Social o versiktsplan steg 1

Transkript

1 Social o versiktsplan steg 1 Ingår i kungälvs kommuns författningssamling enligt Beslut KF 315/2015 Diarienummer: KS2015/1329, Beredande politiskt organ: Folkhälsoråd Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum för beslut: och Gäller t.o.m Handläggare: Christer Mattsson

2 2

3 Sammanfattning Kommunstyrelsen fick i uppdrag, av kommunfullmäktige den 14 mars punkt 9, att ta fram riktlinjer, ramar och avgränsningar för sociala investeringar. Uppdraget innefattade att definiera utanförskap i mätbara och jämförbara termer, samt ta fram en särskild beslutsordning för sociala investeringar. Detta skulle göras i beaktande av Kungälvs kommuns faktiska behov av sociala investeringar, grundat i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer samt förankrat i socioekonomisk teori. Utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål att minska segregationen har kommunstyrelsen fastslagit resultatmålen om minskad barnfattigdom och minskat utanförskap. För att uppnå detta har kommunstyrelsen inför 2015 gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en social översiktsplan. Syftet med social översiktsplan är att, utifrån resultatmålen, analysera den sociala hållbarheten och i ett första steg presentera en översikt över social utsatthet. I den sociala översiktsplanen analyseras olika indikatorer, som kan påvisa sociala risker/sårbarhet, exempelvis arbetslöshetstid, försörjningsstöd, meritvärde årskurs 9 och sjukskrivningar. Metoden innebär att olika indikatorer hänförs till olika nyckelkodsområdena (NYKO) i Kungälvs kommun och hur de förhåller sig till kommunens genomsnittliga värde. Fokus för analysen är de NYKO, som utifrån olika indikatorer ligger dubbelt så högt jämfört med det genomsnittliga värdet. I dessa utvalda NYKO genomförs en analys utifrån ett marginalitetsmått, som innefattar jämförelse mellan andel av den totala volymen av data (som exempelvis arbetslöshetstid, försörjningsstöd och sjukskrivningar) jämfört med andel av befolkningen. Utifrån socioekonomisk teori och insamlad data har nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog skrivit underlag till analysen av social översiktsplan i Kungälvs kommun. Vid jämförelser med referenskommuner, regionen och riket framstår Kungälvs kommun som en välmående kommun. Samtidigt är genomsnittsvärden vanskliga och stundtals missvisande, då sociala utmaningar ska beskrivas och förstås. I ett medelvärde kan överdrifter och underskattningar samsas. Trots detta goda medelvärde finns det marginaliserade människor i kommunen. En del av dessa är någorlunda jämnt fördelade i kommunen. Marginaliseringen i Kungälvs kommun har också en geografisk dimension. Utanförskapet är koncentrerat till vissa områden. Det syns tydligt i det dataunderlag som presenteras. Kungälvs kommun utgörs av ca 340 NYKO. I 15 av dessa är marginaliseringen påfallande hög och i 5 av dem är den mycket högre än medelvärdet i kommunen. I dessa områden bor cirka 10 % av befolkningen i kommunen, där finns också en överrepresentation av utsatthet och välfärdskonsumtion. Denna kartläggning av marginaliseringen i Kungälv visar att det finns områden i kommunen som är mer utsatta och där risken för att marginaliseras är större än i andra områden. I dessa områden tycks låga skolresultat, arbetslöshet, försörjningsstöd och sociala insatser av olika slag vara koncentrerade. Områdena avviker från medelvärdena i kommunen och ger direkt en 3

4 indikation om var insatser i form av sociala investeringar skulle kunna fokuseras för att ge mest effekt per insatt krona. En grov skattning utifrån presenterat datamaterial skapar bilden av att det handlar om mellan ca 100 och 300 hushåll, i dessa områden, som befinner sig i vad som skulle kunna kallas utsatthet eller utanförskap. En besvärlig, men trots allt hanterbar situation. Nilsson & Wadeskog påpekar i sin analys, för det första det finns strukturella faktorer kring utsatthet utsattheten beror inte främst eller enbart på enskilda individers beteenden. För det andra, ansamlingen av utsatthet till grupper och områden leder till någon form av koncentrationseffekter eller negativa sociala synergieffekter där den samlade effekten är större än summan av delarna. För det tredje, erfarenheten säger att områden med denna typ av egenskaper och förhållanden drabbas av ett antal olika effekter orsakade av ett negativt socialt arv, en negativ social smittoeffekt och en kollektiv stigmatisering. Dessa effekter har en tendens att accelerera över tid. Utifrån redovisad data och socioekonomiska kalkyler drar Nilsson & Wadeskog följande slutsatser: Kungälvs kommun står inte inför en akut situation som det saknas resurser eller förmåga att hantera. I detta relativa välstånd finns tydliga områden av avancerad marginalitet. Kring dessa områden måste vi arbeta annorlunda än vad vi gör nu. Till det finns resurser och när Kungälvs kommun i samverkan med andra lyckas med detta kommer det spara våra välfärdsresurser såväl som på mänskligt lidande. 4

5 Innehåll Sammanfattning... 3 Förord Platsen där världen blir min Bakgrund Social investeringsplan Kungälvs kommun Vad är en social översiktsplan? Social hållbarhet Hållbart för vem? Perspektiv på sociala problem Samhällskontraktet Prekära livssituationer Stigmatiserade territorier Att mäta utanförskap Hur mår Kungälvs kommun? Vad är det vi redovisar? New Public Management Outcome är något annat än output Nyckeltal och NPM De som lider i medelvärdena Sociala investeringar och outcome Referenser Definition av begrepp Inledning Inkomststandard Barnfattigdom Referenser Metod Inledning Analys av data Redovisning av data Data som valts ut Nyckelkoder Metod för beräkning av geografiskt förankrad standardavvikelse Kungälvs kommun i jämförelse Inledning Barnfattigdom

6 4.3 Inkomststandard Arbetslöshet Sjukskrivningar Försörjningsstöd Utbildningsnivå Meritvärde skolår Insatser LVU och SOL Andel barn och ungdomar 0-20 år behovsprövande öppna insatser Barn och ungdomar 0-20 år placerade på institution eller i familjehem Brottslighet Valdeltagande Fetma och övervikt Sammanfattning Referenser Redovisning utifrån nyckelkodsområden Inledning Barnfattigdom Låg inkomststandard Arbetslöshetstid Sjukskrivningar Försörjningsstöd Meritvärde i skolår nio Utbildningsnivåer Anmälningar och insatser hos socialtjänsten för barn och unga Upprättade ärenden fördelade över NYKO Beslutade insatser fördelade över NYKO Krävande insatser Deltagande i föreningsaktiviteter Anlagda utomhusbränder Brottsutsatthet Valdeltagande Allmänna visstidsanställningar Sammanfattning Referenser Att analysera utanförskapet - Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson Inledning Det territoriella perspektivet och det förföriska medelvärdet Negativ social densitet och en förvriden normalitet Allt är inte vad det ser ut att vara

7 6.4.1 Att ta tag i symptomen eller de underliggande orsakerna Att söka efter nyckeln under lampan eller där man förlorat den Samspelet mellan sociala och ekonomiska frågor Onda cirklar och acceleratorer Det urgröpta sociala kapitalet och det brutna samhällskontraktet Kollektiv stigmatisering och ett socialt investeringsperspektiv Stigmatiseringsrisken och konstruktiva motstrategier Bristen på helhetssyn och stuprörstänkande Kortsiktigheten och den sociala investeringsbarriären Referenser Socioekonomisk kalkyl Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson Inledning Introduktion socioekonomisk kalkyl Hur varierar utanförskapets kostnader? Kostnader för en persons utanförskap ett referensvärde Om kostnaderna stiger över tiden En grupp i ett bostadsområde 20 ungdomar under 10 år Social smitta Ett socialt investeringsperspektiv ett räkneexempel En typisk socioekonomisk analys av en insats Kostnader för barn och unga i utanförskap Socialtjänstens pågående insatser för barn och ungdomar Kostnaden för ett barn som hamnar i utanförskap på lågstadiet och som aldrig får fotfäste på arbetsmarknaden? Hur mycket kan kostnaderna reduceras genom att bryta eller förändra utanförskapet under barn- /ungdomstiden? Hur mycket kan kostnaderna reduceras genom att fördröja en acceleration av utanförskapet under barn- /ungdomstiden? Visstidsanställningar Slutsatser och det nödvändiga perspektivskiftet

8 Förord Platsen där världen blir min Varje människa blir till som individ i samspelet med de viktiga människor som omger oss. Från dem erövrar vi språk, värderingar, traditioner och andra symboler som fyller livet med mening och tolkar dess mysterier åt oss. Det är långtifrån betydelselöst på vilken plats eller i vilket område detta äger rum. De stigar, vägar och gator som vi vandrade som barn kommer vi fortsätta att vandra i vårt inre resten av våra liv. De platser där vi lärde oss att förstå vilka vi var och hur världen hänger samman bevarar vi som inre kompasser för vägledning för all framtid. Platserna är ofta mycket konkreta; en lekplats, ett ridstall, en replokal, tusen vitsippor på en äng. Den jag var där, blev där, bär jag med mig om än jag kom att bli någon helt annan sedan. I det växande barnets neurologiska utveckling bildas tunna strängar för överförande av elektriska impulser mellan hjärnans olika synapser som en biologisk respons på det lekande barnets fantasifulla interagerande med sin omgivning. I poetisk mening är planering för social hållbarhet att bygga ett samhälle som ger varje barn bästa möjliga stimuli från denna miljö. Den som vuxit upp i Kungälv skall i sitt inre kunna bära med sig den vidsträckta kustens vikar, sjöarna i de djupa skogarna, bilden av de uråldriga fästningarna, ljudet från en livlig stadskärna och tryggheten i den kommundel man växt upp omgiven av ett empatiskt och engagerat samhälle. Hela kommunen är till för alla och ingen skall växa upp där kvällar, helger och lov är ett ofrivilligt valt tomt och öde torg och inget annat än ett torg. Projektledare Christer Mattsson 8

9 1. Bakgrund 1.1 Social investeringsplan Kungälvs kommun Under hösten 2010 fick Kungälvs kommun en inbjudan att vara med i ett arbete kring socioekonomi. Det var Ale kommun som 2009 inledde ett arbete med Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog kring socioekonomi och som nu bjöd in kommunerna inom SOLTAK att vara med i att utveckla det socioekonomiska perspektivet i kommunerna. Kungälvs kommun anmälde sig som intresserade och en arbetsgrupp bildades där representanter för skola, arbetsliv och stöd samt ekonomi ingick. Ett utvecklingsarbete inleddes, där vi lärde oss grunderna för det socioekonomiska arbetet och att använda en socioekonomisk investeringskalkyl som beslutsunderlag för en social investering. Projekten redovisades den 23 mars En rapport kring arbetet inom SOLTAK publicerades 2012 En rapport om att implementera ett socioekonomiskt perspektiv i sju västsvenska kommuner Den 12 september 2011 genomfördes en strategisk heldag med politiker, förvaltningsledning och ekonomer då det fortsatta arbetet diskuterades. Arbetssättet mottogs positivt och i budgetdirektiven för 2012 tydliggjordes att verksamheten skulle utvecklas utifrån ett socioekonomiskt synsätt vilket fördes in i årsplanen. Vid politiska uppstartsmötet inför rambudgeten för 2014 presenterade förvaltningen förslag på definition av sociala investeringar utifrån riktlinjer från SKL. Kommunfullmäktige uppdrog den 14 mars punkt 9 åt kommunstyrelsen att ta fram riktlinjer, ramar och avgränsningar för sociala investeringar, definiera utanförskap i mätbara och jämförbara termer, samt ta fram en särskild beslutsordning för sociala investeringar. Utifrån Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer och socioekonomisk teori skulle Kungälvs kommun sociala investeringar utgå från faktiska behov. En arbetsgrupp bildades med representanter från flera sektorer och inom förvaltningsledningen utsågs en styrgrupp för detta arbete. Arbetsgruppens förslag till upplägg presenterades för förvaltningsledningen i maj 2013 och förvaltningsledningen beslutade den 21 maj 2013 att föreslå kommunstyrelse och kommunfullmäktige att: anta den föreslagna besluts- och arbetsordningen kring sociala investeringar hantera de redan beslutade investeringsramen enligt denna ordning anta en definition av ekonomiskt utanförskap Kommunfullmäktige fastställde den 4 juli beslutsordningen för sociala investeringar. I årsplanen för 2015 har förvaltningen fått i uppdrag att ta fram en översiktlig analys av förekomsten av riskfaktorer i Kungälvs kommun och dess geografiska fördelning. Analysen sker utifrån både ett socioekonomiskt- och sociologiskt perspektiv. Syftet i detta steg är, att i linje med kommunfullmäktiges beslut den 13 mars punkt 9 samt SKL:s rekommendationer, d.v.s. identifiera det resultat som behöver förbättras och definiera förutsättningarna för att investera för att på så sätt i nästa steg utifrån analysens resultat identifiera och beskriva tänkbara insatser för att utanförskapet och barnfattigdomen på sikt ska minska. 9

10 1.2 Vad är en social översiktsplan? På Boverkets hemsida står beskrivet att en översiktsplan talar kommunen om hur man vill främja en långsiktig god utveckling när det gäller bebyggelse och mark och vattenanvändning. Vid sökning på google och ordet på översiktsplan finns träffar. Bland annat står att läsa att den introducerades 1987 och att den uppbär ett tydligt juridiskt ramverk. Om man i stället googlar social översiktsplan får man åtta träffar (8/2-2015) varav hälften från Kungälv. Med andra ord är den sociala översiktsplanen som utarbetas i Kungälv något helt nytt i sitt slag och vi skapar dess struktur och funktion allt eftersom, till dess att vi finner en stabil form att införliva den i styrkedjan. Några utgångspunkter för arbetet måste emellertid fastställas. Den sociala översiktsplanen skall: Ge underlag för att analysera Kungälvs sociala hållbarhet. Påvisa sociala risker och sårbarheter i Kungälvs Kommun. Påvisa hur de sociala riskerna fördelar sig geografiskt. Ge underlag för att analysera folkhälsan i Kungälv. Ge underlag för att analysera tänkbara sociala investeringar för att möta de utmaningar som finns i ovanstående punkter. Säkerställa att organisationen arbetar med resultatmått. Därmed skulle en definition av den sociala översiktsplanen kunna lyda: I den sociala översiktsplanen talar kommunen om hur man för invånarnas bästa vill främja en långsiktig god och socialt hållbar utveckling i alla delar av kommunens kärnverksamheter, geografiska och demografiska beståndsdelar likväl som i alla delar av allt planeringsarbete för den växande kommunen. Den sociala översiktsplanen kommer vara ett levande dokument som följs upp och utvärderas för att säkerställa att utvecklingen främjar ökad social hållbarhet. Det är därför viktigt att målsättningarna är tydliga och stabila då förändringar av den sociala hållbarheten är en långsam process. 1.3 Social hållbarhet För att kunna beskriva vad som är ett socialt hållbart samhälle måste det inledningsvis förtydligas vad som avses med social hållbarhet. Begreppet är långt ifrån neutralt och aktörsperspektivet blir avgörande. Vad är social hållbarhet, vems sociala hållbarhet står i centrum, och hur påverkas vi alla av brister i den sociala hållbarheten? Social hållbarhet uttrycks ofta i relation till social hållbar utveckling. I en rapport från FN 1987 om hållbar utveckling, den s.k. Brundtlandskommissionen, 1 inkluderas social hållbarhet i ett utvecklingsperspektiv som också innefattar ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Med social hållbarhet avses samhällets förmåga att skapa och upprätthålla generell välfärd och dess förmåga att lösa sociala problem vilka primärt förstås som brister i tillgång till en jämställd välfärd. Detta är ett fundamentalt krav för att skapa ett tillitsfullt samhälle vilket förmår att bygga ett socialt kapital (Olsson 2012). 1 Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future 10

11 1.3.1 Hållbart för vem? Inom nationalekonomin kan man som forskarna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog (2014) påvisa kostnader för socialt utanförskap och sedan ställa frågan hur mycket pengar samhället skulle kunna spara på att förebygga utanförskapet eller om samhället tror sig har råd med dessa utgifter i framtiden. I denna sociala översiktsplan har vi valt att betrakta social hållbarhet på så sätt att det är ett mått på samhällets samlade sociala kapital. Det sociala kapitalet är ett uttryck för tillit till samhället och att den tilliten sätts till förtroendet för att samhällskontraktet är intakt och bärs av principen av samförståndslösningar. Socialt kapital skapas genom att invånarna litar på varandra, utgår från att vi vill varandra väl, att vi alla är beredda att bidra för helhetens bästa och att vi är villiga att avstå egna fördelar för den som behöver resurserna bättre. Detta möjliggör för varje individ och grupp att i jämlika relationer skapa sig själv/a, och det bästa möjliga liv. Den sociala hållbarheten är inte en analys av folkhälsa, arbetslöshet, barnfattigdom osv i allmänhet. Dessa fenomen är en konsekvens av bristande social hållbarhet. De som lever i kronisk ohälsa, arbetslöshet eller fattigdom har, på en strukturell nivå, blivit marginaliserade i och utestängda från det sociala kapitalet. Deras marginalisering visar sig som sociala problem men dess orsaker är något annat och på sikt är deras utanförskap en förlust för hela samhället eftersom det sociala kapitalet eroderas. Då eroderar även upplevelsen av att höra ihop, känna tillit och vilja till att bidra till den demokratiska samhällskroppen (Putnam 2001, Picketty 2014) Perspektiv på sociala problem Vi utgår från att det finns sociala problem och att samhället inrättar funktioner för att studera, dokumentera och lösa dem. Om man lyfter fram företeelser så som fattigdom, missbruk, kriminalitet, arbetslöshet o.s.v. är det lätt att komma överens om att dessa företeelser är sociala problem. Men när man skall undersöka orsaken till företeelserna kommer vi inte längre finna konsensus bland vare sig forskare, beslutsfattare, praktiker eller de som är drabbade. Det går inte alltid att komma överens om det är företeelserna eller orsakerna till dem som är det primära sociala problemet. I Social rapport 2010 (Socialstyrelsen 2010) beskrivs förändringar i sociala problem och riskfaktorer i befolkningen: Ungdomar, ensamstående mödrar samt invandrare, främst nyanlända från utomeuropeiska länder, har hög risk för fattigdom och andra välfärdsproblem. Vi kan inte med enkelhet fastslå dessa refererade grupper som mer utsatta för sociala problem eller som sociala problem i sig, även om bland annat ensamstående mödrar har en lång historia av att betraktas just så. I den stund vi tar klivet från att betrakta sociala problem som individuella företeelser i riktning mot de strukturer som bidrar till att skapa dem och börjar undersöka riskfaktorer och riskkategorier kommer det uppstå en debatt om hur vi kan förstå dessa strukturer, kategorier och faktorer. Den sociala översiktsplanens utgångspunkt är att det är nödvändigt att undersöka bakomliggande strukturella orsaker till sociala problem, utifrån en uppfattning om att de sociala problemen bärs av strukturer och kommer till uttryck hos individer. Om vi undersöker de sociala problemens geografiska och sociala fördelning kommer det visa sig att det finns geografiska koncentrationer och att de inte är jämt fördelade i samhället. Dessa koncentrationer skulle inte uppstå om sociala problem var helt och hållet individuellt slumpmässiga, därför är det nödvändigt att kartlägga de samhälleliga förhållanden som ger upphov till sociala problemen. 11

12 1.3.3 Samhällskontraktet Det är alltid vanskligt att försöka definiera den period som man själv lever i. Hur vi än argumenterar kommer framtidens historiker ge ett namn åt vår tid så som historiker valt att dela in för oss gångna tider i antiken, medeltiden, renässansen osv. Det är emellertid allmänt accepterat att den epok vi lever i är ett resultat av upplysningstiden och det därpå följande moderna samhället. Vi lever i dag i en långt framskriden modernitet, vissa kallar vår tid för postmodern medan andra hävdar att det är ett senmodernt samhälle. Oavsett vilket är en mycket central tanke för det moderna samhället idén om att upprätta och vårda ett samhällskontrakt. Samhällskontraktet är summan av de pakter, överenskommelser och förhandlingar som syftar till att på bästa möjliga sätt ta tillvara invånarnas ömsesidiga behov och intressen. Samhällskontraktet är i sin idealiserade form strävan efter att finna en jämnvikt mellan alla individer och gruppers behov och genom denna jämnvikt skapa tillit, förutsägbarhet och trygghet. Ytterst är samhällskontraktet det som möjliggjort för individer att öka sin sociala mobilitet från den position som man fötts in igenom att vi kollektiv tillförsäkrar varandra att solidarisk skapa resurser, investeringar och trygghetsnät som ger förutsättningar, såväl socialt, kulturellt, ekonomiskt som psykologiskt, att genomför avgörande förändringar. Det är i det moderna samhället inte en självklarhet att man skall bli och förbli vad ens föräldrar var. Samhällskontraktet kan därför beskrivas som demokratins sociala dimension. Detta solidariska handlande brukar kallas för samförståndslösningar. I samförståndslösningar lämnas inget behov eller intresse utanför. Fungerande samförståndslösningar ger upphov till social stabilitet och hållbarhet. Samhällskontraktet är med andra ord den kollektiva förhandlingsarenan som ger förutsättningar för ett optimerat byggande av socialt kapital Prekära livssituationer Sociologen Loïc Wacquant (2008) påvisar i sina studier framväxten av en avancerad marginalitet i västvärldens urbana miljöer. Han menar att samhället har frångått samförståndslösningar där samhället planeras och resurser fördelas för att gagna samtliga invånare. Det finns grupper av invånare som är allvarligt missgynnande av det förändrade samhällskontraktet. Denna grupp kännetecknas av att de saknar fast etablering i samhället inom utbildning, arbetsmarknad, föreningslivs- och kreditväsende samt att de lever med höga ohälsotal. Gruppen saknar styrkeposition i konkurrensen om avkastningen från samhällets tillväxt och blir därför hänvisade till tidsbegränsade anställningar, kroniskt försörjningsstöd och andra kompensatoriska faktorer som inte är tillräckliga för att bidra till social mobilitet. Gruppen lever i en prekär (svår) situation och benämns som prekariat efter ekonomen Guy Standings (2011) begreppsanalys. Standings forskning visar på att prekariatet blir en buffertzon i samhället. Projektanställningar och kortidsjobb som tidigare varit ett insteg på arbetsmarknaden blir för stora grupper en permanent livssituation och de utgör en ständigt tillgänglig arbetspool för arbetsgivare. Det som kännetecknar prekariatet är att de i stor utsträckning saknar både social mobilitet för att förflytta sin position och sociala skyddsnät utöver de som samhället definierar som lägsta skäliga levnadsnivå. I detta uppstår en kollision mellan samhällets skyddsnät som är konstruerade för tillfälliga brister hos individen och prekariatets permanenta livssituation. 12

