Socioekonomisk rapport, Jordhammars Växtkraft

Transkript

1 Socioekonomisk rapport, Jordhammars Växtkraft Inledning...3 Ekonomiska aspekter avseende projektgruppen...3 Hur har vi räknat...5 Socioekonomi...6 Jordhammars Växtkraft och Stenungsunds kommun...7 Stenungsunds kommun i ett projektperspektiv...8 ESF-projektet Jordhammars växtkraft...9 Målgruppen Det sociala företaget Målsättning enligt projektansökan Mål Sammanfattning investeringskostnader för Projekt Jordhammar Försörjningsstöd Diagram Projekt Jordhammars växtkraft och långsiktiga offentliga besparingar Framtiden

2 Socioekonomisk rapport, Jordhammars Växtkraft Det är underbart att ha hittat rätt väg och att få dela kärleken till en bättre framtid, med alla här på Jordhammar! Deltagare Jordhammars Växtkraft, sedan 3 år tillbaka i tiden. Du frågar vad Jordhammars växtkraft betyder för mig Hm.. Ja, Jordhammar, det är min familj. Utan Jordhammars växtkraft hade jag suttit på bänkarna nere vid torget Deltagare Jordhammars Växtkraft sedan 4år tillbaka i tiden. För första gången någonsin ska jag bjuda ut min dotter på middag, nu när jag kunnat arbeta heltid och därför fått en anställning. Innan Jordhammar levde jag på försörjningsstöd i nio år Deltagare Jordhammars Växtkraft sedan 2 år tillbaka i tiden. 2

3 Inledning Med orden ovan undrar säkert många vad det kan vara för modell som får människor att gå från långvarit utanförskap (långvarig arbetslöshet, långa sjukskrivningar, samt andra långvariga samt kroniska funktionsnedsättningar, vilka försvårar i vardagen) och efter bara ett par veckors tid vilja öka arbetstiden (vilket man ofta inte gjort på flera år), upplever sig ha fått ett helt nytt liv, med tilltalande struktur och med nya goda vänner att skapa en gemensam social tillvaro med. Upplever sig betydelsefull och uppfattar sig göra nytta för andra människor genom de möjligheter projekt Jordhammars växtkraft i sin grundstruktur härbärgerar. Jordhammar är också en lärande plats som man (projektdeltagaren) alltid tycks vilja återvända till, och där alla upplever total acceptans inför varandra. Det mest signifikanta man (deltagaren) nämner avseende sin medverkan samt sina uppenbara framsteg på väg i riktning mot arbetsmarknaden är att frivilligheten har varit helt avgörande (då menar vi frivilligheten, till deltagande i projektet, samt att på egen hand konstruera och planera sina ar betsdagar). Lika så har det gemensamma målet, att inom projekttiden ha konstruerat samt startat minst ett socialt företag inom området, varit avgörande för de flesta. Så som i alla verksamheter behöver också projektdeltagarna ett gemensamt mål. I detta fall är det skapande av, samt deltagande i ett socialt företag, öppet för alla! Ekonomiska aspekter avseende projektgruppen Vi har kommit fram till att projektet gått med vinst från år ett, tack vare projektmedel från ESF. Dessa medel har givit kommunen möjlighet att metodiskt och under drygt tre års tid arbeta fram metoder för personer med behov av att i sin egen takt åter förvärva nya kunskaper och successivt komma tillbaka till den reguljära arbetsmarknaden. Vi har lyckats väl med detta och idag har 35 av dessa 128 personer arbete. Alla 128 individer har ett långvarit utanförskap bakom sig, ofta längre än 4 år, varför vi också kan säga att resultatet är mycket bra. I ett bredare samhällsperspektiv och gällande gruppen med långvarit utanförskap är rehabiliteringschanserna och att erhålla arbete inom den reguljära arbetsmarknaden minimal, speciellt inom ålderskategorin 35-55, vilken är den mest förekommande kategorin inom projektet. Snittåldern ligger mellan dryga fyrtio och fyrtiofem års ålder, skattat från hela populationen. Snittpersonens (räknat på 5 personer) snittålder är 47,5 år och ska alltså vara representativ för hela projektgruppen. 3

