Paired reading En lovande metod för att förbättra läsförmågan hos barn i familjehem
|
|
- Katarina Forsberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Paired reading En lovande metod för att förbättra läsförmågan hos barn i familjehem Hilma Forsman, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet hilma.forsman@socarb.su.se
2 Varför läsning? Läsförmåga: - Prediktor för skolresultat - Grund för annan inlärning - Möjlig att påverka
3 Varför Paired Reading? Systematisk metod Utnyttjar potentialen i vuxnas aktiva stöd Starkt empiriskt stöd
4 Hur går det till? Barnet väljer bok Samtal om boken Barnet styr läsprocessen Uppmuntran och beröm
5 En cirkulär läsprocess Högläser tillsammans Barnet läser själv Den vuxne rättar 20 min/dag, 3 dagar/vecka, 16 veckor
6 Paired reading-projektet Forsknings- och utvecklingsprojekt i 7 kommuner Specialpedagoger ledde och implementerade: - Testning - Utbildning - Stöd
7 Utvärdering Före/efterstudie med standardiserade testinstrument 81 barn i familjehem, årskurs 2-6 Veckorapporter från familjehemmen Intervjuer med 15 familjehemsföräldrar
8 En lovande insats! Förbättrad läsålder: 11 mån på 4 mån läsning Förbättrat ordförråd Majoriteten hade fullföljt programmet
9 Tänkvärda resultat! Andelen som enligt testresultaten kunde rubriceras som svagbegåvade sjönk Gruppen som kunde förmodas uppfylla kriterierna för diagnosen utvecklingsstörning halverades OBS: Resultat från kognitiva tester av socialt utsatta barn är mindre stabila över tid
10 Vad tyckte de om metoden? Modellinlärning Bra med en struktur Svårt att parläsa Jobbigt att bli rättad
11 Hur fungerade det i vardagen? Bra med regelbundenhet Som läxor eller annan läsning Konkurrens från andra aktiviteter Lång tid
12 Vilken annan påverkan hade läsningen? Förbättrade relationer Ökad insikt om barnets förmågor och behov Konflikter
13 Nytta Nöje Särskilda svårigheter
14 Slutsatser från projektet Paired reading kan förbättra läsförmågan Lästräningen kan leda till förbättrade relationer Metoden är ett verktyg som ska användas på ett nyanserat sätt anpassa utifrån barnet, tänk nytta och nöje
15 Fördelar med paired reading Enkel att lära Strukturerar det många föräldrar gör Sympatisk inte stigmatiserande För alla barn oavsett förmåga Barnet styr läsprocessen
16
17 Letterbox Club Engelsk modell som vi tagit till Sverige Paket med böcker, spel och annat smått och gott har skickats till barn i utsatta situationer. Ett paket/månad under 6 månader FoUrum och Regionbibliotek
18 Letterbox Club Sverige Pilotprojekt i Stockholm och Jönköpings län Samverkan: Region Jönköpings län, Stockholms Universitet, Bokspindeln (och Stockholms stad), samt Letterbox club i England
19 Letterbox Club Läsresultaten från tre pilotprojekt Hilma Forsman, doktorand, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
20 Tre pilotprojekt Stockholms stad : Barn i familjehem Jönköpings region : Barn i familjehem och familjer med långvarigt försörjningsstöd Hässelby/Vällingby : Barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd Hur har läsförmågan utvecklats under insatstiden?