13 1.3.5 Stigmatiserade territorier Det s.k. prekariatet är hänvisade en plats i storstädernas marginal, i vad som ibland kallas för utanförskapsområden (Riojas 2004), badlands (Sernhede 2011) eller socialt utsatta områden (Stockholms stad 2014). Det är områden med en hög andel arbetslösa, höga sjuktal, hög grad av försörjningsstöd, låg anslutning till föreningsliv, svaga skolprestationer och hög andel barnfattigdom. Dessa omständigheter och bilden av dessa områden som präglade av sociala problem, kriminalitet och våld bidrar till en territoriell stigmatisering av dessa platser (Wacquant 2008). Denna stigmatisering drabbar alla som bor i dessa områden, både utifrån hur området betraktas och för överexponeringen av sociala riskfaktorer. Den territoriella stigmatiseringen riktas mot platsen och de som bebor den, därmed riskerar den även att prägla individens förhållande till och syn på sina egna möjligheter och framtid. För de unga som växer upp i dessa områden är skolan inte längre alltid en självklar ingång till samhället och möjlighet till ökad social mobilitet (Runfors 2003, Sernhede 2011). Detta leder till en förskjuten normalitet där det till vardagen och livet hör att identifiera sig med kompisar som inte klarar skolan, inte deltar i civilsamhället så som föreningsliv, intresseorganisationer eller idrottsverksamhet, lever i barnfattigdom och växer upp med ekonomiskt försörjningsstöd från socialtjänsten. Detta innebär stora hinder för de som växer upp i dessa områden i deras möjligheter att skapa sig ett självständigt och tryggt liv bortanför prekariatet. Skolan har en avgörande roll här, men den kan aldrig på egen hand kompensera för dessa förhållanden Att mäta utanförskap Det finns inget accepterat mått på utanförskap som sammanfattar ovanstående sociala förhållanden. Socialt utanförskap är, så som beskrivits, sammansatt av en rad olika faktorer. Detta kräver att statistik från flera olika källor måste sammanställas för att frilägga strukturella skillnader och påvisa sociala risker. Men inte heller samanställd statistik kommer ge en rättvisande bild av det sociala utanförskapet och än mindre kunna föreslå lösningar som skulle kunna förändra förutsättningarna. Däremot är kombinationen av samanställda statistiska data med intervjuer med de som finns i dessa områden eller på olika sätt arbetar med dem en grund till fullgod deskription Hur mår Kungälvs kommun? Med utgångspunkt i ovanstående analytiska och sociologiska begrepp har vi genomfört en beskrivning av Kungälvs Kommun. Vi har tittat på de faktorer som leder till socialt utanförskap och undersökt om de framträder i särskilda mönster i kommunen. Sedan har vi undersökt dessa mönsters utbredning och omfattning vilket presenteras i nästa kapitel. 1.4 Vad är det vi redovisar? Sveriges kommuner och landsting (SKL), Västra Götalandsregionen (VGR), Länsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet (Brå), Statistiska centralbyrån (SCB) är bara några av de organisationer som sammanställer olika jämförande data mellan olika företeelser i samhället och i detta fall mer specifikt 13

14 kommuners verksamheter. Även i denna sociala översiktsplan har jämförande data för dessa organisationer varit viktiga. Men vi måste ställa oss ett antal frågor när vi använder alla dessa numeriska uppgifter: Vad är det vi mäter? Vem mäter vad för vems skull? Vad använder vi dessa data till och vem vinner och förlorar på att vi mäter som vi mäter? Är vi helt säkra på att vi mäter det vi vill mäta? Viktigaste av allt är kanske att ställa sig frågan om organisationen styrs av värdebaserade målsättningar som vi försöker mäta eller om vi riskerar att styras av mätningarna i sig? Syftet med den sociala översiktsplanen är att undersöka brister i den sociala hållbarheten och föreslå strategier för att minska eller eliminera dessa. Detta kräver andra data än de vi vanligen rapporterar till bl.a. ovanstående myndigheter och organisationer New Public Management New Public Mangement (NPM) är samlingsnamnet på en politisk styrningsmodell för offentlig förvaltning som började införas under 1980-talet. Utgångspunkten för NPM har varit att öka effektiviteten i offentligt icke vinstdrivande organisationer. Genomslaget för NPM har varit massivt över hela västvärlden och har lett till en organisering av offentlig sektor som i mycket stor utsträckning har baserats på att bygga upp organisationerna som beställare och utförare vars verksamheter sedan har utvärderats genom olika effektivitetsmått. Effektivitetsmått är mått som anger kostnad per timme, brukare eller antal utförda tjänster per år, per medarbetare osv. Denna typ av mått brukar också kallas output. Output beskriver vad man får ut av organisationen (Lynch-Cerullo & Coony 2011) Outcome är något annat än output. Outcome beskriver vad en organisation åstadkommer, vilka resultat man uppnår eller hur man förändrar den verklighet som man som organisation agerar i. Inom en vinstdrivande organisation är gränssnittet mellan output och outcome tydligt, outcome anger företagets vinst och output anger företagets grad av effektivitet. I en icke vinstdrivande organisation föreligger en risk att man blandar ihop output med outcome, d.v.s. att man utvärderar organisationen efter vad den producerar istället för vad den åstadkommer (Bruce 2011) Nyckeltal och NPM Nyckeltal, så som de oftast används, är olika mått på en verksamhets effektivitet som används för att jämföra effektiviteten mot andra jämförbara enheter, för det mesta motsvarande verksamheter inom t.ex. kommunen eller mellan kommuner. Nyckeltalen har blivit nästan lika viktiga i offentlig förvaltning som budgetstyrning (Lundquist & Lundqvist 2008). Därmed planeras och följs verksamheten upp både efter förmågan att hålla budget och att nå uppsatta nyckeltalsmål. Härvid infinner sig ett riskmoment i icke vinstdrivande verksamhet. Om nyckeltalen är effektivitetsmått och inte resultatmått finns en risk att vi endast vet hur bra organisationen arbetar i jämförelse med förra året och grannkommunen utan att veta om vi gör det bästa möjliga resultat med skattemedlen för invånarnas skull (Blomqvist & Lindström 2010). 14

15 1.4.4 De som lider i medelvärdena Nyckeltalen som en kommun använder sig av är för det mesta olika former av medelvärden för hela kommunen som följs upp över tid och jämförs med jämförbara kommuner. Det kan vara medelvärden så som meritvärde för elever i årskurs nio, kostnader per brukare inom socialtjänsten, antal barn per barngrupp i förskolan etc. Alla dessa tal ger en jämförelse över tid och mellan verksamheter. Men säger den något om vi gjort bästa möjliga av våra resurser? Beskriver medelvärdet till exempel hur det är att vara brukare inom socialtjänsten i Kungälv? Svaret på frågorna är både ja och nej. Nyckeltalen är som sagt relativa effektivitetsmått. Men om vi antar att chefer, medarbetare och brukare inom en verksamhet ser att man skulle kunna åstadkomma mer och bättre service för samma medel, även om nyckeltalen är bra, så är det tveksamt om vi fångar upp det med effektivitetsmått som är orienterade kring output istället för outcome Sociala investeringar och outcome Den offentliga sektorns primära uppdrag är att producera välfärd och de som är i störst behov av förbättrad välfärd är de som lever i störst socialt utanförskap. I outputorienterade mättal finns en uppenbar risk att deras utsatthet osynliggörs i genomsnittsvärden på kommunal nivå. I den föreliggande sociala översiktsplanen har analysen utförts med data som beskriver den faktiska sociala utsattheten i olika delar av vår kommun mätt i absoluta tal. Det betyder att vi tittat på antalet barn och unga med bistånd inom socialtjänsten, antal fattiga, antal barn i barnfattigdom, antal brott, antal brottsoffer, antal barn och ungdomar i föreningslivet, antal individer med osäkra anställningsförhållanden med Kungälvs kommun som arbetsgivare. Samtliga dessa data har vi sedan fördelat över olika bostadsområden i Kungälv. Det enda medelvärde vi använt oss av är medelvärdet för meritvärde i årskurs nio fördelat över bostadsområden. Dessa tal har vi för tydlighetens skull räknat om till ett marginalitetsmått. Detta mått anger den sociala utsatthetens geografiska fördelning 2. På detta sätt har vi skapat en geografisk karta över den sociala utsattheten i Kungälv men framförallt har vi skapat absoluta tal som kan komma att ligga till grund för outcomebaserade mätningar. I den sociala välfärdsproduktionen blir det med denna sociala översiktsplan möjligt att fastställa mättal som mäter just produktiviteten och inte bara effektiviteten. Det blir möjligt att följa upp målsättningar om minskat socialt utanförskap genom att följa upp de variabler som vi har analyserat i denna översiktsplan och vi kan flytta fokus från process till resultat. Där tillåts resultaten (outcome) styra över processen (output). 1.5 Referenser Blomqvist, Linn & Lindström, Isabell (2010). Hur påverkar New public Manegemenet en organisations effektivitet? Handelshögskolan Stockholm. Bruce, David (2011). Measuring outputs, neglecting outcomes: The Auditor General s role in SAPS performance assessments. SA Crime Quarterly. Lundqvist, Jens & Lundkvist Henrik (2008). Kommunal benchlearning: en studie om användningen av nyckeltal i offentliga förvaltningar. Luleå tekniska högskola. 2 Se metodavsnittet för en närmare beskrivning. 15

16 Lynch-Cerullo, Kristen & Coony, Kate (2011). Moving from Outputs to Outcomes: A Review of the Evolution of Performance Measurements in the Human Service Nonprofit Sector. Administration in social work 35.4, s Nilsson, Ingvar; Wadeskog, Anders; Höök, Lena & Sanandaji, Nima (2014). Utanförskapets pris: En bok om förebyggande sociala investeringar. Lund: Studentlitteratur. Olsson, Sören (2012). Social hållbarhet i ett planeringsperspektiv. Göteborg: Göteborgs stad S2020. Piketty, Thomas (2014). Capital in the twenty-first century. Cambridge: Belknap Press. Putnam, Robert (2001). Den ensamme bowlaren. Stockholm: SNS-förlag. Rojas, Mauricio (2004). Utanförskapets karta. Stockholm: Folkpartiet. Runfors, Ann (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. En studie av hur invandrarskap formas i skolan. Stockholm: Prisma. Sernhede, Ove (2011). Förord: Studiens utgångspunkter, i Ove Sernhede (red.), Förorten, skolan och ungdomskulturen: Reproduktionen av marginalitet och ungas informella lärande. Göteborg: Daidalos. Stockholms stad (2014). Stockholms stads arbete med socialt utsatta områden. Stockholm: Stadsrevisionen Dnr /2013 Wacquant, Loïc (2009). Punishing the poor: the neoliberal government of social insecurity. London: Duke University Press. 16

17 2. Definition av begrepp 2.1 Inledning För att kunna skapa en bild av det sociala utanförskapet och den sociala hållbarheten i Kungälvs Kommun har vi utgått från ett antal centrala begrepp. Det mest centrala begreppet är barnfattigdom eftersom det är givet av det politiska uppdraget att vi skall styra investeringarna i riktning mot att minska denna. Men barnfattigdom är inget isolerat fenomen utan ingår i ett sammanhang så som beskrivits i föregående kapitel. Vi kommer därför vara beroende av att analysera barnfattigdomen med hjälp av etablerade teorier och begreppsbildningar. Det centrala stödbegreppet för detta kommer vara inkomststandard. Alla andra mått som vi arbetar med är absoluta och deskriptiva mått som inte behöver analyseras som begrepp. Detta kapitel analyserar således begreppen barnfattigdom och inkomststandard. 2.2 Inkomststandard Fattigdom är ett socialt problem. Som ett socialt problem är det ett tillstånd för den fattige som inte nödvändigtvis behöver beröra den som inte är fattig. Emellertid, genom historien och i vår egen tid, är fattigdom också ett tillstånd som berör det omgivande samhället. Sambandet kan ta sig många olika uttrycksformer som spänner mellan en vilja att hjälpa den som är fattig till en önskan om att avlägsna den fattige. Fattigdomens orsaker och verkan är också en omfattande historieskrivning och föremål för samtida analys. I denna snåriga djungel av värderingar, analyser, påståenden och inte minst lidande måste vi emellertid använda oss av något slags mått. Vi har att välja mellan relativa och absoluta fattigdomsmått. Relativa anger fattigdom i förhållande till omgivningen och absoluta är baserade på en fastställd nivå. Inom socialvetenskaplig forskning är relativa mått mycket vanliga men mycket krävande att arbeta med då de ställer stora krav på tillgänglighet till stora datamängder. Vi har valt att använda ett absolut mått för fattigdom som utarbetats av Statistiska Centralbyrån (SCB) som benämns inkomststandard. SCBs definition för inkomststandard lyder: Inkomststandard den disponibla inkomsten dividerad med en norm för levnadsomkostnader vars storlek beror av familjens sammansättning. Normen består av baskonsumtion (exempelvis mat och kläder) och regionala kostnader för boende. Vid inkomststandard 1,0 har familjen precis den inkomst som krävs för att nå lägsta rimliga standard. Med låg inkomststandard (värden under 1,0) menas att familjen har en lägre inkomst än vad som krävs för att nå lägsta rimliga standard. I familjer med hög inkomststandard (2,0 eller högre) är inkomsterna tillräckliga för att försörja två familjer. Detta mått gör att vi, utifrån SCBs data, kan analysera antalet familjer i Kungälvs kommun som lever med en inkomststandard som understiger 1,0, d.v.s. antalet familjer som har lägre inkomst än vad som krävs för att nå lägsta rimliga standard. 17

18 2.3 Barnfattigdom Barnfattigdom har varit ett omdiskuterat begrepp sedan millennieskiftet. Rädda barnen lät genomföra sin första studie av barnfattigdom 2002 och återkommer sedan dess med årliga uppdateringar av utvecklingen. En oundviklig utgångspunkt för diskussionen om barnfattigdom är Barnkonventionen (Rauhut 2013) och då särskilt artiklarna 26 och 27. Dessa lyder: Konventionsstaterna skall erkänna rätten för varje barn att åtnjuta social trygghet, innefattande socialförsäkring och skall vidta nödvändiga åtgärder för att till fullo förverkliga denna rätt i enlighet med sin nationella lagstiftning. Förmånerna skall, där så är lämpligt, beviljas med hänsyn till de resurser som barnet och de personer som ansvarar för dess underhåll har och deras omständigheter i övrigt samt med hänsyn till varje annat förhållande som är av betydelse i samband med en ansökan om en sådan förmån från barnet eller för dess räkning. Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet har, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling. Konventionsstaterna skall i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna rätt och skall vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och utarbeta stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder, och bostäder. Trots Sveriges omfattande välstånd finns det barn som växer upp i vårt samhälle och som inte kan sägas få ovanstående konventionspunkter tillgodosedda. De dataområden som analyseras i vår studie kommer ge en beskrivning av hur det förhåller sig i Kungälv. Vi har valt att använda samma definition på barnfattigdom som Rädda barnen har gjort. Det är sammansatt av två olika indikatorer. Dels bygger det på barn i hushåll med låg inkomststandard och dels på barn i hushåll som uppbär försörjningsstöd. Inom EU används ett relativt fattigdomsmått där man utgår från antalet barn i hushåll med en inkomst som understiger 60 % av medianinkomsten. Det relativa fattigdomsmåttet är bättre på att uppvisa påverkan från växande inkomstklyftor men är svårare att mäta. Inkomststandardmåttet kan även användas för att belysa samhällsklyftorna hade den bäst bemedlade tiondelen av barnfamiljerna i Sverige en inkomststandard som översteg 3,64 och den sämst bemedlade tiondelen 1,11. Det betyder att bland de tio procenten som var bäst bemedlade hade man som sämst möjlighet att försörja 3,64 familjer och för den sämst bemedlade tiondelen hade man som bäst möjlighet att försörja 1,11 familjer (Salonen 2012). Barnfattigdomen är relaterad till olika arenor, olika faktorer och ger upphov till olika kategorier. De arenor som skapar, bär och permanentar barnfattigdom, är arbetsmarknaden, strukturer i samhället 3 och individuella faktorer, främst hälsofaktorer. Samtidigt är det endast 2 % av barnen som lever i permanent barnfattigdom medan 12 % lever under delar av sin barndom i barnfattigdom (Salonen 2012). Svag etablering på arbetsmarknaden hos föräldrar är en 3 Se avsnittet om social hållbarhet 18

19 riskfaktor för barnfattigdom, ohälsa försvårar att bli och förbli etablerad på arbetsmarknaden och uppväxt i utsatta områden ökar risken för att förbli oetablerad på arbetsmarknaden (Rauhut 2013). Riskfaktorer som predicerar barnfattigdom är låg utbildningsnivå, tidig och kronisk ohälsa och arbetslösa föräldrar. Dessa arenor och faktorer gör två grupper av barn extra utsatta, dels är barn med föräldrar som haft kort tid att etablera sig på arbetsmarknaden, samt barn till ensamstående föräldrar. Barnfattigdom i Sverige 2011 var bland ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund över 50 % medan den hos hushåll med två föräldrar med svensk bakgrund understeg 2 % (Räddabarnen 2013). Ovan har begreppen barnfattigdom och inkomststandard analyserats. I social översiktsplan har vi kartlagt familjers inkomststandard och dess geografiska fördelning i absoluta antal individer. Detta har kompletterats med hushåll med barn som uppbär försörjningsstöd. Via kommande metodkapitel beskrivs tillvägagångssättet mer detaljerat. 2.4 Referenser Rauhut, Daniel (2013). Barnfattigdom Lund: Studentlitteratur Salonen, Tapio (2012). Barnfattigdomen i Sverige. Stockholm Rädda Barnen. 19

20 3. Metod 3.1 Inledning Framtagande av social översiktsplan har varit processorienterat. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av; sektorschefer för Skola samt Arbetsliv och Stöd, ekonomichef, enhetschef kommunledningssektor samt kommunchef. En analysgrupp, med bred representation från förvaltningens olika delar, har tagit fram och bearbetat underlaget. Återkommande uppföljning av processen har skett via Folkhälsorådets och Lokala samordningsförbundets befintliga strukturer. Utkast till social översiktsplan har förankrats vid olika dialogmöten med politik, samverkansaktörer och det civila samhället. 3.2 Analys av data Analysen har genomförts i tre steg. I det första steget har relevant statistik valts ut för dataområden som svarar mot de fenomen som i den teoretiska utgångspunkten definierar avancerad marignalitet, däribland fattigdom, sjukskrivningar och arbetslöshet (Sernhede 2011, Wacquant 2008, Standing 2011, Sanadaji 2014). Flera dataområden har inte kunnat tillgås till följd av sekretesspärrar eller tekniska svårigheter i datalagringssystem vilka t.ex. ger upphov till omätbara data. I båda fallen är tidsfaktorn avgörande. Under det kontinuerliga arbetet med den Sociala översiktsplanen kommer antalet dataområden utökas. Den tillgängliga statistiken har sedan bedömts utifrån dess nedbrytbarhet till geografiska områden. Den som varit jämförbart nedbrytbar på geografiska områden har sedan underställts en enkel standardavvikelseberäkning, där geografiskt koncentrerade data har identifierats Redovisning av data Som framgått av inledningen och frågeställningarna så redovisas data i termer av outcome, eller snarare i en sådan form att resultaten av kommande sociala investeringar skall kunna mätas och följas upp genom hur de faktiskt påverkar den sociala sårbarheten och utsattheten i Kungälv. Därför har genomsnittsvärden undvikits och data har inte indexerats med avsikt att kunna jämföra med andra kommuner eller verksamheter. Däremot finns referenstal med kring varje dataområde för att kunna jämföra Kungälvs genomsnittsvärden med andra kommuner men dessa säger väldigt lite om utsattheten för de som har det svårast i Kungälv, däremot säger de mycket om just jämförande snittvärden Data som valts ut Som det beskrevs i inledande kapitlet är det en stor och öppen fråga vad som avses med sociala problem, utanförskap och socialt utanförskap. Oförmögenhet till egen försörjning kan vara ett illustrativt exempel på svårigheten att definiera vad som är ett socialt problem. Är denna oförmåga ett socialt problem i sig? Det kan den vara men knappast om den grundar sig i t.ex. en allvarlig funktionsskillnad som i sin tur ger upphov till att samhället stöttar individen i ett livslångt åtagande. Genom att samhället reglerar i lag vilket åtagande vi har för den som saknar egen försörjningsförmåga genom en livslång funktionsnedsättning så är oförmågan till försörjning inte det sociala problemet men följderna av det fysiska/psykiska hälsotillståndet är 20

