Effekten av VASS 5 års prognos

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Effekten av VASS 5 års prognos"

Dan Bergqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 SID 1/5 Effekten av VASS 5 års prognos Samhällsekonomiska kostnader Det är inte bara de kända kostnaderna för försörjningen t.ex. a-kassa, försörjningsstöd och sjukpenning som belastar samhället när personer sätts i utanförskap. Utanförskapet kostar samtidigt samhället enorma pengar i administration/handläggning, vård och omsorg, förlorad produktion m.m. De flesta personer i utanförskap har stora diffusa behov, som kräver insatser av många olika organisationer samtidigt. Kostnaderna för utanförskapet skiftar beroende på problematik & ålder: Ung kvinna (ca 25år) kr/år Äldre kvinna (ca 40 år) kr/år Ung man (ca 25 år) kr/år Äldre man (ca 40 år) kr/år Beräknad genomsnittskostnad är kr/år. 1 Andra utredningar visar kostnader ur ett annat perspektiv på deltagaren: Missbrukare kr/år beroende på kön och typ av beroende 2 Personer med långvarig psykisk ohälsa kr/år 3 Långtidssjuka kr/år Dessa kostnader är bara en del av vad samhället kan spara/vinna på förebyggande åtgärder. Dessutom tillkommer produktionsvinster och ökade skatteintäkter. Framtidsutsikt - Vallentuna Kommun Kunder som antingen kommer att behöva daglig verksamhet eller verksamheten för arbete och studiestöd (VASS) i framtiden. Utan dessa insatser riskerar dessa kunder att antingen hamna i utanförskap, missbruk eller annan utsatt position. Årligen Korttidshem 5 Skolan 10 Resterande 10 Totalt 25 *I Resterande innefattas kunder som idag har boendestöd istället för coachning, personer som nekar daglig verksamhet p.g.a. att verksamheten inte kan ge det stöd de behöver, kunder utanför arbetsförmedlingen som inte får rätt hjälp och människor som hamnar i utanförskap senare i livet. 1 Nilsson & Wadeskog, 2008, Den osynliga och diffusa rehabiliteringspotentialen översiktliga socioekonomiska kalkyler kring effekter av framgångsrik rehabilitering inom ramen för samordningsförbund Johan Ehrenberg & Sten Ljunggren, Ekonomihandboken, ETC förlag 2 Nilsson & Wadeskog, 2006, Det sociala företaget och samhället Socioekonomiska bokslut för Vägen Ut! Kooperativen och Basta Arbetskooperativ Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter, sid 30 3 Nilsson & Wadeskog, 2007, Bättre och billigare - Socioekonomiskt bokslut för de sociala arbetskooperativen KOS och Briggen

Utanförskapet kostar samtidigt samhället enorma pengar i administration/handläggning, vård och omsorg, förlorad produktion m.m. De flesta personer i utanförskap har stora diffusa behov, som kräver insatser av många olika organisationer samtidigt.

2 SID 2/5 Tre tänkbara utfall av dessa 25 människor: 1. Ingen insats 1 års kostnad 5 års kostnad Samhället/Totalt kr kr kr *I denna prognos räknar vi med 50/50 utanförskap respektive psykisk ohälsa. Scenariot räknar med att ingen av de 25 kunderna kommer att hamna i någon form av missbruk. Skulle detta ske kommer kostnaderna att öka markant. 2. Daglig verksamhet 1 års kostnad 5 års kostnad Socialförvaltningen kr kr kr Ersättning kr kr kr Totalt kr kr kr 3. VASS 1 års kostnad 5 års kostnad Socialförvaltningen kr kr kr Ersättning kr kr kr Totalt kr kr kr *Här prognostiseras det att 20 % av de ursprungliga kunderna lyckas med att hitta ett jobb varje år. M.a.o. ska alla 25 kunder ha ett arbete inom 5 år och genom det vara självförsörjande. Dessa prognoser tar inte i beräkning att vi ser en ökning av ca 25 kunder varje år. Istället undersöker vi enbart hur kostnaderna för 25 kunder för ett specifikt år utvecklas under 5 år framåt. Genom att vi startar upp VASS får vi två märkbara effekter som minskar samhällskostnaderna. Den första är att Vallentunas medborgare kommer in i verksamheten för arbete och studiestöd där de senare kan utvecklas till självständiga och arbetande individer. Den andra effekten är att vi genom VASS öppnar upp platser på daglig verksamhet (där många av de felplacerade kunderna idag befinner sig), så att vi kan ta in behövande människor i denna verksamhet utan att behöva bekosta externa platser. Exempel; Christoffer ½ års coachning (VASS) & ½ års studier skapar 30 år av arbete (med kr bruttolön). Insats Kostnad Intäkt Vinst Coachning kr Studiemedel kr Försörjningsstöd kr Produktionstillskott, 30 år kr Uteblivet förs.stöd, 30 år kr Totalt kr kr kr 4 T.ex. sjukersättning, försörjningsstöd eller aktivitetsbidrag. 5 T.ex. sjukersättning, försörjningsstöd eller aktivitetsbidrag.

