Varje år lämnar unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap. Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt?

Transkript

1 Hedenlunda 18 oktober 2013

2 Mål med dagen En ökad samsyn på frågan, bygga vidare på en gemensam grund hålla liv och lust i processen i länet Via verkliga case lära mer och få inspiration om HUR arbetet kan gå till Skapa en möjlighet för möten över spårgränserna mellan politiker och tjäsntemän Behov av ett länsövergripande stöd finns formulerat och därtill förslag på aktiviteter Vi vet mer om vad vi kan förvänta oss av nationell nivå Knyta kontakter och skapa förutsättningar för samverkan Arbetet med sociala investeringar känns möjligt och angeläget

3 Varje år lämnar unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt?

4 Utanförskapets pris Eskilstuna År 2013 är det i Eskilstuna 1083 barn. Enligt statistiken hamnar 139 av barnen utanför samhället som vuxna. Kostnad för samhället: kr Flen År 2013 är det i Flen 148 barn. Enligt statistiken hamnar 19 av barnen utanför samhället som vuxna. Kostnad för samhället: kr

5 VARFÖR UPPSTÅR PROBLEMET?

6 SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING LÄKARE Psykiatrisk vård LÄKARE PSYKOLOG PSYKOTERAPEUT Personer med diffus problematik GOD MAN Försörjning KRONFOGDE HANDLÄGG FK BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT FÖRVALTARE SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE BOSTADSFÖRETAG Boende HEMTJÄNST SKULDSANERARE BOENDESTÖD SKÖT BOENDE BEHHEM ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Beroendevård Missbruksvård BOENDESTÖD IFS RSMH Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk HANDLED SYSS Sysselsättning ARBETSVÄGLED SYOKONSULENT Utbildning SOC BARN/UNGA PO BUP POLIS PRAKTIK LÄRARE

7 KOSTNAD REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID REHABVINSTER Ingvar Nilsson

8 LÅNGSIKTIGHET + HELHETSSYN + =

9 KOSTNAD FÖR EN INSATS EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG INVESTERING? KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ

10 Och det där med långsiktighet då?

11 Handlar om effektivitet och kvalitet Rätt insats Rätt kvalitet Rätt tidpunkt Rätt kostnad Socioekonomiska verktyg och analyser fungerar som stöd för analys av effekter av olika typer av insatser. Frågor som kan besvaras: Vilka effekter uppstår av vald insats? Hur man kan identifiera, kvantifiera och prissätta dessa effekter? Vilken typ av kostnader uppkommer som till följd av detta? Hur fördelas dessa kostnader mellan olika aktörer? Hur är kostnaderna fördelade över tid? Kort- eller långsiktiga?

12 Begrepp och perspektiv Social investering Socioekonomiskt perspektiv Socioekonomiska verktyg Social investeringskalkyl Social investeringsfond Socioekonomisk analys Socioekonomiska strategier Vad betyder det?

13 ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV Vad menar vi? * Tidiga, proaktiva insatser * Långsiktiga insatser * Uthålliga insatser * Samordnade insatser * Kunskapsbaserade insatser

14 Social investering Syftar till att minska sociala problem och därmed stora kostnader för t ex rättsväsende, sjukvård, socialtjänst i senare skeden. Syftar både till att spara ekonomiska resurser och undvika mänskligt lidande

15 Socioekonomiska verktyg Är de ekonomiska kalkyler som används för att mäta kostnader och vinster för olika insatser ur ett samhällsperspektiv. Består av nyckeltal och en simuleringsmodell Används för att få en ungefärlig bild av storleksordningar. Kan skapa trovärdiga beskrivningar av en större samhällelig kontext.

16 Social investeringskalkyl Investeringskalkyl Effekter för samhället och olika aktörer Effekternas fördelning över tid På ett år, fyra år och på lång sikt Risk- och känslighetsanalys Om vi lyckas Om vi bara når hälften Om det går riktigt dåligt Om vi bara klarar en Krav för breakeven under mandatperioden?

17 Socioekonomisk analys Handlar om att jämföra kostnaderna för insatserna i förhållande till om man inte gör insatsen Jämförelsen bör vara både kort och långsiktig En fokusering på att fånga omfördelningsperspektivet av kostnader och intäkter mellan olika aktörer Vem står för fiolerna i de olika alternativen? Finns det vinnare och förlorare?

18 Socioekonomiskt bokslut Ett sätt att värdera och kvantifiera ett företags/organisations samhällsnytta (i synnerhet de delar som inte syns i resultaträkningen) Intern resultaträkning Företaget/ organisationen Externa effekter Samhället Socioekonomisk resultaträkning

19 En social investeringsfond, vad är det? - ett kapital tillägnat ett specifikt ändamål Medel frigjorda och avsatta för att användas för sociala preventiva och rehabiliterande åtgärder Placeras på särskild plats/konto i någon mening skyddade Kommer in som en möjlig finansiär till genomtänkta, alternativa åtgärder Har ofta någon form av avskrivningsplan/modell ett slags risk kapital Beslutas om i särskild ordning Innehåller inslag av både A) långsiktighet B) samverkan/helhetssyn Insatserna ska A) vara kunskapsbaserade B) följas upp

20 Varför ska man ha sociala investeringsfonder? Ett verktyg för att åstadkomma de satsningar som vi alla vet borde göras Öppnar för ett gränsöverskridande arbetssätt Kan stimulera till nytänkande Kan medverka till att skapa de förutsättningar vi behöver för att nå våra mål inom området både strategiskt och operativt. Kan hjälpa oss att styra verksamheten i en viss riktning och kvalitetssäkra de insatser som ska göras. Är ett medel inte ett mål i sig!