21 troligen det. Om avsaknaden av försörjningsförmåga uppkommer genom en ökad arbetslöshet och får till konsekvens att individens eller familjens ekonomi blir så utsatt att t.ex. barnen i hushållet faller inom ramen för barnfattigdom då är det ett socialt problem i sig. Om avsaknaden av försörjningsförmåga däremot är en konsekvens av missbruk så är naturligtvis missbruket det primära sociala problemet. Därmed kan man inte beskriva sociala problem utifrån enfaktorsmodeller och inte heller titta på ökning eller minskning av enskilda faktorer, t.ex. förekomsten av neuropsykiatriska funktionsskillnader i grundskolan för att förstå vilka sociala riskfaktorer som omger ett samhälle. I den tidigare refererade rapporten Utanförskapets karta (Sanandaji 2014) används tre olika mått för att beskriva vad som kännetecknar ett utanförskapsområde. Dessa är att förvärvsfrekvensen ligger under 60 %, andelen elever med fullständiga betyg i årskurs nio understiger 70 % och andelen röstande i senaste kommunalvalet låg under 70 %. För att bli betecknat som ett utanförskapsområde behöver det första och minst ett av de två följande måtten vara uppfyllda. Det har framförts en del kritik mot denna typ av redovisningar då den inte beskriver vad som orsakat utanförskapet och kan implicera att det är de som bor i området som är problemet (Björkemarken 2014), men på det hela återfinns denna typ av territoriella dataredovisningar påbredfront inom forskningen vilket beskrivits i kapitel ett. Vi har därför valt att gå till väga efter samma epistemologiska utgångspunkt, nämligen att titta på social utsatthet utifrån dess geografiska utbredning Nyckelkoder Hela Sverige, alla dess kommuner, är indelade i geografiska delområden som kallas för nyckelkodsområden (NYKO). Syftet med dessa är att registrera olika former av data kopplat till befolkningen för att kunna göra prognoser, planeringar och uppföljningar inom samhällsplaneringen. Detaljnivån på dessa nyckelkoder är mycket precis. De två första siffrorna i en nyckelkod anger kommundel, de tre första siffrorna anges när man går in på en tätort, de fyra första siffrorna motsvarar församlingsnivå, fem siffror är en stadsdel och när man kommer ner på sex siffror är man nere på kvartersnivå. Vi har valt att utgå från denna statistiska indelning, eftersom den ligger till grund för alla annan samhällsplanering. I de flesta fall har vi eftersträvat att kunna redovisa data på så detaljerad nivå som möjligt. Detta underlättar precisionen i analysen eftersom områden med relativt stora socioekonomiska skillnader, i inkomst nivåer, utbildningsbakgrund, ohälsotal etc. ligger precis bredvid varandra. Använder vi för låg detaljnivå kommer det mer välmående området väga upp data från det mer utsatta och det blir svårt att bilda sig en uppfattning om hur utsattheten ser ut och var man skulle kunna sätta in åtgärder Metod för beräkning av geografiskt förankrad standardavvikelse I flertalet av fallen är data samanställda av Statistiska centralbyrån (SCB) även om de ursprungligen kommer ur våra egna verksamhetssystem. Men vi saknar möjlighet i våra verksamhetssystem att återföra de efterfrågade uppgifterna på rätt NYKO. Alla data har inte varit möjliga att få fram på samma detaljnivå i NYKO-systemet. När vi undersökt varje 21

22 dataområde har vi tittat på fördelningen av rapporterad data per NYKO. Därefter har vi räknat ut genomsnittsvärdet av antal rapporterade data per NYKO och sedan genomfört en s.k. standardavvikelseberäkning genom att fördubbla det värdet och undersökt vilka NYKO som rapporterar dubbelt så mycket högre/lägre (beroende på om data är positiv eller negativ)än genomsnittsvärdet. Dessa områden har vi sedan undersök vidare utifrån hur stor andel av den totala volymen av data, d.v.s. procent av ohälsotal i kommunen, (ohälsotal, barnfattigdom osv) som de rapporterar och jämfört med hur stor andel av befolkningen som bor i områdena. Utifrån detta får man fram vad vi har valt att kalla för ett marginalitetsmått. Detta mäter hur stor andel av befolkningen som uppbär en viss volym av utsatthet. Det betyder att vi undersöker koncentrationen av ett visst fenomen, t.ex. antalet lagtvingande insatser inom socialtjänsten för barn och unga. Vi iakttar vilka NYKO som finns kvar efter standardavvikelseberäkningen varpå vi räknar ut hur stor andel av samtliga barn och unga som bor i de aktuella NYKO och hur stor andel av de totala antalet insatser dessa uppbär Insamlade data Uppgift Källa NYKO-nivå Kommentar Barnfattigdom enligt SCB 4 5 Salonens definition Inkomststandard SCB 6 (fattigdom) Arbetslöshet MONA-databasen 6 Sjukskrivningar Fsk 5 Delvis 6 6 Försörjningsstöd AoS 7 6 Meritvärde skolår 9 SCB 5/6 8 Utbildningsnivåer MONA 6 Anlagda Rtj 9 6 utomhusbränder Insatser/ärenden AoS AoS 6 barn och unga Deltagande i KoS 6 föreningsaktiviteter Brottsutsatthet Polisen Hotspots Valdeltagande UPU 10 6 Saknas 11 AVA-anställningar i Kungälvs Kommun UPU 6 x Tabell 1. Sammanställning Redovisade indikatorer 4 Statistiska centralbyrån 5 Försäkringskassan 6 En första överblick över hela kommunen ligger tillgrund för ett snävare urval på NYKO 6 nivå baserat på den övergripande frekvensen. 7 Egen data från Sektor Arbetsliv och Stöd 8 En övergripande analys på femsiffrig NYKO-nivå kompletterades med en mer detaljerad analys på sexsiffrig för de områden som är mest utsatta i övriga data-områden. 9 Räddningstjänsten 10 Enheten för Utveckling, planering och uppföljning. 11 Data ännu ej beräknad. 22

23 Ett förslag var att redovisade indikatorer även skulle innefatta barnfetma. Med hänvisning till sekretesskäl valde vi dock att inte bryta ner informationen på NYKO 5 eller 6 nivå. Övervikt och fetma redovisas i stället utifrån sammanställning av skolhälsovårdens samtliga hälsosamtal (läs mer under kapitel 4.12). 23

24 4. Kungälvs kommun i jämförelse 4.1 Inledning Syftet med kapitel jämförelser är att belysa hur Kungälvs kommun förhåller sig till region och riket. De indikatorer som presenteras i kapitlet extraheras till nyckelkodsområden i kommande kapitel. I kapitlet sker jämförelse utifrån nedanstående utvalda indikatorer: Barnfattigdom Inkomstandard Arbetslöshet Sjukskrivningar Försörjningsstöd Meritvärde skolår 9 Insatser/ärenden AoS barn och unga Brottslighet Skadegörelse Valdeltagande Fetma och övervikt I kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) ges möjlighet att jämföra och analysera nyckeltal för kommuners och landstings verksamheter. I Kolada finns även en funktion, som utifrån val av olika nyckeltal, kan synliggöra vilka kommuner som är strukturellt lika. Beräkningsmodellen kallas för likhetsutökning. De bakomliggande nyckeltal som använts vid vår likhetsutökning är: Arbetslöshet Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd Ohälsotal Mediannettoinkomst Bland de 20 kommuner som mest liknar Kungälvs kommun, utifrån sammanvägningen av dessa nyckeltal, finns bland annat Härryda och Lerum. Dessa två kommuner har flera beröringspunkter med Kungälvs kommun; positiv befolkningsutveckling, liknande fördelning av bostäder, närhet till Göteborg samt kombination av landsort och tätort. Noterbart är att Kungälvs kommun har högre andel flerbostadhus än övriga två kommuner. Angående småhus är samtliga tre kommuner likvärdiga. I kapitlet sker återkommande jämförelser med kommunerna Härryda och Lerum. 24

25 4.2 Barnfattigdom Kungälvs kommun har lägre andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll än det regionala genomsnittet. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riket 11,5 Västra Götalands län 11,7 Härryda 3,7 Lerum 5,4 Kungälv 5,6 Procent Tabell 1. Ekonomiskt utsatta barn i nationell jämförelse. Källa: Öppna jämförelser folkhälsa 2014 (Socialstyrelsen 2014) 4.3 Inkomststandard Kungälvs kommun ingår i grupperingen förortskommun till storstäder (SCB 2015). Nedanstående tabell visar att inkomstandarden är högre i denna kommungruppering jämfört med riket och grupperingen storstäder Riket 1,88 1,97 1,97 storstäder (3 kommuner) förortskommuner till storstäder (38 kommuner) 1,82 1,94 2,02 2,12 2,21 2,24 Tabell 3. Barnfamiljernas inkomststandard i familjer med hemmaboende barn 0-17 år, inkomststandard (median) efter region och år. Källa: SCB Arbetslöshet Arbetsförmedlingens definition av arbetslöshet innefattar individer som: har ett arbete, men söker ett nytt studerar är sysselsatta mindre än åtta timmar per vecka går program med aktivitetsstöd är utan arbete I Kungälvs kommun år 2014 var 3,3 procent öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd (Arbetsförmedlingen 2015). Motsvarande andel var 4,3 procent i Härryda och 3,4 procent i Lerum. Kungälvs kommun ligger på samma nivå som referenskommunerna, men betydligt lägre jämfört med nationella- och regionala genomsnittet. 25

26 Diagram 1. År Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften år Källa: Arbetsförmedlingen 2015 Vid jämförelse mellan januari 2014 och januari 2015 har det i Kungälvs kommun skett en minskning med 6,6 procent i antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Kungälv 14-jan 15- jan Procentuell förändring Öppet arbetslösa ,9 Sökande i program med aktivitetsstöd ,9 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd ,6 Tabell 4. Kungälvs kommun Antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetstöd Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd år. Källa: Arbetsförmedlingen 2015 I åldersgruppen år, var 4,4 procent öppet arbetslösa och 2,0 procent ingick i program med aktivitetsstöd (totalt 6,4 procent). Vid jämförelse med referenskommunerna, Härryda (11 procent) och Lerum (8, 1 procent) innebar detta en lägre andel. Sett utifrån ett regionalt- samt nationellt perspektiv har Kungälvs kommun en lägre ande ungdomsarbetslöshet. 26

27 Diagram 2. År Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften år Källa: Arbetsförmedlingen 2015 Likt regionen och riket har Kungälvs kommun en högre andel män i åldrarna år som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Dock ligger Kungälvs kommun betydligt lägre än det nationella- och regionala genomsnittet. Vid jämförelse mellan januari 2014 och januari 2015 i Kungälvs kommun sker en tydlig minskning. Totalt minskade antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd år, med 14 procent. Kungälv 14-jan 15- jan Procentuell förändring Öppet arbetslösa ,2 Sökande i program med aktivitetsstöd ,7 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Tabell 5. Kungälvs kommun antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd med aktivitetsstöd år. Källa: Arbetsförmedlingen Sjukskrivningar Sjuktalet redovisar antalet utbetalda dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna år. Talet innefattar inte sjuk- och aktivitetsersättning (Försäkringskassan 2015). Sett utifrån ett nationellt perspektiv har sjuktalet totalt ökat med 4,1 dagar från 2010 till Noterbart är att Kungälvs kommun, med 12,3 dagar, vid jämförelser har ett högre genomsnitt än region (11,9 dagar) och riket (10,8 dagar). Motsvarande antal dagar i referenskommunerna var; Härryda 11,6 dagar och Lerum 12,7 dagar. Statistiken avser

28 Diagram 3. Sjuktalets utveckling Kungälvs kommun. Källa: Försäkringskassan 2015 Kungälvs kommun har även utifrån könsperspektiv större skillnad mellan män och kvinnor än riket. En slutsats är att sjuktalet bland kvinnor mellan 2010 och 2014 ökat med ca 7 dagar (från 9,3 dag till 16,3 dagar), dvs. 75 procent. Kvinnor antal dagar Män antal dagar Riket 14,0 7,3-6,7 Region 15,7 8,2-7,5 Kungälvs kommun 16,3 8,6-7,7 Tabell 6. Sjuktal skillnad män och kvinnor Källa: Försäkringskassan 2015 Differens antal dagar Antalet pågående sjukfall hos försäkringskassan var 888 stycken. Beträffande sjukfallsdiagnos var psykiska sjukdomar (48 procent) den mest frekventa orsaken, följt av diagnoser kring muskel och skelett (16 procent). 4.6 Försörjningsstöd I januari 2015 var 2,4 procent biståndsmottagare i Sverige. Motsvarande siffra i Kungälv var 1,2 procent (515 personer). Summan 515 personer inkluderar alla individer per familj. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd var januari st. De tre senaste åren har antalet bidragsmottagare sjunkit i kommunen, däremot har kostnaderna för försörjningsstöd ökat något (Verksamhetsberättelse Arbetsliv och Stöd 2014). 28

29 Kommun Antal Bistånds mottagare Jan 2013 Andel % Jan 2013 Antal Bistånds mottagare Jan 2014 Andel % Jan 2014 Antal Bistånds mottagare Jan 2015 Region , , ,7 Härryda 355 1, , ,2 Lerum 523 1, , ,3 Kungälv 586 1, , ,2 Andel % Jan 2015 Tabell 7. Månadsstatistik över ekonomiskt bistånd. Jämförelse antal och andel procent biståndsmottagare av befolkningen t.o.m Källa: Socialstyrelsen Utbildningsnivå Utbildning är en skyddande faktorer mot; sociala problem, arbetslöshet och ohälsa. Sambanden är tydliga, ju tidigare utbildningskedjan bryts, desto sämre tenderar framtidsutsikterna att bli. Att endast ha grundskola som högsta utbildning i vuxen ålder försvårar möjligheterna på arbetsmarknaden markant. Idag är gymnasieutbildning en grundförutsättning för att få arbete (Folkhälsomyndigheten 2014). Diagram 4. Befolkningen efter utbildningsnivå 2013 Källa: SCB Utbildningsregistret(Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) 29

30 Diagram 5. Befolkningen efter utbildningsnivå 2013 Källa: SCB, Utbildningsregistret (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) Sett till båda åldersgrupperingarna år och år har Kungälvs kommun högre andel med gymnasial utbildning (48,4 procent och 48,9 procent) jämfört med referenskommunerna och regionala genomsnittet. I åldersgruppen år har Kungälvs kommun lägre andel med eftergymnasiell utbildning (41, 5 procent) jämfört med referenskommuner och regionala genomsnittet för gruppens år. Skillnaden gentemot Härryda kommun är ca 10 procent. 4.8 Meritvärde skolår 9 Det genomsnittliga meritvärdet 12 för årskurs 9 varierar mellan poäng för kommunens tre högstadieskolor. Genomsnittligt meritvärde för kommunens tre högstadieskolor var 211 poäng läsåret 2013/2014. Av diagrammet nedan framgår att Kungälv under perioden hade ett högre genomsnittligt betyg för årskurs 9 jämfört med jämförbar kommungrupp 13 och Västra Götalands län. Av diagrammet nedan framgår att Kungälv år 2014 hade ett något lägre genomsnittligt betyg jämfört med riket. Uppgifterna i diagrammet grundar sig däremot på medelvärdet för de kommunala skolorna. När det fristående skolorna meritvärden räknas med har Kungälvs ett genomsnittligt meritvärde som motsvarar meritvärdet för riket, 215 poäng. Genomsnittligt meritvärde för Härryda och Lerums kommun är 226 respektive 220 poäng (Skolverket 2015). 12 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5, A=20 samt tidigare G=10, VG=15 och MVG=20). Maximalt antal poäng för varje elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått godkänt betyg i minst ett ämne, d.v.s. lägst E (tidigare G). Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, d.v.s. elever som saknar slutbetyg, ingår ej. 13 Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommungruppsindelning 30

31 Diagram 6. Genomsnittligt meritvärde årskurs Källa: Skolverket 2015 Flickor har i genomsnitt högre betyg än pojkar, vilket kan ses på nationell nivå så väl som i Kungälv. I Kungälvs kommun är det genomsnittliga meritvärdet för flickor 225 poäng jämfört med 201 poäng för pojkar. 4.9 Insatser LVU och SOL Andel barn och ungdomar 0-20 år behovsprövande öppna insatser Behovsprövande öppnat insatser enligt Socialtjänstlagen, är t.ex. olika former av strukturerade öppenvårdsprogram, behovsprövat personligt stöd eller kontaktperson/-familj. Ett högt värde på detta nyckeltal kan tolkas på olika sätt, som att det finns stora psykosociala problem/behov i kommunen eller som att socialtjänsten lyckas få med sig familjer i tidiga insatser vilket då skulle kunna minska senare problem. Det kan också spegla kultur, ambitioner och resurser inom socialtjänsten. Därför måste nyckeltalet ställas i relation till dessa delar samt till andra nyckeltal. Med ett högt tal kan dock konstateras att det finns en stor andel barn som bedömts vara i behov av behandling eller stöd. Ett lågt tal behöver nödvändigtvis inte visa på motsatsen (SKL 2013). Andel barn och ungdomar 0-20 år föremål för behovsprövande öppna insatser Västra Götalands län (ovägt medel) 1,2 1,3 Härryda 0,9 1,0 Lerum 0,6 0,7 Kungälv 1,0 1,1 Tabell 8. Antal barn och unga 0-20 år som den 1/11 var föremål för någon av följande individuellt behovsprövade öppna insatser: särskild behandlingsplan enligt SoL, personligt stöd enligt SoL, kontaktperson/familj enligt SoL, kontaktperson eller behandling enligt 22 LVU, dividerat med antal invånare 0-20 år den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: Kolada

32 4.9.2 Barn och ungdomar 0-20 år placerade på institution eller i familjehem De barn som inbegrips i detta nyckeltal är placerade utanför hemmet på institution eller HVB (hem för vård och boende) eller i familjehem. Placeringen är gjord enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Värdet på detta nyckeltal kan tolkas på olika sätt. Ett lågt värde kan t ex tolkas som att de allvarliga psykosociala problemen bland barn och unga i kommunen är små, att kommunen har lyckats med tidiga insatser eller att kommunen inte tagit det ansvar den har att ge de barn och unga som behöver placeras den hjälp de har rätt till. Värdet på nyckeltalet kan också spegla kultur, ambitioner och resurser inom socialtjänsten. Därför behöver en fördjupad analys göras och nyckeltalet ställas i relation till dessa delar samt till andra nyckeltal. Oavsett anledning så innebär ett högt värde ett stort gemensamt ansvar för dessa särskilt utsatta barn och unga från samtliga myndigheter som finns runt barnen (SKL 2013). Barn och ungdomar 0-20 år placerade på institution eller i familjehem Västra Götalands län (ovägt medel) 8,8 10,4 Härryda 6,1 6,3 Lerum 4,3 4,5 Kungälv 5,6 5,4 Tabell 9. Antal barn och unga 0-20 år placerade på institution den 1/11 plus Antal barn och unga 0-20 år placerade i familjehem den 1/11, dividerat med antal invånare 0-20 år den 31/12. Multipliceras med tusen för redovisning i antal per 1000 invånare 0-20 år. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Källa: Kolada Brottslighet Skadegörelse inkl mordbrand Hela landet Västra Götalands län Härryda kommun Kungälv kommun Lerum kommun År 2010 / inv År 2011 / inv År 2012 / inv År 2013 / inv År 2014 prel. / inv År 2014 prel. / inv Diagram 7. Skadegörelse inklusive mordbrand per invånare. Källa: Brå

33 I denna kategori ingår skadegörelse (inkl grov, BrB 12 kap 1-3 ), åverkan och mordbrand (inklusive grov, BrB 13 kap 1-2 ). Skadegörelsebrott begås ofta i samband med andra brott (exempelvis tillgreppsbrott och våldsbrott) och mörkertalet påverkas då av dessa andra brotts mörkertal (Brå 2015) Inbrott i bostad 0 Hela landet Västra Götalands län Härryda kommun Kungälv kommun Lerum kommun År 2010 / inv År 2011 / inv År 2012 / inv År 2013 / inv År 2014 prel. / inv År 2014 prel. / inv Diagram 8. Inbrott i bostad per invånare. Källa: Brå 2015 Med bostadsinbrott avses inbrott i någons bostad. Brottet inryms under rubriken grov stöld enligt BrB 8 kap 4. Mörkertalet bedöms vara relativt lågt och oföränderligt över tid, bland annat på grund av att brottet måste polisanmälas för att den boende ska få ut försäkringspengar för det som stulits (Brå 2015). Stöld i och ur fordon Hela landet Västra Götalands län Härryda kommun Kungälv kommun Lerum kommun År 2010 / inv År 2011 / inv År 2012 / inv År 2013 / inv År 2014 prel. / inv År 2014 prel. / inv Diagram 9. Stöld i och ur fordon per invånare. Källa: Brå

34 Bland stöldbrotten är det bilbrott (biltillgrepp och stöld ur och från ett motordrivet fordon) som har nationellt minskat sedan slutet av 1990-talet. Den huvudsakliga orsaken till det bedöms vara ett EU-direktiv från år 1998 (95/56/ec), som innebar att alla nytillverkade bilar ska förses med elektroniska stöldskydd (Brå 2015) Misshandel utomhus obekant gärningsperson 0 Hela landet Västra Götalands län Härryda kommun Kungälv kommun Lerum kommun Diagram 10. Misshandel utomhus obekant gärningsperson per invånare. Källa: Årligen drabbas omkring 2 3 procent av Sveriges befolkning av någon form av misshandel, enligt de större offerundersökningarna. En stor del av all misshandel är alkoholrelaterad och sker på allmän plats, ofta mellan personer som är tidigare obekanta med varandra. Både offer och gärningspersoner vid de händelserna är vanligen unga män (Brå 2015) Valdeltagande År 2010 / inv År 2011 / inv År 2012 / inv År 2013 / inv År 2014 prel. / inv År 2014 prel. / inv Delaktighet och inflytande i samhället är en av de grundläggande förutsättningarna för hälsa och trygghet. Ofta används valdeltagande i allmänna val som ett mått på demokratisk delaktighet. I kommunvalet 2014 röstade 87,8 procent i Kungälvs kommun. Detta var en ökning med 1,5 procent från valet Område med högst valdeltagande var Tega-Vena-Ulvesund med (92 procent) jämfört med lägst valdeltagande vid Komarken V (76.4 procent) (Valmyndigheten 2015). Valdeltagande i referenskommunerna var i Härryda 87,5 procent och Lerum 88,5 procent. 34

35 ,8 Valdeltagande kommunval 82,7 82, Kungälv Region Riket Diagram 11. Valdeltagande kommunval 2014 Källa: Valmyndigheten Fetma och övervikt Avgörande för en persons totala energiomsättning är förhållandet mellan matvanor och grad av fysisk aktivitet. Det bör påpekas att svenska skolbarns hälsovanor fortsätter att utvecklas. Resultaten tyder dock på att barn och unga rör sig allt mindre i vardagen. (Folkhälsomyndigheten 2014). Fetma och övervikt åtföljs av en rad sociala- och hälsoproblem. Kroppsmasseindex (Body Mass Index, BMI) uttrycker en relation mellan längd och vikt. Högt BMI utgör en riskfaktor för att drabbas av ett flertal olika sjukdomar. Ett BMI på 30 eller högre klassas som fetma, klassas som övervikt. Fetma är vanligare bland barn och ungdomar från socioekonomiskt utsatta förhållanden (Folkhälsomyndigheten 2014). 35

36 Diagram Andel övervikt och fetma hos pojkar fördelat på skolår samt jämförande mellan läsår 2009/10 och 2013/14. Källa: Skolhälsovården Kungälvs kommun