21 Utvärderingarna Före/efterstudie med standardiserat testinstrument (LäSt Nonord och Ord) Barn i årskurs 2-4 i familjehem eller familjer med långvarigt försörjningsstöd, som inte: Invandrat efter skolstart Går i särskola eller har omfattande läsoch skrivsvårigheter
22 Undersökningsgrupperna Jönköping: 60 barn (bortfall 11.6%) Stockholm: 29 barn (bortfall 6.5%) Hässelby/Vällingby: 12 barn (bortfall 42.9%)
23 Resultat Jönköping LäSt Nonord: Läsåldern har i genomsnitt utvecklats med ungefär 2,7 månader extra LäSt Ord: Läsåldern har i genomsnitt utvecklats som förväntat
24 Läsålder i månader Läsålder i månader Förväntad resp. faktisk utveckling i läsålder Jönköping LäSt Nonord, n=52: LäSt Ord, n=58: , ,5 (n.s.) 0 0 T1 T2 0 0 T1 T2 Förväntad utveckling Faktisk utveckling Förväntad utveckling Faktisk utveckling
25 Resultat Stockholm LäSt Nonord: Läsåldern har i genomsnitt utvecklats med ungefär 7,2 månader extra LäSt Ord: Läsåldern har i genomsnitt utvecklats med ungefär 4,8 månader extra
26 Läsålder i månader Läsålder i månader Förväntad resp. faktisk utveckling i läsålder Jönköping LäSt Nonord, n=27: LäSt Ord, n=27: , , T1 T2 0 0 T1 T2 Förväntad utveckling Faktisk utveckling Förväntad utveckling Faktisk utveckling
27 Resultat Hässelby/Vällingby Preliminära analyser: En liknande utveckling av läsåldern som den i Stockholm
28 Den samlade bilden Alla utvärderingar indikerar positiva resultat Förbättringarna är större på LäSt Nonord än på LäSt Ord Skillnaderna i utvecklingen varierar dock relativt mycket mellan utvärderingarna oklart vad det kan bero på
29 Slutsatser Tre utvärderingar i form av före/efterstudier, visar lovande, men inte entydiga resultat Det behövs fler utvärderingar, helst med jämförelsegrupp Det vore önskvärt att förstärka insatsen med delar som vi vet är betydelsefulla som föräldrars aktiva stöd
30 Letterbox Club och matematik
31 Utvärdering av matematikkunskaper Test innan projektet startade och efter projektets slut Hela klasser med anonyma koder Årskurs 2 (3), Årskurs 3 (4) och årskurs 4 (5) Uppgifter som prövar taluppfattning och aritmetik
32 Huvudräkning årskurs 2
33 Subtraktion Elevarbete 2 Elevarbete 3
34 Likheter och likhetstecknet
35 Elevarbete 2 Textuppgifter
36 Jämförelser LBC-deltagare före och efter projektet Klasskamrater före och efter projektet LBC-deltagare och klasskamrater före projektet LBC-deltagare och klasskamrater efter projektet Statistisk säkerställd innebär i detta fall att det är endast en chans på 20 (5%) att det är en ren slump
37 åk 2 åk 3 Åk 2 - åk procentuell ökning LBC Control Innan projektet (åk 2) var LBC-deltagarnas genomsnittsliga testresultat lägre än klasskamraternas Deras genomsnittsliga resultat var 96.6% av sina klasskamraters Den skillnaden är inte statistiskt säkerställd
38 åk 2 åk 3 Åk 2 - åk procentuell ökning LBC Control I åk 3 (efter projektet) var LBC-deltagarnas genomsnittsliga resultat högre än sina klasskamraters Det kan uttryckas som 101% av klasskamraternas resultat Den skillnaden är inte statistiskt säkerställd
39 åk 2 åk 3 Åk 2 - åk procentuell ökning LBC 2 3 procentuell ökning Control LBC Control LBC-deltagarnas absoluta ökning var 4,89 poäng jämfört med 2,06 poäng för klasskamraterna Det motsvarar en ökning på 8,3% jämfört med 3,5% Ökningen är nära statistiskt säkerställd