4 Kostnadsminskningen för kommunen ensam för en av dessa 35 personer är per år (se mer längre fram i dok, om snittperson). Beräkningen är gjord utifrån ett snitt av i projektet förekommande former av utanförskap, och i olika grad. Vi har gjort beräkningar utifrån en projektframgång på 50 %. Detta mått tycks vara helt relevant, men kanske lite i överkant, då tidigare framgång har varit svår att spåra (i alla intervjuer och under längre tid, fram till projektstart) Nedan visas årsvärdena för projektgruppen, beräknat på 50 årsplatser. Nedan visas investeringskostnaden för samtliga aktörer, årsvärden, för hela projektgruppen (50 personer). Även vinst samt uteblivna kostnader. Naturligtvis förändras siffrorna om projektframgången om 50 % förändras, dock ej projektkostnaden. Kvarv. kostnad Grupp Utebliven kostnad Vinst Prodvärde Summa Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Projektkostnad Projektkostnad Kvarv. kostnad Individ Utebliven kostnad Vinst Prodvärde Summa Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa

5 Hur har vi räknat Med hjälp av den snittperson vi arbetat fram genom kvalitativa och kvantitativa intervjuer med 5 områdesspecifika inriktningar (representerade i projektet) på utanförskap, och där varje snittperson representerar ett graderat område av utanförskap. Urvalet har initialt processats av projektledaren, och sedan presenterats för de utvalda. Alla utvalda enligt ovan beskriven modell har tackat ja till medverkan. Vi har även inkluderat genderperspektivet i urvalet. De kvalitativa intervjuerna har genomförts via individuella intervjuer (efter mall) och haft en variation på mellan 2 5 timmars tidsåtgång avseende genomförandet och 1-3 möten per person. Efter de kvalitativa intervjuerna har varje individs utanförskapshistorik matchats i Kalasmodellen (samhällsekonomiskt kalkyleringsprogram), vilken erbjuder de flesta former av utanförskap, såväl långvarit som kortvarit, samt dess redan inräknade/processade samhällsekonomiska effekter av relaterat utanförskap. Vi har i kalasmodellen - viktat de olika utanförskap som representeras i våran grupp. (Hänsynstaganden har gjorts avseende utanförskapets art, nivå, samt tidsflöde för det samma). Härefter har kalkyleringsprogrammet, utifrån våra fem individer format en snittindivid att göra alla samhällsekonomiskt jämförande/långsiktiga/kortsiktiga beräkningar på. I de avseende då vi i dokumentet endast koncentrerar beräkningarna till kommunen har vi använt alla fem snittpersoner (och deras specifika kostnader) i beräkningen, samt gjort ett snitt direkt i den gruppen. I flödet vid de individuella kvalitativa intervjuerna har såväl tiden innan, ofta års tid innan projektet infaller, under projekttiden, samt skattningar av tiden efter projektet gjorts. Dessa scenarier har förts in i Kalas för att värderas i kronor och öre. Vidare har en gemensam snittperson för hela projektet arbetats fram genom att använda kalkyleringsprgrammet. Detta innebär att vi med ganska hög sannolikhet (den högsta som idag finns att tillgå, gällande socioekonomiska beräkningar) kunnat uppskatta framtiden samhällsekonomiskt avseende aktuell grupp. Det finns alltså ett pris på utanförskapet. I vårt fall är detta (mycket lågt räknat) kr per år och projektindivid i kommunala kostnader. Alla aktörer involverade (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget, Kommunen samt Rättsväsendet) blir kostnaden för vår snittperson kr per år. Exempelvis har en av våra snittpersoner en årskostnad om kr. En annan person på kr. Vår snittperson saknar helt och hållet ett produktionsvärde (skatteintäkter samt kostnadsminskning) 5