37 Diagram Andel övervikt och fetma hos flickor fördelat på skolår samt jämförande mellan läsår 2009/10 och 2013/14. Källa: Skolhälsovården Kungälvs kommun 2015 Enligt statistiken från elevhälsan kring BMI (Body Mass Index) för barn och ungdomar från läsåret 2009/10 och 2013/14, konstateras att övervikten hos pojkar har ökat i alla skolår förutom skolår 6 där det skett en minskning sedan 2009/10. Andelen överviktiga hos flickor har sedan 2009/10 ökat för alla skolår, förutom skolår 6 och gymnasiet. Beträffande fetma för pojkar registreras att andelen elever med fetma sjunker i samtliga skolår, förutom på gymnasiet då det skett en drastisk ökning sedan 2009/10. Läsåret 2013/14 var totalt 21 procent av pojkarna diagnostiserade överviktiga/fetma vid årskurs 1 på Mimers Hus. Motsvarande siffra 2009/2010 var 16,6 procent Sammanfattning En övergripande slutsats är att Kungälvs kommun utifrån flera redovisade indikatorer ligger över det nationella- och regionala genomsnittet. Kungälvs kommun utmärker sig extra positivt när det gäller arbetslöshet. Vidare framgår att Kungälv under perioden hade ett högre genomsnittligt betyg för årskurs 9 jämfört med jämförbar kommungrupp 14 och Västra Götalands län. Sett till SKL s kommungrupper och referenskommunerna Härryda och Lerum följer dessa tre kommuner varandra väl utifrån flera indikatorer. Detta kapitel synliggör emellertid ett antal strategiska utmaningar för Kungälvs kommun: Sjuktalet i Kungälvs kommun, bland kvinnor har under en tre-årsperiod, ökat med ca 7 dagar (från 9,3 dag till 16,3 dagar), dvs. 75 procent. Psykiska sjukdomar (48 procent) var den mest frekventa orsaken. I åldersgruppen år har Kungälvs kommun lägre andel med eftergymnasial utbildning (41, 5 procent) jämfört med referenskommuner och regionala genomsnittet. Skillnaden gentemot Härryda kommun är ca 10 procent. 14 Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommungruppsindelning 37

38 Utifrån skolhälsovårdens sammanställning kan konstateras att förebyggande- och behandlande insatser krig övervikt/fetma är prioriterat. Som exempel var 21 procent av pojkarna i årskurs 1 på Mimers Hus diagnostiserade med övervikt/fetma under läsår 2013/14. Vid nationell jämförelse är andelen barn och ungdomar som lever i ekonomiskt utsatta familjer färre. Antalet kommuninvånare med försörjningsstöd är även färre vid jämförelse, dessutom uppmärksammas en minskning över tid. Samtidigt bör beaktas att antal hushåll med ekonomiskt bistånd var 318 st. i januari Vad avser brottslighet kan konstateras att Kungälvs kommun drabbas av färre fall av skadegörelse än riket, region och grannkommuner i snitt. Mängden bostadsinbrott är jämförbar med angränsande kommuners antal. Noterbart är antalet misshandelsfall av obekant gärningsperson minskat över tid och nu är jämförbar med angränsande kommuner och lägre än riket i snitt. Kungälv har ett förhållandevis högt antal stölder i och ur fordon, jämfört med angränsande kommuner, region och rike Referenser Arbetsförmedlingen (2015) Statistik och prognoser Brå (2015) Brått och statistik Folkhälsomyndigheten (2014) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Folkhälsomyndigheten(2014) Folkhälsan i Sverige Årsrapport Försäkringskassan (2015) Sjuktalet MSB & SKL (2014) Öppna jämförelser Trygghet och Säkerhet 2014 Tema Medborgarnas uppfattningar och förväntningar Rädda Barnen (2014) Barnfattigdom i Sverige Årsrapport dom_2014_klar2_webb.pdfar2_webb.pdfpport 2013:67 SCB (2015) Statistikdatabasen SKL (2013) Nyckeltalslista barn och unga barn+och+unga+fr%c3%a5n+kolada Skolverket (2015) Jämförelsetal, Skolverket nationella statistik Socialstyrelsen (2015) Register över ekonomiskt bistånd Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting och Folkhälsomyndigheten (2014) Öppna jämförelser Kungälvs kommun (2014) Verksamhetsberättelse Arbetsliv och Stöd 38

39 5. Redovisning utifrån nyckelkodsområden 5.1 Inledning Syftet med kapitlet redovisning utifrån nyckelkodsområden är presentera skillnader kring barn- och ungdomars livsvillkor. Tillvägagångssättet beskrivs utförligt i kapitel 3.1.4, men fokus för redovisningen är de (NYKO), som utifrån olika indikatorer ligger dubbelt så högt jämfört med det genomsnittliga värdet. 5.2 Barnfattigdom Med utgångspunkt i beskrivning och definition av barnfattigdom under avsnitt 2.3 har vi låtit SCB ta fram data över barnfattigdomen i Kungälvs kommun mellan Precis som i riket i övrigt har den minskat under den aktuella perioden. Vi har tittat på utvecklingen vad gäller antal barn i hushåll med låg inkomststandard, barn i hushåll med försörjningsstöd och barn i hushåll med både låg inkomststandard och försörjningsstöd. År Barn låg inkomst Barn försörjningsstöd 39 Låg inkomst + försörjningsstöd Totalt antal barn Antal Andel i % Antal Andel i % Antal Andel i % , ,5 81 0, , ,5 67 0, , ,1 49 0, , ,8 64 0, , ,6 61 0,7 Tabell 1. Barnfattigdom Källa: SCB Om man undersöker 2013 närmare ser man att barnen i hushåll med låg inkomststandard fördelas över 47 NYKO (femsiffrig nivå) vilket ger ett genomsnitt på 6,4 barn per NYKO. Om vi tittar närmare på de NYKO som ligger dubbelt så högt som medelvärdet återstår det fem NYKO vilka sammantagen har 153 barn eller 51 % av samtliga barn i hushåll med låg inkomststandard. I dessa NYKO bor 16,9 % av samtliga barn i kommunen. Marginalitetstalet visar att 9,9 % av barnen i områdena uppbär 51 % av barnen i hushåll med låg inkomststandard. Marginalitetstalet visar således att det finns en kraftig överrepresentation i dessa områden av barn som växer upp i hushåll med låg inkomststandard. NYKO Antal Summa 153 Tabell 2. Antal barn i hushåll med låg inkomststandard utifrån nyckelkodsområde Källa: SCB

40 Motsvarande beräkning för barn i hushåll med försörjningsstöd 2013 visar att de också fördelar sig över 47 NYKO vilket ger ett genomsnitt på 5,0. Om man tittar närmare på de som ligger dubbelt så högt är dessa likaledes fem till antalet om än inte exakt de samma. I dessa fem finns totalt 155 barn vilket motsvarar 67 % av samtliga barn i hushåll med försörjningsstöd samtidigt som de utgör 17,4 % av samtliga barn i kommunen. Marginalitetstalet visar att 9,8 % av barnen i områdena uppbär 67 % av barnen i hushåll med försörjningsstöd. NYKO Antal Summa 155 Tabell 3. Antal barn i hushåll med försörjningsstöd nyckelkodsområde Källa: Arbetslivs och Stöd Går vi vidare och tittar på barn i hushåll med både låg inkomststandard och försörjningsstöd finns även dessa i 47 NYKO vilket ger ett genomsnitt på 1,3 barn per NYKO. Tittar vi på vilka NYKO som har tre eller fler barn är dessa 6 till antalet, övriga NYKO hade 1 barn. Dessa sex NYKO samlar totalt 53 barn vilket motsvarar 87 % av samtliga barn i denna situation. Antalet barn i dessa NYKO utgör 22,2 % av alla barn i kommunen. Marginalitetstalet visar att 2,6 % av barnen i områdena uppbär 87 % av barnen i hushåll med låg inkomststandard och försörjningsstöd. Marginalitetstalet visar i detta fall att koncentrationen av den mest utsatta form av barnfattigdom är i den närmaste total. NYKO Antal Summa 33 Tabell 4. Försörjningsstöd och låg inkomststandard nyckelkodsområde Källa: Arbetslivs och Stöd En genomgång av föregående år visar samma mönster där det är framförallt NYKO i Komarken och Ytterby som skiljer sig från övriga kommunen. 40

41 5.2 Låg inkomststandard För att jämföra om det fanns någon diskrepans mellan hur utbredd barnfattigdomen och allmän fattigdom är i Kungälvs kommun jämfördes koncentrationerna av de båda på NYKO 5 nivå. Det var av sekretesskäl nödvändigt att göra jämförelsen på denna nivå. Alla NYKO med färre än 100 hushåll sorterades bort då enskilda hushåll antas påverka densiteten oproportionerligt mycket, vilket gjorde att det återstod 45 NYKO med redovisade data. Den redovisade data rör individer som lever i hushåll med låg inkomstandard. I Kungälv fanns det individer som levde i sådana hushåll. Detta ger ett genomsnitt om 32 individer per NYKO. Därmed gjordes standardavvikelseberäkningen på NYKO med 64 eller fler individer. Vilket gav nedanstående resultat: NYKO Antal Summa: 667 Tabell 5. Antal individer som lever i hushåll med låg inkomststandard nyckelkodsområde Källa: SCB Dessa NYKO samlar totalt 667 individer eller 46 % av samtliga individer i Kungälvs kommun med låg inkomststandard. Marginalitetstalet visar att 46 % av de med låg inkomststandard bodde i områden som omfattar 30 % av befolkningen. Det finns en tydlig om än inte total överlappning mellan barnfattigdomen och individer i hushåll med låg inkomststandard. Framförallt är det de fyra NYKO med flest individer som återfinns som högrapporterade även för barnfattigdom. Därvid finns ingen anledning till ytterligare analyser i detta skede. 5.3 Arbetslöshetstid Vi har granskat arbetslösheten i Kungälvs kommun för 2014 utifrån de som under året varit öppet arbetslösa under 1-9 månader i åldersspannet Totalt fanns det individer i denna åldersgrupp och som stod till arbetsmarknadens förfogande. Av dessa var sammanlagt 812 individer arbetslösa vilket motsvarar 3 %. I bearbetningen av dataredovisningen på NYKO 6 nivå har alla NYKO med färre än 30 individer tagits bort vid standardavvikelseberäkningen då kohorten blir så pass liten att varje arbetslös person kan utgöra flera procent. Vidare har vi genomfört 15 Definition arbetslöshetstid: Öppet arbetslös/i åtgärder (18-64 år). Personen finns i Arbetsförmedlingens arbetssökanderegister 31 oktober, antingen aktuell för omedelbar placering eller är föremål för arbetsmarknadsåtgärder. 41

42 standardavvikelseberäkningen i två steg till följd av det stora antalet NYKO som rapporterar in arbetslöshet. Vi har först tittat på standardavvikelsen i procent per NYKO och efter att identifierarat de med dubbelt så hög koncentration av arbetslöshet gjort en andra standardavvikelseberäkning på de resterande. Vi har således undersökt vilka NYKO6 som har fler än 30 individer som står till arbetsmarknadens förfogande och har en arbetslöshet som uppgår till 6 % eller mer. NYKO - 1 månad - 9 månader Är ej öppet arbetslös Total Andel % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Tabell 6. Arbetslöshetstid nyckelkodsområde Källa: Mona databasen Som framgår är det totalt 21 NYKO6 områden med en avvikelse som uppgår till den dubbla arbetslösheten mot genomsnittet i dessa är sammanlagt 312 personer öppet arbetslösa motsvarande 38 % av den totala öppna arbetslösheten i Kungälvs kommun. I det andra steget för standaravvikelseberäkningen har vi i de kvarvarande 21 NYKO räknat ut att i genomsnitt var 14,9 personer öppet arbetslösa. Vi har därför tittat närmare på vilka NYKO som har fler än 30 individer öppet arbetslösa. 42

43 -1 månad - 9 månader Är ej öppet arbetslös Total Andel % % % % % Summa % Tabell 7. Arbetslöshetstid nyckelkodsområde mer än 30 individer öppet arbetslösa. Källa: Mona databasen Det var fem NYKO som hade fler än 30 individer öppet arbetslösa och i dessa var sammanlagt 193 individer arbetslösa vilket motsvarar 24 % av den totala arbetslösheten i ett område som omfattar 9,9 % av den delen av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande. Marginalitetsmåttet visar att 24 % av arbetslösheten finns koncentrerad i områden som omfattar 9,9 % av befolkningen. 5.4 Sjukskrivningar Från försäkringskassan (FSK) har vi fått uppgifter om antalet sjukskrivningar under Det tal vi arbetat med visar antal individer som varit sjukskrivna. Talet mäter bara det totala antalet individer och säger inget om längd, orsak eller antalet perioder. Totalt var 888 individer sjukskrivna någon gång under 2014 i Kungälvs kommun vilket är en ökning med 15 % mot föregående år. I Välfärdsbokslut 2013 redovisades ohälsotal på församlingsnivå, vilket gav en ofullständig bild kring ohälsotalets geografiska fördelning. En av orsakerna är att Kungälvs församling har en hög andel av befolkningen. Under 2014 hade församlingen merparten av sjukskrivningarna, totalt 503, medan övriga församlingar hade mellan 22 stycken och 85 stycken sjukskrivningar. För att bättre kunna förstå ohälsans utbredning gjorde FSK om registreringen från församlingar till postnummer. Då kan man konstatera att de flesta postnummer, totalt 39, hade något eller några tiotal sjukskrivningar eller färre. Det visade sig att endast fem postnummer hade 40 eller fler sjukskrivningar. Dessa fem postnummer hade sammanlagt 231 sjukskrivningar eller 26 % av det sammanlagda antalet sjukskrivningar. Av dessa var 66 % kvinnor. Tillsammans med FSK granskade vi dessa närmare för att undersöka hur sjukskrivningarna fördelade sig på underliggande NYKO. Ett postnummerområde är betydligt större än ett NYKO på sexsiffrig nivå så detaljskärpan går förlorad även om dessa fem postnummer kunde indikera underliggande strukturell utsatthet. I ett av postnummerområdena visade det sig emellertid att området var väldigt stort och det fanns inga särskilda koncentrationer inom området. I de fyra andra postnummerområdena var koncentrationen emellertid tydligt grupperad. En närmare analys av dessa visar att totalt 109 sjukskrivningar fördelade sig över sju nyckelkodsområden varav 66 % var kvinnor. 109 sjukskrivningar motsvarar 12 % av sjukskrivningar i ett område som har 9,0 % av den arbetsföra befolkningen. Marginalitetstalet här visar således att 9,0 % av befolkningen står för 12 % av sjukskrivningarna. 43

44 NYKO Antal Summa 109 Tabell 8. Sjukskrivningar nyckelkodsområde Källa: Försäkringskassan 5.5 Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som beviljas när en individ eller ett hushåll kommer på ekonomiskt obestånd och faller under normen för skälig levnadsnivå. Det kommer prövas först om den som söker biståndet kan avyttra egendom och därigenom klara sin ekonomiska kris. Om det finns egendom som vederbörande inte vill avyttra är det skäl för att inte bevilja försörjningsstöd. Vidare är försörjningsstöd tänkt som en kortfristig och tillfällig lösning. Men som framgår av det inledande kapitlet är det vanligt för människor i prekära situationer att detta bidrag blir långvarigt gränsande till permanent, ofta tillsammans med tillfälliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder, kortfristiga timanställningar osv. Vi har tittat på det sammanlagda antalet hushåll som ansökt om försörjningsstöd i Kungälvs kommun under Vi har inte fördjupat oss i deras storlek eller varaktighet utan endast antalet kopplat till NYKO. Alla ansökningar är inte beviljade. Totatalt var det 632 unika ärenden, av vilka slutligen 511 beviljades, fördelade över 138 NYKO vilket ger ett genomsnitt om 4,6 per NYKO. Vi har tittat närmare på de som hade mer än det dubbla antalet ärenden. NYKO Antal Summa 309 Tabell 9. Ansökt försörjningsstöd nyckelkodsområde Källa: Arbetsliv och Stöd 44

45 Som framgår av tabellen är de nio personer som sammanlagt omfattar 309 ärenden eller motsvarande 48,9 % av samtliga ärenden. Bland dessa nio är det fem som skiljer ut sig ytterligare i volym då de har mer än dubbelt antal ärenden. Dessa fem har tillsammans 254 ärenden medan de samlar 9,1 % av den arbetsföra befolkningen. Marginalitetsmåttet visar att 9,1 % av den arbetsföra befolkningen står för 40,2 % av ansökningarna om försörjningsstöd. En granskning av de ärenden som lett till utbetalning visar att de 511 ärenden med utbetalningar fördelades över 137 NYKO vilket ger ett genomsnitt om 4,2. Standardavvikelseberäkningen av dessa områden ger nedanstående resultat. NYKO Antal Summa 238 Tabell 10. Försörjningsstöd ärende med utbetalningar nyckelkodsområde Källa: Försäkringskassan Det visar sig att dessa områden ger nästan samma procentuella fördelning som i fallet med antalet ansökningar, 46,6 % för samtliga NYKO som låg dubbelt mot medelvärdet respektive 39,5 % för de fem NYKO som ligger mer än fyrdubbelt mot medelvärdet. 5.6 Meritvärde i skolår nio Dataredovisningen av meritvärde 16 skolår nio genomfördes på NYKO5 nivå eftersom SCBs sekretess spärr kräver att det skall vara minst 5 individer i varje NYKO för att data skall redovisas. En körning av data på NYKO6 skulle därför ge väldigt knapphändig data då ett stort antal NYKO6 har färre än fem elever i skolår nio. På NYKO5, med data för 2014, kan vi konstatera att spannet mellan det högsta och lägsta meritvärdet spänner mellan 170 och 241 vilket motsvarar 28,4 betygssteg. Eller med andra ord så hade eleverna med högst meritvärde i genomsnitt 1,8 betygssteg högre i varje ämne, d.v.s. medan genomsnittet i den NYKO med lägst meritvärde hade genomgående E i samtliga ämnen hade man i den bästa genomgående C i samtliga ämnen. 16 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5, A=20 samt tidigare G=10, VG=15 och MVG=20). Maximalt antal poäng för varje elev är 320 poäng. Läs mer om meritvärde s. 28 kapitel

46 I standardavvikelseberäkningen har först ett medelvärde för hela kommunen räknats ut, vilket uppgår till 215. Därefter har de NYKO som ligger under genomsnittet räknats om till antalet betygsnivåer som de ligger under med, 2,5 poäng per nivå. NYKO Meritvärde Avvikelse i antal meritpoäng Avvikelse i antal betygssteg , , , , , , , , , , , , Tabell 11. Meritvärde nyckelkodsområde Källa: SCB Som framgår av ovanstående tabell är det en spridning i negativ avvikelse i antalet betygssteg i förhållande till genomsnittet från 1 till 18 betyg. Standardavvikelseberäkningen visar att den genomsnittliga avvikelsen är 5 betygssteg och om vi fördubblar det talet kommer endast NYKO återstå. Vi valde att beställa fram meritvärdet för hela kommunen på sexsiffrig NYKO-nivå under perioden På den nivån var det endast 68 NYKO som kunde redovisa data utan sekretesspärr, därtill var det endast fem som kunde redovisa data för alla sex åren. Vi valde att titta närmare på de fem områden som tidigare redovisat störst avvikelse inom de övriga dataområdena. Syftet var att undersöka om genomslaget för avvikande meritvärde i dessa NYKO skulle bli större på den lägre detaljnivån än vad som redovisats ovan. NYKO Genomsnitt 2009 Genomsnitt 2010 Genomsnitt 2011 Genomsnitt 2012 Genomsnitt 2013 Genomsnitt 2014 Genomsnitt för Tabell 12. Meritvärde nyckelkodsområde Källa: SCB 46

47 Som framgår av tabellen är variationen mycket stor mellan de olika årskullarna. I huvudsak beror detta på att det är mycket få individer som ingår i genomsnittet och därmed påverkas genomsnittsvärdet påtagligt av varje individ. Den slutsats som måste dras är emellertid att tre av NYKO-områdena på sexsiffrig nivå har en kraftig påverkan på den överliggande femsiffriga nivån nämligen NYKO , och i det att de avviker mycket kraftigt från den överliggande nivåns genomsnitt. För att ytterligare fördjupa perspektivet har vi jämfört hur stort genomslaget för NYKO i påverkan på meritvärdet inom var. NYKO Genomsnitt Tabell 13. Meritvärde nyckelkodsområde Källa: SCB Om man använder den data som är tillgänglig för tabellen ovan erhåller man ett genomsnittligt meritvärde för samtliga sex NYKO, baserat på tillgängliga data för genomsnitten av sex år, om 206. Det är endast två NYKO som ligger under det värdet, och Dessa båda områden avviker mycket kraftigt. Denna detaljanalys påvisar återigen svårigheten med för stora genomsnittsvärden. På fyrsiffrig NYKO-nivå ser 0704 mycket bra ut, på femsiffrig NYKO-nivå avviker endast marginellt i negativ riktning (två meritpoäng för 2014) medan det på sexsiffrig nivå finns en mycket kraftig avvikelse för där den genomsnittliga avvikelsen är omkring 45 poäng. 5.7 Utbildningsnivåer En avgörande faktor för social mobilitet är utbildningsnivån hos den enskilde. Men den är inte bara viktig för dennes sociala mobilitet utan även för dess barn och för hela den omgivande sociokulturella strukturen i närområdet (Skolverket 2009). Vi har därför undersökt närmare hur utbildningsnivåerna ser ut bland åringar på NYKO6 nivå. Vi har valt att granska nivån från 25 årsålder för att täcka in akademiska examina från en ålder då dessa är realistiska. Vi har granskat de NYKO med högst andel som har folkskola eller grundskola som högsta nivå och de NYKO med lägst andel som har högskola som högsta nivå. År 2014 fanns totalt individer i hela kommunen i denna åldersgrupp av dem hade 2662 folkskola/grundskola som högsta nivå och 7823 högskola som högsta nivå. Totalt är data sammanställt från 355 NYKO. Vi har valt bort de NYKO med färre än 30 invånare i i den åldersstrata då återstår 185 NYKO. I dessa NYKO fanns det totalt 2496 med folkskola/grundskola som högsta utbildningsnivå respektive 7332 med högskola som högsta. 47

