Familjecentralen. en social investering för att främja barns hälsa. Nyköping

Transkript

1 Utredning Dnr Division Social omsorg Datum Maria Magnusson Familjecentralen en social investering för att främja barns hälsa Nyköping Isabelle Runfeldt, Division Social omsorg Maria Magnusson, Division Social omsorg Ingela Bengtsdotter, Ekonomiavdelningen Ann Karlsson, Division Barn- utbildning och kultur Postadress Nyköpings kommun Division Social omsorg NYKÖPING Besöksadress Tfn Mob Fax Org nr Bg

2 /11 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Den sociala investeringen bidrar till måluppfyllelse av kommunala mål Bakgrund Psykisk ohälsa Stöd till föräldrar Brandkärr Familjecentralen en lönsam investering? Samverkan och gemensamma arenor Ekonomiska effekter Samhällsekonomisk beräkning Vad kostar utanförskapet? Hur kan vi mäta effekterna av familjecentralens verksamhet ur ett socioekonomiskt perspektiv? Avslutning... 10

3 /11 1 Sammanfattning Denna rapport syftar främst till att belysa hur tidigt förebyggande insatser riktat till barn kan vara ekonomiskt försvarbara och ytterst en lönsam investering. Såväl ur ett ekonomiskt som ur ett mänskligt perspektiv. Signaler på ett framtida utanförskap kan upptäckas tidigt i livet. Att satsa på barn och deras föräldrar är ett sätt att förebygga ohälsa hos barnen, då föräldrarna utan tvivel har stor betydelse för barns välmående och trygghet. Familjecentralens förebyggande arbete är ett lyckat koncept. Det är lätt för föräldrar att få kontakt och framgångsfaktorerna ligger bl.a. i att verksamheten är samlokaliserad och har tillgång till flera professioner med ett brett kunskapsfält om barns utveckling. Att en social investering kan bli lönsam, när den sätts i jämförelse med de tänkbara kostnader som uppkommer till följd av ett utanförskap, visar den socioekonomiska beräkning som vi gjort i denna rapport. Enligt vår beräkning ser vi att insatta resurser blir lönsamma redan efter åtta år. Att barn i vår kommun får en trygg uppväxt är viktigt. Vågar vi satsa ännu mer på förebyggande arbete och har vi råd att avstå? Det är frågor som ständigt bör vara bärande i dialogen om hur främst socialtjänstens arbete bäst kan utformas. 2 Inledning Genom den utbildning vi deltagit i, Att investera i framtiden-hantverksspåret, har vi fått inblick och kunskap i det socioekonomiska perspektivet och att satsningar på förebyggande insatser, inte minst för barn och unga, kraftigt kan minska framtida kostnader. Kärnan i utbildningen har varit att på hemmaplan arbeta med ett eget projekt. Vi har valt att fokusera på en befintlig verksamhet i Nyköpings kommun Familjecentralen i Brandkärr. Denna familjecentral har som upptagningsområde, förutom Brandkärr som är störst, även Stigtomta, Ekensberg, m fl områden. Vår utgångspunkt har varit att göra en socioekonomisk analys och visa hur denna form av förebyggande arbete är lönsamt och därför kan ses som en social investering. Familjecentralens främsta syfte är att stödja och stärka föräldrar i föräldrarollen och därigenom främja barns hälsa och utveckling. Familjecentralen är en mötesplats för gravida och för föräldrar med yngre barn. Arbetet är förebyggande och frivilligt. Familjecentralens arbete bygger på en samlokalisering med mödra- och barnhälsovården, förebyggande socialt arbete och öppen förskola och har därigenom ett brett kunskapsfält om barns hälsa och utveckling.