40 åk 3 åk 4 Åk 3 - åk procentuell minskning LBC Control Innan projektet hade LBC-deltagarna lägre genomsnittsligt resultat än sina klasskamrater De hade 90,4% av klasskamraternas poäng Skillnaden var statistiskt säkerställd
41 åk 3 åk 4 Åk 3 - åk procentuell minskning LBC Control I åk 4 var LBC deltagarnas resultat fortfarande lägre än klasskamraternas Nu var den 95,3% av klasskamraternas resultat Den skillnaden är inte statistiskt säkerställd
42 åk 3 åk 4 25 Åk 3 - åk 4 procentuell minskning procentuell minskning LBC Control LBC Control LBC-deltagarnas absoluta minskning var 0,75 poäng jämfört med deras klasskamraters minskning på 1,82 poäng LBC-deltagarna minskade sin genomsnittsliga poäng med 4,1% jämfört med 8,7% för klasskamraterna Klasskamraternas minskning är statistiskt säkerställd men inte LBC-deltagarnas
43 60 åk 4 åk 5 Åk 4 - åk procentuell ökning LBC Control LBC-deltagarnas genomsnittsliga poäng var lägre än klasskamraternas innan projektet De hade 89,9 % av klasskamraternas poäng Skillnaden är nära statistiskt signifikant
44 60 åk 4 åk 5 Åk 4 - åk procentuell ökning LBC Control Efter projektet var LBC-deltagarnas resultat fortfarande lägre, men nu var det 95,0 % av klasskamraternas resultat Skillnaden är inte statistiskt signifikant
45 åk 4 åk 5 Åk 4 - åk procentuell ökning procentuell ökning LBC Control LBC Control LBC-deltagarnas absoluta ökning var 7,11 jämfört med 4,74 för klasskamraterna Det motsvarar 15,6% ökning jämfört med 9,3% Ökningen är nära statistiskt signifikant
46 Subtraktion
47 Subtraktion åk 2 till åk 3 Procentuell ökning Uppgift ,5 3 2,5 2,6 3,01 3,36 3, ,5 1 0, LBC Control LBC Control Percentage Year 2 to 3 increase 2 3 Q6 LBC Control Q11 LBC Control
48 Subtraktion åk 2 till åk 3 Uppgift 11 Procentuell ökning ,5 3 2, ,5 1 0, LBC Control 5 0 LBC Control Percentage Year 2 to 3 increase 2 3 Q6 LBC Control Q11 LBC Control
49 Subtraktion åk 4 till åk 5 Uppgift 4 Procentuell ökning 3, , ,5 1 0, LBC Control 5 0 LBC Control = 4 5 Percentage increase Q4 LBC Control = 4 5 Q8a LBC Control
50 Subtraktion åk 4 till åk 5 Procentuell ökning Uppgift 8a , , , , LBC Control LBC Control 4 5 Percentage increase Q4 LBC Control = 4 5 Q8a LBC Control
51 Sammanfattning Vi kan se skillnader i utveckling för LBC-deltagare jämfört med deras klasskamrater Den skillnaden är positiv för LBC-deltagarna Skillnader och utveckling är sällan statistiskt säkerställd eftersom det var så få LBC-deltagare i varje åldersgrupp och totalt
52 Åsikter om projektet När Ulla berättade att För Cristian har det blivit ett sätt Noomi, du ska va med i att bli sedd. Det har varit jätteviktigt ett mockagängsak då sa ur den synvinkeln. Han har blivit jag jag vill inte och blev positivt sedd. Nån har skickat sådär jättearg och sur, nånting till honom. Det har varit det men nu har Jag jag hade tyckt verkligen att tråkigt innan bästa av alltihop så ni hade gärna det är jättekul. paketen. Jag hade alltid en telefon fått fortsätta. men jag ville ha någon att leka med. Sedan när det där spelet kom blev min familj intresserad av böckerna och spelen
53 Själv eller tillsammans? Ensam eller tillsammans? Nu kanske det här låter lite konstigt, men jag brukar sätta mina gosedjur framför mig och läsa högt för dom, för det är ju alltid bra att uttala högt. FoUrum Social välfärd och Regionbibliotek