6 Socioekonomi Att se kostnader som investeringar i den kommunala ekonomin och att i så hög grad som möjligt ha makt att välja var investeringarna ska göras är grundfilosofin inom det socioekonomiska fältet. Att skapa insikt om att det vi belastar budgeten med avseende exempelvis framtida kostnadsintensiva investeringar (exempel; rehabilitering av tung narkoman a kr per år) istället skulle kunna läggas på väntjänster inom äldreomsorgen, och så vidare. Pratar vi socioekonomi, ja då pratar vi alltså om valmöjlighet. Var vill vi/bör vi investera och när, samt hur mycket och på vad, inom den kommunala arenan. Man kan också enkelt säga att socioekonomi är att ha ett ekonomiskt helhetsperspektiv och ett långsiktigt socialt investeringstänkande. Att vi så tidigt som möjligt bör göra sociala investeringar för vår framtid. Praktisk erfarenhet säger att det alltid blir dyrare ju längre vi väntar med investeringarna. Sedan gäller det förstås att investera rätt. Avseende huruvida pricksäkra analyser vi kan genomföra kan inte direkt sägas. Det vi dock kan säga i detta avseende är att man inom den socioekonomiska domänen alltid räknar i underkant. Då jag utifrån socioekonomiska djupintervjuer med snittpersonerna gör beräkningen att personen har ett allvarligt samt långvarit utanförskap och står i begrepp att beräkna enligt kostnadsprofilen kronor, eller kanske kronor för ett mera måttligt utanförskap, årligen. Då väljer jag att gå in i den lägsta beräkningsprofilen utan att vi för den skull befinner oss i orimlighetens domäner. Om nu alla mina fem snittpersoner skulle befinna sig på nivån allvarligt utanförskap, ja gå låter jag i alla fall en eller två av dem glida in i nivån måttligt utanförskap istället. I detta scenario kan beräkningen aldrig klandras för att vara någon glädjekalkyl, även om det till och med kan verka så, trots att vi lägger oss i underkant. Å andra sidan är det naturligtvis av största vikt för framförallt politiker och tjänstemän att inse baksidan på detta beräkningssätt genom medvetenheten av att kostnaderna (om vi inte agerar proaktivt), långsiktigt, i realiteten ofta är betydligt högre än vad de kan tyckas 6

7 vara vid en första anblick. Kostnaderna är ju också det samma som vi idag väljer att investera i de olika kommunala verksamheterna. Inom IFO investeras årligen ett antal miljoner kronor, vilket också bör ge oss i framtida resultat (nöjda kommuninvånare) vad vi förväntar, genom dagens investeringsbeslut. Socioekonomi är långt ifrån bara beräkningar, det är en filosofi om att skapa ett mervärde av humanitära vinster och att låta dessa visa sin allra bästa sida i vårt gemensamma produktionsvärde, så småningom. Ett par användbara socioekonomiska begrepp är; Reala kostnader (kostnader för direkta insatser), samt Finansiella kostnader (kostnader för försörjning/uppehälle). Avseende vår projektgrupp är kostnaderna till största del finansiella. Jordhammars Växtkraft och Stenungsunds kommun I flera års tid innan projekt Jordhammars Växtkraft blev verklighet har kommunens olika representanter och företrädare resonerat om sociala företag samt dess möjliga förtjänster. Inifrån organisationens operativa led har även önskan om en annan sorts verksamhet pockat på. Dels för att man inom de professionella leden uppfattade att de lösningar och tillvägagångssätt man redan använde, inte passade alla individer. Men också i utvecklingssyfte och att tänka framtidsorienterat, samt därmed möta samhällets krav på nytänkande. Likaså fanns tankar och idéer om att låta modellen utgå från individen i ett initialskede och där med att förlägga makten till den person som förmodligen har störst möjlighet att påverka aktuell situation, det vill säga individen själv. Alla dessa utvecklingstankar samt frågetecken ledde slutligen till genomförande av den gemensamma visionen, samt om en plats för alla unika individer att växa och utvecklas på. Projektet konkretiserades i och med att en intern arbetsgrupp från AME/IFO bildades år 2008, med syfte att såväl förarbeta en gemensam projektansökan avseende ESF-medel, som att från grunden involvera den förprojekteringsgrupp som aktivt blev ett parallellspår, samt referensgrupp till arbetsgruppen. 7

