Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse

Transkript

1 Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Gemensamma vägar 2014 Ann-Katrine Risberg Åbo Akademi i Vasa

2 Vasa specialpedagogiska center Utvecklingsprojekt och forskning om inlärningssvårigheter, främst läs- och skrivsvårigheter (t.ex. utveckling av kartläggningsmaterial) Specialpedagogiska utredningar av barn och vuxnas inlärningsförmåga (läsning, skrivning och matematik)

3 Den här dialoggruppen: Finlandssvenska material för kartläggning av läsförståelse i åk 2, 3 och 5 Varför har dessa instrument utarbetats? Hur kan materialen användas? Hur kan resultaten analyseras och tolkas? Vad ska kartläggning av läsförståelse leda till?

4 En god läsförståelse förutsätter förmåga att: Förstå meningen med att läsa Aktivera relevant omvärldskunskap Kunna fokusera på det som är väsentligt i en text och bortse från det oväsentliga Utvärdera rimligheten i en text Övervaka sig egen läsning Kunna tolka, göra förutsägelser och slutsatser (inferenser) (utg från Palinscar & Brown)

5 Varför har finlandssvenska instrument för kartläggning av läsförståelse utarbetats? Resultat från tidigare kartläggningar Inget finlandssvenskt material tillgängligt Önskemål från fältet Erfarenheter från utredningsarbetet (bl.a. bristande studieteknik, okritisk läsning) PISA resultat Ann-Katrine Risberg,

6 Resultat från tidigare kartläggningar Nylands skriv- och läsprojekt Åk 5, 7 och 9 (ca 1400 elever/år) Delområden som prövades: Läsförståelse Ordförståelse Rättstavning Ordavkodning Bedömning av egen läsförmåga

7 Kartläggning av läsförståelse (Risberg, Kronberg & Staffans ) Frida och djuren kartläggning av läsförståelse i åk 2 (normerat för februari) Fyra toner på dragspelet - kartläggning av läsförståelse i åk 3 (normerat för november) Ida och Filip kartläggning av läsförståelse i åk 5 (normer för oktober månad)

8 Finlandssvenska kartläggningsmaterial (Ann-Katrine Risberg, Nea Kronberg & Kjell Staffans ) LÄSFÖRSTÅELSE Åk 2, 3, 5 KSS Diktamen 2 KSS Diktamen 5 ORDAVKODNING Finlandssvensk normering av Läskedjor (Jacobson, 2001) för åk 2, 3 och 5

9 Frågor att ta ställning till... Huvudsyfte med materialen? Färdiga texter eller utarbeta nya? Vilken typ av frågor? Tidsbegränsning eller inte? Normering av materialen? Etc... Ann-Katrine Risberg,

10 Vårt syfte med materialen: Ge möjlighet att använda finlandssvenskt material med finlandssvenska normer Väcka motivation för att systematiskt och aktivt arbeta med läsförståelse

11 Ida och Filip kartläggning av läsförståelse i åk 5 (Staffans, Risberg & Kronberg, 2010) Fyra pilotstudier Normering oktober 2009 med 468 elever Innehåller 6 textavsnitt med varierande typer av uppgifter

12

13

14 Frida och djuren kartläggning av läsförståelse i åk 2 (Risberg, Kronberg & Staffans, 2013) Normerat i februari elever Tre korta texter med temat Djur En berättelse/saga, en faktatext, en fabel Flervalsalternativ och några öppna frågor Flickorna signifikant högre medelvärde än pojkar Provet fungerar ändå lika bra för pojkar och flickor

15 Personliga reflektioner Provet ska göras i februari i åk 2 Eleverna olika långt hunna i läsutvecklingen Motivation och intresse verkar spela en betydande roll i läsförståelse (fabeln) Varierande prestation i provet Förförståelse har i vissa fall mera stjälpt än hjälpt...

16 Hur kan materialen användas? För att kunna jämföra med normerna ska de användas enligt instruktionerna Utan jämförelse med normerna även: Individuellt Uppdelat i avsnitt vid olika tillfällen Eleven läser text, en vuxen läser frågor och alternativ Ann-Katrine Risberg,

17

18 Fyra toner på dragspelet kartläggning av läsförståelse i åk 3 (Risberg, Kronberg & Staffans, 2014) Nyskriven berättelse med djurtema av Yvonne Hoffman. Eleverna möter en lite längre löpande text med frågor i slutet av berättelsen. I åk 3 ställs större krav på att kunna hantera längre texter också i skolämnen.

19 Grunddata Normerat i november elever från 32 skolor Knappt 45 % av eleverna deltog även i normeringen av materialet för åk 2

20 Svaga resp goda resultat i läsförståelse i åk 3 Goda resultat i avkodning (stanine >5) och svaga resultat i läsförståelse ~ 6 % Svaga resultat i avkodning (stanine <3) och goda resultat i läsförståelse ~ 5 %

21 Hur kan elevresultat analyseras och tolkas? Inga färdiga kategorier av frågetyper Elevernas svar kräver tolkning och analys av läraren Ann-Katrine Risberg,

22 Vad kan låga poäng bero på? Långsam och/eller osäker avkodning Dåligt flyt i läsningen Svag syntaktisk kompetens Bristfälligt ordförråd Snävt arbetsminne Bakgrundskunskap Koncentrationssvårigheter Bristfälliga strategier Motivation...

23 För mera information om materialen Ann-Katrine Risberg,

24 Frågor! Vid frågor i efterhand, kontakta mig gärna arisberg@abo.fi TACK FÖR ER MEDVERKAN!