48 Detta betyder att det i genomsnitt finns 13,5 individer per NYKO med folkskola/grundskola som högsta nivå. En standardavvikelseberäkning av dessa där vi dubblar detta antal till 27 visar att det finns 15 NYKO som överstiger detta tal. NYKO Antal Tot.pop Andel % % % % % % % % % % % % % % % Tabell 14. Utbildningsnivåer nyckelkodsområden Källa: Mona databasen Som framgår av tabellen är det framförallt NYKO som skiljer sig mycket kraftigt från övriga områden där 38 % har grundskola/folkskola som högsta utbildningsnivå. Genomsnitten för hela kommunen är 12,9 %. Därvid finner vi även påtagliga avvikelser i de fyra återkommande NYKO , , och Men detta går också att registrera i som ligger på 22 %. 5.8 Anmälningar och insatser hos socialtjänsten för barn och unga Det finns två omfattande lagar som reglerar samhällets ansvar för att stödja barn och unga som endera lever i en miljö som är otillräcklig för att förse dem med social trygghet och utveckling eller att de själva har ett beteende som riskerar deras sociala trygghet och ytterst liv. Dessa lagar är Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om vård av unga (LVU). Inom dessa lagutrymmen är man barn och ungdom mellan 0-20 års ålder och då har kommunen ett särskilt ansvar för att säkerställa en trygg och utvecklande uppväxtmiljö. Om det finns anledning att ana att ett barn lever utan fullgoda villkor i den omgivande miljön kan man som förälder, förskola, skola, fritidsgård, idrottsförening, granne osv. påtala för socialtjänsten att man är orolig. Detta kallas för orosanmälan och är obligatorisk för personal inom skola, fritids eller motsvarande offentligt finansierad verksamhet medan det för privatpersoner är det en möjlighet att påtala farhågor man har. En orosanmälan kan alltså komma från personer relativt långt från barnen men kan också vara en önskan om hjälp från de allra mest närstående. Efter att det inkommit en orosanmälan bedömer en första instans om det finns grund för denna och om ett ärende skall öppnas. Flera 48

49 anmälningar visar sig sakna grund i lagens mening medan merparten leder till en utredning inom socialtjänsten. När det bedömts att en anmälan har grund för utredning blir det ett ärende. Under utredningen kommer det visa sig om det finns ett lagstödjande eller lagtvingande behov av stöd eller om ärendet i saknar lagstöd för insats. Om det bedöms att det finns behov av åtgärder med stöd av SoL eller LVU kommer ärendet övergå i en eller flera insatser (bistånd). På detta vis kommer vi upptäcka att vi har ett inflöde av ärenden och ett utflöde av insatser inom socialtjänsten vad gäller barn och unga. Inflödet och utflödet kommer naturligt nog inte vara det samma. För denna analys har vi valt att titta närmare på antalet upprättade ärenden och sedan ärenden som övergår till insatser. Vidare har vi tittat på hur insatserna genomförs. Insatsernas omfattning, i både tid och intensitet, är relaterade till problemets omfattning och allvar. Det är självklart att mycket allvarliga problem som regleras av LVU kan kräva långa perioder av behandlingshem medan mindre allvarliga problem, reglerade av SoL, kan kräva en kontaktperson för regelbundna samtal. Vi har valt att inte redovisa data som är relaterade till ensamkommande flyktingbarn då dessa data inte kan ligga till grund för att analysera den territoriella avancerade marginaliteten. Det är emellertid viktigt att i det fortlöpande arbetet med den sociala översiktsplanen också analysera denna grupp. Uppgifterna kommer från det dataverktyg som socialtjänsten använder för sitt dokumentationsarbete vilket heter Treserva Upprättade ärenden fördelade över NYKO. Under perioden upprättades 1034 ärenden inom socialtjänsten rörande barn och unga. Dessa fördelade sig över 175 NYKO. Det betyder att det upprättats i genomsnitt 5,9 ärenden på de aktuella NYKO. Vi har valt att studera närmare de NYKO där antalet ärenden översteg det dubbla mot genomsnittet. Dessa var 16 till antalet och motsvarade totalt 443 ärenden eller i genomsnitt 27,7 ärenden vilket sammantaget motsvarar 43 % av samtliga ärenden under den aktuella perioden. Marginalitetstalet visar att 16,8 % av ungdomarna uppbär 43 % av anmälningarna inom socialtjänsten. NYKO Antal

50 Summa 443 Tabell 15. Upprättade ärende nyckelkodsområden Källa: Arbetsliv och Stöd Om vi utgår från de två geografiska områdena med de fem frekvent återkommande NYKO och lägger till från ovanstående tabell de NYKO som socioekonomiskt är närstående till dessa, nämligen NYKO och får vi nedanstående mönster. NYKO Antal Summa 256 Tabell 16. Upprättade ärende nyckelkodsområde och Källa: Arbetsliv och Stöd Det totala antalet ärenden i dessa uppgår till 256 vilket motsvarar 25 % av det totala antalet ärenden. Marginalitetstalet i detta fall visar att 9,1 % av ungdomarna står för 25 % av ärendena inom socialtjänsten Beslutade insatser fördelade över NYKO Emellertid övergår inte alla ärenden i insatser då utredningen kan komma fram till att ett ärende kan lämnas utan insats då det saknas behov av insats eller lagligt stöd för insats. Under perioden resulterade de upprättade ärendena i 931 beslut om insatser. Dessa fördelade sig över 139 NYKO vilket ger ett årligt genomsnitt om 6,7 antal insatser per NYKO. Vi har valt att titta närmare på de NYKO som uppbar fler än dubbelt mot genomsnittsvärdet under de studerade fem åren. Dessa var till antalet 15 stycken. När vi tittat närmare på dessa uppgår det totala antalet till 457 insatser motsvarande 49 % av det totala antalet insatser i hela kommunen. Marginalitetstalet visar att 12,9 % av barn och ungdomar uppbar 49 % av insatserna inom socialtjänsten. 50

51 NYKO Antal Summa 457 Tabell 17. Beslutade insatser fördelade på nyckelkodsområden Källa: Arbetsliv och Stöd Vid samma prövning enligt ovanstående nedbrytning kring 0106 och 0704 områdena får man följande mönster. NYKO Antal Summa 322 Tabell 18. Beslutade insatser fördelade på nyckelkodsområden 0106 och 0704 Källa: Arbetsliv och Stöd Det totala antalet insatser i dessa områden uppgår till 322 vilket motsvarar 35 % av det totala antalet. I området bor 8,8 % av barn och ungdomar i den aktuella åldern i Kungälvs kommun. Marginalitetstalet visar här att 8,4 % av barnen och ungdomarna i Kungälv uppbär 35 % av insatserna inom socialtjänsten. 51

52 Om man genomför en densitetsberäkning för dessa geografiska områden, d.v.s. räknar ut hur många procent av det totala antalet barn inom området som uppbär insatser, under perioden så pendlar det mellan %. Den genomsnittliga densitetsiffran för kommunen som helhet under samma period pendlar mellan 2,9 3,0 %. Det betyder att i Kungälvs kommun som helhet är det tre barn och ungdomar av 100 som uppbär insatser inom socialtjänsten. I de särredovisade NYKO ovan framgår det att mellan var tionde och var femte barn och ungdom i dessa bostadsområden uppbär insatser inom socialtjänsten Krävande insatser Insatser inom socialtjänsten är avpassade till individens behov och är således olika i omfattning, inriktning och metodik. De flesta insatserna är stödjande öppenvård och kan bedrivas medan den hjälpbehövande bor kvar i sitt hem. Ofta utförs dessa insatser med olika former av terapeutiska och/eller stödjande möten under några timmar per vecka under kortare eller längre perioder. Sedan finns det mer avancerade och omfattande insatser där den hjälpbehövande inte vistas i sitt hem utan får boende och vård någon annan stans, t.ex. på ett behandlingshem eller hos ett familjehem. Vi har tittat närmare på dessa tyngre insatser och hur de fördelar sig över de olika NYKO. De som vi har skiljt ut som tyngre insatser är paragraf tolv-hem, familjehem, jourhem och Hem för vård och boende i extern form. Under perioden genomfördes mellan 75 och 98 sådana insatser per år vilket är strax under 30 % av samtliga antal insatser. Totalt fördelade sig dessa insatser över ca 60 olika NYKO där de flesta NYKO hade en insats registrerad. Det finns emellertid ett tydligt mönster där ett antal NYKO finns med varje år med mer än en insats. I tabellen nedan redovisas vilka NYKO som hade tre eller fler av dessa tunga insatser registrerade. NYKO Antal NYKO år 2011 Antal NYKO år 2012 Antal NYKO år 2013 Antal NYKO år 2014 Antal år Summa Av totalt Tabell 19. Krävande insatser per nyckelkodsområden med tre eller fler av dessa tunga insatser registrerade Källa: Arbetsliv och Stöd 52

53 Som framgår av tabellen representerar dessa NYKO mellan 47 och 65 % av insatserna per år. Det är tre NYKO som ligger särskilt högt, dessa är färgmarkerade, och utgör mellan 23 och 39 % av samtliga tunga insatser. Undersöker vi de återkommande utsatta socioekonomiska NYKO 106 och 070 så finner vi att dessa står för en mycket stor andel av de totala antalet tunga insatserna. NYKO år 2010 Anta l NYKO år 2011 Antal NYKO år 2012 Antal NYKO år 2013 Antal NYKO år 2014 Antal Summa Andel totalt 27% 43% 43% 49% 36% Tabell 20. Krävande insatser utifrån nyckelkodsområden 106 och 070 Källa: Arbetsliv och Stöd Antalet barn och ungdomar i dessa NYKO pendlar mellan 5,4 och 8,6 % under de aktuella åren. Marginalitetsmåttet visar att 8,6 % av barnen och ungdomarna i Kungälv uppbär uppemot 49 % av de tunga insatserna inom socialtjänsten. 5.9 Deltagande i föreningsaktiviteter En betydande del av det sociala kapital som förmår att hålla ihop ett samhälle skapas genom föreningslivet (Putnam 2001, Starrin 2011). Kungälvs kommun, likt alla andra kommuner, fördelar aktivitetsstöd till föreningar som uppfyller kommunens regler för Lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd). I Kungälv kan föreningar söka detta bidrag för aktiva ungdomar som är mellan 7 och 20 år. Stödet är på 9 kr/aktiv och dag. Föreningarna kan också parallellt söka LOK-stöd hos Riksidrottsförbundet enligt deras regelverk. LOK-stödet söks och redovisas 2 gånger per år, i augusti för verksamheten jan-juni samt i februari för verksamheten juli-dec. Detta stöd rapporteras tillbaka till kommunen genom ett internetbaserat system som heter Aktivitetskort på nätet (ApN) Föreningarna redovisar sina aktiviteter i ApN eller annat system som är kompatibelt med ApN. Föreningarnas aktiviteter sammanställs då i systemet och de kan också via systemet få en sammanställning samt ansöka om det lokala aktivitetsstödet. I ApN får vi själv fram statistik på antalet aktiva i föreningarna och i de olika aktiviteterna. Vi har undersökt närmare fördelningen av detta stöd till flickor respektive pojkar i åldrarna 0-18 år fördelat över NYKO.För flickor är det i genomsnitt 42 % av flickorna som uppbär aktivitetsstöd (med den reservationen att enskilda individer kan uppbära mer än ett stöd vilket innebär att siffran är lägre) motsvarande för pojkar är 46 %. Vi har riktat fokus mot lågt

54 deltagande vilket här definieras som att färre än hälften av det genomsnittliga värdet uppbär aktivitetsstöd, d.v.s. 21 % eller färre för flickor respektive 23 % eller färre för pojkar. Det är viktigt att notera att det är stora skillnader mellan pojkar och flickor. För flickor fick vi resultat enligt nedanstående tabell: NYKO Andel ,4% ,9% ,3% ,1% ,8% ,0% Tabell 21. Flickor 7-20 år som uppbär aktivitetsstöd nyckelkodsområde Källa: Sektor kultur och samhällsservice För pojkar fick vi resultat enligt nedanstående tabell: NYKO Andel ,4% ,0% ,2% ,0% ,1% ,7% Tabell 22. Pojkar 7-20 år som uppbär aktivitetsstöd nyckelkodsområde Källa: Sektor kultur och samhällsservice För flickorna visar marginalitetstalet att 7 % av flickorna uppbär 2,5 % av antal aktivitetsstöd som delas ut till flickor i områden där endast mellan var femte och var trettonde flicka uppbär aktivitetsstöd. För pojkarna visar marginalitetstalet att 5 % av pojkarna uppbär 2 % av antalet aktivitetsstöd som delas ut till pojkar i områden där endast mellan var fjärde och var sjunde pojke uppbär aktivitetsstöd. Även om aktivitetsstöden är förhållandevis jämt fördelade så finns det en systematisk skillnad mellan könen och mellan de socioekonomiskt utsatta områdena i förhållande till de socioekonomiskt välmående områdena. Om man betraktar relationen mellan flickorna i de mest utsatta områdena och pojkarna i de områden där 60 % eller fler uppbär aktivitetsstöd kan vi konstatera att ca 1 % av aktivitetsstöden går till dessa flickor, vilka utgör 3,4 % av samtliga barn och ungdomar medan 7 % går till pojkarna vilka utgör 4,8 % av samtliga ungdomar. Även om procentsatserna kan verka vara små är det viktigt att notera att det är fem gånger vanligare att pojkar i gynnade områden uppbär aktivitetsstöd än flickor i missgynnade områden Anlagda utomhusbränder Anlagda bränder utomhus, i sopkärl, återvinningscontainrar, tidningslådor etc. brukar föregå allvarligare bränder och vara en del av en etablerad social oro som i sin förlängning leder till ökad kriminalitet (jmf kap 6). Vi har med hjälp av räddningstjänsten gått igenom samtliga 54

55 anlagda utomhusbränder mellan 2008 och 2014 fördelat över NYKO. Vi har tagit bort de bränder som är oklara om de varit anlagda eller där det är klarlagt att de är ett resultat av en olycka eller på annat sätt oavsiktliga. Totalt under perioden rör det sig om 100 anlagda bräder fördelade över 57 NYKO. Bränderna fördelar sig inte jämt över åren utan efter nedanstående mönster Tabell 23. Anlagda utomhusbränder. Källa: Räddningstjänsten 2009 var ett särskilt oroligt år med mycket omfattande social oro kring Komarken och Ytterby centrum. Den ökande trenden som vi kan skönja 2014 är primärt förankrat i ytterområdet och Munkegärdeområdet. Det tycks som om den nedåtgående trenden i Komarken är bestående vilket är viktigt att beakta vid betraktandet av avvikelse analysen för NYKO. I genomsnitt brinner det såldes 1,8 gånger per NYKO som en följd av avsiktligt anlagd utomhusbrand i de rapporterade NYKO. Tabellen nedan visar vilka NYKO som ligger dubbelt över denna gräns. NYKO Antal Tabell 24. Anlagda utomhusbränder NYKO Källa: Räddningstjänsten Som framgår av tabellen är det endast två av områdena som har en kraftig avvikelse men man skall beakta att data är genererad över sju år. Det är samma sociokulturella områden som återkommer och om man utvidgar dem till Ytterby och Komarken så står dessa för totalt 55 (24 respektive 31) av de 100 anlagda bränderna medan Munkegärde står för 13. En uppenbar slutsats är att de anlagda utomhusbränderna korrelerar väl med annan territoriell data Brottsutsatthet Som en del av avancerad social marginalitet finns en ökad risk för brottsutsatthet. Med brottsutsatthet avses både risken för att utsättas för brott och risken för att bli kriminell. Med hjälp av polisens data kring s.k. Hotspots har vi undersök hur dessa fördelar sig över kommunen. Vi har valt tre brottstyper som är särskilt betecknande för psykosocial utsatthet. Vi har tittat på våld i offentliga miljöer, skadegörelse i offentliga miljöer och stöld ur fordon. 55

56 Det finns anledning att analysera polisdata mer noggrant och komplettera med våld i nära relationer, våld mot barn etc. Men det sätt på vilket data är registrerade gör att det är tidskrävande att beräkna dessa data utifrån ett territoriellt perspektiv och det får därför anstå till den första uppdateringen av rapporten. Polisens rapportering av dessa Hotspots för de gällande brottstyperna 2014 ser ut enligt nedan: Gata Antal brott våld i offentlig miljö Västra Gatan 61 Uddevallavägen 24 Gymnasiegatan 22 Strandgatan 16 Kongahällagatan 14 Kungälv 13 Posttorget 12 Ytterbyvägen 11 Nytorget 11 Hamngatan 9 Tabell 25. Antal brott våld i offentlig miljö i förhållande till offentlig miljö 2014 Källa: Polisen Denna typ av brottslighet är i högsta grad relaterad till fredags- och lördagskvällars uteliv. Flertalet av de kodade gatorna är i direkt relation till att det finns krogar eller att de är passagestråk på väg till eller från de samma, alternativt att det är knutpunkter för kollektivtrafik. Det går inte att med hjälp av detta dataområde påvisa någon territoriellt förankrad utsatthet kopplat till social marginalitet. Visserligen kan man notera att Kongahällagatan ligger högt och att den återkommer under flera NYKO-rubriker inom andra dataområden. Men det är fortfarande ett för litet antal händelser för att man skall kunna dra några slutsatser av det. Det krävs en mer omfattande och longitudinell studie av denna brottskod för att kunna se om det finns en korrelation mot social marginalitet. Gata Antal brott stöld ur fordon Kungälv 83 Kongahällagatan 61 Munkegärdegatan 56 Gymnasiegatan 55 Hällebergsgatan 42 Vikingagatan 39 Tvetgatan 35 Bultgatan 33 Nunnegårdsgatan 26 Helgonagatan 26 Tabell 26. Antal brott stöld ur fordon förhållande till offentlig miljö 201 Källa: Polisen Denna brottstyp har hög bärighet på kriminalitet relaterad till utsatthet, fattigdom och inte minst drogrelaterad brottslighet. Det mest frekvent rapporterade området är Kungälv vilket är så stort att det inte är meningsfullt att analysera. Några av gatorna är kopplade till områden med stora 56

57 parkeringsytor eller områden med få boende, industriområden, och därmed undanskymda. Dessa kan inte användas för att indikera ett samband med geografiskt betingad marginalitet. Men i ovanstående data kan vi konstatera att 15 % av samtliga stölder ur fordon äger rum på eller i mycket nära anslutning till de områden som i övriga dataredovisning påvisar social marginalitet. Därmed kan man säga att vi har ett brottskodsområde som påvisar ett sannolikt samband med social marginalitet och brottsutsatthet. Gata Antal brott skadegörelse Kongahällagatan 118 Kungälv 61 Gymnasiegatan 49 Ytterbyvägen 37 Skolvägen 31 Västra Gatan 29 Hollandsgatan 27 Nunnegårdsgatan 24 Trollhättevägen 23 Vikingagatan 22 Tabell 27. Antal brott skadegörelse i förhållande till offentlig miljö Källa: Polisen Denna brottstyp har också bäring på social marginalitet. I områden med hög social marginalitet tenderar skadegörelse i offentlig miljö att öka. I ovanstående registrerade antal brott finns Kungälv med som bestämmelseort vilket åter är för stort område för att analysera. Ett av områdena är en stor parkeringsplats och avser till största delen skadegörelse på fordon och kan inte kopplas samman med geografiskt betingad utsatthet. Emellertid återfinns en av de gatorna som är frekvent återkommande i NYKO-baserad dataredovisning för andra indikatorer i denna rapport och ytterligare två som finns i nära anslutning till de samma. Totalt har 21 % av den totala skadegörelsen ägt rum i eller i nära anslutning till de områden som kodar för hög social marginalitet. Därmed kan man påvisa ett visst samband mellan social utsatthet och denna brottstyp Valdeltagande Data inkommer hösten Allmänna visstidsanställningar I enlighet med Standings (2011) analyser av prekära livssituationer och Rauhuts (2013) analyser av barnfattigdomens bakomliggande orsaker så är det betydelsefullt att titta på förekomsten av osäkra anställningsvillkor. Vi har valt att titta på de s.k. allmänna visstidsanställningarna där Kungälvs kommun är arbetsgivare för personer bosatta i Kungälv. Allmänna visstidsanställningar är en betäckning på kortfristiga anställningar där arbetsgivaren inte behöver uppge skäl till varför man tillsatt tjänsten som tidsbegränsad. I arbetsrätten är huvudregeln att man skall anställas med en s.k. tillsvidareanställning, brukar kallas fastanställning, men att undantag får lov att göras utan särskilda motiv under förutsättningen att omfattningen understiger 2 års heltidsarbete under 5 år, Lagen om anställningsskydd 5. 57

58 Genom att kombinera allmänna visstidsanställningar med vikarieanställningar har arbetsgivare i Sverige kunnat dra ut på osäkra anställningsförhållanden under mycket lång tid något som EUkommissionen krävt skall upphöra då det anses strida mot EU:s direktiv 1999/70/EG, kommissionen överväger att föra talan mot Sverige i EU-domstolen. Dessa osäkra anställningsförhållanden gör det svårt för den enskilde att planera sitt liv eller att få tillgång till krediter vilket ofta är en förutsättning för att t.ex. köpa en bostad och i förlängningen inträde på bostadsmarknaden. Som visstidsanställd är man endast anställd den tid som avtalats men i praktiken måste man vara tillgänglig jämt för att inte gå miste om arbetstillfällen. Detta gör det svårt att planera semestrar, tid med barnen och överhuvudtaget skapa en plattform för social mobilitet (Standing 2011). Vi valde att beakta alla allmänna visstidsanställningar med Kungälvs kommun som arbetsgivare under Totalt rörde detta sig om 1878 individer som varit anställda någon gång under 2014 på allmän visstid. För flera av dem var detta tillfälligheter och kopplade till mindre insatser. För att få en bättre bild av vilka av dem som kunde tänkas vara i en ogynnsam beroendeställning till Kungälvs kommun tog vi bort alla som hade arbetat mindre än 160 timmar och var födda efter Om man hade arbetat under sammanlagt en månad bedömer vi att man har ett betydande ekonomiskt beroende av sin arbetsgivare. Om man är över 24 år är det inte uteslutande en fråga om att få in en fot på arbetsmarknaden utan man är i en ålder där man behöver etablera sig som fastanställd och kanske planera för familj. Vidare valde vi att sortera bort de personer som inte är boende i Kungälvs kommun då analysen syftar till att undersöka den sociala utsattheten i Kungälv. Efter dessa justeringar återstod totalt 294 individer varav 231 var kvinnor motsvarande ca 79 %. Dessa fördelade sig över 133 NYKO och i genomsnitt fanns det 2,6 visstidsanställda per NYKO. Fem NYKO hade fler än 10 visstidsanställda och den sammanlagda summan för antalet visstidsanställda i dessa var 92 individer eller motsvarande 31 % av det totala antalet. Det är med andra ord troligare att du som visstidsanställd under mer än en månad 2014 bor i något av något av de socioekonomiskt utsatta NYKO än att du är man. NYKO Antal Summa 92 Tabell 28. Allmänna visstidsanställningar Källa: Enheten för uppföljning planering utveckling (UPU) Det totala antalet invånare i den aktuella åldersgruppen i Kungälvs kommun uppgår till Det betyder att ungefär 1,4 % av dem har tidsbegränsade anställningar hos Kungälvs kommun. I de ovan särredovisade NYKO är i genomsnitt 5 % tidsbegränsat anställda av Kungälvs kommun, som lägst 2,3 % och som högst 13,7 %. Marginalitetstalet visar att 8,4 % av befolkningen uppbär 31 % av visstidsanställningarna med Kungälvs kommun som arbetsgivare. 58

