskolor. Nedanstående data är således aggregerad från samtliga tre skolors årskurs 9 elever läsåret 17/18. Föräldrars utbildningsbakgrund Föräldrarnas utbildningsbakgrund För- eller gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Andel elever godkända i samtliga ämnen 72 % 84,9 % Genomsnittligt meritvärde 209,2 241,2 Källa: Skolverket Statistiken visar på en relativt stor skillnad mellan de två olika grupperna. Att föräldrars utbildningsbakgrund är en relevant variabel för elevers måluppfyllelse är belagt i tidigare forskning och bekräftas även i dessa data. En skillnad på mer än 30 poäng i genomsnittligt meritvärde får anses som signifikant och ett tydligt bevis på förhållandet mellan föräldrars utbildningsgrad och elevers studieresultat. Genomsnittligt meritvärde per skola, årskurs 9 uppdelat på föräldrars utbildningsnivå Aroseniusskolan - Eftergymnasial utbildning Aroseniusskolan - Förgymnasial eller gymnasial utbildning Bohusskolan - Eftergymnasial utbildning Bohusskolan - Förgymnasial eller gymnasial utbildning Da Vinciskolan - Eftergymnasial utbildning Da Vinciskolan - Förgymnasial eller gymnasial utbildning Diagram 10 Genomsnittligt meritvärde, årskurs 9, per skola i Ale uppdelade per föräldrars utbildningsnivå, källa Skolverket 16

17 Att jämföra de tre skolornas resultat i förhållande till föräldrarnas utbildningsbakgrund över tid ger ytterligare en dimension och kan vara en indikator hur framgångsrik skolan varit i sitt kompensatoriska arbete runt denna socioekonomiska bakgrundsfaktor. Ser man till Aroseniusskolan har eleverna med missgynnande bakgrundsfaktor visat på stärkta resultat (uttryckt i genomsnittligt meritvärde) under de senaste fyra åren. Resultaten har även stärkts för gruppen vars föräldrar har eftergymnasial utbildningsnivå. För Bohusskolan har motsvarande resultat utvecklats något annorlunda men gruppen med förgymnasial eller gymnasial utbildning har stärkt sina resultat och har 2018 de högsta siffrorna på fyra år. Det samma kan sägas om gruppen med föräldrar som har eftergymnasial utbildning. Da Vinci skolan har också visat på en positiv trend i elevgrupp med för- eller gymnasial utbildningsnivå för föräldrar under de senaste fyra åren. Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, årskurs 9 uppdelat på föräldrars utbildningsnivå Aroseniusskolan - Eftergymnasial utbildning Aroseniusskolan - Förgymnasial eller gymnasial utbildning Bohusskolan - Eftergymnasial utbildning Bohusskolan - Förgymnasial eller gymnasial utbildning Da Vinciskolan - Eftergymnasial utbildning Da Vinciskolan - Förgymnasial eller gymnasial utbildning Diagram 11 Genomsnittligt meritvärde, årskurs 9, per skola i Ale uppdelade per föräldrars utbildningsnivå, källa Skolverket Liknande mönster kan skönjas när det gäller hur många elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen. Även om utvecklingen generellt har haft större variationer på samtliga enheter finns det ändå en positiv eller neutral trend de senaste fyra åren. Migrationsbakgrund Migrationsbakgrund Svenskfödd Svenskfödd med utländsk bakgrund Utlandsfödd Andel elever godkända i samtliga ämnen 82,9 % 77%* N/A Genomsnittligt meritvärde ,6* 138,3** Källa: Skolverket * Siffran baseras på data från två skolenheter), ** Siffran baseras på data från en skolenhet) Migrationsbakgrund är på flera sätt en mer komplex och sammansatt variabel jämfört med föräldrars utbildningsbakgrund. Tid i Sverige, språkkunskaper, tidigare skolgång, stöd i hemmet är alla faktorer som varierar stort inom gruppen "utländsk bakgrund" vilket gör det svårt att analysera på gruppnivå. 7 7 Skolverket

18 I ovanstående statistik redovisas de siffror som finns tillgängliga men de är bristfälliga då det saknas data från skolorna om elevernas resultat. Vid en jämförelse mellan svenskfödda och svenskfödda med invandrade föräldrar (kategori I) föreligger det en skillnad i både andelen elever som fått godkända betyg i samtliga ämnen i respektive grupp samt i genomsnittliga meritvärden. Det bör tilläggas att datan för denna grupp baseras på uppgifter från två av tre skolenheter och kan sålunda vara missvisande. Antalet elever är som kan bekräftas i kategorin är 19 stycken men är med all säkerhet större. Statistiken och skillnaderna kan alltså vara större än vad som redovisas ovan. Vid en jämförelse med gruppen "Utlandsfödda" är bristen på tillförlitlig data än mer graverande. Det saknas helt data på andelen elever som är godkända i samtliga ämnen. Siffran som beskriver det genomsnittliga