54 Hur har projektet påverkat? Jag har blivit snabbare på att läsa och vi använder dom där Hon har blivit mycket låtsaspengarna och mer intresserad av att flera andra saker göra sina läxor. Det är från spelen och har stor ändring faktiskt. Det jag inget annat att beror på att någon Det är bryr väl göra det använder här med att jag sig om. Hon fick barnen bra blir spelen. sedda, nånting Förut så gillade poäng på matte kommer sista till mig, det väcker jag inte Det matematik är bra tiden att också. någonting. Jag tror att det här så mycket, det står men mitt är oerhört viktigt ur ett annat nu tycker namn. jag Då att vet perspektiv som ni kanske inte det är man jättekul. att det är till tänkt på från början men som mig. vi har sett jättetydligt
55 Lärdomar och reflektioner inför framtiden Urval av böcker och spel Viktigt med ett personligt tilltal Organisation Fler studier behövs
56 Framtiden för Letterbox Club Metodutveckling under hösten 2017 Treårig uppbyggnadsfas med start våren 2018 (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, En bok för alla och Region Jönköpings län) En ny studie planeras (SU, GU, JU och GR)
Letterbox Club Sverige
Letterbox Club Sverige en intervention för att höja läsförmåga och inlärning hos barn i utsatta livssituationer Åsa Fritzson, Processledare för Skolfam, SiSam och Letterbox Club Vad är Letterbox Club?
Så här prövade vi Letterbox Club i Sverige
Så här prövade vi Letterbox Club i Sverige SVERIGE Vad är Letterbox Club? Letterbox Club är en intervention som vänder sig till barn i utsatta livssituationer. Syftet är att stimulera och väcka barns nyfikenhet
Bokpaket till familjehemsplacerade barn
Bokpaket till familjehemsplacerade barn 2014-2015 En beskrivning av projektets innehåll och preliminära resultat Bokprojekt för familjehemsplacerade barn 2014-2015 Dnr: 3.1.2-274/2015 Utgivare: Socialförvaltningen
Jämlikt Göteborg en god start i livet
Jämlikt Göteborg en god start i livet Mötesplats IFO 8 november 2018 Nina Åkeson, Ann-Marie Halvorsson, Åsa Fritzson, Hannah Pihlton, Anna Jacobsson Mål: Göteborg ska vara en jämlik stad Göteborgs stads
Letterbox Club för barn i familjer med ekonomiskt bistånd. Resultat från ett pilotprojekt
Letterbox Club för barn i familjer med ekonomiskt bistånd Resultat från ett pilotprojekt Hilma Forsman 2018 Förord I det första pilotprojekt vi gjorde i Stockholm med den skolstödjande insatsen Letterbox
Iartikeln The Letterbox Club matematik och läsning i ett paket, Nämnaren
Kerstin Larsson & Inger Ridderlind Letterbox Club Sverige gav matematiken en skjuts I Region Jönköpings län har projektet Letterbox Club givit barn i familjehem ökat intresse och engagemang för matematik
Letterbox Club Sverige
Letterbox Club Sverige En barndom utan böcker, det vore ingen barndom. Det vore att vara utestängd från det förtrollade landet, där man kan hämta den sällsammaste av all glädje. Astrid Lindgren, Om läshunger.
Paired Reading. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Ett försök i sju kommuner med lästräning för familjehemsplacerade barn
Paired Reading Ett försök i sju kommuner med lästräning för familjehemsplacerade barn Eva Tideman, Marie Sallnäs, Bo Vinnerljung och Hilma Forsman Stiftelsen Allmänna Barnhuset -a- 2013 Paired Reading
Letterbox Club för barn i familjehem. - Resultat från ett pilotprojekt i Stockholm
Letterbox Club för barn i familjehem - Resultat från ett pilotprojekt i Stockholm Hilma Forsman och Johanna Bejbom 2016 0 FÖRORD När vi i Sverige hörde talas om The Letterbox Club en bokklubb i Storbritannien
Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?
Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska
Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/3 2007. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment
Fredag 16/3 2007 Jonas Gustavsson Web: www.kometprogrammet.se E-post: komet@sot.stockholm.se 10.15 11.00: 11.15 12.00: 12.15 13.00: Beteendeexperiment och andra tekniker i KBT Framgångsfaktorer i Komet
SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog
2011-03-08 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna
Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4.
Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga Material 1 700 elever i 30 skolor i Svenskfinland, april 2014 20 skolor
Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet
Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.
Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/
Skolfam 2017 En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/2017. 1 Alla bilder i rapporten kommer från barn som medverkade i det delaktighetsprojekt som genomfördes inom Skolfam
Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.
Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Antalet platser är begränsade och sista anmälningsdag är fredagen den 14 februari. Anmälan är bindande
Trender i läsresultaten i PIRLS 2001-2006. Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet och Universitetet i Oslo
Trender i läsresultaten i PIRLS 21-26 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet och Universitetet i Oslo Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) Läsförståelse i åk 4 (9-1 år) Litterära
Resultatredovisning för Test Testsson
Normjämförelse Jämförelsegrupp: Pojkar - årskurs 4 Totalpoäng 10 Råpoäng Stanine 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Stanine 1 är ett mycket undergenomsnittligt värde som 4,0 % av jämförelsegruppen har. Redovisning av delskalor
Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp
MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist
Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01
Inledning, Lästrumpet
Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016
Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016 PRIM- gruppen, Stockholms universitet Erica Aldenius, Heléne Sandström Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning
Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning Planering för perioden: v. 34-51 Ämne: Matematik År: 1 Lärare: Jessica
Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården
Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet
Matematikutveckling i förskoleklassen
Glittmark, Magnusson, Olsson & Terner Matematikutveckling i förskoleklassen Som en konsekvens av att elever som får intensivundervisning i åk 9 visar stora brister i taluppfattning satsar Varbergs kommun
Erfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Resultatredovisning grundskola 268,6 92,3 95,6. Betyg, behörighet och nationella prov. Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen
Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen Pojkar 262,9 275,7 Flickor Flickor 268,6 Pojkar 91,3 95,3 228,7 Uppnådda kunskapskrav årskurs 9, andel elever, alla ämnen 93,2 92,3 75,6 84,4 95,6 96,0 Flickor
Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se
Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens
Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning
Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta
En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet. Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet
En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet 14.000 klarar inte målen Våren 2010 var det 88,2 procent som hade behörighet att söka till gymnasiet
Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017
Sektor Lärande Arbetsgruppen Kapprumsbibliotek Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Bakgrund Verksamheten med kapprumsbibliotek startades upp efter
Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar
Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det
Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera?
Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera? Ulla Ek Leg. Psykolog/psykoterapeut professor Många mänskliga egenskaper och kännetecken
Lärande och social interaktion
Lärande och social interaktion - Familjehemsföräldrars upplevelser av Letterbox Club Magisteruppsats i socialt arbete VT 2018 Sofia Lager Millton 1 Abstract Title: Learning and social interaction, - Foster
Min man kommer ursprungligen från
t í m e a d a n i Varför räknar du just så? Denna artikel bygger på ett examensarbete för lärarutbildningen. I arbetet undersöktes skillnader mellan lärares, svenska föräldrars och invandrarföräldrars
PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped
Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd
Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter
Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Min Tillfälligheter, spretigt och samarbeten-
Koda ett mattetest 3 av 5. Lektionen handlar om att göra en variabel i programmet för ett multiplikationstest. Koda ett mattetest 3 av 5
Lektionen handlar om att göra en variabel i programmet för ett multiplikationstest. Lektionsförfattare: Christer Sjöberg Till läraren 1. Skapa en variabel för poäng 2. Nollställ räknaren En digital lektion
2015-03-11. Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.