3 SID 3/5 VASS 5 års prognos summor redovisas i tkr Kunder Kostnad Kund/år MIVA Studsa Försörjningsstöd Totalt Sysselsättning Sökande Praktik och studier Andel praktik och studier 56,8% 62,0% 67,2% 65,7% 65,7% 62,0% 62,0% 62,0% Arbetande Andel arbetande 8,3% 14,7% 20,3% 25,0% 26,5% 29,1% Antalet coacher 3,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 5,5 5,5 Kunder (exkl. arbetande)/coach Kostnadsbesparing; kunder Minskade verksamhetskostnader MIVA - praktik Svedjan Kostnadsbesparing; verksamheter Kostnadsbesparing; totalt VASS - kostnader Investeringskostnad Personal Lokal Fordon Larm, IT, Telefoni Kund Övriga Totalt Kostnad/kund Resultat

56,8% 62,0% 67,2% 65,7% 65,7% 62,0% 62,0% 62,0% Arbetande 5 10 15 20 26 32 Andel arbetande 8,3% 14,7% 20,3% 25,0% 26,5% 29,1% Antalet coacher 3,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 5,5 5,5 Kunder (exkl.

4 SID 4/5 Uppföljning och mätpunkter Ny kund till verksamheten Hur länge har kunden varit utanför arbetsmarknaden? Vilken insats skulle kunden beviljats om verksamheten för stöd och coachning inte funnits samt uppskattning av kostnaden för alternativ insats? Har kunden andra insatser inom socialförvaltningen idag? Har kunden tidigare haft dagligverksamhet enl. LSS eller Socialpsykiatrin alternativt hos extern utförare? Vilken försörjning har kunden vid inskrivning? Vilka behovsområden är identifierade i handläggarens utredning? Tillfredskala Frekvens: Vid inskrivning och var 6:e månad samt vid utskrivning Tillfredsskalan syftar till att ge information om vilka områden i livet klienten behöver arbeta med och går ut på att klienten ska skatta de olika livsområdena på en skala från 1 till 10 där 1 representerar missnöjd och 10 helt tillfreds. De områden som brukar utredas är jobb, ekonomi, socialt umgänge, relationer, känsloliv, lag och rätt, personliga vanor, kommunikation och generell tillfredsställelse. Detta ger underlag för att formulera mål som klienten ska sträva efter att uppnå och klienten ska sedan tillsammans med behandlaren slå fast hur målen ska uppnås. Det är viktigt att målen formuleras på ett positivt sätt, då de ska tala om vad klienten ska göra snarare än vad klienten inte ska göra (Meyers & Miller, 2001). Kundenkät Frekvens: En gång per år Hur upplever individen att verksamheten fungerar och hur nöjd är man med insatsen och verksamheten? Metoduppföljning (Supported Employment) Frekvens: Var tredje månad Arbetscoacherna följer regelbundet upp metoden (Supported Employment) tillsammans med individen för att säkerställa att man arbetar metodenligt och når uppsatta mål. Uppföljningen sker utifrån programtrohetsskalan som är en del i metoden. Programtrohetsskalan anger de viktigaste beståndsdelarna i metoden (Supported Employment), som är den evidensbaserade modellen av arbetsrehabilitering inom det psykiatriska området. Med hjälp av skalan kan man bedöma i vilken utsträckning en enskild

Har kunden tidigare haft dagligverksamhet enl. LSS eller Socialpsykiatrin alternativt hos extern utförare? Vilken försörjning har kunden vid inskrivning?

5 SID 5/5 verksamhet följer normerna och riktlinjerna för modellen. Forskningen har visat att verksamheter med hög trohet till modellen är effektivare än verksamheter med låg trohet. Man kan jämföra trohetsskalan med en vägkarta eller en kompass. Den pekar ut riktningen för att hjälpa klienterna att lyckas som arbetstagare. Statistik Frekvens: Var tredje månad Antal personer ut i praktik, arbete och studier samt tiden från att man kom med i verksamheten till att personen är i praktik/arbete/studier. GAP Analys Frekvens: En gång per år En Gap-analys är att göra en analys av gapet mellan hur en organisation presterar och hur den skulle kunna prestera. Målet är att identifiera de områden där förbättringar behövs för att organisationen ska prestera bättre. Analysen kan genomföras på strategisk eller operationell nivå i en organisation. Stratsys (Kvalitetsledningssystem) All verksamhet inom Socialförvaltningen följs upp av Verksamhetsstöd och kvalitet enligt deras uppföljningsrutiner.

Statistik Frekvens: Var tredje månad Antal personer ut i praktik, arbete och studier samt tiden från att man kom med i verksamheten till att personen är i praktik/arbete/studier.

Relevanta dokument

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt