Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Transkript

1 Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund payoff kunskapens väg 6, östersund telefon

2 Innehållsförteckning Inledning...4 Bakgrund... 4 Syfte och mål med projektet... 5 Projektets syfte...5 Projektets mål... 5 Syfte och mål för vårt uppdrag...5 Syfte...5 Mål...5 Vad är Samhällsekonomi och samhällsekonomisk beräkning?...5 Metod... 7 Avgränsningar och antaganden...7 Förutsättningar, hur har vi gått till väga?...8 Projektets potentiella nytta... 8 Uppskattningar genomförda i två steg...8 Resultat för koordinatörerna... 8 Kostnader...11 Intäkter...12 Investeringskalkyl Komplexitet Sammanfattning och diskussion...15 Bilaga...18 Avgränsningar och antaganden

3 3

4 Inledning Högskolan Väst har bedrivit ett projekt sedan 2010 med syftet att romer i Västsverige skall känna sig delaktiga i lokalsamhället samt uppleva att de har kontroll över sig och sin familjs livssituation och hälsa. Projektet avslutas i juli Syftet med projektet har varit att stärka integrationen och utbytet mellan romer och det övriga samhället och underlätta romernas tillgång till arbetslivet - förstärka romers delaktighet och inflytande i samhällsarrangemang (t.ex. arbetsmarknad, beslutsfattning, utbildning, osv.). Projektmålet är dels att öka romers inflytande och kontroll över livsstilsrelaterade och sociala påverkansfaktorer på hälsa och arbetsliv, dels att minska fördomar både hos majoritetsbefolkning och romer. Målet ska uppnås genom en kompetensutveckling av ett antal romer (s.k lokala koordinatörer) för att de i sin tur skall kompetensutveckla myndigheter (handläggare, chefer, m.fl.) och andra organisationer i samhället samt skapa ökad delaktighet och egenmakt inom det romska samhället. payoff AB har fått i uppdrag av Högskolan Väst att utvärdera projektet ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Denna rapport fokuserar främst på de samhällsekonomiska effekterna och ekonomiska konsekvenser av projektet. Vi hoppas att den ska skall kunna ligga till grund för ett lärande och en fortsatt spridning av projektets arbete och resultat. Bakgrund Romer har genom historien varit en grupp som varit diskriminerade och som i många fall lidit av omfattande utanförskap. Åtgärder för att bryta romernas utanförskap är alltså mycket viktiga. Risken är annars att deras utanförskap permanentas och att de inte kan möta upp till de krav arbetslivet ställer. Det är positivt att ett flertal aktiviteter pågår runt om i landet riktade mot romers hälsa och utanförskap. Bland annat har fem kommuner av regeringen utsetts till pilotkommuner för romsk inkludering. 4

5 Syfte och mål med projektet Projektets syfte Syftet enligt ansökan var att kompetensutveckla 15 romer (s.k. lokala koordinatörer) för att de i sin tur skulle kompetensutveckla myndigheter (handläggare, chefer, m.fl.) och organisationer i samhället, samt skapa ökad delaktighet och egenmakt inom det romska samhället. I slutändan utbildades sju romer i stället för de planerade 15. Detta på grund av budgetära restriktioner. Projektets mål Enligt ansökan var projektets mål att: Öka romers inflytande och kontroll över livsstilsrelaterade och sociala påverkansfaktorer på hälsa och arbetsliv Minska fördomar både hos majoritetsbefolkning och romer Syfte och mål för vårt uppdrag Syfte Utvärderingens syfte är att för projektägaren beskriva ett samhällsekonomiskt perspektiv av projekt Empowerment och delaktighet hos romer i Västsverige för att därigenom påvisa de samhällsekonomiska konsekvenserna av projektet. Mål Målsättningen med utvärderingen är beskriva och, så långt möjligt, beräkna projektets värde för samhället. I ett nästa steg ska rapporten, tillsammans med andra utvärderingar som genomförts, ligga till grund inför ev. vidare satsningar på målgruppen. Vad är Samhällsekonomi och samhällsekonomisk beräkning? Samhällsekonomin ser till helheten. Det innebär att i en samhällsekonomisk beräkning ska hänsyn tas till alla effekter av en studerad process. I en privatekonomisk beräkning har däremot beslutsfattaren, vare sig det är en individ, ett företag eller t. ex en kommun, endast anledning att beakta sådana effekter som berör den individen, företaget eller kommunen. 5