meritvärdet för gruppen är baserat på uppgifter från en av tre skolenheter. Andelen elever är därför lågt (18) vilket påverkar den statistiska relevansen av denna uppgift. Dock är skillnaden i meritvärde väldigt stor vilket delvis bekräftar de uppgifter som skolverket publicerade i sin rapport "Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnaden mellan skolor" (2018) som beskrev dessa skillnader på nationell nivå. En intressant detalj rörande migrationsbakgrund är jämförelsen mellan andelen godkända betyg i svenska och svenska som andraspråk. Andelen godkända betyg 2017/ / / / /14 Svenska 95,9 % 93,4 % 92,2 % 91,7 % 91,6 % Svenska som andraspråk 65,9 % 56,8 % 61 % 66,7 % 72,7 % Källa: Skolverket Initialt är det tillsynes en stor statistisk skillnad mellan de två grupperna. Det är tydligt att elevgruppen som läser svenska som andraspråk har sämre resultat i detta ämne jämfört med eleverna som läser svenska. Dock bör det understrykas att gruppen som läser ämnet svenska som andraspråk inte kan beskrivas som homogen, förkunskaperna varierar stort och möjligheterna till att nå ett godkänt betyg inom kursens tidsram är därför olika stora. Det kan även finnas andra faktorer som påverkar den låga andelen godkända betyg i denna kurs. Nationellt har forskningen pekat ut bristen på utbildade lärare som ett problem. Även låga förväntningar från både lärare och elever på kursernas innehåll och didaktiska utformning kan bidra till sämre måluppfyllelse. 8 Resultatutveckling - Sammanfattning Årskurs 3 Vid en jämförelse mellan de olika enheterna kan det konstateras att det förkommer skillnader mellan elevernas resultat på olika enheter. Det förekommer variationer över tid men ett relativt stabilt mönster kan ändå skönjas på de olika enheterna. Tilläggas bör att resultaten för årskurs 3 i denna rapport uteslutande baseras på resultaten på de nationella proven i svenska och matematik. 8 Wedin,

19 Årskurs 6 För årskurs 6 blir underlaget något bredare då resultaten från det nationella provet kan jämföras med betygen i årskurs 6. Detta bekräftar delvis enhetens generella förmåga att hjälpa sina elever att nå högre måluppfyllelse men säger ganska lite om den socioekonomiska bakgrundens påverkan på elevernas relativt sämre resultat. Vid en jämförelse med enheter som har geografisk närhet (tillhörande samma område) framkommer det vissa likheter men det förekommer även förändringar där närliggande årskurs 6-skolor presterar bättre jämfört med närliggande årskurs 3-skolor. Årskurs 9 På en aggregerad nivå har resultaten och måluppfyllelsen progressivt ökat för Ale kommuns årskurs 9- elever under de senaste tre åren. Andelen elever som når ett godkänt betyg i samtliga ämnen har ökat från dryga 60 procent 2013/14 till 78 procent 2017/18. Meritvärdet har likaså ökat med över 20 poäng under motsvarande period. Under mätperioden finns det skillnader mellan könen och mellan de tre olika skolorna men det finns fog för att påstå att Ales elever presterar bättre resultat jämfört med för tre år sedan Trots att måluppfyllelsen totalt sett har förbättrats under mätperioden förekommer det stora skillnader om man tar hänsyn till kön och socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Det är uppenbart att migrationsbakgrund påverkar måluppfyllelse. Trots bristfälliga data kan man se att skillnaden i genomsnittligt meritvärde är stor mellan utlandsfödda och svenskfödda elever (över 90 poäng). Även mellan grupperna svenskfödda med svenskfödda föräldrar och svenskfödda med utlandsfödda föräldrar finns det en skillnad i måluppfyllelse, dock inte lika dramatisk som svenskfödda-utlandsfödda. Variabeln föräldrars utbildningsbakgrund är en relevant socioekonomisk indikator och har, enligt den samlade forskningen, störst påverkan på elevers studieframgångar och måluppfyllelse. En tydlig trend är att elever vars föräldrar har för- eller gymnasial utbildning har en positiv utveckling i sina studieresultat. Detta gäller både uttryckt i genomsnittligt meritvärde och andelen elever vilka är godkända i samtliga ämnen. Utifrån detta är det därför viktigt att notera att utbildningsbakgrunden i sig inte är någon indikator på föräldrarnas engagemang i sina barns studier men det ger en bild av bland annat studievana, läsfrekvens och andra faktorer som kan verka understödjande för barnens studier. I den sociala kartläggningen över Ale kommun som genomfördes 2016 framkom det relativt tydliga geografiska mönster i kommunen med relativt stora skillnader mellan de