59 5.14 Sammanfattning Utifrån de undersökta dataområdena har nedanstående översiktskarta utarbetats. Den visar de områden på NYKO 6 nivå som i dataredovisningen haft negativ data som är dubbelt så hög som standardavvikelsen. Kartan är färgkodad efter hur många dataområden som rapporteras på varje NYKO. Det finns ingen värdering mellan de olika data som används utan färgkodningen baseras enbart på antal dataområden. Som det framgår är det fyra NYKO som har flest antal registrerade negativa data. Det är primärt dessa som i den löpande texten refereras till som socioekonomiskt utsatta områden. Karta 1. Översiktskarta Källa: Sektor Samhällsbyggnad 5.16 Referenser Putnam, Robert (2001). Den ensamme bowlaren. Stockholm: SNS-förlag Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola. Stockholm: Fritzes. Starrin, Bengt (2011). Socialt kapital i ett välfärdsperspektiv. Stockholm: Liber Källhänvisningar för redovisad data finns i matrisen kapitel

60 6. Att analysera utanförskapet - Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson 6.1 Inledning Syfte med kapitlet Att analysera utanförskapet är att analysera dataredovisning utifrån socioekonomisk teori och praktik. Noterbart är att nationalekonomerna Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson har formulerat detta kapitel. 6.2 Det territoriella perspektivet och det förföriska medelvärdet Social översiktsplan baseras på de data som är insamlade och redovisade i tidigare kapitel men dessutom baseras det på erfarenheter och mönster från ett tiotal olika studier kring sociala risker, samt utsatta områden och stadsdelar) Kungälv är en kommun som mår bra. Om man jämför Kungälvs data kring utsatthet och sociala risker med såväl riket som helhet som med regionen så framstår Kungälv som en välmående kommun. Men det är ett genomsnittets välmående. Genomsnittsvärden är vanskliga och stundtals missvisande då sociala utmaningar ska beskrivas och förstås. I ett medelvärde kan överdrifter och underskattningar samsas, fetma och självsvält, precis som rikedom och fattigdom. Trots detta goda medelvärde finns det marginaliserade människor i kommunen. En del av dessa är någorlunda jämnt fördelade i kommunen. Men marginaliseringen i Kungälvs kommun har också en geografisk och territoriell dimension. Utanförskapet är koncentrerat till vissa områden. Det syns tydligt i det dataunderlag som presenterats i föregående kapitel. Det finns cirka 340 NYKO i kommunen. I 15 av dessa är marginaliseringen påfallande hög och i 5 av dem är den extremt mycket högre än medelvärdet i kommunen. I dessa områden bor cirka 10 % av befolkningen i kommunen. I dessa områden finns en stark överrepresentation av utsatthet och välfärdskonsumtion. Den fråga vi ska ställa oss här är; vilka konsekvenser denna överkoncentration av marginalisering kan leda till. Vi kommer att diskutera hur man kan tolka situationen, hur detta leder till en förskjuten normalitet och ett antal självförstärkande negativa förlopp som tenderar att fördjupa och förvärra problematiken. Vi kommer också i räkneexemplens form att peka på vad de möjliga prislapparna är på detta. Det finns nämligen att starkt samband mellan sociala problem och ekonomiska konsekvenser av dessa problem. Detta leder oss till frågan; vad kostar den övermarginalisering som förekommer i vissa av kommunens områden och som följd av detta; vad skulle det vara värt att undvika dessa kostnader? Och därefter till frågan; var skulle olika sociala investeringar ge mest marginalnytta, bäst avkastning. Vilket i sin tur väcker den ännu mer intressanta (och laddade) frågan om hur resursfördelningen i stort i kommunen borde se ut. Det finns alltså områden av utsatthet i kommunen öar där skolresultat, arbetslöshet, försörjningsstöd och sociala insatser av olika slag tycks vara koncentrerade. Dessa öar avviker 60

61 starkt från de goda medelvärdena i kommunen och ger direkt en indikation om var insatser i form av sociala investeringar skulle kunna fokuseras för att ge mest effekt per insatt krona. Detta leder till några intressanta reflektioner eller påståenden det finns strukturella faktorer kring utsatthet utsattheten beror inte främst eller enbart på enskilda individers beteenden det finns kollektiva aspekter av utsatthet utsattheten samspelar och påverkas av andra individers utsatthet ansamlingen av utsatthet till grupper och områden leder till någon form av koncentrationseffekter eller negativa sociala synergieffekter där den samlade effekten är större än summan av delarna erfarenheten säger att områden med denna typ av egenskaper förhållanden drabbas av ett antal olika effekter orsakade av ett negativt socialt arv, negativ social smittoeffekt och en kollektiv stigmatiseringseffekt dessa effekter har en tendens att accelerera över tid och i all synnerhet förstärkas genom en sorts kollektiv multiplikatoreffekt En intressant tanke som uppstår då man diskuterar var och inom vilka områden sociala investeringar ger störst effekt är om det finns dessa kollektiva och strukturella mekanismer, som både bidrar till utanförskap samt accelererar och förstärker effekterna. Möjligen är det kanske just inom sådana områden, som man borde fokusera inte bara de sociala investeringarna utan också kanske överväga resursfördelningen i stort i kommunen. 6.3 Negativ social densitet och en förvriden normalitet Dessa fenomen gör sammantaget att man kan säga att dessa mer utsatta områdens sociala kapital, sociala kitt eller samhällskontrakt är svagare än i andra områden. Dessa resonemang om utanförskapet och den kollektiva stigmatiseringen av sådana områden leder till en reflektion kring normalitetsbegreppet, samt hur det kan förändras och förskjutas på orter, samhällen och i stadsdelar eller kvarter med svagt socialt kapital. I figuren nedan illustrerar vi normalitetsbegreppets utifrån normalkurvebegreppet. För de flesta av oss finns en medveten eller omedveten föreställning om vad som är normalt. Lite förenklat skulle man kunna säga att normalt är det som de flesta är eller gör. Det är detta förhållande normalfördelningskurvan uttrycker. I begreppet ligger ingen värdering av typen bättre eller sämre. Det handlar om flertalet. Sålunda anses det utifrån denna definition normalt att gå ut gymnasiet med godkända betyg, att arbeta, att inte vara sjukskriven, att inte vara bidragsberoende, etc. Normalitetsbegreppet skapar en sorts grund för kollektiv trygghet. Man vet på ett ungefär spelreglerna för att smälta in. Ett utryck för det underförstådda samhällskontraktet. Men det som blir uppenbart i utsatta bostadsområden, samhällen eller stadsdelar med svagt socialt kapital och ett utbrett utanförskap är att normalitetsbegreppet kan förskjutas. Mönster vi mött i ett tiotal stadsdelar av detta slag som vi studerat är att där kan det vara normalt med graffiti i trappuppgången, att hissen är trasig, att man misslyckas i skolan, att många vuxna inte arbetar utan går hemma dagtid, tidiga graviditeter, våldsamt helgdrickande, att man inte har lön 61

62 utan är bidragsberoende, etc. Det finns ett antal sådana områden i Kungälv med den här typen av inslag om än inte i fullt så grälla färger. De går att identifiera på en sexsiffrig NYKO-nivå. Vi pratar om sådana områden i kommunen. Modell 1. Normalitetetens roll En sådan förvriden normalitet leder naturligtvis till att framtidsbilder, hopp och förväntningar påverkas. Och därmed påverkas framtiden i högsta grad. I ett område där många saknar arbete och har dålig skolunderbyggnad är risken betydande att de unga inte ser meningen med att gå i skolan, plugga och få betyg. Varför bry sig när man ändå inte får jobb? I förlängningen handlar detta om känslan av hopp eller hopplöshet inför framtiden. Man skulle kunna säga att en negativt förvriden bild av normaliteten i sådana områden i värsta fall kan bidra till att gröpa ur områdets sociala kapital i form av bristande tillit och trygghet, svaga och negativa relationer och bristande hopp om framtiden. I dessa normalitetsförskjutna områden förefaller det råda ett helt annat samhällskontrakt än på andra ställen. Ett samhällskontrakt som oroande ofta innehåller ett starkt vi-och-dom inslag med sina rötter i en känsla av utanförskap och att inte tillhöra den större samhällsgemenskapen. I dessa områden kan man tala om en överdriven koncentration av negativa sociala fenomen (arbetslöshet, missbruk, låga skolresultat, psykisk ohälsa etc.) som interagerar och förstärker varandra. Man skulle kunna tala om en förhöjd negativ social densitet. Där just ordet densitet (dvs. koncentrationen) är det avgörande. Inte hur många personer vi talar om utan hur stor andel av populationen. Det finns flera olika skäl att i en välmående kommun som Kungälv kapa svansen på denna negativa normalfördelning. Det mest uppenbara är naturligtvis att det leder till ett bättre liv för de som berörs man reducerar deras utsatthet och marginalisering. För att ta ett exempel, vi 62

63 pratar vi om kanske 300 barn som lever i någon form av fattigdom. Man kan också se att mindre än 10% av barnen i kommunen blir till föremål för nästan 50% av de tunga insatserna inom socialtjänsten och att dessa barn i allt väsentligt är koncentrerade till vissa NYKO (106 & 070). Men även för de som inte drabbas direkt (de som ingår i det goda medelvärdet) finns det goda skäl det blir nämligen väldigt dyrt (vilket kommer att belysas längre fram) Den synliga prislappen för detta handlar om förlorade produktionsvärden och uteblivna skatteunderlag men den handlar också om kostnader för försörjning och olika offentliga insatser allt från HVB-placeringar till missbruksvård. Denna prislapp är stor och tenderar att växa över tid om inget görs. Den osynliga prislappen handlar om vad som händer i ett samhälle med stora och växande klyftor i form av trygghet, klimat och relationer. Segregationens prislapp är ofta mycket hög. Det räcker med att betrakta händelserna dödsskjutningarna i Göteborg eller Uddevalla vintern 2015 för att inse detta. Detta påverkar naturligtvis faktorer som var människor bosätter sig, fastighetsvärden och företags investeringsvilja. Faktorer som på sikt kanske är viktigare och större än det som syns på de synliga prislapparna. Det är nu det är viktigt att fundera över hur vi ser, observerar och mäter marginalitet och marginalitetens effekter mäter vi det som är verkligen viktigt eller mäter vi det som går att mäta. Västra Sverige är i dag ett område med växande våld, kriminalitet och organiserad brottslighet. Fenomen som ofta växer fram ur social utsatthet. Händelser både norr och söder om Kungälv pekar på att risken finns att även kommuner som Kungälv kan drabbas. Prislappen om det händer är stor. Den direkta prislappen på en gängstruktur t.ex. ligger på cirka 500 Mkr varav icke obetydliga delar drabbar den kommunala budgeten.(se Lundmark & Nilsson, Vänd dem inte ryggen socioekonomisk analys av destruktiva subkulturer, OFUS & Fryshuset, 2012). 6.4 Allt är inte vad det ser ut att vara Att studera utsatthet och marginalisering kan ha många olika syften, men ett syfte är att få en bild av problemet, dess orsaker och vad man kan göra åt det. Mäter vi rätt saker, förstår vi skeendet på rätt sätt och ser vi mekanismerna och orsakssambanden? Detta är helt avgörande eftersom det starkt påverkar oss då vi söker lösningar. Men för att lösa ett problem och skapa positiv utveckling bör man ha någon form av tydlig bild av vad som är ytliga symptom på situationen och vilka de underliggande orsakerna är. Man måste helt enkelt ta reda på och skapa en gemensam bild av vilka de egentliga problemen är. I Kungälv har det under perioder funnit tydliga och destruktiva sociala fenomen som bilbränder, våld mot lärare, mobbing, vit maktrörelser, missbruk och till detta kopplat kriminalitet, hot om etablering av gängstrukturer i kommunen m.m. Stora delar av dessa fenomen har också varit, vilket datainsamlingen i föregående kapitel indikerar koncentrerade till vissa områden. Men är detta det egentliga problemet? Vad ryms under ytan, vilka fundament bygger destruktiva miljöer på, vilka är de underliggande krafter man måste komma åt för att kunna bygga det goda samhället? 63

64 Detta har att göra med hur man beskriver och tolkar problemen. Marginalitet och destruktiva situationer och beteenden kan tolkas på i varje fall fyra nivåer. På den översta mest uppenbara nivån kan det se ut att vara våldshandlingar, brott, förstörelse och vandalism. Och det är det naturligtvis också (men inte bara). Tolkat på detta vis handlar en motstrategi om att i varje fall på kort sikt - lösa ett ordningsproblem eller ett rättsligt problem. I så fall är detta i huvudsak ett problem för rättsväsendet polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. Med denna problemdefinition handlar det om att utifrån ett mer eller mindre repressivt perspektiv skapa ordning. Kanske nödvändigt, men långt ifrån tillräckligt för att på djupet förändra i ett område. Mordet på John Hron för 20 år sedan skulle kunna tolkas på denna nivå. I så fall vore lösningen fler och tuffare polisinsatser mot vissa ungdomsgrupper. ATT UPPFATTA, FÖRSTÅ OCH HANTERA PROBLEM Tydligt, synligt Lätt att förstå Lätt att ta ställning Kortsiktiga lösningar Konkreta lösningar Våld, brott, förstörelse Fattigdom, utanförskap Rättsligt problem Ekonomiskt problem Brist på tillhörighet Socialt problem Diffust, svårfångat Svårt att förstå på djupet Svårt att ta ställning Långsiktiga lösningar Diffusa, komplexa lösningar Brist på trygghet & framtidstro Existentiellt problem Modell 2. Att uppfatta, förstå och hantera problem Men detta kanske också under ytan handlar om fattigdom och klassfrågor ett ekonomiskt problem och ett fördelningspolitiskt problem. Ilskan hos (främst) unga män över att vara utestängda från arbetsmarknad, samhälle och möjligheterna till det goda livet leder lätt in på destruktiva vägar - bortvalda i skolan, bortvalda i arbetslivet och bortvalda på äktenskapsmarknaden. Utbredd arbetslöshet och ekonomiskt beroende som föder vanmakt, utanförskap och frustration kan i förlängningen leda till både kriminalitet, asocialitet och i förlängningen också och i vissa fall även extremism av politiskt eller religiöst slag. Med detta perspektiv blir lösningarna helt annorlunda en skola som ser till att barnen lyckas så att de i vuxenlivet kan få arbete och försörja sig själva. Och arbetsgivare som är beredda att anställa. Då är detta en fråga som kanske berör utbildningsväsendet och arbetsmarknaden. 64

65 Detta problem löser man inte med polisiära insatser. Sådana insatser kan till och med ur detta perspektiv uppfattas som kontraproduktiva och bidra till att förstärka ett vi och dom tänkande. Bilbränder och politisk extremism skulle på denna nivå primärt kunna tolkas som ett utslag av ett fattigdomsproblem. Tolkar vi verkligheten på detta vis kommer vi att hitta kopplingar mellan polisens brottsrapportering och kommunens statistik kring ekonomiskt bistånd och sociala insatser. En koppling som skulle kunna göras med utgångspunkt från data i föregående kapitel. Det kanske ännu mer handlar om tillhörighet och att vara en del av samhällets sociala väv. I så fall är detta ett socialt problem där civilsamhället och i viss mån de sociala myndigheterna har en roll att fylla. Då handlar också lösningarna om att bryta utanförskapet och känslan av kollektiv stigmatisering. Det finns rikligt med erfarenheter av att unga människor som inte platsar i laget, som inte är bra nog, väljer samma mönster som utgör ledorden för Hells Angels; om jag inte kan vara bäst, kan jag vara bäst på att vara sämst. Tillhörighetsfrågan visar sig också obehagligt ofta utgöra en sorts grogrund för rekrytering till destruktiva subkulturer. Ser vi verkligheten med dessa glasögon på ser vi hur en insats som Toleransprojektet långsiktigt har handlat om att skapa social tillhörighet och bygga socialt kapital. Att skapa förutsättningar för ett fungerande samhällskontrakt. Men det kanske också, på ett ännu djupare plan handlar om brist på framtidstro, trygghet och meningen med livet. Ser man det på detta vis blir det en existentiell problematik och en fråga om områdets sociala kapital d.v.s. tillit och många och goda relationer. Med detta perspektiv blir det en fråga som i första hand berör de boende och kanske också bostadsföretaget i området. Då blir också bostadsföretagens strategi för att motverka marginalisering och skapa inkludering central. Detta leder med en viss automatik in på frågan; vad är kommunens (ägarens) avsikt med att ha ett allmännyttigt bostadsbolag, är det att enbart bidra till bostadsförsörjningen eller att dessutom bidra till att bygga områdets sociala kapital. En fråga som borde speglas i bostadsföretagens ägardirektiv Att ta tag i symptomen eller de underliggande orsakerna Problembilden och därmed också lösningarna förändras för varje steg man tar i analysen. Då man stiger ner under ytan under det synliga och börjat undersöka orsakerna bakom de problem, de våldsyttringar och den frustration som finns dyker nya perspektiv upp. Man går från kortsiktiga till långsiktiga perspektiv, från det som är tydligt och lätt att förstå till det som blir komplext och dunkelt och från konkreta enkla lösningar till lösningar som är diffusa och med komplexa orsakssamband. Uppe på ytan finns ett utrymme för quick fix lösningar som i takt med att man rör sig allt längre ner i pyramiden försvinner. För att hitta nya lösningar krävs ett perspektiv som går ända ner i pyramidens botten. Detta samtidigt som man vare sig negligerar eller överger tanken på att flera av problemen i pyramidens övre delar måste hanteras för att också kunna tackla de nedre delarna. Problemen kan inte längre ses primärt (eller enbart) som ett rättsligt problem utan mer som ett ekonomiskt, socialt och existentiellt problem. Med denna tolkning som grund handlar det om att skapa ett långsiktigt inkluderande perspektiv för de boende och återskapa känslan av hopp och framtidstro. All erfarenhet kring dessa frågor betonar några centrala begrepp för att nå framgång; tidigt, långsiktigt, uthålligt och samordnat. 65

66 Begrepp vi återkommer till längre fram. Man skulle utifrån denna pyramid kunna tolka en framgångsrik strategi som tudelad. Dels att på ytan och kortsiktigt reducera inslagen av och effekterna av de oroshärdar som riskerade att flamma upp i form av social oro, bilbränder eller missbruk med därtill kopplad kriminalitet. Dels att långsiktigt bidra till att bygga upp områdets sociala kapital genom att bygga på förtroende och relationer Att söka efter nyckeln under lampan eller där man förlorat den Detta anknyter till den gamla klassiska historien om mannen som tappade nycklarna i mörkret men letade under lampan därför att det var ljusast där. Kring social utsatthet, utanförskap och marginalisering är utmaningen att det mesta vi mäter är sådant som finns i pyramidens övre delar, d.v.s. de symptom på social utsatthet som vi har statiska mått på. Samtidigt kanske de grundläggande orsakerna är att söka i pyramidens undre delar. Just där vi saknar data är det kanske som viktigast att mäta. Risken finns, som så ofta då man ska styra, att man sätter upp och mäter mål som går att mäta - inte de som är viktigast. Det finns en del mått kring de nedre delarna såsom trygghetsmättning eller nöjd kundindex i ett bostadsområde. Men faran är hela tiden att mätpunkter i pyramidens övre del får överhand både i analys och beslutsfattande. Det som ytterst kommer att avgöra klimat, tillit och relationer i ett bostadsområde, ett kvarter eller ett samhälle är fenomen i pyramidens nedre del. Vilket socialt kontrakt de boende uppfattar som styrande för livet där. Denna bas är avgörande för vilken framtid och vilket samhälle vi vill skapa. 6.5 Samspelet mellan sociala och ekonomiska frågor Det är alltså inte självklart då man studerar marginalisering, särskilt då man gör det utifrån ett territoriellt och ett strukturellt perspektiv att man ser kopplingen mellan sociala frågor/utmaningar och deras långsiktiga konsekvenser för samhällsekonomin och samhällsutvecklingen i stort. Vi resonerar ofta kring dessa frågor, men det vi mäter och det vi ger tyngd i både analys och beslut är de ekonomiska frågorna. Och missar då kanske att detta bara är två olika sidor av samma mynt. Beslutsfattandet i de flesta av våra offentliga strukturer är baserade på två principer. Kortsiktigheten håll budgeten innevarande år. Och stuprörstänkandet tänk på din egen budget och bortse från andras. Den finns en sorts avgränsad och klok logik i detta tänkande. Chefer uppmanas att fokusera på den egna verksamheten och på mätbara kortsiktiga resultat. På individnivå riskerar emellertid detta leda till att till synes ekonomiskt kloka beslut leder till negativa sociala effekter som i sin tur kan leda till långsiktigt ekonomiskt resursslöseri både för berörda verksamhet men i än högre grad för andra verksamheter 66