4 4/ Den sociala investeringen bidrar till måluppfyllelse av kommunala mål Övergripande mål De som bor, verkar och vistas här ska uppleva att de får en god service av Nyköpings kommun Miljö- och folkhälsostrategi målområden inom bl.a. Delaktighet, inflytande och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor 3 Bakgrund 3.1 Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa har ökat de senaste två decennierna i Sverige enligt folkhälsorapport 2010 från Socialstyrelsen. Den största ökningen står unga för. Besvär som ångest och oro är numera vanligare bland unga och denna grupp vårdas allt oftare inom psykiatrisk slutenvård. Barns välmående hänger i allra högsta grad samman med hur hela familjen mår. En riskfaktor för barns hälsa är brister i föräldrarnas omsorg om barnet. Ohälsa hos barn kan leda till ett utanförskap som kan komma till uttryck på olika sätt, men medför ofta ett personligt lidande med svag självkänsla och åtföljande problem som bl.a. bristande skolgång, missbruk, kriminalitet och på sikt en bristande förankring i arbetslivet och en sämre levnadsstandard. 3.2 Stöd till föräldrar Stödet till föräldrar är idag särskilt uppmärksammat och under 2011 genomförde Statens folkhälsoinstitut en kartläggning av arbete med föräldrastöd i landets kommuner. I många kommuner var detta en prioriterad fråga. Regeringen har dessutom under avsatt 70 miljoner som ska användas för att utveckla föräldrastödet i våra kommuner. Redan under 1970 talet lyftes tanken fram på att skapa samordnade insatser mellan mödra- och barnhälsovården och Individ och familjeomsorgen. Den första familjecentralen öppnades i mitten av 1970 talet och sedan dess har över 130 familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter öppnats runt om i landet. 3.3 Brandkärr Brandkärr är det mest segregerade bostadsområdet i Nyköping och tar emot flest nyanlända. Brandkärr är dessutom ett av de största bostadsområdena som även har

5 /11 många familjer med svensk bakgrund. Bland alla stadsdelar har Brandkärr ett av de lägsta välfärdsindex i Nyköping. Av kommunens kartläggning och analys av folkhälsa kommunprofilen 2010 framgår att Brandkärr har ett av Nyköpings högsta ohälsotal. Jämfört med riket så är ohälsan för kvinnor (20-44 år) större i Nyköping. Andelen högskoleutbildade och förvärvsarbetande är lägst i bl.a. Brandkärr liksom att invånarna i området har de lägst disponibla inkomsterna. Andelen öppet arbetslösa har ökat i området sedan För ett barn som bor i ett socialt utsatt område är detta en riskfaktor i sig. Alltfler barn i Sverige lever i ekonomiskt utsatta familjer och Södermanland är ett av de län där barnfattigdomen är som störst enligt årsrapport från Rädda Barnen. Av den utredning om ekonomiskt utsatta barn som genomfördes 2011 av Division Social omsorg, framgår bl.a. att koncentrationen av de barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer företrädesvis bor i Brandkärr. Dålig ekonomi påverkar i allra högsta grad barns vardag. Forskning visar att på längre sikt ger en utsatt ekonomiskt situation under uppväxten negativa effekter på hälsan och ökar risken för en sämre levnadsstandard och ett utanförskap som vuxen. 4 Familjecentralen en lönsam investering? Familjecentralen kan ses som en gemensam arena för småbarnsföräldrar och syftar till att stärka det sociala nätverket runt föräldrarna och barnet. Utgångspunkten är tidigt förebyggande insatser och familjecentralens verksamhet ger föräldrarna verktyg i samspel och kommunikation med sitt barn liksom kunskaper om barns emotionella och sociala utveckling. Enkelt uttryckt så arbetar familjecentralen med barn genom föräldrarna och är ett slags familjestöd. Att tidiga insatser har betydelse för barns utveckling är ingen nyhet. Genom att stödja föräldrar i föräldrarollen och få dem att känna tilltro till sin egen förmåga, så främjas barnens utveckling och psykiska hälsa. Familjecentralen har därför en unik möjlighet att i tidigt skede förebygga, upptäcka behov, ge stöd och vid behov slussa vidare och därigenom minska barns risk för ohälsa och framtida utanförskap. En familjecentral kan därför ses som en arbetsform där ett socioekonomiskt barnperspektiv fått genomslagskraft. 4.1 Samverkan och gemensamma arenor Familjecentralernas framgångskoncept bygger på en samlokalisering med mödraoch barnhälsovården, socialtjänsten (förebyggande arbete) och öppen förskola i gemensamma lokaler. Eftersom alla föräldrar och barn passerar genom barnavårdscentralen är detta en bra bas.