norra, centrala och södra delarna. Detta bekräftas endast delvis vid studier av årskurs 3 och årskurs 6-enheters resultat. Vid en jämförelse mellan de tre 7-9- skolorna i kommunen som var och en representerar ett område finns det dock tänkbara samband mellan ort, generell socioekonomisk bakgrund och studieresultat. Trots variationer mellan olika årskullar av elever finns det en såpass stor statistisk skillnad i utbildningsbakgrund att det blir omöjligt att bortse från den som en påverkansfaktor till den mellanskolvariation och skolsegregation som konstateras i denna och tidigare rapporter. Diskussion Resultat Att elevernas resultat förbättras är tydligt. Ales elever har generellt sett uppvisat förbättrade resultat under de senaste tre åren. Vid en närmare skärskådning kan man dock se skillnader mellan olika elevgrupper vilket är intressant ur ett likvärdighetsperspektiv. Ales Flickor har under flera år uppvisat förbättringar i resultatet uttryckt i meritvärde med undantag för läsåret 17/18 då resultaten sjönk något. Ales pojkar har uppvisat en något annorlunda utveckling. Trenden har varit negativ i termer av meritvärdesutveckling endast för att ha visat förbättrade siffror från läsåret 15/16 med en dramatisk ökning under läsåret 17/18. 19

20 Skillnaderna mellan könen i Ale kommun (årskurs 9) var som störst läsåret 16/17 men har under 17/18 minskat rejält och är nu mindre än 20 meritvärdespoäng. Sålunda kan det konstateras att likvärdigheten mellan kön bland Ales elever nu är större än tidigare. Om detta är en ihållande trend är allt för tidigt att säga. Studerat på kommunnivå förekommer det relativt stora variationer mellan olika årskullar och det blir därför svårt att konstatera ett trendskifte. Det är tillika svårt att framlägga en tydlig orsaksanalys som lett fram till den högre likvärdigheten 17/18. Det finns i nuläget inget konkret insamlat material som stödjer tesen om att den ökade likvärdigheten mellan könen (uttryckt i meritvärdespoäng) skulle ha sin grund i ett medvetet och utvärderingsbart arbete ute på enheterna. När det gäller den socioekonomiska sammansättningen i kommunen finns det statistisk data som konstaterar en relativt stor socioekonomisk segregation mellan områden, orter och inom vissa orter. Detta fastslogs i den sociala kartläggningen från 2016 och kan tydligt ses vid närmare studier av elevernas socioekonomiska bakgrund på kommunens olika skolenheter. Det kan konstateras att det finns skillnader i elevernas resultat knutet till deras socioekonomiska bakgrund. Detta syns generellt på enhetsnivå samt i jämförelse mellan enheter. Skolorna i respektive områden och orter uppvisar skillnader vid en jämförelse men skillnaderna i elevers resultat är inte stor vid en jämförelse med andra huvudmän i riket. Det kan konstateras att det förekommer en mellanskolvariation i Ale kommun. I de yngre åldrarna kan detta delvis förklaras av boendesegregation kopplat till skolenhetens geografiska placering. Mellanskolvariationen och skolsegregationen hålls delvis tillbaka av att kommunen endast har tre skolenheter för årskurs 7-9 och att dessa har upptagningsområden som sträcker sig längre än de orter där de är placerade. Enkelt uttryckt har dessa skolor en elevsammansättning med bred socioekonomisk variation. Det finns sålunda tecken på att skolorna i Ale uppnår en viss grad av framgång i sitt kompenserande arbete utifrån elevernas olika socioekonomiska bakgrund. På enhetsnivå finns det dock avvikande mönster från den generella trenden. För årskurs 6 har vissa enheter uppvisat lägre måluppfyllelse under flera år. I vissa av dessa fall gäller detta, i högre utsträckning för elever med missgynnsam socioekonomisk bakgrund men i andra fall bryter det mot mer generella socioekonomiska mönster på orten. För årskurs 9 är det tydligt att det finns en beredskap på vissa enheter för att möta elevers olika behov utifrån deras socioekonomiska bakgrund. Det kompensatoriska arbetet följer mer inarbetade och beprövade former och blir i förlängningen mer framgångsrikt uttryckt i elevernas studieresultat. Vissa enheter uppvisar starkare elevresultat trots att de har en stor grupp elever med sämre socioekonomiska förutsättningar. Detta kan vara en indikation att de, i större utsträckning lyckas med sitt kompensatoriska uppdrag. Detta gäller alla årskurser baserat på resultatstatistiken i årskurs 3, 6 och 9. Vissa grupper av elever utmärker sig i statistiken och framför allt är det utlandsfödda barn och ungdomar med kort tid i Sverige som uppvisar betydligt sämre resultat i årskurs 9. Den nationella forskningen på området pekar ut denna grupp som speciellt utsatt och den som är i störst behov av kompensatoriska insatser. Kompensatoriska insatser Som tidigare redovisats i rapporten genomförs det flera åtgärder med syftet att stötta elever som är i behov av stöd. Skolenheterna har huvudsakligen en uppfattning om att dessa generella insatser är framgångsrika och att de verkar stöttande för eleverna. Det finns även stöd i statistiken att flera skolenheter har lyckats med att sitt kompensatoriska arbete utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. 20

