Kungälv en social översiktsplan. Del 1, analysfas

Transkript

1 Kungälv en social översiktsplan Del 1, analysfas

2 Kungälv tar som första aktör i landet ett helt nytt planmässigt grepp kring socialt investeringstänkande a) från operativt till strategiskt perspektiv b) från reaktivt till proaktivt Ingvar Nilsson

3 Under hösten 2010 fick Kungälvs kommun en inbjudan att vara med i ett arbete inom SOLTAK kring socioekonomi. Arbetet leddes av Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog

4

5 Ack Kronor Normalförlopp Egen försörjning Produk onsvärde Bidrag Hem Kommun Ålder

6 Ack Kronor ADHD som övergår i arbetslöshet upp till 30 år ADHD/Arblöshet Hem GAP Produk onsvärde NORMA- Bidrag LITET- UTAN- Kommun FÖRSKAP Normalförloppet Ålder

7 Socioekonomi består av Översiktsanalys inte organisationsöversikt Behovsanalys inte leta i verktygslådan Metoddefinition Investeringskalkyl Implementering Utvärdering Resultatkalkyl

8 SKL förordar i sitt grundmaterial kring socioekonomi Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga fem steg i ett systematiskt arbete: Identifiera det resultat som behöver förbättras och involvera berörda verksamheter Definiera förutsättningarna för att investera Identifiera och beskriv tänkbara insatser Genomför vid behov prioritering och fatta beslut om insatser Säkerställ goda förutsättningar för genomförandet

9 Arbetsgång Kungälvs kommun startade en arbetsgrupp 2010 med representanter för skola, arbetsliv och stöd, och ekonomienheten Den 12 september 2011 genomfördes en strategisk heldag med politiker, förvaltningsledning och ekonomer En rapport kring arbetet inom SOLTAK publicerades 2012 En rapport om att implementera ett socioekonomiskt perspektiv i sju västsvenska kommuner En ny arbetsgrupp bildades 2013 med representanter från flera sektorer och inom förvaltningsledningen utsågs en styrgrupp för detta arbete Vid det politiska uppstartsmötet inför rambudgeten för 2014 presenterade förvaltningen förslag på definition av sociala investeringar utifrån riktlinjer från SKL. Kommunfullmäktige uppdrog den 14 mars pkt 9 åt kommunstyrelsen att ta fram riktlinjer, ramar och avgränsningar för sociala investeringar, definiera utanförskap i mätbara och jämförbara termer, samt ta fram en särskild beslutsordning för sociala investeringar Detta skulle göras i beaktande av Kungälvs faktiska behov av sociala investeringar, grundat i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer och förankrat i socioekonomisk teori. Budgetdirektiven för 2012, verksamheten skulle utvecklas utifrån ett socioekonomiskt synsätt vilket fördes in i årsplanen. Kommunfullmäktige fastställde den 4 juli beslutsordningen för sociala investeringar. I årsplanen för 2015 har förvaltningen fått i uppdrag att ta fram en översiktlig analys av förekomsten av riskfaktorer i Kungälvs kommun och dess geografiska fördelning.

10 RESULTATMÅL Begreppen folkhälsa, trygghet och sociala hållbart kan tolkas in i flera av resultatmålen, som exempelvis: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Barnfattigdomen ska minska Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv

11 Investeringsfas Social översiktsplan 2 delar Analysfas Analysen sker utifrån både ett socioekonomiskt- och sociologiskt perspektiv. Syftet i detta steg är, att i linje med kommunfullmäktiges beslut den 13 mars pkt 9 samt SKL:s rekommendationer, identifiera det resultat som behöver förbättras och definiera förutsättningarna för att investera för att på så sätt i nästa steg utifrån analysens resultat identifiera och beskriva tänkbara insatser för att utanförskapet och barnfattigdomen på sikt ska minska. Analys av riskfaktorer i Kungälvs kommun är grunden för framtagandet av sociala investeringar som ger långsiktig effekt i Kungälvssamhället och möter de strategiska långsiktiga mål som Kommunfullmäktige fastställt.

12 Utgångspunkt Socialöversiktsplan, analysfas - Möta upp strategiska mål och resultatmål - Var det är klokt att genomföra sociala investeringar - Förståelse kring barnfattigdom - Underlag för inriktning och framtida sociala investeringar

13 Friskfaktorerna är: Tydliga normer och förväntningar i omgivningen. Stöd att utveckla anknytning till andra människor. Möjlighet att utveckla sociala och kognitiva kompetenser och goda kamratrelationer. Miljö som förstärker positiv utveckling. Riskfaktorerna är: Enligt SKL Områden med hög social och ekonomisk belastning. Stor in- och utflyttning i området. Bristande socialt nätverk och lågt socialt kapital. Föräldrar med missbruk och/eller psykisk ohälsa. Föräldrar i en pressad livssituation och/eller ekonomisk utsatthet. Utsatthet för fysiska och/eller psykiska övergrepp eller bristande omsorg. Behov av omfattande insatser av socialtjänsten. Fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar.