8 Ett drygt halvår senare var vi (intern arbetsgrupp samt projektgrupp) halvvägs i hamn genom ett beviljat förprojekteringsbidrag för 6 månaders tid. Nu blev det full aktivitet i de båda grupperna. Förprojekteringsgruppen satte igång med utbildningar, workshops och planeringsarbete. Projektgruppen fortsatte/påbörjade arbetet med projektansökan för tre verksamhetsår. Allt detta är historia nu, och våren 2010 kunde projektet som redan då var väl förankrat sjösättas med projektstöd om nästan kronor, i ESF-medel. Stenungsunds kommun i ett projektperspektiv Stenungsunds kommun är generellt en mycket välmående kommun, speciellt om vi väljer att blicka utåt mot andra regioner eller riket som helhet. Vi är en relativt ung kommun med flera växande framtidsbranscher. Arbetslöshetssiffrorna ligger på 3 4 %. Riket ligger på 7 %. (SCB statistik slutet 2011) För våran grupp ligger sjuk och aktivitetsersättningsnivån på 13 % KV år, i jämförelse med riket som ligger på 18 % för samma grupp. Med andra ord kan vi väl tillåta oss att inse att vårt utgångsläge är betydligt mer gynnsamt än för flera andra kommuner, då det gäller att skapa hållbara effekter avseende utanförskapets generella svårigheter. Jag vill även i detta sammanhang passa på att ge en bild av hur mycket kommunens olika verksamheter genererar i skattekronor, årligen per invånare, och i jämförelse med riket (SCB statistik slutet 2011). Utbildning (grundskola) genererar kr per invånare och år medan riket i snitt investerar kr. Äldre- och Funktionshinder genererar i Stenungsund och i riket. Infrastruktur 3400 kr hos oss och 4000 i riket. Vår IFO verksamhet (som är huvudman för Jordhammars växtkraft) genererar 3300 kr årligen per invånare och i riket kostar samma verksamhet 4000 kr. Trots att våra investeringar inom IFO (i skattekronor) ligger lägre än riket har vi haft möjlighet att prova nya modeller och idéer tack vare ESF-medel och vi bör även framöver ha utrymme att kunna sprida de kunskaper vi haft möjlighet att 8

9 förvärva, för att skapa ett mervärde även utanför vår kommun och för att underbygga den generella kunskapsbasen om utanförskap i riket. Vi har nu genomfört snart hela projektarbetet (blivit förlängt i 6 månader) och kan konstatera att 35 personer som tidigare erhöll finansiella medel (kostnader) i bidrag idag kan försörja sig via eget arbete (och i vissa fall studier), samt dessutom bidrar till produktionsvärdet. Med en mycket enkel beräkning kan vi låta oss förstå att om dessa 35 personer försörjer sig via arbete, samt ej använder kommunens övriga skyddsnät görs en kostnadsbesparing på kr. Ambitionen är naturligtvis att många fler av projektdeltagarna snart är i arbete. Denna ambition är inte på något vis osökt, då fler av dem som idag ingår i projekt Jordhammars växtkraft ej har varit inskrivna mer än 6 månader, i projektet. Vi kan även se att de till stor del följer sina inplanerade åtaganden, med glädje, dessutom. ESF-projektet Jordhammars växtkraft Etablerades och genomfördes tack vare de knappt miljoner kronor kommunen erhöll i ESF-bidrag Syftet med projektet har ytterst varit att skapa en lärande miljö med fokus på att utveckla och använda morgondagens lösningar på dagens/morgondagens problem, för projektdeltagarna samt naturligtvis i kunskapsutvecklande- och besparingssyfte, även för kommunen. Tillika ett lärande om vikten av att underbygga hälsofrämjande processer, vilka om förutsättningarna finns kan optimeras på arbetsplatsen. (växthuset) Att under projekttiden skapa samt etablera ett socialt företag har också varit, (som modell) samt är, en av de viktigaste målsättningarna. Vid tidigare (2009) individuella samtal med presumtiva deltagare kom det fram att för 80 % av de intervjuade var självstyre, i form av det sociala företaget, ett av de viktigaste motiven för att anmäla sig till projektet. Likaså har generellt varit en målsättning att varje deltagare skall utvecklas samt närma sig den reguljära arbetsmarknaden enligt en plan konstruerad av individen själv. I projekt Jordhammar är idag knappt 60 personer inskrivna. Årsplatserna uppgår till 50 platser och än så länge har 128 personer genomströmmat projektet. Projekttiden är förlängd till och med september