6 6/ Vinsten med samlokalisering är en ökad tillgänglighet av service, stöd och pedagogisk verksamhet till småbarnsföräldrar. En fördel är dessutom att det finns flera professioner att tillgå med ett brett kunskapsfält om hälsa och barns utveckling. Ett exempel på samordnat stöd är den föräldragruppsverksamhet som alla nyblivna föräldrar erbjuds och där alla professioner medverkar. Utgångspunkterna i arbetet är bl.a. att; Familjecentralen ska vara lättillgänglig och stärka det sociala nätverket runt föräldrar och barn och deras behov av stöd ska uppmärksammas. Det finns flera yrkeskompetenser, bl.a. socionomer med inriktning mot ett förebyggande arbete och förskollärare och barnskötare med inriktning mot den öppna förskolan. Folkhälsoperspektivet är vägledande och familjecentralen ska främja god hälsa såväl hos föräldrar som barn. Familjecentralen ska ge kunskap, information och erfarenhetsutbyte. Barnkonventionen ska vara ett levande verktyg. 5 Ekonomiska effekter 5.1 Samhällsekonomisk beräkning Av rapporten, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån, Nilsson och Wadeskog 2008, lyfts fram att det går att räkna ut vad det förebyggande arbetet kostar. Svårigheten är att vi så sällan vet eller med säkerhet kan bevisa effekterna, särskilt de på lång sikt av det förebyggande arbetet. Författarna menar dessutom att ju längre unga människor tillåts befinna sig i ett utanförskap desto mer fördjupas det och blir svårare att bryta. Dessutom tenderar utanförskapet att växa sig snabbare vid olika tidpunkter som bl.a. skolstarten. Att koncentrera sig på utsatta barns livsvillkor tydliggör på olika vis det ekonomiska värdet av att sätta in preventiva, långsiktiga och inte minst samordnade insatser kring dem, menar Nilsson och Wadeskog. 5.2 Vad kostar utanförskapet? Inom Brandkärrs Familjecentralsupptagningsområde fanns barn i åldrarna 0-6 år inskrivna vid barnavårdscentralen De flesta av barnen kommer att ha en god uppväxt och leva ett vanligt liv. Några av dem kommer att hamna i riskzonen för utanförskap. Enligt riksnormalitet (Nilsson och Wadeskog 2008) är det 12,8 procent av befolkningen som befinner sig i någon form av utanförskap. Om vi utgår från att årskullarna av barn vid familjecentralen är lika stora så finns det således en

7 Kronor /11 statistisk risk att 24 barn i varje årskull kan hamna i ett sannolikt utanförskap (1 330 barn/7 årskullar = 188 barn/årskull, varav 12,8 procent är 24 barn). För att synliggöra risken för utanförskap ställer vi oss frågan - Vad kostar det om vi ingenting gör? Diagrammet nedan visar att samhällets kostnader ökar snabbt. När barnen blir tonåringar ökar kostnaderna drastiskt och vid 25 års ålder har barnen kostat samhället 100 mnkr. Ju längre tiden går utan att utanförskapet bryts desto större blir samhällets totala kostnad. Vid 65 års ålder har gruppen med 24 barn totalt sett kostat samhället över 218 mnkr, eller drygt 9 mnkr per barn Ackumulerad kostnad över tid Produktionsvärde Övriga Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling År Ackumulerade kostnader över tid - Vad kostar det om vi inget gör? 6 Hur kan vi mäta effekterna av familjecentralens verksamhet ur ett socioekonomiskt perspektiv? Det finns forskning om effekter av föräldrastöd i form av bl.a. anpassade familjeprogram. Däremot finns idag ingen forskning eller nationell utvärdering om familjecentralernas verksamhet. Att familjecentralernas öppna och tillgängliga verksamhet uppskattas av föräldrar lyfts fram i Socialstyrelsens kartläggning av familjecentraler. Här påpekas även att det saknas kunskaper om familjecentralernas effekter för barn och deras föräldrar. På flera håll runt om i landet har uppföljningar och utvärderingar gjorts av enskilda familjecentraler med fokus på samverkansformen och föräldrarnas upplevelse av verksamheten.