Bedömning för lärande i matematik Dagens innehåll Biennette i Malmö 15 mars 2015 Katarina Kjellström Olika bedömningsstöd i matematik Vad är syftet med bedömningsstödet för åk 1-9 Vilka har arbeta med
MASTER. Mining and selecting texts for easy reading. Katarina Mühlenbock
Mining and selecting texts for easy reading Katarina Mühlenbock DART, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Institutionen för svenska språket, GU Mining and selecting texts for easy reading (Användaranpassad
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller
- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1
NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska
Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss
Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 16 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns föräldrar
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns Ett 3 årigt praktiknära aktionsforskningsprojekt i samarbete mellan sex team, sju kommuner i två regioner och tre forskare i tre organisationer Anna Melke,
Tycker du om att få paket? Särskilt barn älskar att få något med posten,
Rose Griffiths The Letterbox Club matematik och läsning i ett paket Vi får här ta del av det brittiska projektet The Letterbox Club, ett lärprojekt på distans för barn i fosterfamiljer, hur det är organiserat
Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse
Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Gemensamma vägar 2014 Ann-Katrine Risberg Åbo Akademi i Vasa Vasa specialpedagogiska center Utvecklingsprojekt
Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda
Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda Syfte med screening Resultaten av screeningarna skall ses som avstämningar som ger god information om vilka kunskaper som utgör styrkor och vilka
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (17) Delredovisning. Opinioner 2011 MSB-51.1
MSB-. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap () Delredovisning Opinioner samhällsskydd och beredskap () Inledning Opinioner är en undersökning med lång historik. Frågeställningarna har rört allmänhetens
Barns delaktighet i socialtjänsten
Barns delaktighet i socialtjänsten Erfarenheter av Västernorrlandsmodellen i Västra Sverige FoU Välfärds konferens 2O18, 2O september Jeanette Olsson, Forskare Bakgrund Stiftelsen Allmänna Barnhuset projekt
TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM
i k Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Elevenkät Årskurs 4 Skola: Elev: Klass: PIRLS/TIMSS Skolverket 106 20 STOCKHOLM IEA, 2011 BARCODE j l Instruktioner
Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige
Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och
Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Bedömning för lärande i matematik
Bedömning för lärande i matematik Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det gör När och hur kan du som lärare använda materialet Katarina Kjellström PRIM-gruppen Vilka har deltagit i arbetet
Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum
Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------
Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?
Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar
- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även
Björn Adler 2008 Forskning & Dyskalkyli Låg Number sense är huvudproblemet vid Dyskalkyli (DSM-5) - tioåringar med dessa problem presterar ofta på 5-6 årings nivå - gräns vid testning i forskning är -1,5
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling
Implementering av BBIC inom kommunerna i FoU Nordost med fokus på barns och ungdomars delaktighet.
Implementering av BBIC inom kommunerna i FoU Nordost med fokus på barns och ungdomars delaktighet. FoU Välfärd 110825 Seminarium 2d Implementering Lotta Berg Eklundh FoU Nordost BBIC-triangeln Hälsa Grundläggande
Tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter genom ögonrörelsemätning och maskininlärning
Tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter genom ögonrörelsemätning och maskininlärning Marianne Bernadotte Centrum Institutionen för klinisk neurovetenskap Marianne Bernadotte Centrum Grundlagt av Sigvard
Högläsning för barn. Rapport Jonas Persson,
Högläsning för barn Rapport Jonas Persson, 2019-0-10 Sammanfattning Drygt 8 av 10 föräldrar som har barn i åldern 0-9 år läser högt för sina barn varje vecka. Den nivån är oförändrad sedan 2012. Samtidigt
Målgruppsinventeringar inom barn och unga
Målgruppsinventeringar inom barn och unga Sofie Stener, socionom, planerare/utvecklare Barn och familjeenheten Nacka kommun Francesca Östberg, socionom/fil Dr, Institutionen för socialt arbete, Stockholms
Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet
Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 218--16 Inledande ord I kontakten med våra medlemmar, och även på andra sätt, får vi information om att skolan fortfarande inte fungerar
Skolverkets arbete kring matematik
OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Göteborg, 7-8 oktober 2009 Anders Palm 08 527 331 12 anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Kvalitetsrapport 2014-2015
Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått
Det handlar om närhet..