10 Målgruppen är funktionsnedsatta samt arbetshandikappade personer, vilka under lång tid närmat sig den reguljära arbetsmarknaden, men ändå inte nått fram. Prioriteringsordning är enligt följande, Unga med fysiskt och/eller psykiskt funktionshinder, år, samt Övriga ungdomar år Övriga med fysiskt och/eller psykiskt funktionshinder, och som är arbetsföra. Personer med långvarig bortavaro från arbetsmarknaden. Nu efter snart 3 år kan vi konstatera att den största gruppen som medverkar/medverkat i projektet hör till arbetshandikappade personer, och över 25 år. Många har varit långtidssjukskrivna, och som hittat en framgångsrik väg att återvända till arbetslivet. 10

11 Det sociala företaget Jordhammars Handelsträdgård, är ett socialt företag som etablerades av en mindre grupp projektdeltagare i Juni 2011 och startade sin verksamhet i April Förutom försäljning av ekologiska grönsaker, säljer företaget externa Arbetsträningsplatser till Jobb och Utvecklingsgaranti med inriktning mot grön arbetsträning. Företaget har i ett första skede en överenskommelse om arbetsträningsplatser med arbetsförmedlingen som kund och tillika samarbetspart, inom överenskommelse ryms idag tio platser. Fem personer, vilka tidigare hade långvarit försörjningsstöd i Stenungsunds kommun är anställda i det sociala företaget och ytterligare en person är på väg att anställas i det sociala företaget. Det sociala företaget har ännu ej varit etablerat i ett år, första verksamhetsåret har just passerat och vi kommer vid senare tillfälle att kika på det sociala företagets egen ekonomi, inom ramen för socioekonomi. Idag är företaget näst intill avknoppat från kommunen men är dock medskapare till ett synligt projektresultat genom att engagera så många individer, nu och framöver! Under mars 2013 vann Jordhammars Handelsträdgård en upphandling om att få driva caféverksamheten på Mariagården under sommarmånaden. Detta medförde att ytterliga 2 personer anställdes i företaget för att genomföra sommarcaféet, båda kom utifrån ett långt utanförskap. Flera nya arbetsområden såsom pilflätning, gjutning av betong föremål, samt möbelsnickeri av trädgårdsmöbler har utvecklats under senaste året. Ett överflöd av skapande verksamhet och växtförädling sker med andra ord i rekordfart ute på Jordhammars växtkraft, och då är det naturligtvis i första hand det sociala företaget som står för detta avancemang. 11

12 Målsättning enligt projektansökan De i projektansökan nedan konkretiserade målsättningarna har uppnåtts, tillsammans med fler målsättningar (ej i detta dok) naturligtvis. Nedan målsättningar berör främst det sociala företaget, som också det har varit en målsättning med det ESF (Europeiska socialfonden) finansierade projektet. Mål Att det sociala företaget har tillräckligt med kundunderlag och inkomster för att kunna finansiera merkostnader för minst 5 lönebidragsanställningar vid projektens slut. Att 100 % av deltagarna vid projektets slut upplever sin vardag som mer meningsfull än innan projektstart. Att organisationen har skapat rutiner och handlingsutrymme/möjligheter för deltagarna att kunna fortsätta starta nya sociala företag, genom ett innovativt utvecklingscentrum inom ramen för projektet. Såväl avseende metod och modellutveckling som verksamhetsutveckling. Efter projektets avslut skall minst ett nytt socialt företag ha byggt upp. Sammanfattning investeringskostnader för Projekt Jordhammar Under projekttiden har 128 personer hittills (april 13) varit involverade i projektet. Enligt våra beräkningar har 27 personer fortfarande sin dagliga tillhörighet genom arbete i projektets regi. Utöver dessa finns 6 personer närvarande och som idag har sin anställning inom det sociala företaget, tillsammans med 6 andra företagare som ännu inte har anställning i företaget. Dessa 6 personer är fortfarande deltid inskrivna i projektet. De ovan nämnda 27 personerna har alla olika sysselsättningsgrad i projektet, idag. En variation mellan % är vanlig. 12