21 Socioekonomiska strategier Strukturer Var brister det? Synsätt Metoder

22 Något om utbildningen Investera i framtiden Genomfördes okt 2012 juni 2013

23 KOMMUNLEDNING LANDSTINGSLEDNING FACKNÄMND VERKSAMHETSLEDNING STRATEGISK EFFEKTIVITET OPERATIV EFFEKTIVITET RESURSFÖRDELNINGEN I STORT OCH ÖVER TID KOSTNADSEFFEKTIVA METODER

24 Två parallella utbildningsspår Både politiker och operativa Både kommuner och landsting Strategispåret och Hantverksspåret För att: få kunskap och beredskap för att använda socioekonomiska analyser i kommuner och landsting i Sörmland. kunna jämföra olika insatser och synliggöra vinsterna med förebyggande arbete. få ökad kvalitet, effektivitet och långsiktighet i våra organisationer Och - att hantera problematiken med kortsiktiga budgetramar när våra insatser behöver vara långsiktiga.

25 Deltog gjorde: Katrineholms kommun Vingåkers kommun Eskilstuna kommun Trosa Kommun Strängnäs kommun Nyköpings kommun Landstinget Sörmland RAR i Sörmland (samordningsförbund)

26 VAD Att lära sig principer och metoder för hur man kan beräkna värdet av olika typer av insatser utifrån ett socialt investeringsperspektiv. FÖR VILKA Varje organisation representeras av en ekonom, och några verksamhetsföreträdare kopplade till ett specifikt utvecklingsprojekt/utvecklingsarbete. 3-5 personer. Max 7 projekt. INNEHÅLL Tre stycken tvådagars work shops ledda av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, nationalekonomer. NÄR Hantverksspår A oktober - 12, januari och mars -13 Hantverksspår B februari, april och juni - 13

27 Projekt i de två Hantverksspåren Strängnäs Skolnärvaro skolk Nyköping Familjecentral Brandkärr Katrineholm 1. SamTid skolkande, hemmasittare 2. Integrationsprojekt Ungdomar på glid Vingåker Barn/unga i riskzon RAR Integrationsarbete i Fogelstadsakademins medborgarutbildning Trosa Förhindra att det blir unga med beroendeproblem Eskilstuna Beroendecentrum - unga missbruk Landstinget 1. Barn med autism och andra utvecklingsavvikelser 2. Vad kan psykosociala konsekvenser av arbetslöshet kosta landstinget och andra aktörer i Sörmland

28 VAD Att leda och styra med socioekonomiska perspektiv och analyser som stöd. Stor vikt läggs vid att konkretisera det socioekonomiska perspektivet i lokal och regional politik. FÖR VILKA Politiker i Sörmlands kommuner och landsting. Vid ett tillfälle även ledande tjänstemän. INNEHÅLL Tre stycken tvådagars utbildningar utifrån teman: Nya utgångspunkter, Konkretisering och Strategier och framtidsplanering. Program även kvällstid. Flera olika kursledare. NÄR november januari, varav ena dagen gemensam med Hantverksspåret april

29 31 deltagare i Strategispåret: Vingåkers kommun: Robert Skoglund Björn Andersson Anneli Bengtsson Stefan Westin Katrineholms kommun: Anneli Hedberg Carina Björk-Andersson Pat Werner Juha Frondelius Cecila Björk Kristina Malmnäs Trosa kommun: Helena Koch Ann-Sofie Soleby Eriksson Strängnäs kommun: Bibi von Scheele Tord Tjernström Eskilstuna kommun: Maria Chergui Mikael Edlund Lotta Jonsson Landstinget Sörmland: Christer Kax Sundberg Ylva G Karlsson Åsa Kullgren Marie-Louise Forslund Mustaniemi Maud Ekman Lotti Svebéus Tommy Setzman Ewa Callhammar Nyköpings kommun Göran Hagberg Jacob Sandgren Malin Hagerström Cajsa Widqvist

30 Vad säger kollegorna i Hantverksspåren Det är deltagarna i Strategispåret som måste bära frågan vidare Visst kan vi ta fram socioekonomiska analyser på enskilda. verksamheter eller projekt men det krävs nog ett beslut från kommunledningen om det här ska få någon större effekt. Fler i landstinget oh kommunerna borde få utbildning, då menar jag både politiker och tjänstemän. Det skulle underlätta om det fanns någon som skulle kunna stötta ett fortsatt arbete. Det känns väldigt bra att politikerna går utbildningen parallellt och att vi har deltagande från både kommuner och landsting samtidigt. Det finns stora förutsättningar för en fortsättning eftersom vi har starkt stöd i våra politiker.

31 Vad säger våra tjänstemannaledningar? Från WS 2 Vi vill få ett uppdrag Viktigt att nämnder och kommunstyrelse är överens Politisk enighet Skötas på högsta politiska och tjänstemannaledningsnivå Viktigt att formulera mål för arbetet Metodutveckling koppling till professionens kunskap och verksamhet Möjliggör tvärsektoriell samverkan Skapa en gemensam pott kommun landsting! Underlätta för landsting och kommuner att samverka ex. familjecentral, ungdomsmottagning Fonderna kan ses som ett smörjmedel och ett sätt att börja

32 Några reflektioner från Strategispåret Självklart men svårt Det här är en tankevurpa Kräver nya strukturer Vi måste riva murar och öppna dörrar mellan organisationer och förvaltningar Helt nödvändig utveckling Största släggan i skallen på 10 år Var ska vi börja? Vi måste fortsätta att jobba tillsammans i länet.