67 På samhällsnivå kan sådana till synes kloka kortsiktiga ekonomiska beslut fattade utifrån en enskild aktörs perspektiv leda till en allvarlig urgröpning av det sociala kapitalet, vilket i sin tur kan rycka undan den långsiktiga grunden för en sund ekonomisk utveckling. Ett exempel på detta är hur man under 90-talskrisen i många kommuner gjorde betydande nedskärningar inom det icke lagstadgade preventiva arbetet inom skola och skolhälsovård, vilket ett decennium senare återspeglades i ökad marginalisering av unga som till följd av skolmisslyckanden inte lyckades ta sig in på arbetsmarknaden och tidigt blev långtidsarbetslösa. 17 På samma vis finns det klara kopplingar mellan ekonomiska beslut och sociala konsekvenser i ett bostadsområde. Och omvänt de sociala betingelserna i ett område kan ha stor betydelse för de ekonomiska konsekvenserna. Vi har så här långt fokuserat på hur de negativa samspelen mellan dessa två dimensionerna kan se ut. Det man skulle kunna kalla självförstärkande onda cirklar. Själva grundidén med en social översiktsplan och sociala investeringar är att vända på kuttingen, ta ett kvantumsprång och i stället skapa självförstärkande goda cirklar där goda sociala mönster också skapar gynnsamma ekonomiska konsekvenser. Det finns bostadsområden i Sverige (Telge Hovsjö i Södertälje är ett bra sådant exempel) där allmännyttan gjort betydande sociala insatser (läs sociala investeringar) i området på ett sådant vis att det både gynnat bostadsföretagets resultaträkning men framförallt ägarens, kommunens ekonomiska resultat genom minskade kostnader för reducerat utanförskap. I fallet med Telge Hovsjö är detta delvis en följd av de sociala investeringsuppdrag som ägaren kommunen formulerat i sina ägardirektiv till företaget. Då blir grundfrågan hur vänder man onda cirklar till goda. Hur ser de mönsterbrytande handlingar ut som vänder på kuttingen? Vilka sociala investeringar kan på lång sikt bidra till att vända de ekonomiska resultaten. Och omvänt, vilka ekonomiska beslut krävs för att omskapa den sociala dynamiken i god riktning. Hur stärker man och hur bygger man ett socialt kapital som också stödjer den ekonomiska utvecklingen? Var ska man satsa sitt sociala investeringskapital för att det ska ge så god effekt som möjligt? Det sociala kapitalet handlar ur ett stadsdelsperspektiv - strängt taget om två begrepp; tillit och relationer. Och det handlar om två typer av samspel samspel mellan de som finns i området och samspel mellan området och omvärlden. Vår tankegång är tämligen enkel. Relationerna och tilliten, d.v.s. det sociala kapitalet är en avgörande faktor för att få utveckling i ett utsatt område. Det är viktigt men inte det allena rådande. De materiella betingelserna är naturligtvis också viktiga. 17 Dessa effekter presenteras utförligt i Fridolin,

68 TILLIT RELATIONER SAMHÄLLS- KONTRAKT Modell 3. Tillit, relationer och samhällskontrakt Med detta menar vi att trygghet och tillit handlar om det förtroende som finns i ett socialt sammanhang. Dels talar vi om tillit mellan människorna - litar jag på min nästa, vågar jag lämna min cykel olåst på gården, lånar jag ut en hundring till grannen? Det handlar också om tilliten mellan människorna i området och samhället i stort. Men vi talar också om tilliten mellan människorna och samhällets olika institutioner. Ser jag myndigheter av olika slag som en kontroll- och förtryckarfunktion eller ser jag dom som bundsförvanter och partners som kan bistå mig vid behov. Relationerna handlar om hur jag samspelar med andra. Det handlar om öppenhet, vänlighet och välvillighet i sin ena ytterlighet. Det handlar om misstänksamhet, slutenhet och illvilja i den andra. Hälsar jag på mina grannar med ett leende och ett goddag, eller skyndar jag mig förbi med nedsänkt blick. Tillit och relationer skapa den sociala dynamik som finns i ett bostadsområde. Men de utgör också grunden till vad som skulle kunna kallas ett socialt kontrakt, eller ett samhällskontrakt. Ett sådant kontrakt skulle kunna sägas vara samhällets undertext eller de underförstådda spelregler som gäller i vårt samhälle. Det goda samhällskontraktet fokuserar på vad som är gemensamt mellan oss människor inte stigmatiseringens perspektiv som fokuserar på det som skiljer oss åt. Det är här som bostadsföretagen kan ha en central roll genom sitt sociala arbete. Det går tämligen enkelt att påvisa att goda sociala insatser i ett bostadsområde inte bara leder till förbättrat sociala klimat utan även kan leda till förbättrat ekonomiskt resultat både för företaget och kommunen (se vidare Lundmark & Nilsson, Hovsjö 2.0 om att bygga socialt kapital, OFUS & Telge Hovsjö 2015). 68

69 6.6 Onda cirklar och acceleratorer Vi kan alltså se att kring utanförskapet finns det dels ett antal faktorer som tenderar att accelerera förlopp hos de enskilda individerna. Det är sällan utanförskapet befinner sig i ett stabilt tillstånd. Det finns många krafter som tenderar att både öka det och göra det mer kroniskt. Vi kallar detta för individuella acceleratorer. Lite förenklat består de av tre delar. Den första är den rena accelerationseffekten. Den handlar om att människor som hamnar i utanförskap till följd av ett problem efter hand tenderar att få detta problem förvärrat. Måttlig psykisk ohälsa blir djupare, missbruk blir mer omfattande osv. Den andra delen är att utanförskap utlöser en sorts triggereffekt som betyder att arbetslösheten kan utlösa en psykisk ohälsa eller ett missbruk. Den tredje delen kedjebrevseffekten är att de flesta aktörer tenderar att knuffa ett problem framför sig till nästa aktör varvid problemet fördjupas. Ett litet barn som i förskolan får vissa problem, som inte löses (vi står ut han börjar snart skolan) blir ett skolbarn som i lågstadiet får större problem för att så småningom i högstadiet ha lett till skolk, hemmasittning eller skolavhopp. Låt oss illustrera. Om en person befinner sig i ett livslångt utanförskap som efter hand förvärras till följd av dessa accelerationseffekter kommer kostnaderna för detta att öka med cirka kronor varav cirka kronor är kommunal kostnadsökningar. På kollektiv nivå finns det ett antal faktorer som tenderar att förstärka utanförskapet genom att fler och fler individer påverkas av det en sorts epidemiologisk ansats. Detta kan beskrivas som utanförskapets kollektiva multiplikatorer. Även detta består av tre delar. Den första är den sociala smittoeffekten som vi tidigare diskutera utifrån begreppet förskjuten normalitet dåliga mönster tenderar att smitta av sig. Den andra faktorn är det sociala arvet utanförskapsmönster tenderar att förflytta sig till nästa generation. Om mina föräldrar missbrukar är risken större än annars att detta mönster tas över av mig. Den tredje kollektiva delen handlar om den stigmatisering som kan drabba hela områden, stadsdelar, kvarter och som bidrar både till en negativ självbild och omvärldens bild av området. Alla dessa tre mekanismer har en tendens att förstärka utanförskapets omfattning och svårighetsgrad i ett område så att helheten i form av utanförskapseffekter blir större än summan av delarna negativa sociala synergieffekter. Båda dessa mekanismer förstärks av att de i många stycken utgör inslag i självförstärkande onda cirklar. 69

70 Modell 4. Utanförskapets förstärkningsmekanismer Vi har nu gett vår bild över utanförskapets möjliga effekter och dynamik i de stadsdelar och bostadsområden i Kungälv som har en förhöjd grad av marginalitet. Vi har identifierat vilka mekanismerna är, hur dom sprids och hur dom kan förstärkas. Dom leder alla vid sidan av de rent mänskliga effekterna till två saker. Den ena är stora samhällskostnader. Den andra är att samhällets sociala kapital gröps ur, vilket i sin tur leder till ekonomiska konsekvenser Det urgröpta sociala kapitalet och det brutna samhällskontraktet Vi har nu med hjälp av en pyramid diskuterat hur utanförskapets effekter kan förstås utifrån både synliga fenomen såsom våld och brott, via fattigdom och brist på tillhörighet till grundläggande existentiella frågor som trygghet och framtidstro. Vi har pekat på hur detta på olika vis kan förstärkas och accelererar både på individuell och kollektiv nivå. Vi har lyft fram självförstärkande onda cirklar som en dynamisk drivkraft i detta. Låt oss nu sammanfatta bilden av utanförskapets möjliga geografiska och territoriella dynamik i Kungälv och den dynamik som är förknippad med detta utifrån nedanstående bild. 70

71 Modell 5. Urgröpt socialt kapital Om det i ett bostadsområde som Ytterby i hög utsträckning saknas positiva rollmodeller bland de vuxna och det därmed finns en grogrund för ett negativt socialt arv och social smitta av det slag vi ovan beskrivit, har vi identifierat en av rötterna till det växande utanförskapet. En del av detta visar sig i svaga skolresultat. Detta kan vi se i de data som finns i Kungälv. Det finns en stark samvariation mellan de områden (NYKO) som har svaga skolresultat, omfattande insatser för unga från socialtjänsten samt hög andel ekonomiskt bistånd. Unga som ser att vuxna har svårt att få arbete, i familjer utan stark utbildningstradition, i familjer som har svårt att stötta barnen i skolan, i dessa familjer finns inte med självklarhet drivet att lyckas i skolan. Det kanske till och med handlar om att det inte finns något hopp. Man tror sig kanske vara chanslös från början. Kopplingen är tydlig skolmisslyckanden leder ofta till misslyckanden på arbetsmarknaden senare i livet. Ur detta växer, inte minst hos de unga, vanmakt och frustration. Hos unga män kanaliseras detta ofta i ett fysisk utagerande i form av våld och vandalism. Det är här rekryteringsgrunden finns till allt från livsstilskriminella gäng, via politisk extremism till våldsextrema religiösa rörelser. Hos de unga kvinnorna ser man mer av klassiskt inåtvända självdestruktiva mönster, inte minst depressioner, ätstörningar och självskadebeteenden. Känslor som förstärks av den enskilda och kollektiva stigmatisering man utsätts för t.ex. i form av upplevda kränkningar hos socialtjänsten eller av polisen. Detta bidrar till att vi får områden med snedvriden normalitet, hög negativ social densitet och där den negativa sociala smittan och det negativa sociala arvet får en grogrund, Det finns enstaka områden i Kungälv där vart fjärde eller vart femte barn lever under fattigdomströskeln. Den fråga man måste ställa sig är vad en sådan situation gör med normalitetsbegreppet bland 71

72 barn och unga, samt deras reella möjligheter i livet. Det skapas också en miljö som skulle kunna beskrivas som kollektivt stigmatiserad både av omvärlden men också en stigmatisering som är internaliserad hos de boende. Hoppet om framtiden riskerar att bytas ut mot hopplöshet. Om detta sker samtidigt som de offentliga aktörerna under allehanda förevändningar retirerar från dessa områden och skapar en sorts övergivenhetskänsla förstärks denna negativa dynamik. Beslut som fattas är ofta vare sig långsiktiga eller baserade på helhetssyn. I själva verket är det ingen enskild beslutsfattare som vare sig har överblick över eller kunskap om (osynlighetseffekten) utanförskapets kostnader i denna miljö och än mindre anser sig ha ansvar för sakernas tillstånd (ansvarsfriheten). Detta leder till höga och ständigt stigande kostnader för detta utanförskap (kedjebrevseffekten och onda cirklar effekten). Detta bidrar till att vi riskerar att skapa ett bostadsområde med starkt reducerat socialt kapital där bristen på tillit och goda relationer både mellan de boende, men i än högre grad i förhållande till det kringliggande samhället är utmärkande drag. Vid sidan av de mänskliga förlusterna är de ekonomiska kostnaderna utomordentligt höga. Vi kommer längre fram att visa att ett löst sammansatt nätverk av unga i utkanten av samhället under den tio-årsperiod skapar samhällskostnader på cirka 175 miljoner kronor. Och har vi hamnat i en sådan situation finns risken att vi därmed har skapat en kraftfull dynamisk process i form av ännu en självförstärkande ond cirkel. Detta är den utmaning man har att tackla i Kungälvs kommun. En utmaning man delar med ett stort antal kommuner i landet om än kanske inte i samma grad som mer utsatta eller socialt belastade kommuner. 6.7 Kollektiv stigmatisering och ett socialt investeringsperspektiv Stigmatiseringsrisken och konstruktiva motstrategier Denna kartläggning av marginaliseringen i Kungälv visar tämligen tydligt att det finns områden i kommunen som är mer utsatta och där risken för att marginaliseras är större än i andra områden (bl.a. en följd av den sociala smittoeffekten). När man gör detta är det viktigt att ha perspektiv på frågan det finns så att säga olika grader av värme även i helvetet. Utsatta områden i Kungälv har en annan innebörd än om vi pratar om de riktigt besvärliga områdena t.ex. i Göteborg, Stockholm och Malmö. Utanförskapets omfattning och svårighetsgrad är i Kungälv helt annorlunda, men icke desto mindre ett synligt kollektivt och territoriellt utanförskap. En mycket grov skattning utifrån det datamaterial som finns skapar bilden av att det kanske handlar om mellan 100 och 300 hushåll som befinner sig i vad som skulle kunna kallas utsatthet eller utanförskap. En besvärlig, men trots allt hanterbar situation. Vi har också diskuterat att denna koncentration av utanförskap till vissa områden i sig innehåller en sorts negativ självförstärkande dynamik. En konsekvens av bl.a. den förvridna normaliteten i dessa områden. Effekterna uppstår bl.a. via det sociala arv och den sociala smitta vi ovan har diskuterat. Man kan hävda att detta är att peka ut vissa områden och att detta utpekande i viss mening kan leda till en stigmatisering av dessa områden och därmed förstärka problemet. En 72

73 stigmatiseringsprocess som i värsta fall internaliseras av de boende och leder till en självförstärkande självstigmatiseringsprocess. Denna risk finns. Men den fråga man måste ställa sig är om det är synliggörandet av detta eller det förhållande att marginaliseringen i sig är ojämnt koncentrerad i kommunen som utgör den viktigaste stigmatiseringsfaktorn. Det är kanske mer utpekande att leva i sådana områden än att någon påtalar detta förhållande. Erfarenheten från många andra liknande miljöer säger att de som bor där ofta har detta förhållande ytterst klart för sig och osynliggörandet av detta är kan vara en värre kränkning än dess motsatts synliggörandet. För om det inte synliggörs hur ska man kunna beskriva det, förstå det och åtgärda det? Oavsett hur obehagligt detta än är. Det kan också vara värt att nämna något om erfarenheten kring motstrategier kring detta förhållande. Motstrategier som ibland tar sin utgångspunkt i bostadsbeståndet och ibland i de sociala betingelserna. Ofta har detta misslyckats. I det förra fallet är ett mönster att man rustar upp bostäderna så att de blir så dyra att de som bär på den sociala problematiken inte har råd att bo kvar utan flyttar en sorts social fördrivningsmodell. I det senare fallet leder det alltför ofta till att de människor som lyckas i den sociala mobiliseringsprocessen väljer att göra boendekarriär och lämna området en sorts flyktmodell. Erfarenheten säger att ska man lyckas i dessa utsatta områden krävs en integrerad strategi där den sociala mobiliseringsprocessen samordnas med den fysiska upprustningen. Detta kräver naturligtvis en intim samverkan mellan bostadsföretagen och det offentliga, främst kommunen. Annorlunda uttryckt de fysiska investeringarna och de sociala investeringarna bör inrymmas i samma tankefigur och i en samordnad strategi för att vara effektiva och framgångsrika. Exempel på sådana strategier finns bl.a. i Vivalla i Örebro, Lindängen i Malmö samt Hovsjö i Södertälje. I en kommun med allmännyttiga kommunala bostadsföretag blir syftet med att äga sådana företag och ägardirektiven till dem av avgörande betydelse Bristen på helhetssyn och stuprörstänkande Det finns två strukturella mekanismer som gör det svårt att ha ett socialt investeringsperspektiv kring både individuellt och territoriellt utanförskap; brist på helhetssyn och brist på långsiktighet. Människor som marginaliserats har påfallande ofta en problematik som både kan vara diffus och komplex eller sammansatt. Det diffusa gör att det kan vara svårt att se vad som är ytliga symptom och vad som är underliggande orsaker. Det sammansatta eller komplexa skapar två problem. Det ena är att det krävs en möjlighet att se och förstå hela problempanoramat för att kunna hantera det. Det andra är att organisationsstruktur och ersättningssystem måste möjliggöra samordning av insatserna och medge långsiktighet för att de ska kunna vara effektiva. Det kan ju också vara på det viset att de manifesta symptom man stöter på och som går att identifiera som konkreta hinder för målgruppen utgör tecken på en underliggande problematik. Flickan med självskadebeteende kanske bär med sig en historia av övergrepp. Utåtagerande pojken kanske har en obehandlad kognitiv problematik. Den deprimerade unga kvinnan kanske sörjer föräldrarnas skilsmässa. Den öl- och haschmissbrukande unge mannen kanske dövar sin ångest p.g.a. mammans psykiska sjukdomsbild. 73

74 Erfarenheten säger att för att verkligen komma åt de underliggande orsakerna bakom marginalisering krävs att man gör en seriös kartläggning av hela den problembild individen bär med sig. Om man missar detta är risken betydande att man sätter in åtgärder på den punkt som förefaller vara mest uppenbar för någon aktör eller person (som man ropar får man svar effekten) i stället för på den plats där de egentliga orsakerna befinner sig. Men här infinner sig ännu ett fenomen. Det förefaller som att ju mer komplexa och sammansatta behoven är och därmed också ju mer problematisk situationen är för den enskilde, desto svårare blir det att få denna hjälp. Det borde ju vara tvärtom; ju större behov desto lättare att få hjälp. Så är det t.ex. inom sjukvården prioriteringar läggs på dem som har störst behov. Men för människor på väg in i utanförskap förefaller det vara så att ju mer avgörande stödet är för att lyckas, först i skolan och därefter i arbetslivet desto mindre är sannolikheten för att man ska få det man kan kalla detta för komplexitetsparadoxen. Problemet är att de aktörer som ska jobba med detta är organiserade i en stuprörsliknande struktur kommun, landsting, försäkringskassa, arbetsförmedling, rättsväsende etc. Detta betyder att då man ska ta tag i situationen kring personer med en komplex och sammansatt problematik (vilket gäller för väldigt många marginaliserade människor) uppstår ofta en sorts gränskonflikt eller perspektivkamp. Men det kan också uppstå en kamp om resurserna, eller snarare betalningsansvaret för insatserna. I olika studier kring t.ex. tidiga insatser för barn och unga kan man se hur kostnaderna för ett "best case" i allt väsentligt betalas av skolan samt barn- och ungdomspsykiatrin. Vinsterna tillfaller kommunen, socialtjänsten, landstinget, vuxenpsykiatrin, rättsväsendet, allmänheten, försäkringskassan och samhället i stort. 18 Med andra ord; de som tar kostnaden för insatsen får ingen utdelning. Och de som får vinsterna satsar inte. Det saknas helt enkelt ekonomiska incitament för att agera preventivt och gränsöverskridande. En chef som håller hårt på sitt budgetansvar har snarare stöd från ledning och revisorer i att hålla budgeten än för att agera klokt utifrån ett långsiktigt helhetsperspektiv. Konsekvensen av detta är en betydande risk för ineffektiv resursanvändning och slöseri både med mänskligt och ekonomiskt kapital. Dålig resurshushållning med andra ord. Om vi exemplifierar med personer som till följd av arbetslöshet uppbär ekonomiskt bistånd och ställer oss frågan; vad kostar detta? Blir svaret kanske kronor om året sett utifrån enheten för ekonomiskt bistånd på kommunen. Men om vi beaktar vad det egentligen kostar blir svaret cirka kronor. En skillnad på cirka 300%. Det är inte lätt att som beslutsfattare fatta bra beslut när beslutsunderlagen har denna typ av felaktigheter inbyggda i sig Kortsiktigheten och den sociala investeringsbarriären Nästa problem är att man i de flesta offentliga sammanhang (vid sidan av fysiska investeringar som gator och hus) styr och följer upp verksamheter i termer av kostnader och intäkter som debiteras innevarande budgetår, men ytterst sällan i termer av investeringar. 18 Se Nilsson, 2010, Helhetssyn och långsiktighet en socioekonomisk analys av de folkhälsopolitiska målen, OFUS & Folkhälsoinstitutet 74

75 Om vi sålunda tänker oss att man ska göra en samhällsinsats för att bistå unga med kognitiva funktionsnedsättningar, autismspektrumstörning, deprimerade flickor, arbetslösa unga eller personer med psykiska funktionsnedsättningar att ta sig tillbaka till normalitetens livsfåra ses detta ofta som en budgetmässig kostnad som till 100 % belastar innevarande års budget. Skulle vi å andra sidan valt att satsa pengarna på att bygga ett nytt hus skulle detta budgetmässigt belasta en investeringsbudget och innevarande års budget skulle i princip endast belastas med avskrivningskostnaden. Detta förhållande skapar en asymmetri i styrsystemen till humankapitalets nackdel. Det sociala investeringsperspektivet finns alltså normalt sett inte med i de styr- och rapporteringssystem man använder sig av. Sålunda kan man säga att man i våra offentliga system har institutionaliserat kortsiktighet i ledningsarbetet kring sociala frågor, vård, prevention och rehabilitering. Ofta i direkt motsatsförhållande till, ibland till och med i konflikt med de grupper av professionella som jobbar med unga människor och människor på väg in i utanförskap. Lite mer tillspetsat kan utformningen av styrsystem leda till att man blir allt bättre på att springa fort i fel riktning. Låt oss exemplifiera med något som återkommer mer detaljerat längre fram. Då man ska ta ställning till det ekonomiska värdet för kommunen av att arbetsrehabilitera personer med risk vår långvarigt eller rentav permanent utanförskap på arbetsmarknaden blir svaret strax under kronor om man ser på effekterna på ett års sikt, vilket är det som redovisas i kommunen årliga bokslut. Ser vi på de riktigt långsiktiga effekterna hamnar notan snarare på kronor. En effekt som inte speglas i något offentligt styr- eller uppföjningsinstrument. Effekten blir osynlig. I ett flertal studier har man sett att tidiga insatser och preventiva förebyggande insatser sannolikt är billigare än att vänta eller avstå från att göra något. Vi vet också att för att tjäna pengar måste man satsa pengar och att i detta satsande finns en viss risk. Det uppstår i allt investeringstänkande en sorts initial kostnadspuckel illustrerad i figuren nedan. Kostnaderna kommer innan de framtida vinsterna. Och vinsterna är inte säkra. KOSTNAD INVESTERINGSPUCKEL PREVENTIONS- & REHABVINSTER SAMT TIDSFAKTORN TID REHABVINSTER Ingvar Nilsson (I.nilsson@seeab.se) i.nilsson@seeab.se Modell 6. Investeringspuckel 75

76 För människor i eller på väg in i utanförskap blir konsekvenserna av detta tänkande dramatiskt eftersom konsekvenserna av ett misslyckande kan leda till ett utanförskap och en marginalisering under decennier. Vi pratar då, som våra exempel längre fram visar, ofta om ekonomiska effekter som kan mätas i miljontals kronor, stundtals tiotals miljoner kronor per person. Det finns en viss risk att så länge våra styr- och rapporteringssystem i offentlig verksamhet inte med självklarhet vare sig medger hantering av långsiktighet, investeringstänkande eller risktagande kring sociala frågor, kommer det att hålla kvar oss i en kortsiktighet. Denna är inte bara ekonomiskt ineffektiv och som i kommunallagens mening leder till ett dålig ekonomisk hushållning utan som dessutom skapar onödigt mänskligt lidande. Vi kan alltså se att oförmågan att hantera sociala investeringar inom ramen för de offentliga styr- och budgetsystemen och den risktagning samt de omfördelningar över tid som krävs för att tänka och arbeta i investeringsbanor leder till betydande samhällsförluster och ineffektivitet. Det finns helt enkelt inga ekonomiska incitament för en chef med strikt budgetansvar att långsiktigt sträva i denna riktning. 6.8 Referenser Referenslista kommer. 76