13 Fram till idag investerar vi inom kommunen (främst individ och familjeomsorgen) årligen avseende projektgruppen (50 personer, främst finansiella kostnader, dvs. kostnader för försörjning) avseende den grupp som är samt varit deltagare i projekt Jordhammar under hela, eller delar av de tre projektåren. Vi räknar på projektpopulationen, 50 personer. Totalt har 128 personer varit/är inskrivna i projektverksamheten. Idag utgår vi helt från kalkyleringarna i programvaran Kalas, konstruerad av nationalekonomerna Ingvar Nilsson samt Anders Wadeskog. De båda har även till viss del fungerat som handledare och utbildare i aktuellt rapportarbete. Alla beräkningar i programmet bygger på interna förhållanden i Stenungsunds kommun och representeras av 5 faktiska snittpersoner samt fördjupat research samarbete med dessa personer. Då ESF (Europeiska socialfonden) står för en årlig investeringskostnad om har vi redan under de tre år som gått minskat kommunens investeringskostnad för aktuell grupp, naturligtvis. Resultatet från år 1 och till och med år 3 innebär på årsbasis, enbart för kommunen och enligt kalkyleringsprogrammet kalas en vinst med kr. Med andra ord har vi inom kommunen uppnått break-even redan i samband med projektstart. De uteblivna kommunala kostnaderna uppgår till kr. De uteblivna kostnaderna bör beräknas som ett investeringskapital i andra verksamheter inom IFO. (Dessa siffror utgår från hela projektgruppen, 50 personer, och med en förväntad projektframgång om 50 %) Vänder vi oss istället mot arbetsförmedlingen kan vi se att deras vinst på årsbasis och från år 1 ligger på Detta är naturligtvis också förväntat med anledning av att försörjningsstödet för vår grupp minskar i takt med projektframgången. Vilket i sin tur med stor säkerhet kan härledas till att alla våra 5 snittpersoner erhållit någon form av utvecklingsanställning via arbetsförmedlingen. I dessa fall bekostas anställningen av statliga medel och upp till 75 % av lönekostnaden. Försörjningsstöd Om vi gör ett litet experiment och använder våra 5 snittpersoner för att ta pulsen på projektet så kommer vi att få möta 5 personer som idag alla har anställning via arbetsförmedlingens utvecklingsanställningar och liknande. Här med är deras kostnader till 80 % just nu statligt subventionerade via 13

14 Arbetsförmedlingen. Detta innebär konkret att personerna idag medverkar till produktionsvärdet, genom skatteintäkter. De är berättigade till A-kassa vid eventuell arbetslöshet, samt att de inte längre är någon belastning för kommunens försörjningsstöd. Alla dessa personer har tidigare varit långvarit beroende av försörjningsstöd. Räknar vi på ett snitt avseende antal år och kommunala kostnader bör vi låta oss förstå att gruppen om 5 snittpersoner redan uppbringat en ackumulerad investeringskostnad om ca kr (räknat från 2003). Snittpersonens årliga kommunala kostnad är kr och en stor del av denna summa kan relateras till (finansiella kostnader) försörjningsstöd, då alla 5 snittpersoner tidigare var beroende av försörjningsstöd. Ingen av dessa personer är idag föremål för försörjningsstöd. Vi får inte heller glömma att denna grupp är representativ för hela projektpopulationen. Med detta i åtanke måste vi låta oss förstå att kommunens investeringskostnad för att rehabilitera dessa 50 personer, enligt beräknad kostnad per snittpersonen för projektet, är kr per år. Medvetna om detta faktum bör vi ställa oss frågan hur mycket av de framtida kostnaderna vi är beredda att avsätta idag, för att så snart som möjligt frigöra dessa personer vilka långvarit befunnit sig i utanförskap och vars kostnader manifesteras ytterligare för varje dag som går. Hur vill vi investera på bästa sätt, och för aktuell grupp? Ett försök har gjorts att titta på statistiken för försörjningsstöd avseende projektpopulationen. De flesta personer är mellan 35 och 55 år gamla, varför vi har gjort ålderskategoriseringar som vi studerar tiden innan, under och efter projektet (I den mån det är möjligt). Vi förväntar oss egentligen ingen effekt/större förändring förrän år Men det kan ju vara intressant att konstatera flödet. År 2008 inleddes 50 utredningar om ekonomi/försörjningsstöd. År 2009; 66, 2010; 58, 2011; 40, 2012; 42. Om vi kikar på snittmånader med försörjningsstöd, för samma grupp så har detta mått ökat, dock marginellt från år 2008 (2.78 månader) och till 2012 (3.19 månader). Antal unika hushåll har sjunkit marginellt det senaste året. Med detta i åtanke är det åtminstone en spännande trend att de ekonomiska utredningarna för vår åldersgrupp tenderar att minska. Diagram Nedan material bygger på uträkningar av snittperson, med modellen Kalas och har som underbyggnad vår snittperson, vars samhällsekonomiska värde är kr per år avseende kommunen kostnader. Avseende alla aktörer; Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommunen, Landstinget, Rättsväsendet, ESF (Europeiska socialfonden) ligger samma 14