6 Utgångspunkten i en samhällsekonomisk beräkning är att beskriva alla ekonomiska och icke-ekonomiska konsekvenser av en åtgärd eller händelse för hela samhället, dvs. för alla som berörs av åtgärden på ett eller annat sätt. Detta ska ske på såväl kort som lång sikt. Av praktiska och ekonomiska skäl är detta som regel inte möjligt, och av den anledningen genomförs beräkningarna i allmänhet kortsiktigt (normalt ett år) utifrån de variabler som anses ge de största effekterna på samhällets ekonomi. Denna rapport fokuserar på den nytta (de samhällsekonomiska intäkter) som uppstår som en konsekvens av projektet. Det sedvanliga sättet att göra ekonomiska beräkningar av samarbete är att beräkna de minskade utbetalningarna i form av socialförsäkring, ekonomiskt bistånd, a-kassa etc. som blir resultatet av att olika myndigheter samarbetar. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är detta emellertid inte korrekt. De samhällsekonomiska effekterna av minskad resursförbrukning fokuserar på reala effekter, dvs. hur samhällets olika resurser påverkas. Med detta avses dels den tid som olika personer (inom och utom berörda myndigheter) totalt lägger ner på gruppen Romer, dels - och kanske framför allt - hur samarbetet påverkar berörda personers arbetskraftsdeltagande på såväl kort som lång sikt. De potentiella intäkterna ur det samhällsekonomiska perspektivet består således av minskad resursförbrukning (vård, omsorg, handläggning, utbildning, läkemedel etc.) samt - värdet av ökad produktion när koordinatorerna lämnar projektet och går ut i arbetslivet eller i studier. Den samhällsekonomiska analysen genomförs genom att väga den initiala investeringen plus ev. reinvesteringar mot de intäkter som uppstår över tiden. Om det visar sig att intäkterna för samhället är större än de totala kostnaderna/investeringarna är projektet samhällsekonomiskt lönsamt. Då det ofta är svårt att uppskatta de framtida intäkternas värde beräknas lönsamheten genom att man använder sig av begreppet payoff, eller återbetalningstid på svenska. Med hjälp av en payoff-beräkning kan man ange efter hur lång tid den totala investeringen är återbetald till samhället. Genom att målet med projektet inte är specificerat i kvantitativa termer kan inte utvärderingen genomföras som ett traditionellt mätande av måluppfyllelsen, vare sig kvantitativt eller monetärt. Utvärderingen och analysen genomförs därför med hjälp av en payoff-analys, där projektets återbetalningstid beräknas. Denna beräkning baseras på hur lång tid det tar innan projektets totala kostnader är återbetalade till samhället. 6

7 Metod Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för våra ekonomiska beräkningar har ett antal antaganden och avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Läs vidare i bilaga. 7

8 Förutsättningar, hur har vi gått till väga? Gruppen består av personer som vi skulle klassificera som en grupp med relativt omfattande utanförskap. Detta innebär att projektet har en uppskattad samhällsekonomisk potential per deltagare i föreläget mellan och kr. Detta innebär lågt arbetskraftsdeltagande och/eller viss resursförbrukning i form av vård, omsorg och olika typer av handläggning i föreläget. Den samhällsekonomiska beräkningen har genomförts genom att göra en uppskattning av den framtida samhällsekonomiska nytta som individerna i gruppen tillför samhället genom arbete, studier och eventuell minskad resursförbrukning och som sedan ställs mot kostnaden för projektets drivande. Projektets potentiella nytta Den potentiella samhällsekonomiska nyttan av projektet kan delas upp i två komponenter; för det första värdet av koordinatorernas ökade anställningsbarhet, för det andra värdet av den påverkan som skett på de myndigheterna som berörts av projektet och som i sin tur ska öka deras benägenhet att anställa romer. Uppskattningar genomförda i två steg. I ett första steg gjordes en uppskattning om benägenheten för myndigheterna att anställa en rom av koordinatorerna. Den genomsnittliga uppskattningen bland koordinatorerna var att effekterna av projektet skulle öka myndigheternas benägenhet att anställa en rom med 20 procent. Uppskattningarna i gruppen skiftade från fem till 45 procent. Bland de myndigheter som intervjuats om deras benägenhet har ökat att anställa en rom under det närmaste året har uppskattningen varit 8 procent. Uppskattningarna skiftade mellan 0 och 2o procent 1. Om man antar att det finns cirka 50 romer i anställbar ålder och med erfordrad kompetens och erfarenhet innebär det att 4 arbetstillfällen för romer kan skapas. I ett andra steg gjordes en uppskattning bland koordinatorerna om deras egen möjlighet att erhålla ett arbete efter att ha deltagit i projektet. Det genomsnittliga uppskattningen var att effekterna av projektet hade ökat koordinatörernas anställningsbarhet med 60 procent. Spannet i uppskattningarna låg från 35 till 100 procent. Resultat för koordinatörerna Uppskattat efterläge Individ 1 Heltidsarbete 100%. Månadslön kr. Sannolikhet att efterläget uppstår, procent myndigheter intervjuades. 8

9 Individ 2 Timanställning 100% modersmålslärare. Månadslön kr. Individ 3 Studier på folkhögskola. CSN lån. 40 Individ 4 Kommunal anställning med lönebidrag. Månadslön kr Individ 5 Studier på folkhögskola. CSN lån. 40 Individ 6 Visstidsanställning modersmålslärare. Månadslön kr Individ 7 Arbetslös, försörjningsstöd

10 1

11 Kostnader Kostnaderna för projektet redovisar nedan, dessa var i april

12 I löner ingår sociala kostnader om 49 procent Normalt sett utgörs dessa kostnader av arbetskraftskostnader - lön och sociala avgifter - plus kringkostnader för kontor, dator, telefon etc. Till detta kommer andra mer eller mindre indirekta kostnader i form av administration och overhead. Bara resurser som nyttjats för att genomföra projektet har räknats med. Det innebär att löner för koordinatorerna (som var avlönade under projektet) inte har tagits med. Arbetar någon deltid i projektet tas givetvis bara den aktuella andelen av den totala kostnaden med i beräkningen. Dessa kostnader jämförs med de potentiella intäkter som beräknats utifrån uppskattningarna. Intäkterna består dels av det framtida ökade resurstillskottet som koordinatorerna tillför samhället genom att komma i arbete, dels av eller koordinatorernas minskade resursförbrukning. I och med att koordinatorerna till stor del inte har klart med arbete vid projektets slut har de fått uppskatta hur hög de bedömer att sannolikhet är att de kommer att erhålla ett arbete kopplat till att de deltagit i projektet. Koordinatorerna har också fått uppskatta hur stor de bedömer att sannolikheten är att deras insatser i projektet har lett till en ökad benägenhet från myndigheternas sida att anställa romer. Resultatet av beräkningarna är således att till stor del att ses som prognoser eftersom underlagen baseras på deltagarnas egna uppskattningar av framtida inkomstökningar. Det enda sättet att erhålla skarpa beräkningar är att i framtiden genomföra uppföljande utvärderingar. Utifrån dessa går det att stämma av huruvida prognoserna infriats eller inte. Intäkter För att ge ett exempel på hur beräkningarna är genomförda kan vi studera individ 1. En anställning (i föreläget) utan subvention med månadslön på kr ger ett årligt samhällsekonomiskt intäkt på cirka kr. En månadslön på kr i efterläget med 90 procents sannolikhet leder till ett motsvarande värde på cirka kr. Skillnaden på kr är intäkten för just denna individ. De största intäkterna skapas av de deltagare som går från försörjningsstöd till arbete utan 1

13 subvention. Sammantagen för de sju koordinatorerna har den sammanlagda inkomsten ökat med kronor beräknat på årsbasis. På medellång sikt, fem år, motsvarar det kr. En potentiell intäkts källa är myndigheter som intervjuats om deras benägenhet har ökat att anställa en rom efter projektet under det närmaste året. Det uppskattades till 8 procent. Om man antar att det finns 50 romer i anställningsbar ålder i västsverige med erfordrad kompetens och erfarenhet för de arbeten som finns innebär det fyra arbetstillfällen för romer inom de fem myndigheterna. Om detta antagande stämmer och vi vidare antar att de romer som anställs tidigare varit arbetslösa och uppburit försörjningsstöd innebär det en sammanlagd samhällsekonomisk intäkt på Om fyra personer går från försörjningsstöd på kr per månad (vilketär rimligt när boendekostnaden ingår) och erhåller arbete på öppna arbetsmarknaden med månadslön på kr blir den totala effekten på samhällets ekonomi cirka kr. Av detta är produktionsvärde och resten är minskad real resursförbrukning (i detta fall sparas resurser in på de socialsekreterare som handlagt försörjningsstödet). Detta om myndigheters vilja att anställa är ett teoretiskt resonemang men ger ändå en fingervisning om den samhällsekonomiska nytta som projektet har gjort. 1