21 Vissa av enheterna uppvisar förbättrade resultat över tid för elever med missgynnande socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Andra enheter uppvisar däremot oförändrade eller, i vissa fall, försämrade resultat. Ibland gäller det elever från olika socioekonomiska bakgrunder, inte bara de från mer missgynnade förhållanden. Trots de relativa framgångarna för vissa av enheterna finns det fortfarande skillnader i elevernas resultat baserat på deras bakgrund. I synnerhet gäller detta de utlandsfödda eleverna, en grupp som även på nationell nivå kan ses som den grupp som är i störst behov av kompensatoriskt stöd. Utifrån de gruppintervjuer som genomfördes står det klart att elevernas socioekonomiska bakgrund inte är något som ligger till grund för en särskild behovsprövning. Elevernas behov bedöms individuellt och resurser planeras utifrån det. Det finns idag inget tydligt utvärderingsarbete eller någon metod för effektmätning rörande det kompensatoriska arbetet gentemot de aktuella elevgrupperna. Det är svårt att fastslå hur en viss resultatförändring kan knytas till en viss kompensatorisk insats. Det är tillika svårt att kunna mäta effekten av en viss satsning eller insats. Att isolera de kausala sambanden här i mellan är idag inte möjligt. Fördelningsmodellens tillämpning Under den gruppintervju som genomfördes med enhetscheferna framkom vissa frågetecken runt modellens logik och tilldelningens föränderliga storlek. Det kunde konstateras att det finns en kunskapsmässig förståelse för modellen men inte motsvarande acceptans för modellens implementering. Strukturbidraget som enheterna erhåller används ofta som en del i en grundbudget och används inte som öronmärkta medel för det syfte som var tänkt. Enheternas kompensatoriska arbete kan sålunda inte härledas direkt till dessa medel. För att öka acceptansen och legitimiteten för modellen bör åtgärder tas för att tydligare peka på relationen mellan behov-åtgärd-kostnad. Om kedjan mellan dessa tre komponenter förtydligas bör också acceptansen för den ekonomiska dynamiken i modellen öka. Det blir också tydligare för sektorledning och rektorer som i dialog kan diskutera rimligheten i en viss ekonomisk tilldelningsnivå. Metod Det finns ett starkt stöd i forskningen för att kunna isolera ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och studieresultat om man jämför resultat mellan elevgrupper med olika socioekonomisk bakgrund. Att föräldrars utbildningsbakgrund eller elevers migrationsbakgrund har en påverkan på elevens möjligheter att nå högre måluppfyllelse står därför relativt klart på ett generellt plan. Att kunna dra generella slutsatser om absoluta behovsnivåer utifrån en viss socioekonomisk bakgrundsfaktor såsom migrationsbakgrund eller föräldrars utbildningsnivå är allt för osäker och generaliserande. Det vore fel att påstå att alla elever är bundna till sin socioekonomiska bakgrund och att samtliga som är tillhörande en missgynnande kombination av bakgrundsfaktorer är i behov av stöd för att nå högre måluppfyllelse i sina studier. Det behövs därför en behovsprövning på individnivå vilket sker på enheterna och är en naturlig del i deras kartläggningsarbete. Dessa individbedömningar är svåråtkomliga rent metodologiskt och därför svåra att bygga en generaliserad slutsats på. Därför kan vissa av dessa slutsatser uppfattas som allt för generaliserande på en gruppnivå. Jämte det kvantitativa underlaget för denna rapport har även en kvalitativ metod använts i form av gruppintervjuer. Den metodologiska designen av dessa intervjuer gav en grundläggande bild av hur enheterna arbetar med kompensatoriska insatser. Det gav även möjlighet till klargörande följdfrågor vilket var positivt för rapportförfattarna. Begränsningarna med denna metod var bristen på tid samt diversifieringen av svaren vilka skilde sig åt i omfång och analytiskt djup. 21