15 kostnad för en snittperson på kr per år. (Inte att förglömma så har vi tagit till i underkant vid beräkningarna) Den totala samhällskostnaden per år beräknat på projektpopulationen är kr. Kommunens totala årskostnad är för samma grupp. Om vi istället väljer att tillföra produktionsvärde och kostnadsminskningar generellt möter vi (direkt taget från KALAS) siffrorna nedan. Bilden nedan visar den investering vi gör i aktuell grupp, avseende tid samt kostnader. De kommunala kostnaderna tangerar ju inte exempelvis Försäkringskassans kostnader för gruppen, men står ändå för en ansenlig del av hela kostnaden. Egen finansiering av projektpopulation (utan EU-medel) Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Projekt Jordhammars växtkraft och långsiktiga offentliga besparingar Nedan diagram visar oss kostnadsminskningar per aktör (om projektmodellen används), samt totalt och med en 30 årig effekt. Det vi också kan se är att om projektidén Jordhammar löper på med kommunala investeringar och utan EU-bidrag har vi redan år 4 gjort en samhällsekonomisk kostnadsminskning avseende projektpopulationen om kr. Vi ser också att Försäkringskassan, utan att göra mer än att under de tre första åren agera medfinansiär (dolda kostnader; personalkostnader) är en av de största vinnarna. Produktionsvärdet och där med samhället i stort är även vinnare. Men den absolut största vinnaren måste nog sägas vara individen själv, som är en bidragande länk i samhällets produktions och välfärdskedja och vars egenvärde samt egenmakt har mångfaldigats under projekttiden. 15

16 Kr - ackumulerat/diskonterat Produktionsvärde Övriga Landstinget Landstinget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling Vinst År Med enkelhet kan vi i diagrammet ovan se att vi redan år 1 erhåller en kostnadsminskning tillsammans med ett redan etablerat produktionsvärde. År 4 med egen satsning motsvarande EU-medel spränger vi nivån. Utan någon specifik satsning för dessa individer (deltagare Jordhammars växtkraft) kommer kostnadsminskningarna vi kan se ovan, istället representeras av motsvarande kostnadsökningar, för ovan nämnda aktörer. Avseende målgruppen ser vi, som förväntat, att försäkringskassan är den största vinnaren, eller förloraren om man så vill, tillsammans med samhället i stort. Projekt Jordhammars växtkraft har nu drivits i över 3 år. Tack vare god ekonomisk hushållning i projektet har kommunen kunnat förlänga det samma med 6 månader. Utifrån detta scenario kan vi även reflektera över årskostnaden vilken då minskar ytterligare. Den totala årskostnaden för projektet har varit (alla aktörer inkluderade, inklusive EU-bidrag om ) kr. Inom socioekonomiska förhållanden brukar man med förkärlek tala om dagen som vi når break-even, det är en dag att längta till. Inom projekt Jordhammars Växtkraft var vi där redan år 1 (gäller främst kommunala kostnader). Med kunskap om att vi också från år 1 erhöll EU-medel, är förmodligen inte någon särskilt förvånad. Men det finns dock anledning att lyfta fram valet av modell och metod, vilken dessutom är internt konstruerad och har haft all betydelse i detta sammanhang. Modellen är i stora drag att skapa handlingsutrymme för individen. Att låta självstyre i en positiv framtidsorienterad riktning successivt byggas in i utvecklingsleden av metoden, såväl som hos individen själv. Metoden är att lära sig själv, i syfte att lära och stödja sina medmänniskor för att gemensamt och lojalt uppnå autonomi i vardagen. Verktyget projektet har använt är att från grunden och i största gemenskap bygga upp en utvecklingsstruktur som tilltalar och underbygger önskan hos varje individ att i gemenskap utvecklas vidare. Den initiala projektgruppen (deltagare) har tillsammans med en konsult utvecklat ett värdegrundsarbete som resulterat i ett 16