1 2 Det handlar om närhet.. 3 Anhörig Närstående 4 Att vara anhörig i livets berg- och dalbana? 5 6 7 8 9 Vi väljer inte bort den närstående - vi väljer till den anhörige! 109 Vilka är de? 11 Vem är närmast?
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna
En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson
En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar
Skolans betydelse för placerade barns utveckling
Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Registerstudierna -
Dagens innehåll 2014-10-27. Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt
Bedömning för lärande i matematik Mullsjö 16 juni 2014 Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt PRIM-gruppen Dagens innehåll Vad är syftet med detta bedömningsstöd Vilka har arbeta med materialet
LÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust
SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia
SkolFam Stockholm Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog The Capital of Scandinavia Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården Ett utvecklingsprojekt
Delaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Kvalitetsrapport. Ekbackens skola
Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.
Förskolelärare att jobba med framtiden
2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.
Skrivande i matematikdidaktik. En övning i läroboksanalys
Skrivande i matematikdidaktik En övning i läroboksanalys 1 Övergripande syften - Ett syfte med denna föreläsning och den efterföljande övningen i läroboksanalys är att utveckla din förmåga i att reflektera
SkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se
SkolFam 2013 Lägesrapport 1 från projekt SkolFam stockholm.se SkolFam - lägesrapport 3 (11) SkolFam Skolsatsning i familjehemsvård Vad är SkolFam SkolFam är en förebyggande satsning som vänder sig till
Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn
Hur man kan arbeta med läsförståelsestrategierna
ÖVNING: Arbeta med läsförståelsestrategierna Hur man kan arbeta med läsförståelsestrategierna Spågumman Vilket syfte har strategin? Att skapa förförståelse för vad texten handlar om och träna upp förmågan
DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område
familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder
familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på
Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23
Handlingsplan För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling i Sotenäs kommun Målsättning I Sotenäs kommun ska ingen elev med språk-, läsoch skrivsvårigheter
Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 4 Sammanfattning av läsåret 2017/18 4 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN
Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter
Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning
Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor
Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret
Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2017-2018 Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Måluppfyllelse... 3 2. Normer och värden...
Magnes matematikdiagnoser i Säffle 1977, 1986 och 2002
Magnes matematikdiagnoser i Säffle 1977, 1986 och 2002 Bakgrund Matematikkunskaperna hos grundskoleeleverna i Säffle har studerats vid tre olika tillfällen 1977, 1986 och 2002. Matematikdiagnoserna kallade
Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan
2019-02-08 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/144 Utbildningsnämnden Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen
Statistikbilaga till avstämnings-rapport 2018 för Fullföljda studier
1 (9) Rapport Datum 2018-10-08 Västra Götalandsregionen Koncernavdelning data och analys Handläggare: Göran Henriksson Telefon: 0709 948543 E-post: goran.henriksson@vgregion.se Statistikbilaga till avstämnings-rapport
Erfarenheter och effekter av satsningar på lärare i skolor med låga elevresultat
Erfarenheter och effekter av satsningar på lärare i skolor med låga elevresultat 2016-05-02 Anahita Assadi, Caroline Hall, Martin Lundin och Kristina Sibbmark IFAU (www.ifau.se) Projektet Handledning för
Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson
BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga
En föräldramanual om läxläsning
En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få
Daniel Schöld Doktorand. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande ( & Institutet för Handikappvetenskap (
Daniel Schöld Doktorand Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (www.ibl.liu.se) & Institutet för Handikappvetenskap (www.ihv.se) ÖGLAN Öva Grundläggande Aritmetik Och Numeriska Färdigheter Målsättning
Strukturerad intensivundervisning
Susanne Lantz & Helena Roos Strukturerad intensivundervisning i aritmetik I en undervisning som är inkluderande betraktas olikheter som tillgångar och alla elever ges möjligheter att vara aktiva. Här beskriver