14 Gränsvärden eller genomsnittsvärden Arbetslöshet Skadegörelse Barnfetma Försörjningsstöd Hög sjukfrånvaro Barnfattigdom Hög brottslighet Insatser inom socialtjänst Lågt valdeltagande Låga meritvärden i skolan Tillfälliga anställningar Lågt deltagande i föreningsliv

15 METOD - Statistisk analys - Geografiskt perspektiv - Genomsnittsvärde - Pröva vilka som ligger dubbelt så hög mot medelvärdet

16 Det förföriska medelvärdet och den negativa sociala densiteten det finns strukturella faktorer kring utsatthet utsattheten beror inte främst eller enbart på enskilda individers beteenden det finns kollektiva aspekter av utsatthet utsattheten samspelar och påverkas av andra individers utsatthet ansamlingen av utsatthet till grupper och områden leder till någon form av koncentrationseffekter där den samlade effekten är större än summan av delarna erfarenheten säger att områden med denna typ av egenskaper drabbas av ett antal olika förstärkande effekter ett negativt socialt arv, en negativ social smittoeffekter och en kollektiv stigmatiseringseffekt dessa effekter har en tendens att accelerera över tid och i all synnerhet förstärkas genom en sorts kollektiv multiplikatoreffekt

17 Nyckelkodsområde Hela Sverige, alla dess kommuner, är indelade i geografiska delområden som kallas för nyckelkodsområden (NYKO). Syftet med dessa är att registrera olika former av data kopplat till befolkningen för att kunna göra prognoser, planeringar och uppföljningar inom samhällsplaneringen. Detaljnivån på dessa nyckelkoder är mycket precis. De två första siffrorna i en nyckelkod anger kommundel (tex 07 för..), de tre första siffrorna anges när man går in på en tätort (tex.), de fyra första siffrorna motsvarar församlingsnivå, fem siffror är en stadsdel och när man kommer ner på sex siffror är man nere på kvartersnivå. I Kungälv finns 340 NYKO på 6 siffrig nivå

18 Marginalitetsmåttet visar att 9,1 % av den arbetsföra befolkningen står för 40,2 % av ansökningarna försörjningsstödet. Marginalitetsmåttet visar att 24 % av arbetslösheten finns koncentrerad i områden som omfattar 9,9 % av befolkningen. Marginalitetsmåttet i detta fall visar att 9,7 % av ungdomarna står för 25 % av ärendena inom socialtjänsten. Marginalitetstalet visar här att 8,8 % av barnen och ungdomarna i Kungälv uppbär 35 % av insatserna inom socialtjänsten. Var 10 till var 5 barn har insatser från Socialtjänsten Markant negativ avvikelse i meritvärde ÅK 9 på den överliggande NYKOnivån NYKO Antal ärenden försörjningsstöd 2014 Antal arbetslösa 2014 Antal ärenden bou Antal insatser bou x x x Andel med högsta utbildningsnivå grundskola/folkskola, genomsnitt 12,9% Andel 21% 22% 25% 38% 27% Marginalitetstalet visar att 8,4 % av befolkningen uppbär 31 % av visstidsanställningarna med Kungälvs kommun som arbetsgivare. Marginalitetstalet visar att 9,7 % av barnen i Kungälvs kommun uppbär 67 % av barnen i hushåll med försörjningsstöd. NYKO 5 Antal barn

19 Resultat Kungälv är en kommun som mår bra. Om man jämför Kungälvs data kring utsatthet och sociala risker med såväl riket som helhet som med regionen så framstår Kungälv som en välmående kommun. Och det är bra. Men det är ett genomsnittets välmående. Genomsnittsvärden är vanskliga och stundtals missvisande då sociala utmaningar ska beskrivas och förstås. I ett medelvärde kan samsas överdrifter och underskattningar, fetma och självsvält, precis som rikedom och fattigdom. Trots detta goda medelvärde finns det marginaliserade människor i kommunen. En del av dessa är någorlunda jämnt fördelade i kommunen. Men marginaliseringen i Kungälvs kommun har också en geografisk och territoriell dimension. Utanförskapet är koncentrerat till vissa områden. 9 % av befolkningen i Kungälv omfattas av en tredjedel av de sociala riskerna (mellan 25% och 40%)

20 För vem bygger vi framtidens Kungälv? Det finns två strukturella mekanismer som gör det svårt att ha ett socialt investeringsperspektiv kring både individuellt och territoriellt utanförskap; brist på helhetssyn och brist på långsiktighet. Hur skall vi gemensamt arbeta för att motverka den höga koncentrationen av sociala risker knutna till tydligt avgränsade geografiska områden? Hur kan vi gemensamt minska det utanförskap som idag finns i dessa geografiska områden