8 8/ Familjecentralerna i Nyköping, däribland Brandkärr, genomför årligen en mätning och vände sig till besökare med en enkätundersökning under ett par veckor under hösten Syftet är att få en uppfattning om hur väl familjecentralen uppfyller sina mål om att bl.a. att ge stöd i föräldraskapet och ha en hög tillgänglighet m.m. Resultatet visar att 91 % av föräldrarna upplevde att de får stöd i sin föräldraroll på familjecentralen i Brandkärr. Men kan vi med utgångspunkt från detta dra slutsatsen att risken för framtida ohälsa hos barnen minskat? Nej, men vi kan däremot få ett kvitto på att vi är på rätt väg. Genom att använda Nilsson och Wadeskogs beräkningsmodell och följa en årskull från Brandkärrs familjecentral, är det framförallt intressant att belysa de långsiktiga effekterna av att satsa på barn och unga och ta fram vilka samhällsekonomiska vinster en familjecentral kan antas ge. Vi har endast räknat med kommunens kostnader för familjecentralen, vilka uppgår till ca 2,1 mnkr per år. Vi har inte räknat med andra aktörers kostnader. Vinsterna kommer dock alla samhällsinstanser till del. I våra beräkningar över tid kan vi se att det är kommunen som snabbast sparar in kostnader till följd av framförallt minskade kostnader för dyra insatser under ungdomsåren. Först när barnen blir lite äldre börjar rättsväsendet spara pengar och när barnen uppnått vuxen ålder gynnas även försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Beräkningarna grundar sig på att vi följer årskullen 0-åringar av de inskrivna barnen vid familjecentralen i Brandkärr. Enligt resonemanget ovan (se Vad kostar det om vi ingenting gör?) är det 24 barn i vår målgrupp, där vi i projektet räknar med att rädda 6 stycken. Vi gör även följande antaganden: 1. vi antar att 75 % av gruppen har lätt problematik, 15 % medelsvår problematik och att 10 % har svår problematik under barn- och ungdomsåren. Kostnaderna är högre ju högre problematik barnet/ungdomen har till följd av kostnader för utredningar, placeringar mm. 2. i vuxen ålder utgår vi från att problematiken fördelar sig enligt Nilsson och Wadeskogs Fördelning av utanförskapet se diagram nedan:

9 /11 23,4% Utanförskapets fördelning i % 1,6% 0,8% 5,9% 2,0% 25,8% Narkoman man Narkoman kvinna Alkoholist man Alkoholist kvinna Psyk man Psyk kvinna Sjuk/arb.lös man Sjuk/arb.lös kvinna 23,4% 17,2% Fördelningen av det sannolika utanförskapet i vuxen ålder för våra 24 barn enligt diagrammet ovan skulle då se ut på följande sätt: 3 barn riskerar att bli narkomaner/alkoholister 10 barn riskerar att drabbas av psykisk sjukdom 11 barn riskerar arbetslöshet eller långtidssjukskrivning Om vi förutsätter att familjecentralen lyckas rädda 6 av dessa 24 barn, är det då en lönsam investering? Svaret på den här frågan är JA! Nedanstående diagram visar att sett ur ett perspektiv om 25 år kan familjecentralen redan efter 8 år anses ha nått, s.k. break-even, och den totala besparingen i kostnader för samtliga samhällsaktörer uppgår till 21 mnkr. Till detta ska även adderas det produktionsvärde som genereras genom att våra barn är i arbete istället för utanförskap, 3 mnkr.

10 Kronor 10/ Ackumulerad vinst över tid År Produktionsvärde Övriga Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling Vinst Betonas bör också att detta diagram endast återspeglar vinsterna för EN årskulls riskgrupp. Familjecentralen i Brandkärr har varit i drift sedan 80-talet vilket gör siffrorna för alla dessa årskullar som passerat hisnande. 7 Avslutning Vi är medvetna om att vårt projekt innefattar små barn med många år framför sig innan de riskerar att hamna i utanförskap och därmed generera de samhällskostnader som utanförskapet innebär. Vi inser också svårigheten i att följa upp och mäta den här typen av verksamhet. På grund av denna svårighet har vi varit väldigt försiktiga i våra antaganden och beräkningar. Som exempel har vi endast räknat på de uteblivna kostnaderna för barnen som är inskrivna vid familjecentralen, men verksamheten arbetar också med föräldrarna. Även om eventuella kostnader för föräldrarna skulle inkluderas i beräkningarna kan vi med säkerhet säga att de samhällsekonomiska vinsterna skulle bli långt större än det resultat vi presenterar. För att vara försiktiga har vi räknat med att Brandkärr med omnejd följer riksnormaliteten (12,8 %) vad gäller sannolikheten för utanförskap. Vi tror dock att området ligger över riksgenomsnittet främst till följd av hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå m.m. Sannolikheten för utanförskap i årskullarna vid familjecentralen tros därför vara högre. Med denna rapport vill vi visa familjecentralen som en investering i kommande generationer, en investering för att minska utanförskapet för de blivande unga vuxna. Vi har visat vad det kostar om vi ingenting gör och vad vi har att vinna på lång sikt med en i sammanhanget ganska låg insats. Bortom alla siffror finns barn

11 /11 som trots olika förutsättningar är värda en chans till ett fullgott liv. Vem kan säga nej till det?! Vi står inför en utmaning att vända på resonemang och synsätt, att tänka investering istället för kostnader. Långsiktigt istället för kortsiktigt. Inte minst ska vi ha ett kommunövergripande perspektiv.