14 Investeringskalkyl Komplexitet En svårighet som föreligger när man ska analysera en utvärderings resultat är att kunskapen om deltagargruppens komplexitet är dåligt dokumenterad. Detta medför att det är näst intill omöjligt att uttala sig om huruvida det faktiska utfallet kan betraktas som bra eller dåligt. Att arbeta med en grupp människor som av olika anledningar befinner sig i ett mycket långt gånget utanförskap, långt från arbetslivet och med ett stort behov av omsorg och stöd ger givetvis helt andra förutsättningar till samhällsekonomisk lönsamhet än att arbeta med en grupp individer som står på tröskeln in på arbetsmarknaden. Projektet uppvisar sådan komplexitet. Gruppen består av ett fåtal individer där en del av gruppen vid starten av projektet gruppen helt saknade arbete och utbildning och där en del gick från heltidsarbete för att delta i projektet. 1

15 Sammanfattning och diskussion Projektet Empowerment och delaktighet bland romer i Västsverige har som syfte att öka romernas självtillit och delaktighet i det svenska samhället. En samhällsekonomisk utvärdering tar inte hänsyn till individernas ökade livskvalitet vilket var huvudsyftet med projektet. Därför visar utvärdering att projektet samhällsekonomiskt inte var lönsamt. payoff rekommenderar att projektet följs upp på individnivå om ett år för att då bättre mäta effekterna av projektet. Enligt vår uppfattning är det primära syftet med att genomföra samhällsekonomiska utvärderingar att studera vilken nytta olika rehabiliterande, alternativt förebyggande, åtgärder har för samhället som helhet och dess olika aktörer. Åtgärder, eller projekt, som leder till långsiktig nytta för samhället är åtgärder som ska prioriteras framför åtgärder som leder till mindre nytta. Det är dock viktigt att komma 1

16 ihåg att en utvärdering inte alltid behöver påvisa kortsiktig ekonomisk nytta beroende på målet i den verksamhet eller projekt som utvärderas. Projektet har ur en samhällsekonomisk synvinkel varit väldigt svårt att analysera. Detta beroende på tre faktorer. För det första gjordes upphandlingen av utvärderingen gjordes så pass sent i projektet att individernas förlägen 1 år före projektets början varit svårt att sammanställa. För det andra att individernas efterlägen är i skrivande stund mycket oklart. I en normal samhällsekonomisk analys mäter man det faktiska efterläget ett år efter projektets slut. För det tredje är analysen svår att genomföra för att de effekter som eftersträvats i projektet ej primärt varit av ekonomisk art. Det finns väldigt många bra projekt som riktar sig till, mot och för romer med behov av samhällets stöd och insatser för att bryta utanförskap och diskriminering. Till sist ser payoff gärna att: en fortsatt studie av samarbetet mellan myndigheter och romer ur ett samhällsekonomiskt perspektiv sker. En samhällsekonomiskt utvärdering påbörjas vid ett nytt projekts början samt att projektet utvärderas om ca 1 år på individnivå för att göra en samhällsekonomisk analys. Detta skulle ge robustare svar på om projektet varit samhällsekonomiskt lönsamt. att ett projekt med syfte att få in romer i arbetslivet startas då det samhällsekonomiskt är mycket lönsamt. Till sist är det viktigt att verksamhetsansvariga, finansiärer och genomförare diskuterar vad metoden gett för kunskaper kring projektets ekonomiska utfall kopplat till olika socioekonomiska effekter. Det innebär bl. a att studera vidare hur projektet fungerat relativt samhällets olika strukturer, aktörer, resurser, system och hur samverkan fungerat. I ett nästa steg innebär det att se vilka mervärden, framgångsfaktorer, innovativa arbetsformer som varit bärande för projektet kopplat till de ekonomiska värdena. Några frågor att fundera och diskutera vidare är: Vad har vi lärt oss av projekt och vad kan vi utveckla ytterligare och implementera i de reguljära verksamheterna utöver de beslut som redan tagits? Vad hade hänt om vi inte jobbat med projekt eller gjort som vanligt? (Alternativ scenariot) Vad sätter vi för ekonomiska mål för framtida sociala satsningar och hur uttrycker vi dem i monetära termer? Vi vill tacka Leena Eklund och Kristine Crondahl på Högskolan Väst för gott 1

17 samarbete. Östersund Dr Richard Ahl, PhD 1

18 Bilaga Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för föreliggande beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet. Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, inget sparande förekommer. Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande ingår inte. De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte. Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/ kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten har i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsakar. Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet. 1