17 processmaterial i mentorskap och vilket används av alla nya projektdeltagare som går in i projektet. Processen bygger på att alla som går in i projektet får en mentor som lotsar in deltagaren i projektet. Efter hand blir alla deltagare som vill (efter utbildningen) mentor till ny deltagare i projektet. Tanken är att alla såväl ska vara mentor för någon, som ha en sin egen mentor. Med detta har vi velat bygga bort risker för eventuell maktskiktning mellan de tre utvecklingsnivåer som också är en bärande bas för projektet. Nivå 1 är introduktion och utbildning, nivå två utbildningar i entreprenörskap samt växtnäring, exempelvis. Nivå tre är en processinriktad väg ut ur projektet och in på den reguljära arbetsarenan, genom deltagande i det sociala företaget, som är autonomt. Med denna kunskap och erfarenhet vi nu har i projektets (snart) kölvatten ska inte någon behöva gissa sig till att det är mer kostnadseffektivt att gå in i år 4 (enl. diagram ovan) Här nedan kan vi titta på såväl projektkostnader per individ som per grupp. Avseende vinsten längst ned bland tabellerna bör vi låta oss förstå att detta bygger på den förmån vi haft med tillgång till ESF-bidrag. Projektkostnader - Individ Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Projektkostnaden per plats och år uppgår till kr. Om vi fortsätter att investera på samma sätt framöver. Projketkostnader - Grupp Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Som ovan, avseende grupp 17

18 Uteblivna kostnader - Grupp Arbetsförmedli ng Försäkringskass an Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Alla aktörers ackumulerade uteblivna kostnader. Uteblivna kostnader - Individ Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Vinst Grupp Antal år Vinst Vinst Individ Antal år Vinst

19 Framtiden Från januari 2014 kommer projektet att ingå i ordinarie verksamhet. Kostnaden per plats kommer avsevärt att minska. Vid en projektframgång om 50 % kommer en plats att kosta och då är platsantalet för kommunens räkning reducerat till 30 årsplatser. (Antal platser avgör vi själva, och det kan mycket väl innebära en ännu högre kostnadseffektivitet att öka platsantalet ytterligare.) Om vi lyckas med nästan alla har vi ändå inom IFO uppnått en kostnadsminskning om kr. Denna kostnadsminskning sjunker dock om vi drar bort investeringskostnaden om kr, till en reell kostnadsminskning om kr. För det första genomsyras projektets fundament av ett innovativt grepp, då val av målgrupp förutsätter stora mått av nytänkande, för att nå framgång. Detta tankesätt behöver vi ha med oss in i framtiden. Vi behöver fortsätta att fokusera på det salutogena perspektivet (Aron Antonowsky), vilket har sitt ursprung och sin utgångspunkt i hälsofrämjande tänkande och friskhet samt inbegriper vikten av ett positivt möjlighetsorienterat förhållningssätt till livet i stort. För det andra, bör alla samhällsaktörer, i syfte att underlätta och möjliggöra för målgruppen, i högre grad flytta perspektivet från den lilla individen och istället till det strukturskapande offentliga rummet, vilket vi inom det offentliga såväl agerar i, som utvecklar. Detta är exakt vad vi gjort i projekt Jordhammars växtkraft, vilket vi tillika använt för att påvisa vikten av nytänkande och utveckling inom de offentliga arenorna. Genom att sammanföra dessa två nämnda inriktningar, och att vi beslutar oss för att det vi frågar efter faktiskt är en generell attitydförändring, med inriktning mot ett mångfaldssamhälle, då förutsätts också att vi inte bara tänker nytt, utan faktiskt vågar göra nytt också! Med en sådan övergripande grundsyn, samt inriktning ökar också förutsättningarna för att Jordhammar förblir det vi under projekttiden har skapat. 19

20 Avseende framtida investeringar i projektet som reguljär verksamhet kommer kostnaden per plats att minska, samt enligt den kalkylerade förhoppning vi har, vinsten att öka än mer. Detta bygger på att vi med EU medel byggt in kunskapsfundament i organisationen, och som kommer att, såväl vara varaktigt med tiden, som att ackumuleras av den samma. Ann Ekdahl : Utvecklingsledare Stenungsunds kommun Rick Mulder: projektledare Jordhammars Växtkraft 20

21 21