77 7. Socioekonomisk kalkyl Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson 7.1 Inledning Syftet med kapitel socioekonomisk kalkyl är att utifrån antagande och modeller beräkna kostnadsnyttan av sociala investeringar. Kapitlet är framtaget och formulerat av nationalekonomerna Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson. 7.2 Introduktion socioekonomisk kalkyl En Socioekonomisk kalkyl kring utanförskap handlar om att beräkna: Hur stora kostnader detta utanförskap för med sig, och för vem. Hur stora intäkter en reduktion i utanförskap har givet, eller skulle kunna ge och för vem. Det handlar således om kostnader, intäkter och aktörer. Fördelningseffekter mellan intressenter/aktör kring personer/grupper i utanförskap är ett viktigt drag i den socioekonomiska analysen/kalkylen och något som skiljer den från en mer traditionell samhällsekonomisk analys. I princip analyseras följande kostnader/intäkter: Olika typer av insatser hos offentliga aktörer som Kommun, Landsting, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Rättsväsendet plus insatser från privata aktörer såväl inom näringslivet som ideellt och informellt. Det kan röra sig om elevvårdskonferenser, tandläkarbesök, operationer, polisingripanden, placeringar, utredningar, handläggning, etc. De flesta av oss blir föremål för insatser, framför allt kanske under uppväxt och i ålderdom. Vi intresserar oss här enbart för kostnader utöver detta. Det kan vara samma typ av insats, t.ex. en operation, tandläkarbesök, etc. men handlar då om andra nivåer, eller andra typer av insatser, t.ex. fängelsestraff eller avgiftning. Försörjning p.g.a. helt, eller delvis, saknad inkomst från lönearbete. Om man står långt från arbetsmarknaden så handlar det ofta om kommunalt försörjningsstöd, men kan även vara försörjning/stöd från socialförsäkringssystemet via Arbetsförmedling eller Försäkringskassa. Lönesubventioner kan ses delade försörjningssystem, där medel från Arbetsförmedling eller annan aktör kompenserar arbetsgivare för produktivitetsbrister hos den anställde som får en lön som om produktivitetsbristen inte fanns. Produktionsvärde, dvs. det värde varje person som lönearbetar bidrar med till landets totala produktion brutto national produkten (BNP). Om man inte lönearbetar uteblir detta bidrag till BNP det kallas en produktionsvärdeförlust en kostnad. Om man kommer i arbete så tillkommer detta produktionsvärde en intäkt. Till dessa kostnader kan man även lägga diverse finansiella effekter i form av skatter och avgifter som påverkas av förändringar i de tre posterna ovan. 77

78 7.2.1 Hur varierar utanförskapets kostnader? Storleksordningarna på de olika kostnadsposterna beror på olika faktorer. Vi har i en lång rad studier räknat på olika målgruppers kostnader i utanförskap. När det gäller de årliga insatskostnaderna så är det stora skillnader mellan målgrupperna. Missbrukare har insatskostnader på mellan och 2 Mkr beroende på typ av missbruk och kön (~ Kr om man väger samman grupperna med realistiska antaganden om gruppernas storlek) medan långtidssjukskrivna/-arbetslösa med diffus problematik inte dra så höga kostnader mellan och Kr (~ Kr med en proportionell vägning där 2 av 3 är män). Målgrupper med psykiska funktionshinder ligger mellan och Kr (~ Kr vägt genomsnitt). På försörjningssidan kan man tänka sig allt ifrån heltids försörjning från det kommunala försörjningsstödet (~ Kr) till A-kassans maxbelopp (~ Kr) vidare till Sjukpenningens maxbelopp (~ Kr). För de i långvarigt utanförskap ligger det sannolikt oftast i det lägsta intervallet. Produktionsvärdeförlusterna beror på den lön personen i fråga skulle haft om man inte hamnat utanför. Den genomsnittliga månadslönen i Sverige låg 2013 på Kr (män: drygt Kr och kvinnor knappt Kr). Det skulle med ett lönekostnadspåslag på 40 % ge ett årligt produktionsvärde på Kr. För de flesta av våra egna kalkyler med, särskilt yngre, personer långt från arbetsmarknaden så brukar vi använda Kr, vilket ger ett produktionsvärde(-bortfall) på Kr. Om vi antar att de flesta i utanförskap skulle erhållit försörjningsstöd och skulle haft en låg månadslön så varierar utanförskapets kostnader med mängden och sammansättningen på de insatser som görs. I figuren nedan har vi kompletterat siffrorna ovan med en person som inte har några insatser, dvs. enbart försörjs. Kostnaderna för försörjning och förlorat produktionsvärde är identiska i de övriga fallen och utgör väldigt skiftande andelar av de summerade årskostnaderna Kr Produktionsvärde (- förlust) Försörjning Insatser 0 Ingen Låg Mellan Hög Insatskostnad Diagram1. Utanförskapens varierande årskostnader 78

79 Årliga kostnaden för utanförskap varierar således mellan Kr, via Kr och Kr upp till drygt 1,1 Mkr beroende på vilka insatser som görs. Om antalet personer i Sverige i utanförskap räknas till ca 1 Miljon och alla dessa ligger i mellanlägena så hamnar de summerade reala och finansiella årskostnaderna på mellan och Mkr. Statsbudgeten låg 2014, som jämförelse, på Mkr. Utanförskapets kostnader beror således på vilka och hur mycket av olika insatser som görs. Men det beror också på under hur lång tid det pågår. De ackumulerade kostnaderna över 5, 10, 20 eller fler år gör att en årskostnad på Kr flerfaldigas och att en insats som häver eller begränsar de årliga kostnaderna kan ses som en lönsam (social) investering Kostnader för en persons utanförskap ett referensvärde Om man vill göra kalkyler kring sociala investeringar är det givetvis önskvärt att sådana baseras på en kartläggning av hur kostnadsbilden ser ut kring den målgrupp, eller de personer, man vill arbeta med. Om man, av olika skäl, inte har möjlighet att göra det så kan man (åter-)använda resultat från tidigare kalkyler där målgrupperna har liknande attribut. Det finns en uppsättning schablonvärden baserade på ett antal studier kring olika målgrupper. De räkneexempel som presenteras nedan utgår från sådana schablonsiffror. Vi använder målgrupper som ligger i de lägre kostnadsintervallen, yngre arbetslösa/sjukskrivna. De som kallas Låg i diagrammet ovan. Den summerade årskostnaden för denna målgrupp ligger på Kr om man summerar insatskostnader, produktionsvärdeförluster och försörjningen. Produktionsvärdeförlusten beräknas på en månadslön på Kr och försörjningsstödet från kommunen räknas på Kr/månad. Över en 10-årsperiod summeras detta upp till drygt 4,1 Mkr. När vi summerar kostnader/intäkter som infaller över en rad år så är det brukligt att diskontera framtida värden. Det är detta som gör att värdet efter 10 år inte blir 4,87 Mkr. För en person som inte kommer in på arbetsmarknaden i 20-årsåldern och förblir utanför denna fram till pensionsåldern landar notan efter 45 år på 10,5 Mkr. Om vi inte diskonterat de årliga kostnaderna hade summan efter 45 år hamnat på drygt 22 Mkr. Årskostnad 10 år Disk/Ack 45 år Disk/Ack Insats kommun Försörjning kommun Insats övr Produktionsvärde Summa Tabell 1. Referenskostnad för en person på kort och lång sikt Observera att summan i tabellen ovan blandar kostnader för produktionsvärdeförluster och insatser med försörjningen (vilket är en transferering). I traditionella samhällsekonomiska kalkyler bortser man från transfereringar. Detta exempel utgör en möjlig referenspunkt för 79

80 diskussioner om insatser/investeringar för att reducera utanförskap. En lyckad insats, som får en person att komma in på arbetsmarknaden och leva ett normalt liv fram till pension, kan då principiellt tillgodoräkna sig dessa reducerade kostnader som en intäkt. Om dessa intäkter överstiger kostnaden för projektet/insatsen så är det en lönsam investering. Det finns givetvis en mängd komplikationer i att bestämma kausaliteten mellan just denna insats och att personen byter och behåller denna livsbana. Denna typ av osäkerhet kan emellertid, precis som i andra investeringskalkyler, ofta hanteras med olika känslighetsanalyser. Den huvudsakliga uppgiften för denna typ av mer generell referenskalkyl är att ge en känsla för storleksordning eller proportion i jämförelse med andra kostnader Om kostnaderna stiger över tiden En referenskostnad som i föregående avsnitt är användbar i många situationer. En av dess svagheter är emellertid att den i sin enklaste form byggs upp kring en specifik årskostnad. Det är kanske mindre sannolikt att denna årskostnad förblir konstant över längre perioder. Vi har i tidigare avsnitt diskuterar sannolikheten för att en viss målgrupps årskostnader förändras över tiden det vi kallat accelerationseffekten. Antigen så att insatser för målgruppen blir fler (läkarbesök, polisingripanden, utredningar, etc.) att personerna i målgruppen blir fler eller att målgruppens sammansättning förändras och får tyngre inslag, t.ex. att insatskostnaderna går från Låg till Mellan/Hög i diagrammet ovan. Låt oss nu göra några enkla räkneexempel på möjliga förändringar över tid. Vi gör det med utgångspunkt i en statistisk person och under 45 år, för att kunna jämföra med referenskostnaden ovan. Hur slår variationer i kostnadsnivåer och antal på den tidigare beräknade referenskostnaden? Mer: årskostnaderna växer med 1% per år. Efter några år ökar kostnaderna för insatser med 1% per år. Efter 10 år har insatskostnaderna ökat med runt 10% och efter 45 år med drygt 60%. Det innebär att en årlig insatskostnad på Kr (t.ex. utredning eller handläggning) efter 10 år istället blir en årskostnad på Kr. Inte särskilt dramatiskt. Vi ser att ökningen i de diskonterade och ackumulerade årskostnaderna över 45 år landar på 4%. Varken försörjningskostnader eller produktionsvärdebortfallet påverkas eftersom vi antar att det fortfarande är fråga om en person, dvs. målgruppens storlek ändras inte. Årskostnad 10 år Disk/Ack 45 år Disk/Ack 45 år Mer Insats kommun Försörjning kommun Insats övr Produktionsvärde Summa % Tabell 2. Utanförskapets årskostnader över tiden Mer av samma 80

81 Fler: Årskostnaderna är konstanta men målgruppen växer med 1% per år. Det ger samma grundkalkyl för insatserna som i föregående kalkyl men nu påverkas även försörjningskostnader och produktionsvärdeförluster. Vår enda person har blivit 1,1 personer efter 10 år och 1,6 personer efter 45 år. Översatt till en grupp på 100 personer i utgångsläget har de nu blivit 110 respektive 160 personer. Vi ser att ökningen i de diskonterade och ackumulerade årskostnaderna över 45 år blir desamma. Försörjningskostnader och produktionsvärdebortfallet ökar nu så att kostnadsökningen över 45 år nu uppgår till drygt 1,9 Mkr. En ökning med 18%. Årskostnad 10 år Disk/Ack 45 år Disk/Ack 45 år Mer 45 år Fler Insats kommun Försörjning kommun Insats övr Produktionsvärde Summa % 18% Tabell 3. Utanförskapets årskostnader över tiden Fler av samma Tyngre: Målgruppen är konstant men sammansättningen ändras över åren genom att andelen missbrukare ökar. Vi antar att gruppen efter 10 år får ett inslag av missbrukare som växer med 0,5% per år. Det gör att de efter 45 år utgör 17% av gruppen. Återigen så är det endast insatskostnaderna som ökar. Kostnadsökningen är 31% eller drygt 3,2 Mkr per person. Årskostnad 10 år Disk/Ack 45 år Disk/Ack 45 år Mer 45 år Fler 45 år Tyngre Insats kommun Försörjning kommun Insats övr Produktionsvärde Summa % 18% 31% Tabell 4. Utanförskapets årskostnader över tiden Tyngre utanförskap Fler & Tyngre: Målgruppen växer med 1% per år och sammansättningen ändras över åren genom att andelen missbrukare ökar. Som ovan antar vi att gruppen efter 10 år får ett inslag av missbrukare som växer med 0,5% per år. Det gör att de efter 45 år utgör 17% av gruppen. Detta innebär att alla kostnadsposter påverkas. Kostnaderna över en 45-årsperiod ökar nu med drygt 4,7 Mkr eller 45% jämfört med referensalternativet. 81

82 45 år Fler & Årskostnad 10 år Disk/Ack 45 år Disk/Ack 45 år Mer 45 år Fler 45 år Tyngre Tyngre Insats kommun Försörjning kommun Insats övr Produktionsvärde Summa % 18% 31% 45% Tabell 5. Utanförskapets årskostnader över tiden Fler & Tyngre utanförskap Exemplen illustrerar problemen med att definiera framgång i att motverka utanförskap. Visst är det bra och lönsamt att bryta utanförskap och eliminera, i någon mening, onödiga kostnader för utanförskap. Men detta får inte vara den enda målsättningen. Exemplen ovan visar att insatser som motverkar ökningar i kostnader för utanförskap kan vara väl så intressanta. 7.3 En grupp i ett bostadsområde 20 ungdomar under 10 år Social smitta I den tidigare texten pekade vi på hur normförskjutningar och social smitta i ett område med förhöjd andel utanförskap kan leda till ytterligare kostnadsökningar. Vi exemplifierade det i räkneexemplen ovan utifrån tämligen blygsamma antaganden om utvecklingsförloppen. Låt oss nu titta på ett annat möjligt, men mer dramatiskt förlopp knutet till ett gäng ungdomar i ett område. De är 20 personer när vi startar kalkylen. Vi antar nu att utvecklingen under en 10-årsperiod dels innebär att gruppen blir större (Fler) och att årskostnaden per person ökar till följd av man behöver mer insatser (Mer) och att andelen personer i gruppen med missbruksproblematik (Tyngre) ökar snabbare. Efter 10 år har 60% en tyngre sidoproblematik än i utgångsläget. Diagrammet nedan visar de ackumulerade och diskonterade kostnader för gruppen i bostadsområdet efter tio år. Den streckade linjen visar de ackumulerade värdena från den tidigare referenskalkylen över 10 år för 20 personer. Den landade på 4,1 Mkr för en person, dvs. drygt 82 Mkr för de 20 personerna i detta exempel. Med den eskalerande utvecklingen i bostadsområdet hamnar vi nu istället på en ackumulerade och diskonterad totalsumma på drygt 176 Mkr, dvs. i praktiken en fördubbling. Ökningen i produktionsvärdeförlust och försörjningskostnader beror enbart på förändringen i gruppens storlek, medan kostnadsökningen för olika insatser förutom detta framför allt beror på att insatserna utökas och att målgruppens sammansättning förändras i riktning mot missbruk och tyngre utanförskap. 82

83 Kr, Ackumulerat/Diskonterat Produk onsvärde Insats övriga Försörjning kommun Insats kommun Basvärde Diagram 2. Utanförskapets accelererande kostnader i bostadsområde I följande tabell kan vi se den ackumulerade och diskonterade skillnaden mot referenskalkylen: i kostnader slår mycket olika för de olika komponenterna. Jämfört med kostnaderna i referenskalkylen så kan vi i tabellen nedan se att produktionsvärdeförlusterna och utgifter för försörjning ökar med 20 % - till följd av att gruppen blir större Insats kommun Försörjning kommun Insats övriga Produktionsvärde Summa Tabell 6. Utanförskapets accelererande årskostnader över tiden Referens 20 personer Ökning % Insats kommun % Försörjning kommun % Insats övriga % Produktionsvärde % Summa % Tabell 7. Utanförskapets accelererande årskostnader total förändring Kostnaderna för olika insatser ökar betydligt mer dramatiskt när gruppens sammansättning, i termer av typer av utanförskap, snabbt förändras. Kommunens kostnader ökar med mer än

84 %, d.v.s. tredubblas från drygt 9 Mkr till knappt 29 Mkr. Insatser för övriga ökar ännu mer och går från knappt 11 Mkr till knappt 73 Mkr. En ökning med knappt 600 %. Detta räkneexempel illustrera tydligt att insatser som enbart förhindrar ett eskalerande utanförskap kan vara väl så lönsamma för kommunen och övriga aktörer. 7.4 Ett socialt investeringsperspektiv ett räkneexempel Vi har nu diskuterat hur accelerations- och multiplikatorprocessen kring utanförskap skulle kunna se ut i ett område med ett tjugotal människor i ett ökande och fördjupat utanförskap och vad prislappen för detta kan vara. Vi tycker oss se tre pådrivande mekanismer: utanförskap har en social smittoeffekt och skapar på sikt också ett negativt socialt arv utanförskap fungerar som utlösare av triggereffekter och har accelererande egenskaper ju högre den negativa sociala densiteten är desto starkare fungerar dessa faktorer som pådrivare Låt oss nu, endast som ett räkneexempel, anta att man i detta område genomför ett knippe genomtänkta sociala investeringar som dels bromsar upp denna accelerations- och multiplikatorprocess och dels bidrar till att för ett antal av de som berörs lyckas bryta detta utanförskap. EN SATSNING I ETT UTSATT OMRÅDE EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR EN SOCIAL INVESTERING 10 MKR KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ 175 MKR Modell 1. Ett socialt investeringsperspektiv 84

85 I figuren ovan ställer vi två alternativ mot varandra. Det ena är att vi inget gör och låter utvecklingen ha sitt förlopp i enlighet med kalkylen ovan. Vi ser då att kostnaderna under tio år för detta uppgår till cirka 175 Mkr. Det andra alternativet är att vi skapar någon form av genomtänkt social investering. I det här fallet tänker vi oss att vi satsar 2-3 heltidstjänster till en årlig kostnad av 2 Mkr som arbetar med målgruppen medvetet under en femårsperiod. Totalkostnaden för insatsen blir då 10 Mkr Hur duktig måste man vara i ett sådant arbete för att man ska passera breakeven och investeringen ska anses vara lönsam? Enkel huvudräkning ger vid handen att om man klarar att rädda en ung människa från detta liv är man i stort sett i land med investeringen. I själva verket är effekterna betydligt större än så eftersom kalkylen endast har ett tioårigt perspektiv. Man vet tämligen säkert att en grupp människor som vid trettioårsåldern befunnit sig i utanförskap i tio år med stor sannolikhet inte kommer att förmå bryta detta utanförskap framöver heller varför notan för icke interventionsalternativet blir betydligt högre än de 175 Mkr vi ser i figuren ovan. Detta leder till en intressant diskussion om var man bör genomföra sociala investeringar för att få störst effekt. De räkneexempel vi här redovisat pekar på att kostnaderna för icke intervention är större och stiger snabbare i områden med hög negativ social densitet (en förskjuten normalitet och omfattande utanförskap). Detta beror på de mekanismer vi pekat på såsom triggereffekten, accelerationseffekten och den sociala smittan. Det mesta pekar på att marginalnyttan av dessa skäl är större än annars i utsatta områden. 7.5 En typisk socioekonomisk analys av en insats I räkneexemplen ovan har vi inte utgått från någon faktisk eller tänkt insats för att reducera eller stävja utvecklingen av utanförskap. Detta är annars den typiska användningen av socioekonomisk analys/kalkyl, där en beräkning av utanförskapskostnader ställs mot kostnader för att genomföra en ny insats. I denna typ av kalkyl använder vi ofta ett eller flera referensalternativ för kostnadsutvecklingen givet att ingen insats görs. Det är några sådana referenskalkyler vi illustrerat ovan. Mot dessa referenskostnader ställs en målformulering ett förväntat utfall av insatsen. Det kan vara antaganden om relativa förändringar, t.ex. att vi skall lyckas i rehabiliteringsarbetet med 50 % av en viss grupp, eller absoluta förändringar, t.ex. att vi skall få 3 tunga missbrukare att sluta med sitt missbruk. Vi har ännu, av förklarliga skäl, inga konkreta insatser att räkna på i Kungälvs SÖP. För att ge en mer lokalt präglad illustration av hur en typisk socioekonomisk kalkyl kan se ut väljer vi ett annat vanligt upplägg. Vi räknar på avvikelser i utanförskap utifrån olika variabler. Ett sätt att göra detta är att fokusera på hur olika delområden inom en kommun avviker från det kommunala genomsnittet eller medianvärden. Man kan givetvis göra samma jämförelse mot region/län eller nation. För att illustrera detta angreppssätt har vi använt en liten del av den statistik som samlats in i projektet. Vi tittar på barn/unga i hushåll som får socialbidrag. Vi jämför genomsnittet i Kungälv med några NYKO som avviker kraftigt från genomsnittet i kommunen. Vi har valt tre NYKO;

86 I dessa tre NYKO finns 13 % av barn/unga i hushåll som får socialbidrag. Det kommunala genomsnittet ligger på 2.6 %, dvs. de tre NYKO har andelar som ligger drygt 4 gånger högre än genomsnittet. Ett annat mått på skillnaderna är att de tre tyngre områdena har 10 % av populationen men 50 % av antalet barn/unga i hushåll som får socialbidrag. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Popula on SocBidr Diagram 2. Kommunen och de tyngre områdena - överrepresentation Resten Vad skulle en reduktion av andelen barn i hushåll med socialbidrag så att det närmar sig, eller motsvarar, det kommunala genomsnittet ge i form av minskade kostnader? Översatt till antalet personer innebär det att gå från 117 barn/unga i dag till 23 barn/unga som ger en andel som motsvarar det som i utgångsläget gäller i kommunen, dvs. 2,6 %. En reduktion med 94 personer. Detta illustreras i diagrammet nedan. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Kommun Diagram 3. Kommunen och de tyngre områdena korrigera överrepresentation Vad skulle varje procentenhets reduktion vara värd? Vi räknar helt enkelt på att vi (t.ex. till följd av en lyckad social investeringsåtgärd) flyttar en procentenhet av dessa från hushåll med socialbidrag till hushåll med egen försörjning. I diagrammet ovan har vi markerat antalet personer i utgångsläget i de tre områdena som finns i hushåll med socialbidrag samt hur många som skulle finns om de tre områdena andel personer i sådana hushåll skulle reduceras till kommunens genomsnittliga värde. 86 Utanstöd Med stöd